Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté

Relevanta dokument
Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenråd

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Guidade turer vid Bulls måse

Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde Ingegerd Ljungblom. På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

med fortsättning 2009

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattenråd

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattenråd

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattenråd

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattenråd

Saxån-Braåns vattenvårdskommitté Handläggare Olle Nordell

Saxån-Braåns 1(7) vattenvårdskommitté Olle Nordell

Möte med styrelsen för Saxån-Braåns vattenråd

Saxån-Braåns ANTECKNINGAR 1(5)

Saxån-Braåns FÖRSLAG TILL BESLUT 1(6) vattenvårdskommitté Olle Nordell

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

Saxån-Braåns PROTOKOLL 1(7) vattenvårdskommitté Handläggare Ekolog Datum Beteckning Olle Nordell

Möte med styrelsen för Saxån-Braåns vattenråd

Saxån-Braåns PROTOKOLL 1(8) vattenråd Handläggare

Saxån-Braåns vattenvårdskommitté har under året bestått av följande personer:

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Saxån-Braåns 1(9) vattenvårdskommitté

Lärarstöd till exkursion årskurs 1-3

Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna.

Saxån-Braåns 1(8) vattenvårdskommitté Olle Nordell

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

-Exemplet Kävlingeåns vattenråd

LOVA-ansökan Naturskyddsföreningen i Örebro län

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

till dig som ska åka regionbuss till skolan Ht 2009

Planer och program som berör Saxån och Braån

Lärarstöd till exkursion årskurs 4-6

Generellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland

Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.

Saxån-Braåns 1(8) vattenvårdskommitté

Saxån-Braåns 1(8) vattenvårdskommitté Olle Nordell

Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

Handlingsprogram för naturvård

LBP, LOVA & våtmarks-lona: Lägesrapport. Anna Walient Fiske- och restaureringsenheten

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

Våtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Regeringsuppdrag att koordinera arbetet med att utveckla en fungerande grön infrastruktur i svenska land, vatten- och havsområden.

Vattenvårdsarbete i Kävlingeån - 20 år av lokal samverkan. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

Verksamhetsberättelse 1998 Arbetsgruppen föreslår följande verksamhetsberättelse för 1998.

Varför var landskapet öppnare förr? Delsbo Byaråd Öppet landskap

VATTENDRAGSVANDRING 29 november MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP

Inventering av groddjur vid Håvegropen i Ängelholm

Lärarstöd till exkursion årskurs 7-9

En metod att utveckla vattenråd och skolor i samverkan

Grön Flagg Tema Närmiljö

Gotlands miljö. Hur går det och vad kan vi göra?

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

Handlingsplan för naturvårdsarbete. Eslövs kommun

Groddjursinventering - Kungsörs kommun 2017

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Möte med styrelsen för Saxån-Braåns vattenråd

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

NATUR, VATTEN OCH VÅTMARKER

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: Telefon: Webbplats:

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde (eller 2018?)

Välkommen till Västergården på Hjälmö

NATUR- OCH LANDSKAPSVÅRD

Reflektioner: restaureringsprojekt och vattnet i det brukade landskapet

Näringsförhållanden i anlagda våtmarker

VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE?

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Sveriges miljömål.

Thomas Quist. Pensionerad företagsledare och egenföretagare Politiker (M) i Sjöbo sedan 1998 Ordförande i kommunfullmäktige sedan 2006

SÖDRA HYN VANDRA I VACKERT NATURLANDSKAP

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Mjölkkon & biologisk mångfald

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Vilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar. Olika vägar till framgång

FJÄRIL ISBJÖRN PINGVIN KORALL SKÖLDPADDA PANDA

Viva vatten Mia Svedäng Projektledare Lokal vattenmiljö

PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling Enligt KS beslut

Boken om NO 1 3. Elevens första grundbok i NO. PROVLEKTION: Fascinerande växter

Inventering av två småvatten vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona 2012

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

KSS projekt Skåneresan

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

Transkript:

Informationsturer tema vattenvård vid Saxån-Braån 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté

Sammanfattning Under 2012 har drygt 400 elever och lärare från grundskolan och gymnasiet deltagit i guidade informationsturer till fyra olika våtmarker och å-sträckor längs Saxån-Braån för att lära sig om vattenvård och Saxån-Braåns Vattenvårdskommittés arbete. Totalt har 1086 personer deltagit i turerna under 2010-2012. Grupperna kommer från landsortsskolor såväl som skolor inne i städer och samhällen. Fokus är att lära ut om Vattenvårdskommitténs arbete vid Saxån- Braån och att visa på fina rekreationsområden längs ån. Deltagarna ges en inblick i det västskånska landskapets förändring de senaste 200 åren när det gäller ängar, betesmarker, våtmarker och åar och hur förändringarna har påverkat vattenkvalitet, biologisk mångfald och landskapets vattenhållande förmåga. Vi undersöker djurlivet i damm och å och jobbar med näringskedjor och djurarter som man gör speciella åtgärder för längs ån. Mycket praktiska aktiviteter och fokus på naturupplevelse. Äldre elever mäter kvävehalten i damm och å med ett enkelt test. Broschyrer om naturområden längs Saxån-Braån delas ut och vi tittar på material om ån som Åmansboken, broschyren En renare å ett rikare landskap ett renare hav och videon Åar och Vattendrag Saxån-Braån. Åtgärder vid vatten kopplas till miljömålen och grupperna får med sig Länsstyrelsens miljörapport Miljötillståndet i Skåne. Syftet med turerna är att öka engagemanget och intresset för vattenvård och i förlängningen underlätta för vattenvårdande åtgärder i framtiden. Turerna går i linje med Länsstyrelsens riktlinjer att resurser behöver avsättas för information som ger ökad insikt och engagemang i samhället om varför olika vattenvårdande åtgärder behövs. 2

Bakgrund Under de senaste 200 åren har stora förändringar skett i landskapet i Skåne. Förändringar i jordbruket och djurhållningen har gjort att arealen slåttrade marker och naturbetesmarker har minskat betydligt. För att vinna åkermark har många våtmarker och mängder av småbäckar dikats ut och lagts ner i rör under marken. Åar har rätats ut och sjöar sänkts. Detta har minskat landskapets vattenhållande förmåga och orsakat både översvämningar och torka. De naturliga processer som tidigare renat vattnet har till stor del satts ur spel, vilket har orsakat övergödningsproblem. Den biologiska mångfalden har minskat till följd av förändringarna. Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté är ett samarbetsorgan för de nämnder som har ansvar för miljö- och naturvårdsfrågorna i kommunerna inom Saxån-Braåns avrinningsområde. Kommittén arbetar med ån och dess omgivningar ur ett hälso-, miljö-, naturvårds- och naturresursperspektiv samt verkar för att de nationella, regionala och lokala miljömålen som berörs blir uppfyllda. Som exempel kan nämnas anläggande av ett 60-tal dammar, återmeandring av åsträckor, utökning av arealen betesmark och slåttrade marker invid ån, rekreationsåtgärder och åtgärder för fisk. Syftet med informationsturerna är att berätta om hur människan förändrat landskapet under de senaste århundradena, vad detta fått för följder för vattenkvalitét, landskapets vattenhållande förmåga och biologisk mångfald och hur Saxån-Braåns Vattenvårdskommitté arbetar med dessa frågor längs ån. Förhoppningen är att detta i förlängningen kan ge ökat engagemang hos allmänheten och underlätta vid framtida vattenvårdande åtgärder. Turerna går i linje med Länsstyrelsens riktlinjer att resurser behöver avsättas för information som ger ökad insikt och engagemang i samhället om varför olika vattenvårdande åtgärder behövs. Besökarna tar del av en berättelse om hur utdikningen gick till och vilka följderna blivit. Marieholm. Damm som tar emot dräneringsvatten från åkermark. Marieholm. Håvning och tipsrunda om vattenvård. 3

Guidade exkursioner 2012 Totalt har 408 personer deltagit i guidade exkursioner under året till dammar och å-sträckor i Dösjebro, Häljarp, Trollenäs samt Vallarna i Teckomatorp. Totalt sett under turerna 2010-2012 har 27 % av besökarna kommit från Landskrona, 28 % från Eslöv, 20 % från Svalöv och 28 % från Kävlinge. Alla åldersgrupper från lågstadiet till gymnasiet har deltagit. En grupp gymnasielärare kom 2012 för fortbildning. Exkursionerna börjar med en berättelse om hur livet var på 1800-talet och vad som ledde till utdikningarna, samt vad det har fått för konsekvenser för vattenkvalitet och biologisk mångfald idag. Vidare hur man arbetar med detta nu längs ån. Vi arbetar med biologisk mångfald i och med att eleverna gruppvis får leta boplatser och bra livsmiljöer för djur som är beroende av vatten. Nytt är att vi mäter nitratkvävehalt i damm och å. Detta görs med vissa grupper när önskemål finns. Vi pratar om vad kväve har för roll och jämför resultaten med vattenkontrollen i ån. Ibland får även yngre elever prova att göra testet, mest för att se att man kan mäta olika ämnen i vattnet och se att det är skillnad mellan damm och å. Håvning av djur är höjdpunkten. Samspelet mellan olika djur och växter vi ser tränas genom att eleverna jobbar med näringskedjor. Viktigt är att återknyta till miljömålen visa hur många av miljömålen som knyter an till arbete vid åar. De får med sig miljörapporten samt tips på exkursionsmål längs ån och var man kan läsa mera om arbete vid åar Åmansboken, En renare å, ett rikare landskap, ett renare hav och filmen om de västskånska vattendragen mm. I år kom fem grupper till Dösjebro. Tre av dessa grupper kom med tåg från skolor inne i Kävlinge. Det tar endast 4 min att åka till Dösjebro från stationen i Kävlinge! Alla tre grupperna hade förberett sig med hjälp av fördjupningsmaterial som finns i anslutning till turen. De hade lärt om djuren och allemansrätten. De skulle efterarbeta. En besökande grupp kom från Dösjebroskolan från vilken det är gångavstånd. De önskade komma flera grupper, men det fanns inte platser kvar, så de kom med en stor grupp på ca 35 elever Från Svalövs gymnasieskola kom en grupp lärare för fortbildning. De hade också med sig en mindre grupp elever. En mycket fin dag och de var intresserade av att boka in turer framöver! Jag hoppas också att de kommer att åka ut själva. Dösjebro har mycket att ge med både å och fina dammar att undersöka djur och växtliv i. Vi håller oss i området nära bron över ån här finns olika typer av dammar, återmeandring och själva ån att undersöka. Passar det så promenerar vi också längs ån en bit. Det är viktigt att eleverna är aktiva och får undersöka själva. Det de själva gör minns de bättre. Förra året gick det får i hagen där de små dammarna korvsjöarna är, men inte i år. Högt uppväxt gräs. Som vanligt god utdelning i dammarna med smådjur - vattenskorpioner, vattenbin, ryggsimmare, hästiglar, trollsländelarver, flicksländelarver, posthornsnäckor mm. Det är både gott om övervattens-, undervattens- och flytbladsvegetatation i dessa små dammar. Här finns bl a mycket vattenpest, gul näckros, gäddnate och igelknopp. I omgivningarna och längs ån växer gott om jättebalsamin. På flera ställen är det tacksamt att stå och studera fiskar som pilar fram och tillbaka i ån. Fem turer gick till Häljarp. Två grupper från Glumslövs skola samt två grupper från Sandåkersskolan i Häljarp och en klass från Dammhagsskolan i Landskrona. Klasserna från Glumslöv kom i hyrd buss och gruppen från Dammhagsskolan med kollektivtrafik. Från Landskrona station tar det ca 20 min att ta sig till Häljarp med kollektivtrafiken. Samma innehåll i turerna som i Dösjebro. Vi startade vid Klintkärrsvägen där också bussen har en hållplats och gick därifrån ner till ån. Vi uppehöll oss vid den restaurerade märgelgraven och 4

nere vid ån. En grupp var helt ovana vid att vistas i naturen och bara att vara på en stig vid en å var ett äventyr. En av grupperna hade förberett sig väl med fördjupningsmaterialet på hemsidan. Fyra grupper från Eslöv besökte Trollenäs. De kom alla med bussen som tar endast 9 min från centrum. Fler klasser från samma skola ville delta, men det fanns ingen plats. I Trollenäs tar vi en snabb runda kring slottet och caféet för att visa att här finns både natur, kultur och konst för de som vill ta med sig familjen och åka ut igen. Tre klasser från Teckomatorp besökte Vallarna. Här håvade vi i både damm och å, samt mätte nitrat-halten i dammen och i ån. I övrigt samma uppgifter som på övriga exkursionsmål. Det har etablerats en fin undervattensvegetation i dammen. Mycket djur bl a många yngel av vattensalamander. Lätt att få upp märlkräftor, jungfrusländelarver, olika skinnbaggar mm även i ån även om det är relativt brant att komma till. Flera grupper vill redan boka in sig inför nästa säsong. vuxna gy åk 7-9 åk 4-6 åk 1-3 Besökarnas åldersfördelning på turerna 2010-2012. Totalt 1086 besökare. Häljarp. Eleverna har bildat en näringskedja av djur och växter som man vanligtvis kan hitta vid och i vatten. Dösjebro. Elever går ner i den gamla rätade å-fåran och ser hur återmeandringen förändrat ån. 5

Vattenskorpioner, trollsländelarver, posthornssnäckor, hästiglar och igelknopp i en damm på betesmark i Dösjebro. Klass från Teckomatorp besöker Vallarna, ett f d förorenat område som gjorts om till ett natur- och friluftsområde. Vi letar efter boplatser för fladdermöss och grodor här vid ån! Korten beskriver vad djuren behöver. Eleverna använder luppar och bestämningsmaterial och vi pratar tillsammans om vad vi hittat. Högstadieklass mäter kvävehalten i dammen och ån. Häljarp. Material på temat visas upp: broschyrer om besöksvärda naturområden längs ån, Åmansboken, video.. För frågor om turerna kontakta: Olle Nordell 0418-47 06 07 eller Ingegerd Ljungblom, 070-67 31 281, post@naturifokus.se. Mer info om exkursionerna finns på www.naturifokus.se. 6