Ökad säkerhet på kriminal vårdsanstalten

Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Ökad säkerhet på kriminal vårdsanstalten kv Östanå 6 Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt K U L T U R M I L J Ö A V D E L N I N G E N Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M

Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Ökad säkerhet på kriminalvårdsanstalten kv Östanå 6 Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Ann-Charlott Feldt 2002 Rapport 94:2002 Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M

Tekniska uppgifter Område Kriminalvårdsanstalten Fastighet kv Östanå 6 Stad Skänninge Kommun Mjölby Län och landskap Östergötland Fornlämningsnummer Mellan RAÄ 2 och RAÄ 20 Ekonomiska kartans blad 085 51 (8F 5b Biskopsberga) Koordinater X6475200-6475500, Y1458160-1458570 Koordinatsystem Rikets Höjdsystem Rikets Typ av undersökning Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Länsstyrelsens beslut Via E-post 2002-10-25 Länsstyrelsens handläggare Bror-Tommy Sturk Länsstyrelsens dnr 431-15093-02 Länsmuseets dnr 481/02 Länsmuseets kontonummer 6789 Uppdragsgivare Kostnadsansvarig Projektledare Personal Specialfastigheter Sverige AB Specialfastigheter Sverige AB Ann-Charlott Feldt Magnus Lanshed, Lanshed Gräventreprenad Fältarbetstid 2002-11-07--14 Total projekttid 60 timmar Totalt utreddes ca 1200 löpmeter Varav i form av sökschakt ca 460 löpmeter Fynd Foto filmnr Analyser ÖLM C4180 Nej Nej Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands länsmuseum. Rapport 94:2002 Östergötlands länsmuseum Grafik - Renritning Annicka Clarmo & Lasse Norr Grafisk form Lasse Norr Tryck - Ur allmänt kartmaterial Lantmäteriverket dnr 507-99-499 Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R M I L J Ö A V D E L N I N G E N Box 232 581 02 Linköping Tel 013-23 03 00 Fax 013-14 05 62 lansmuseum@lansmus.linkoping.se www.linkoping.se/lansmuseum

Ökad säkerhet på kriminalvårdsanstalten Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 kv Östanå 6 Skänninge stad Mjölby kommun Östergötlands län Sammanfattning Med anledning av planerade schaktningar i samband med förstärkning av in- och utbrytningsskyddet vid kriminalvårdsanstalten i Skänninge genomfördes en arkeologisk utredning etapp 1 och 2. I samband med det pågående utredningsarbetet presenterades planer på två nya bostadspaviljonger och ytterligare en mindre byggnad och även de föreslagna platserna för dessa utreddes. De historiska kartorna visade att området brukats som åkermark från 1600-talet och fram till mitten av 1900-talet. Två vägar har passerat genom området. Vid utredningen öppnades sammanlagt 68 sökschakt. I fjorton av schakten påträffades anläggningar i form av härdar, nedgrävningar, årderspår och stolphål. I ytterligare arton schakt fanns anläggningar av obestämbar karaktär som kan utgöra spår av fornlämningar. De påträffade lämningarna formerar sig i fyra olika områden. Ann-Charlott Feldt antikvarie 3

Figur 2. Utdrag ur Ekonomiska kartans blad 085 41 (8F 4b Skänninge) och 085 51 (8F 5b Biskopsberga) med utredningsområdet markerat. 4

Inledning Östergötlands länsmuseum utförde 2002-11-07--14 en arkeologisk utredning etapp 1 och 2 inom fastigheten Östanå 6, kriminalvårdsanstalten, i Skänninge. Utredningen föranleddes av planerade schaktningar i samband med förstärkning av in- och utbrytningsskyddet vid kriminalvårdsanstalten i Skänninge. Ett nytt, förstärkt, staket kommer att uppföras ca 6 m innanför det befintliga. Staketet ska vara 6 m högt och infäst i en betonggjuten grundsula. Grundsulans botten kommer att ligga ca 0,8-1,4 m under befintlig mark. Sammanlagt är schaktsträckningen drygt 1100 m lång. På delar av sträckningen utreddes två alternativ till placering av staketet. I samband med det pågående utredningsarbetet presenterades planer på två nya bostadspaviljonger och ytterligare en mindre byggnad. Föreslagna platser för byggnaderna utreddes i samband med utredningen för staketet. Arbetet utfördes efter beslut via E-post från Länsstyrelsen i Östergötlands län (Sturk 2002-10-25). Uppdragsgivare var Specialfastigheter Sverige AB, vilka även svarade för de arkeologiska kostnaderna. Ansvarig för utredningen och rapportarbetet var undertecknad. Vid sökschaktsgrävningen deltog Magnus Lanshed, Lanshed Gräventreprenad. Områdesbeskrivning Skänninge är beläget centralt i ett öppet jordbrukslandskap. Staden växer under tidig medeltid fram vid ett vägmöte och vadställe och är en av Östergötlands äldsta städer som omnämns första gången 1178 och som når sin höjdpunkt under senare delen av 1200-talet och på 1300-talet. Genom staden rinner Skenaån som längre österut flyter samman med den söderifrån kommande Svartån. Förekomsten av två tidiga kyrkor, S:t Martin och Allhelgona som genom runristade gravmonument kunnat dateras till 1000-1100-tal och ett stort antal runstenar i närområdet, pekar på att orten tidigt varit betydande. Vid undersökningar inom stadsområdet har vid flera tillfällen förhistoriska lämningar påträffats (Feldt 2002, Feldt i manus, Feldt & Skoglund 1994). Detta antyder en kontinuitet på platsen tillbaka till järnåldern. Det aktuella utredningsområdet är beläget strax utanför Skänninges medeltida stadsområde, RAÄ 5. Söder om kriminalvårdsanstalten har det medeltida dominikanerklostret, S:t Olofs kloster (RAÄ 20), varit beläget. Klostrets fullständiga utbredning är inte känd. Det omnämns första gången år 1237. Efter reformationen gav Gustav Vasa order att bryta tegel ur klosterbyggnaderna. Undersökningar i området har visat att klosterbyggnaderna legat i det nuvarande kvarteret Munkgärdet och klostrets ekonomibyggnader var placerade i kvarteret Radiatorn. 5

Väster om järnvägen, som passerar på kriminalvårdsanstaltens västra sida, har medeltida tegel och murrester påträffats på en höjd i Dyhagen. Hasselmo (1984) har tolkat detta som lämningar efter ett medeltida tegelbruk. Lovén (1996) tolkar samma lämningar som spåren efter linköpingsbiskopens gård i Skänninge. Denna finns omnämnd år 1414 som Biskopsholman i Skeninge. Nordöst om det aktuella området finns lämningarna efter den medeltida stadens hospital (RAÄ 2) som kan dateras till tidigt 1200-tal. Den äldsta dateringen är ett brev från 1280 (DS 4990) där Magnus Birgersson bekräftar det som stadgats av hans farfar Magnus Minnesköld, farbrodern biskop Karl och fadern Birger Jarl. Eftersom Magnus Minnesköld sannolikt stupade i slaget vid Lena år 1208 får man anta att det redan då fanns ett hospital i Skänninge. Undersökningar har genomförts inom hospitalsområdet och bl a resulterat i fynd av grundmurar och en stensatt brunn (Gilstring, Hasselmo). Stadens utbredning under medeltiden är oklar. Vid undersökningar i Linköpingsgatan har omfattande kulturlager påträffats strax intill järnvägen (Feldt 2001a). Även väster om Skenaån har de senaste årens undersökningar bl a för VA och fjärrvärme i Motalagatan (Feldt 2001c, Björkhager & Feldt arbetsmaterial) visat på medeltida lämningar utanför vad som tidigare bedömts som det medeltida stadsområdet. Att medeltida lämningar kopplade till staden förekommer utanför den mer reguljära stadsbebyggelsen är inget okänt fenomen utan detta har uppmärksammats i projektet Den medeltida stadens utkanter som bedrivs på Östergötlands länsmuseum (Björkhager& Feldt m fl i manus). Vid utredningar längs järnvägen, för Banverkets planerade dubbelspår, påträffades tidigare okända lämningar i kriminalvårdsanstaltens närområde (Carlsson m fl 2000). Närmast Skenaån fanns svämlager i sökschakten som visar att ån tidvis svämmat över. Längst i norr framträdde ett område med avfall från benhantverk (se figur 3, schakt 200-215). Detta daterades till perioden medeltid 1600-tal. I sankare partier söder därom fanns rester av spänger och träbroläggningar (schakt 220-225). Lämningar efter träbroläggningar har även tidigare påträffats i området i samband med undersökningar 1944 (aa). I samband med undersökningarna för dubbelspåret direkt norr om klosterområdet påträffades lämningar efter verkstadsaktiviteter (Carlsson m fl 2000). I schakt 230 fanns ett kraftigt ask- och sotlager som har daterats till 1190-1290 e Kr. Där påträffades även lämningar som tolkades som rester efter en ugnsvägg. Schakt 245 innehöll bronsslagger och delar av ugnsväggar. Längre söderut påträffades murar, stenläggningar, tegelgolv och rasmassor som kan kopplas till det medeltida dominikanerklostret. 6

Vid en förundersökning i samband med schaktning för VA strax söder om kriminalvårdsanstalten påträffades en träskodd avfallsgrop som daterades till efterreformatorisk tid (Feldt 2001b). Gropen innehöll tegel och djurben. Figur 3. Utsnitt ur planritning upprättad i samband med undersökningarna för järnvägen förbi S:t Olofs kloster och kriminalvårdsanstalten i Skänninge. (ur Carlsson m fl 2000) 7

Syfte Syftet med den arkeologiska utredningen, etapp 1 och 2, var att fastställa huruvida fast fornlämning skulle komma att beröras av det planerade arbetsföretaget. Fast fornlämning som påträffades vid utredningen skulle dokumenteras avseende art och omfattning samt om möjligt dateras. Utredningens resultat skulle kunna ligga till grund för länsstyrelsens fortsatta bedömningar i ärendet. Utifrån resultaten från tidigare genomförda utredningar och undersökningar bedömdes det nu aktuella utredningsområdet som högintressant. Området utgör ett lämpligt läge för fasta fornlämningar i form av såväl förhistoriska boplatser som medeltida verkstadsområden och utkantsbebyggelse. Utredningsområdet är ett av de nyckelområden som kan tillföra ny och viktig kunskap för förståelsen av staden och dess omland. Figur 4. Plan över utredningsområdet med sökschakten markerade. 8

Metod och dokumentation Den arkeologiska utredningen omfattade två steg. I ett första skede genomfördes kart- och arkivstudier samt en okulärbesiktning. Utredningens etapp 2 utfördes i form av en sökschaktsgrävning. Sökschakten togs upp med maskin längs den berörda staketsträckningen och på platser där ny bebyggelse planerades. Sammanlagt grävdes 68 schakt vars längd varierade mellan fyra och åtta meter. Schaktbredden var 1,2 m och djupet 0,2-1,1 m. Schakten grävdes ner i orörd mark. Dokumentationen av sökschaktsgrävningen utgjordes av en kortfattad beskrivning, inmätning av schakten med GPS och markering på en översiktsplan samt planritning av de schakt där fornlämningar påträffades. Tydliga anläggningar som påträffades dokumenterades på planritning och försågs med anläggningsnummer. Anläggningar av obestämbar karaktär noterades endast i schaktbeskrivningarna. Enstaka anläggningar snittades för att dess karaktär skulle kunna fastställas. Resultat och tolkning En genomgång av de historiska kartorna över området visar att marken varit i bruk som åkermark på samtliga kartor under 1600-, 1700- och 1800-talen samt under första hälften av 1900-talet. Utredningsområdet Figur 5. Historiskt kartöverlägg över utredningsområdet och Skänninges östligaste delar från Geometrisk ägoavmätning upprättad av Johan Grot 1638-39. 9

ligger inom det s k Munkagiärdet som enligt beskrivningarna utgörs av god bördig sandmylla på 1638-39 års karta och sandig mylla med någon flygsand på 1691 års karta. Åkermarken har i stort sett samma utsträckning ut mot ån ända in på 1900-talet. Kartorna visar att det nu aktuella utredningsområdet genomkorsas av två äldre vägar. Ingen av dessa är idag synlig. Båda vägarna går i NNO- SSV riktning, från landsvägen mellan Skänninge och Vistena mot Skenaån. Den västra vägen har sannolikt haft funktion som brukningsväg i åkermarken. Den skär utredningsområdet längs med kriminalvårdsanstaltens bostadspaviljonger. Den östra vägen sträcker sig tvärs över Munkgärdet fram till Hospitalet och därifrån vidare över Skenaån upp till Biskopsberga. Vägen skär över utredningens sydöstra hörn. Sammanlagt öppnades 68 sökschakt inom utredningsområdet. Dessa placerades dels längs de två alternativa staketsträckningarna, dels på platsen för en av de föreslagna nya bostadspaviljongerna och en mindre byggnad. Område C Område B Område A Figur 6. Utredningsområdet med de fyra fornlämningsområdena markerade. 10

Figur 7. Planritning över påträffade anläggningar. 11

I fjorton av schakten påträffades anläggningar som bedömdes vara fast fornlämning och i ytterligare arton schakt fanns anläggningar av obestämbar karaktär som kan utgöra spår av fornlämningar. I tre schakt fanns sentida störningar som gjorde det omöjligt att avgöra om fast fornlämning funnits på platsen. 33 schakt uppvisade inga spår av fast fornlämning utan endast sentida fyllnadsmassor, matjord och orörd sand. På den berörda ytan utkristalliserade sig fyra olika fornlämningsområden med en delvis varierad karaktär. Dessa benämns i det följande som område A-D. Mellan dessa framträdde områden som saknade spår av fast fornlämning. I vissa av dessa schakt förekommer dock diken som har att göra med den odling som bedrivits inom området under de senaste århundradena. Dikena har bedömts som sentida. Område A är beläget längs den södra staketsträckningen och omfattar även den mindre byggnad som planeras strax väster om entrén. I detta område, som omfattar schakt 1-10 samt 65, framkom fyra härdar/härdbottnar samt mörkfärgningar, årderspår, stolphål och mindre nedgrävningar. Sammanlagt konstaterades femton anläggningar (A1-A15) i schakten. Dessutom påträffades två diken och ett täckdike. I schakt 6 A nr Schakt Anläggningstyp A n m ä r k n i n g 1 1 Nedgrävning - 2 1 Nedgrävning Skärs av A3 3 1 Nedgrävning - 4 1 Härd - 5 1 Stolphål - 6 1 Stolphål - 7 2 Nedgrävning - 8 2 Stolphål - 9 3 Härd? - 10 4 Mörkfärgning - 11 4 Härd - 12 4 Nedgrävning - 13 4 Årderspår - 14 10 Härd - 15 10 Härd - 16 21 Härd? - 17 21 Stolphål - 18 21 Stolphål - 19 21 Härd - 20 21 Nedgrävning Med lera och metallfynd 21 55 Stolphål? Skär A22 22 55 Mörkfärgning - 23 67 Mörkfärgning - 24 67 Stolphål? - 25 67 Mörkfärgning - 26 67 Mörkfärgning - 27 68 Härd - Figur 8. Anläggningsbeskrivningar. 12

och 7 framträdde ett tydligt sotigt kulturlager som var 0,05-0,1 m tjockt. I schakt 65 påträffades slagg. Område B är beläget i den mellersta delen av den nordvästra staketsträckningen. I detta område, som omfattar schakt 16-17, 19-24 och 28-33, framkom två härdar, en grop med fynd av metallföremål samt tre mindre nedgrävningar. Sammanlagt dokumenterades fem anläggningar (A16-A20) i schakt 21. Förutom dessa framkom flera mörkfärgningar, årderspår och stolphål i de övriga berörda schakten. Dessutom påträffades ännu ett dike. Förutom metallföremålen i schakt 21 påträffades även animalieben i schakt 20, 21 och 31, ett järnföremål i schakt 22 och en bit av ett skaft till en kritpipa i schakt 30. Område C är beläget norr och nordväst om den stora verkstadsbyggnaden i områdets östra del. I detta område, som omfattar schakt 40, 45-50 och 66-68, framkom en härd, tre mörkfärgningar och ett stolphål (A23-A27). Dessutom framträdde ett antal obestämbara lämningar, varav några sannolikt kan tolkas som stolphål, i de berörda schakten. I schakt 45, som var det djupaste schaktet i hela utredningsområdet, fanns ett tunt sotigt kulturlager direkt över den orörda sanden. I schakt 40 påträffades en del av en hästsko. Ytterligare en hästsko påträffades i matjorden i schakt 43, strax nordost om område C. I denna del av utredningsområdet påträffades inga diken. Område D är beläget öster och sydost om den stora verkstadsbyggnaden i områdets östra del. I detta område, som omfattar schakt 55-57, framkom en mörkfärgning och ett stolphål (A21-A22). Dessutom framträdde diffusa mörkfärgningar och sotfläckar i schakten. Inga föremål påträffades i schakten. Strax väster därom höjer sig terrängen något och där övergår den naturliga sanden i en stenig morän. Det är möjligt att detta parti utgjort underlag för den ovan nämnda vägen mot Hospitalet och Biskopsberga. Denna vägsträckning är med största sannolikhet medeltida. F y n d n r Schakt A nr Sakord M a t e r i a l 1 21 20 Föremål Järn 2 21 - Animalieben Ben 3 21 20 Analysmaterial Kol 4 22 - Föremål Järn 5 30 - Kritpipa Vitlera 6 40 - Hästsko Järn 7 43 - Hästsko Järn 8 65 - Slagg Slagg Figur 9. Fyndlista. Sammanfattningsvis gör Östergötlands länsmuseum bedömningen att de fyra ovan beskrivna områdena bör förundersökas innan någon exploatering sker. En förundersökning ska ge svar på de påträffade fornlämningarnas karaktär och ålder samt ge information om deras vetenskapliga potential. Ansökan om exploatering sker till Länsstyrelsen i Östergötlands län som fattar beslut i frågan. 13

Referenser Björkhager, Viktoria & Feldt, Ann-Charlott, arbetsmaterial, Fjärrvärme Västanå, Arkeologisk förundersökning och undersökning. Motalagatan m fl. Skänninge. Östergötland. Rapportmanus och arbetsmaterial. Östergötlands länsmuseum Björkhager, Viktoria & Feldt, Ann-Charlott & Ohlsén, Marie & Ternström, Clas, i manus, Linköpings medeltida utkanter. Kulten Makten Människan. Meddelanden från Östergötlands länsmuseum 2003 Carlsson, Tom m fl, 2000. Ett arkeologiskt linjeprojekt i västra Östergötland, Motala Mjölby, Riksantikvarieämbetet UV öst Rapport 2000:12 Feldt, Ann-Charlott, 2001a, Linköpingsgatan. Arkeologisk förundersökning och antikvarisk kontroll, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötland. Rapport 32:2001. Östergötlands länsmuseum Feldt, Ann-Charlott, 2001b, Munkgärdet. Arkeologisk efterundersökning och antikvarisk kontroll, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötland. Rapport 38:2001. Östergötlands länsmuseum Feldt, Ann-Charlott, 2001c. Byte av VA-ledningar, Arkeologisk förundersökning / antikvarisk kontroll. Motalagatan och Linköpingsgatan. Skänninge. Östergötland. Rapport 114:2001. Östergötlands länsmuseum Feldt, Ann-Charlott, 2002, Äldre järnålder och medeltida byggnader i centrala Skänninge. Kv Jarlen. Arkeologisk förundersökning och antikvarisk kontroll, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötland. Rapport 32:2002. Östergötlands länsmuseum Feldt, Ann-Charlott, i manus, Fjärrvärme i Follingegatan. Arkeologisk förundersökning, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötland. Rapportmanus och arbetsmaterial. Östergötlands länsmuseum Feldt, Ann-Charlott & Skoglund (Ohlsén) Marie, 1994, Rosenlundsskolan. Arkeologisk förundersökning, Skänninge stad, Mjölby kommun, Östergötland. Rapport, Arkivhandling Östergötlands länsmuseum Hasselmo, Margareta, 1984, Skänninge, Medeltidsstaden 40, Riksantikvarieämbetets Rapport 14

Hedvall, Rikard m fl, 2002. Ett arkeologiskt linjeprojekt i västra Östergötland, del 2. Motala Mjölby, Riksantikvarieämbetet UV öst Rapport 2002:8 Gilstring, Mats, muntlig uppgift Lovén, Christian, 1996, Borgar och befästningar i det medeltida Sverige Arkivhandlingar i Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv Kartor: Geometrisk ägomätning. Skänninge stad. Upprättad av Johan Grot 1638-39. Geometrisk avmätning av Kronoåttingar. Skänninge stad. Upprättad av Gabriel Nilsson 1691. Häradskartan över Göstrings och Vifolka härad. Upprättad 1876 15

Schakt Djup m J o r d a r t Ö v r i g t 1 0,50 Sand A1-6, Härd, stolphål och nedgrävningar 2 0,60 Sand A7-8, Nedgrävning och stolphål 3 0,50 Sand A9 Härd/härdbotten, dike 4 0,50 Sand A10-13, Härd, mörkfärgning, nedgrävning, årderspår 5 0,50 Sand Dike och täckdike 6 0,60 Sand Mörkfärgning och sotig kulturlager, kraftigast mot S 7 0,70 Sand Kulturlager 0,1 m tjockt på 0,65 m djup, dike och täckdike 8 0,70 Sand Diffusa fläckar 9 0,70 Sand Dike och täckdike 10 0,70 Sand A14-15, Härdar 11 0,30 Sand - 12 0,30 Sand - 13 0,90 Sand Fyllning av lera 14 0,90 Sand Fyllning av lera 15 0,90 Sand Fyllning av lera 16 0,90 Sand Ben i fyllnadsmassa, i botten en bred nedgrävning (sentida?) 17 0,80 Sand Stolp-/störhål? djup 0,08 m, dia 0,18 m 18 0,30 Sand Plogspår, sentida 19 0,50 Sand Enstaka skärviga stenar 20 0,53 Sand Årderspår? Diffusa fläckar 21 0,55 Sand A16-20, härdar, stolphål och nedgrävning. Skärvsten, metallföremål, ben 22 0,60 Sand Mörkfärgningar diam 0,08-0,1 m, djup ca 0,08 m 23 0,85 Sand Diffus mörkfärgning 24 0,60 Sand Diffus mörkfärgning 25 0,65 Sand - 26 0,50 Sand Plogspår, sentida 27 0,80 Lera - 28 0,70 Sand Diffusa mörkfärgningar 29 0,70 Sand Antydan till kulturjord på 0,6 m delvis i sentida ledningsschakt 30 0,60 Sand Plogspår, diffusa mörkfärgningar, täckdike 31 0,70 Sand Diffusa mörkfärgningar 32 0,70 Sand Diffusa mörkfärgningar 33 0,70 Sand Mörkfärgningar 34 0,70 Sand Diffusa mörkfärgningar täckdike 35 0,70 Sand Diffusa mörkfärgningar 36 0,25 Sand - 37 0,45 Sand o lera - 38 0,70 Lera - 39 0,50 Sand o lera - 40 0,40 Sand Diffusa mörkfärgningar, metallfynd 41 0,50 Sand - 42 0,40 Sand - Figur 10. Schaktbeskrivningar. 16

Schakt Djup m J o r d a r t Ö v r i g t 43 0,55 Sand Hästsko 44 0,40 Sand - 45 1,0-1,1 Sand Kulturlager 46 0,9-1,0 Sand Plogspår, sentida 47 0,33 Sand Botten av stolphål? dia 0,2 m, djup 0,05 m 48 0,40 Sand - 49 0,50 Sand Plogspår, sentida 50 0,50 Sand Sotiga mörkfärgningar 51 0,70 Sand - 52 0,70 Sand - 53 0,60 Sand - 54 0,40 Sand - 55 0,55 Sand A21-22, Mörkfärgning och stolphål 56 0,60 Sand Diffus mörkfärgning 57 0,60 Sand Årderspår, diffus mörkfärgning, sotiga mörkfärgningar i N 58 0,40 Sand - 59 0,45 Sand Diffus mörkfärgning, dike 60 0,50 Sand - 61 0,50 Sand Årderspår? 62 0,40 Sand Ej i botten, elkabel 63 0,25 Morän Ligger något högre än 57-60, grovgrus/småsten 64 0,25 Morän Ligger något högre än 57-60, grovgrus/småsten 65 Sand Slagg 66 Sand VA-ledning 67 0,25 Sand A27, Härdbotten 68 0,40 Sand A23-26, Mörkfärgningar 17

18

Med anledning av planerade schaktningar i samband med förstärkning av in- och utbrytningsskyddet vid kriminalvårdsanstalten i Skänninge genomfördes en arkeologisk utredning etapp 1 och 2. I samband med det på gående utredningsarbetet presenterades planer på två nya bostads paviljonger och ytterligare en mind re byggnad och även de föreslagna platserna för dessa utreddes. De historiska kartorna visade att området brukats som åkermark från 1600-talet och fram till mitten av 1900-talet. Två vägar har passerat genom området. Vid utredningen öppnades sammanlagt 68 sökschakt. I fjorton av schakten påträffades anläggningar i form av härdar, ned grävningar, årderspår och stolphål. I ytterligare arton schakt fanns anlägg ningar av obestämbar karaktär som kan utgöra spår av fornlämningar. De påträffade lämningarna formerar sig i fyra olika områden. Rapport 94:2002