Husförsamlingen. Inledning



Relevanta dokument
Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Församlingens källor (Apg 2:41-47) Predikan av Jan-Gunnar Wahlén sö 14 feb 2016

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N

Helsingborgs husförsamlingsnätverk Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg. Grunddokument

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium

Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen.

Ägget som ruvas av Anden Tjänstegåvorna, del 1 Av: Johannes Djerf

Född är Frälsaren och Förlossaren, Kristus, Herren, i Davids stad. Kommen är friden, himmelska tiden nu är fullbordad. Min själ, var glad.

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

Jag tror därför att det är viktigt att ivrigt studera Skriften för att se vad Gud har att säga om olika saker.

S:t Eskils Katolska församling

Tunadalskyrkan Det är roten som bär Dig!

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

Och alla dessa frågor bottnar i den här, grundläggande frågan: Vad är en församling? Hur ofta försöker vi att formulera ett svar på den frågan?

Christian Mölks Bibelkommentarer. Titus 3. (Vers 1-11) Påminnelser

Några synpunkter på husförsamlingsidén i Nya testamentet

Markus 3:29 Men den som hädar den helige Ande får aldrig någonsin förlåtelse utan är skyldig till evig synd.

Tro en vardagsförmiddag- 10:27

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 4: Att ge bort det bästa man har

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

FÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4

VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.

Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig och dödlig människa, en varelse skapad av Gud.

Församlingens verktygslåda del 2 Av: Johannes Djerf

FÖRSAMLINGSBLADET. Om någon är i Kristus är han alltså en ny skapelse. Det gamla är förbi, något nytt har kommit. KALMAR ADVENTKYRKA JANUARI 2015

2 e Trettondedagen. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Striden i himlen och försoningen

Församlingens identitet

Kap III. Vårt lidande blir Jesu lidande. Vid Jesu kors stod hans mor (Joh 19:25) Också genom din egen själ skall det gå ett svärd (Luk 2:35)

Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria (Joh 8:31 32).

Nya Testamentet. Paulus brev till galaterna. Reformationsbibeln

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia

Lev inte under Lagen!

Så Länge Det Är Dag Att arbeta innan mörket faller Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg

Vigselgudstjänst GRYTNÄS FÖRSAMLING. Vigselgudstjänst. i Grytnäs församling

KALMAR ADVENTKYRKA MARS 2015

Kasta ut nätet på högra sidan

Vilja lyckas. Rätt väg

Jakobs brev Bakgrund Lars Mörling 2011

I dagens predikotext möter vi lärjungarna i väntan.

Den smala vägen. Matteus 7:21 Inte alla som säger Herre, Herre till mig ska komma in i himmelriket, utan den som gör min himmelske Fars vilja.

Bibelintro: Året var 1553 då den engelska Kungen, Edward den 6 låg dödligt sjuk.

Renovera med Guds ord

Bibeln i korthet. Christian Mölks Bibelkommentarer

Fastlagssöndagen. Esto mihi. Kärlekens väg

Man och kvinna i Kristus

Att fortsätta formas

Gudstjänst den 14 augusti 2011 i Luleå #112 Lutherska Frikyrkan S:t Petri ev-luth församling Åttonde söndagen efter Trefaldighet

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM?

Skapad för att Tillbe

B. Välsignelse inför skolstarten

Online reträtt Vägledning vecka 26

Galaterbrevet Del 12) 5:9-16 Undervisning: Chuck Smith

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Kyrkoår och evangeliebok

Hur du kan bli fylld av den helige Ande Häfte 2 av Bill Bright (Detta häfte finns att köpa hos

FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING

Om någon gärna vill få en församlingsledares tjänst, så önskar han sig en god uppgift. 1Tim 3:1

Vad händer med det barn som dör i mammas mage eller utanför den?

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING

Gudstjänsten inleds med orgelmusik, där så kan ske. Annan instrumental- och/eller vokalmusik kan utföras.

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

BIBLIOLOGI. Guds Ords inspiration & auktoritet Elim Billdal

JAG VET VAR DU BOR Värnamo

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv

Kan man veta om Bibeln är sann? Eller HUR kan man veta om Bibeln är sann?

BAKGRUND TILL JOHANNES FÖRSTA BREV (1Joh) (2008, reviderad 2015)

Skapad för att glädja Gud

Petrus första brev, är ett brev till oss, och jag hoppas kunna göra det tydligt under kvällen.

3 Hur ska vi uppfatta naturen?

Mässa i påsknatten (B)

LYFTA BIBELN. Därför behövs ett BIBELLYFT! Så välkommen till en spännande höst då LIVET står i centrum

Sångpostillan - Tjugoandra söndagen efter Trefaldighet

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

Huvud, axlar, knä och tå: daglig läsning vecka 3

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Läsargruppen i Högbergskyrkan

VI FIRAR PINGST PINGSTDAGEN (ÅR C) (19 MAJ 2013) Tidsram: minuter.

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER

Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

Din första kärlek. Värnamo Kort inledning och bakgrund

Första söndagen efter Trefaldighet Lars B Stenström

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!

På flera ställen i Nya testamentet står det om Guds hemlighet. Vad är det för hemlighet? Jag tänkte att vi skulle undersöka det.

Livet efter döden 1. Inlednidn:

Program Mosebok kap. 6: (Introd. 0:35)

Församlingen och judarna

Sångpostillan - Första söndagen i Fastan

Försam lings nytt. Bibel ordet. Vetlanda Alliansförsamling. I detta nummer, bl a: Se oss på:

Församlingskonstitution, Immanuelskyrkans församling

En ledare efter Guds hjärta

Frälsningsarmémärket gäller för scoutverksamheten i Frälsningsarméns Ungdomsförbund

:a söndagen e Trefaldighet Lars B Stenström

Predikan 6 dec 2009 Värnamo Allianskyrka. Guds rike är nära

SAMUEL HÖR GUD ROPA 2:A SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅRGÅNG B) 18 JANUARI Tidsram: minuter.

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Att vara internationellt ombud

Transkript:

Husförsamlingen Inledning Ett viktigt drag i den första församlingens liv är de kristnas samlingar i hemmen för att fira gudstjänst eller på annat sätt dela kristen gemenskap. Den första församlingen har ju skärskådats från olika håll av forskningen, men märkligt nog dröjde det länge innan detta fenomen med husförsamlingar började studeras. När detta väl skett, har fler och fler utöver världen sett något riktigt i att forma det kristna livet i husförsamlingar men det har inte alltid varit lätt att praktisera. Husförsamlingens förekomst Låt oss först se lite på förekomsten av husförsamlingar i NT. I den skildring, som Apg ger oss av den första församlingen i Jerusalem, framhålls att de kristna dagligen samlades i templet (Apg 2:46: De höll samman och möttes varje dag troget i templet och i hemmen bröt de brödet och höll måltid med varandra i jublande, uppriktig glädje.). Vi såg samtidigt i den här versen hur den kristna församlingen snabbt växte ur den judiska gudstjänstramen, för lärjungarna söker sig också till egna samlingar "i hemmen" (kat oikon). Egentligen betyder orden i ett hus och vissa forskare hänvisar därför till ett enda särskilt hus, det som ägdes av Johannes Markus moder (Apg 12:12). Men med tanke på Jerusalemsförsamlingens storlek är det nödvändigt att tänka sig flera privathus som samlingsplatser för församlingen. Gemenskapen gällde församlingen och man samlades därför "runt om i husen". De kristna samlades på olika håll i hemmen inom en och samma stad. När Paulus förföljer de kristna och tränger in i olika hus (Apg 8:3), kan detta ha varit platser för husförsamlingar, där de kristna ertappades på bar gärning. Det som berättas om samlingarna i hemmen är att dit förlade man faktiskt brödsbrytelse, men samlingarna kunde också vara av annan karaktär: bl a bönemöten (Apg 12:12), andliga samtal (20:7), undervisning och evangelisering (5:42, 20:20). Att den här ordningen med husförsamling inte bara användes i Jerusalem, utan också överfördes till missionsområdena finner vi av beläggen i Pauli brev. Ett hus kommer här i blickpunkten, nämligen Akvilas och Priscillas hus. Både i Efesus (1Kor 16:19) och i Rom (Rom 16:5) var deras hem ett centrum för kristen aktivitet (liksom i Korint, Apg 18:26, där dock inte församlingen nämns). Men detta system var inte deras privata anordning utan praktiserades också av Filemon i Kolosse (Filem 2) och av Nymfas i Laodicea eller Kolosse (Kol 4:15). Från Paulus verksamhet kan anföras andra exempel: Titius Justus i Korint (Apg 18:7) och församlingen i Troas (Apg 20:7). Beteckningen "församlingen i hans hus" visar att det är denna lilla enhet som är församlingen i apostolisk tid. Husförsamlingen är visserligen på ett sätt också relaterad till den större församlingen på orten men husförsamlingen var den väsentliga enheten i församlingslivet. Husförsamlingen i NT är alltså inte detsamma som en bönegrupp eller cellgrupp. Syftet där är fortfarande att uppehålla verksamheten i kyrkan i dess traditionella form. Bönegruppen finns vid sidan om all verksamhet. Husförsamlingen är däremot själva församlingen. Det är inte en församling som har hemgrupper utan husförsamlingen är församlingen, trots att det inte finns någon kyrkobyggnad.

Husförsamlingens uppkomst Vi måste också försöka besvara frågan varför husförsamlingarna uppstod. Det är möjligt att peka på olika förklaringar till husförsamlingens uppkomst. Man kan göra följande förmodanden. 1) Det var ytterst få församlingsmedlemmar som ägde tillräckligt stora hus för att kunna få rum med alla kristna på platsen. Därför fick man sprida ut sig till olika hem. 2) Vissa städer var av en sådan storlek att man kan föreställa sig svårigheter med en smidig kommunikation mellan de olika delarna, särskilt för de många slavarna i den kristna församlingen. Båda dessa praktiska problem fick sin lösning genom husförsamlingen. Man får inte bli så andlig att man föraktar praktiska lösningar på olika problem. 3) Men husförsamlingarna kan också ha varit orsakade av en önskan om att fira den gemensamma måltiden. Av praktiska skäl kunde måltiden inte beredas i templet, utan den måste förläggas till hemmen. Den judiska påskmåltiden hade ju familjekaraktär och denna övertas nu i de kristnas firande av Herrens måltid. Därför firar man nattvarden i hemmen. 4) Ett annat skäl kan vara att människor med revolutionerande upplevelser gärna vill dela dem med trosfränder i en liten grupp. Men en sådan spontan gemenskapsvilja är ingen tillräcklig förklaring, eftersom husförsamlingarna bestod under flera generationer, alltså också under ändrade förhållanden, då den först spontaniteten lagt sig. 5) Trycket från fientligt inställda ledare i samhället kan också ha fört dem samman i små grupper. Ja, förföljelserna var visserligen svåra, men de var begränsade till tid och rum. Det är inte berättigat att beskrivna fornkyrkans förhållande som en ständig katakombtillvaro. Den huvudsakliga drivkraften till bildandet av husförsamlingar ligger därför inte i något slags tvång att dra sig undan offentligheten. Då hade detta kunnat ske mer effektivt än i hemmen. 6) Idén kan också ha sitt ursprung i den vanliga företeelsen med religiösa föreningar. Föreningarnas sammankomster ägde ofta rum i ett tempel under den specielle gudens beskydd, men också i hemmen. De kristna skulle i så fall ha bildat egna föreningar, exempelvis s k begravningsföreningar, som möttes en gång i veckan. Det är sant att det rent formellt fanns likheter mellan den kristna församlingen och dessa religiösa föreningar. Men man bör förstå att kristna ansåg att de yttre formerna var bestämda av församlingens inre väsen. Då blir också klart varför begreppet förening inte är aktuellt för Paulus. 7) I själva djupskikten av Paulus församlingssyn ligger istället en beteckning, som är särskilt intressant i detta sammanhang, nämligen Guds hus. Naturligtvis har både GT:s och NT:s språk ett ord för huset som själva byggnaden. Men ordet för hus står också för hushåll, familj, släkt. Uttrycket "Guds hus" används i NT för Jerusalems tempel. Ingen annan byggnad benämns i övrigt så. Men den kristna församlingen själv är Guds hus (Hebr 3:6, 1 Petr 4:17, 1 Tim 3:15) och ett andligt hus (1 Petr 2:5). Detta bruk av begreppet hus för församling var mycket vanligt bland de första kristna. Det är ju därför man ser på varandra som syskon i en familj. Man talar om Jesus som grund till detta hus. Begreppet hus, familj blev en betydelsefull faktor i den kristna församlingen (Rom 8:29, Ef 2:19, 1 Tim 5:1-2, 1 Joh 2:12-13). Paulus använder familje-termer på församlingen mer än 130 gånger men aldrig något ord som kan knytas till företag.

Bibelforskningen pekar på att Guds handlande till frälsning för Israel är knutet till speciella personer och deras hus, ex Abraham och hans hus, David och hans hus. I NT betecknar huset de kristna medlemmarna av det vanliga huset, men också de "syskon i Kristus", som slöt upp till kristen gemenskap i ett speciellt hus. De är trons husfolk (Gal 6:10, medbröder i tron). Visserligen bryts ibland den gamla familjen sönder, men man kommer in i en ny, Guds familj - får ett nytt hus, som Jesus lovar i Mark 10:29: Här i världen ska han få hus och bröder och systrar och mödrar och barn och åkrar mitt under förföljelser, och sedan evigt liv i den kommande världen. Församlingen är alltså Guds hus. Men även hela skapelsen är Guds hus. Hela världen ses i Bibeln som ett Guds hus, som Han har den yttersta kontrollen över. Vi kanske kan tycka att generaler och presidenter härjar lite väl fritt i barnkammaren men egentligen har Gud kontroll över skapelsens hus. Församlingens arbete med husförsamlingar hör därför samman med en rätt förståelse av Guds stora frälsningsplan, att allt ska förenas och försonas i Kristus. Arbetet kring husförsamlingen behöver därför utgå från grundsynen i Ef 1:10: allt i himlen och på jorden ska sammanfattas i Kristus. När tiden är mogen ska Gud upprätta en ny ordning, en ny skapelse med Kristus som huvud. Vid en addition satte grekerna summan över raden och kallade den "det lilla huvudet", kefalaion, Jesus är denna summa. En dag ska allt räknas samman i Jesus Kristus. Det kommer att innefatta allt, både andligt och materiellt. Fågelsång och bäckarnas brus, människors kärlek och vårt arbete allt! I många religioner vill man dela upp livet i heligt och profant. Men Jesus är intresserad av allt. Allt får sin rätta plats i Honom. Skapelsen har då restaurerats till sin ursprungliga funktion genom att ha funnit sin utgångspunkt och sin orienteringspunkt i Jesus Kristus. Det kommer då inte att finnas några fientliga element utan allt ska ha sitt centrum i Kristus. Eller som biskop Giertz uttrycker det: Gud hade gjort upp sin budget och beräknat riskerna och behållningen innan han skapade världen. Det hela kommer att stanna på plus - tack vare Kristus." Guds frälsning ska omfatta allt skapat (inte att alla människor blir frälsta men att hela skapelsen ska återupprättas). Jesus ska visa sig vara sammanfattningen av hela den skapade ordningen. Församlingen idag är en manifestation av den ordning som en dag ska upprättas i Kristus. Gemenskapen i husförsamlingen ska i sin vardagliga litenhet visa vad Gud en dag ska göra i universums storhet. På denna punkt, i husförsamlingens mikrokosmos, ska vi på ett föregripande sätt gestalta Guds rike. Vi ska vara en föraning av vad som ska ske i Guds rikes makrokosmos. Husförsamlingens främsta förtjänst ligger då i att den befinner sig på den punkt där skapelse och frälsning möts. Vi bor inte i ett hus för att vi är kristna utan för att vi är människor. Församlingen tar alltså en naturlig skapelseordning i sin tjänst - istället för att bygga sin struktur på de mest onaturliga formerna. Husförsamlingens gemenskap borde föra oss tillbaka till en sammanfattning av skapelse och frälsning, vardag och söndag, naturligt och övernaturligt. I husförsamlingen ska det kristna livet bli vardagligt, bli sant mänskligt. Om man vill få klart för sig betydelsen av det kristna vardagslivet, kan man undersöka NT:s bruk av de s k sakrala termerna i GT. Med sakrala termer menas de ord som användes för det som ansågs heligt och hade med gudstjänsten i templet att göra. Nästan inget av dessa traditionella begrepp för gudstjänst och offer används i NT för de kristnas gudstjänst. Där de används sker det för att karakterisera Kristi försoningsgärning Jesu död är ett offer, eller för de kristnas liv i världen, som också är ett offer. Men för den kristna gudstjänsten brukas bara

två ord regelbundet, (synerchestai (1 Kor 11:17, 20, 33-34) och synagesthai (Apg 4:31, 20:7-8, 1 Kor 5:4), som båda betyder "komma tillsammans". Att de troende "kommer tillsammans" är alltså det utmärkande för en kristen gudstjänst. Mer religiöst än så är det inte! Men vad händer då med de heliga orden? Jo, alla de här traditionella orden för gudstjänst, prästtjänst, offer o s v har skilts från de kristnas gudstjänster och istället överförts till de kristnas vardagsliv. Ett sådant exempel är ordet för den andliga gudstjänsten, som Paulus använder i Rom 12:1: jag ber er att frambära er själva som ett levande och heligt offer som behagar Gud. Det skall vara er andliga gudstjänst. Vi tror kanske att detta offer skulle göras i kyrkbänken men det fanns inga kyrkbänkar. Offrade sin kropp gjorde man i vardagen. Den andliga tempeltjänsten är det konkreta vardagslivet. Eller ta själva ordet för religion. När det överförs till den kristna gemenskapen får detta ord för " religion, en innebörd riktad mot vardagen: "En gudstjänst (eg religion), som är ren och obesmittad inför Gud och Fadern, - är söndagsförmiddagsgudstjänsten när pastorn har slips och alla sitter och lyssnar nej En gudstjänst, som är ren och obesmittad inför Gud och Fadern, är det att vårda sig om fader- och moderlösa barn och änkor i deras bedrövelse... " (Jak 1:27). NT:s bruk av de sakrala termerna visar alltså att det inte längre finns någon principiell skillnad mellan att samlas till gudstjänst och den kristnes tjänst i världen. Vi har inget intresse av gränsdragningar mellan heligt och profant. En som förstått detta var Martin Luther: "Om var och en tjänade sin nästa skulle hela världen vara en enda gudstjänst. Drängen i stallet och pojken i skolan, alla skulle de tjäna Gud. När tjänsteflickan och husmodern är fromma, då kallas det också för gudstjänst. Så skulle alla hemmen vara fyllda av gudstjänst, och alla våra hus skulle bli kyrkor därför att man där tjänar Gud." Avslutning Detta innebär inte att gudstjänsten inför Gud har upphört, men att den inte längre bara äger rum på en speciell plats. Gudstjänsten tillhör det liv, som de kristna lever i världen. Gudstjänst äger inte rum på ett speciellt område utan mitt i den existerande världen. Vi utför våra heliga handlingar i vardagen. Därför finns husförsamlingen där. I mötet med det religiösa sökandet frestas vi att ta upp kampen på det religiösa området. Vi blir så religiösa som det någonsin är möjligt. Men det är inte vår kallelse att bli religiösa. Vi ska vara bäst på att vara sant mänskliga. En kristen är en återupprättad människa. Vi ska vara så fräscha och goda och sköna och sant mänskliga som det någonsin är möjligt. Kontaktpunkten i vår evangelisation bör inte vara människors religiositet. I visdomslitteraturen i GT visar det sig att kontakten med dem som inte tror på Gud startade på det ickereligiösa planet. Man utgår helt enkelt ifrån livets praktiska problem. Ordspråksboken handlar om det vardagliga livet, Job utgår från lidandets faktiska problem. Detta praktiska knyts sedan till frågan vad en tro på Gud betyder. Några av mina bästa vänner är inte kristna. Och som tur är de inte heller religiöst intresserade. Min uppgift är att visa dem vad det innebär att bli en återupprättad människa. Istället för att bygga på något gemensamt med det religiösa sökandet ska vi alltså hitta det som är gemensamt för oss som människor. Startpunkten är inte det religiösa hos människan utan människan själv. Jag ser mig inte som delaktig i någon slags allmän religiositet. Gud bevare mig om jag blir religiös! Men däremot hoppas jag att jag har ett någorlunda vardagligt, mänskligt liv. Husförsamlingen ska hjälpa oss att få en tro som leder till ett upprättande av det sant mänskliga! Per-Axel Sverker