LUFTEN I STOCKHOLM. SLB x analys Stockholms Luft- och Bulleranalys

LUFTEN I STOCKHOLM SLB x analys Stockholms Luft- och Bulleranalys

Luften i Stockholm Vinterhalvåret 1997/1998 oktober mars Rapporten är sammanställd av Lars Burman och Pia Höglund Stockholm maj 1998 Stockholms Luft- och Bulleranalys Miljöförvaltningen Box 3824 1 64 STOCKHOLM ISSN 141-1832 http://www.slb.mf.stockholm.se/miljo/ tfn exp 8 616 96 97 fax 8 616 97 9

Tidigare utgivna rapporter i serien Luften i Stockholm : Årsrapport 1992 Årsrapport 1993 Årsrapport 1994 Årsrapport 1995 Sommarhalvåret 1996 Vinterhalvåret 1996/97 Sommarhalvåret 1997 Dessutom finns månadsrapporter, fr o m mars 1994 t o m mars 1996. 2

Innehållsförteckning Sida Sammanfattning 4 Faktorer som påverkar luftföroreningssituationen 5 Mätstationer och mätkomponenter 6 Väder 7 Trafik 11 Luftföroreningsindex 12 Kväveoxider, NO x och kvävedioxid, NO 2 13 Kolmonoxid, CO 16 Svaveldioxid, SO 2 18 Marknära ozon, O 3 2 Flyktiga organiska ämnen, VOC 22 Dygnsvariationer 24 Jämförelse med Göteborg, Helsingborg och Malmö 25 Bilagor 3

Sammanfattning I rapporten redovisas resultaten från mätningarna av luftföroreningar och meteorologi vid Stockholms stads fasta mätstationer under vinterhalvåret 1997/98 (oktober - mars). Från luftföroreningssynpunkt var de meteorologiska förutsättningarna under vinterhalvåret 1997/98 ungefär som genomsnittet för referensperioden 1983-1997. Mätresultaten visar att luftkvaliteten i staden har blivit bättre. Luftföroreningsindex, som beskriver luftföroreningssituationen i innerstaden, var återigen det lägsta under 9-talet och ca 2 % lägre än vinterhalvåret 199/91. Förbättringen beror främst på att fordonsparken blivit renare i och med att alltfler fordon är utrustade med katalytisk avgasrening. Trots förbättringen av luftkvaliteten i staden överskrids fortfarande en del luftkvalitetsnormer. Dessa finns främst för att skydda människors hälsa. Nedan följer en jämförelse med olika luftkvalitetsnormer för vinterhalvåret 1997/98 samt en jämförelse med tidigare mätningar under vinterhalvår. Kvävedioxid, NO 2. Nationella gränsvärden för kvävedioxid har klarats på Sveavägen. På Hornsgatan har gränsvärdet för dygn tangerats. Övriga gränsvärden har klarats på Hornsgatan. Sedan vinterhalvåret 199/91 har kvävedioxidhalterna minskat med ca 2 % både i gatunivå på Sveavägen och i taknivå på Torkel Knutssonsgatan. I gatunivå på Hornsgatan kan dock ingen minskning av kvävedioxidhalterna ses under 9-talet. Kolmonoxid, CO. Nationellt riktvärde för kolmonoxid har klarats på Hornsgatan och på Sveavägen. Halterna av kolmonoxid i staden fortsätter att minska. I jämförelse med vinterhalvåret 199/91 har halterna i gatunivån minskat med ca 45 % på Hornsgatan och ca 4 % på Sveavägen. Svaveldioxid, SO 2. Nationellt gränsvärde för svaveldioxid gällande halvår har klarats med mycket stor marginal på Södermalm och i friluftsområdet Kanaan. Svaveldioxidhalten har under 9-talets vinterhalvår minskat med ca 55 % på Södermalm. Marknära ozon, O 3. EU s tröskelvärde för marknära ozon gällande skydd av hälsa har klarats i innerstaden på Torkel Knutssonsgatan och vid bakgrundssstationen i Aspvreten. EU s tröskelvärde för skydd av vegetation har överskridits räknat som dygnsmedelvärde vid båda stationerna. Övriga tröskelvärden för marknära ozon har klarats. Den långsiktiga trenden för vinterhalvåren är något stigande ozonhalter vid Torkel Knutssonsgatan och i Aspvreten. Vinterhalvåret 1997/98 hade dock jämförelsevis normala respektive låga ozonhalter. Flyktiga organiska ämnen, VOC. På Hornsgatan har det av Institutet för miljömedicin (IMM) föreslagna gränsvärdet för bensen överskridits kraftigt, medan motsvarande för toluen har klarats. Under perioden 1994-1997 har bensenhalterna varit oförändrade, medan toluenhalterna har minskat med ca 4%. 4

Faktorer som påverkar luftföroreningssituationen Luftföroreningssituationen i stadsluften bestäms av stadens utsläpp och av omgivningsluftens förutsättningar för utspädning och ventilation. Luftförhållandena påverkas också av episoder av långdistanstransporterade luftföroreningar. I vissa fall kan dessa leda till kraftigt förhöjda föroreningshalter i staden. Vid låg vindhastighet och stark värmeutstrålning från marken kan inversionsförhållanden uppstå som försvårar utspädning och ventilation. Inversioner förekommer speciellt under vintern och kan leda till kraftigt förhöjda luftföroreningshalter i staden. Kraftiga vindar däremot medför goda ventilationsmöjligheter och lägre halter. Temperaturen spelar en mycket stor roll för vilka luftföroreningsförhållanden som kan uppstå. Exempelvis vid kyla ökar utsläppen av svaveldioxid från energiproduktionen och av kolmonoxid och kolväten från personbilarna genom s k kallstartseffekter. Vid varm väderlek däremot minskar dessa utsläpp. I gaturummet spelar även vindens riktning stor roll för vilken luftföroreningshalt som uppmäts på respektive sida av gatan. Om vinden blåser längs med gatan blir luftföroreningshalterna förhållandevis jämnt fördelade på båda sidor av gatan. Vid vind tvärs över gatan uppstår ett vindfält med läsida och vindsida i gaturummet (se figur nedan). Den avgasbemängda gatuluften förs mot läsidan medan vindsidan förses med friskluft från taknivå. Avgashalterna kan i sådana fall vara många gånger högre på läsidan än på vindsidan. Kemiska reaktioner mellan olika ämnen i luften kan också påverka föroreningssituationen. T ex oxideras kvävemonoxid till kvävedioxid av ozon. Vid hög ozonhalt, vilket är vanligt under vår och försommar, ökar därför ofta även kvävedioxidhalten. 5

Mätstationer och mätkomponenter De ämnen som kontrolleras i Stockholms stads fasta mätsystem är: Kväveoxider, NO x Kvävemonoxid, NO och kvävedioxid NO 2 Kolmonoxid, CO Svaveldioxid, SO 2 Marknära ozon, O 3 Inandningsbara partiklar, PM 1 Flyktiga organiska ämnen, VOC Polycykliska aromatiska kolväten, PAH Därutöver registreras trafik samt meteorologiska parametrar såsom temperatur, vind riktning, vindhastighet, solinstrålning, relativ luftfuktighet och nederbörd. Nedan visas en sammanställning av mätstationer och mätkomponenter i det fasta mätsystemet under 1998. Skillnaden mot 1997 är att S:t Eriksgatan och Roslagstull har utgått. Dessutom mäts inte bly längre på Hornsgatan. Bakgrundsstationen på Landsort har ersatts av en motsvarande i Aspvreten. En kompletterande redovisning av mätstationernas lägen och övriga förhållanden ges i bilaga 2 Mätstation (områdestyp) NO x, NO NO 2 CO SO 2 O 3 PM 1 VOC PAH Trafik Temp Vind Solinstråln Luftfuktighet Nederbörd Hornsgatan (innerstad gata och tak) Sveavägen (innerstad gata och tak) Torkel Knutssonsgatan (innerstad tak) X X X X 1) X X 2) X X X X X X X X X X Södermalm (innerstad tak) X X X X X X X X Rosenlundsg. (innerstad tak) X X Kanaan (friluftsområde) X X X Högdalen (förortsområde) X X X Aspvreten (bakgrund) X 3) 1) PM 1 -mätningarna på Hornsgatan redovisas i sommarhalvårsrapporter 2) Analysresultatet för1997 års PAH-mätning är försenat och kommer därför att redovisas senare. 3) Som referens till ozonmätningarna i Stockholms stad ingår även ozonresultaten från den regionala mätstationen i Aspvreten. 6

Väder Temperatur o C 8 Södermalm, månadsmedelvärden 1997/98 Södermalm, flerårsvärde 1983-1997 6 4 2-2 -4 oktober november december januari februari mars Vädret på Södermalm under vinterhalvåret 1997/98 (oktober - mars) var kallare än normalt under hösten och mildare än normalt under januari och februari. Endast i december var medeltemperaturen på Södermalm normal. Södermalm (2 m) Högdalen (5 m) Hornsgatan (3 m) Medelvärde ( o C) 1,4,9 2,8 Högsta timmedelvärde ( o C) 14,2 14,8 15,2 Lägsta timmedelvärde ( o C) -12,1-13,7-1,7 Flerårigt medelvärde ( o C) 1,5 (1983-1997) 1,3 (1988-1997) 1,7 (1993-1997) Vinterhalvårets medeltemperatur på Södermalm var 1,4 o C, vilket är i nivå med flerårsgenomsnittet för perioden (1,5 o C). I Högdalen var vinterhalvårets medeltemperatur något lägre än flerårsvärdet. Förklaringen till den något högre medeltemperaturen på Hornsgatan, jämfört med de andra platserna, är att mätningen sker direkt i trafikmiljö. 7

Väder Vindriktning Västliga vindar dominerade under vinterhalvåret 1997/98 på Södermalm, vilket är normalt för perioden NV 2 N % Södermalm vinterhalvåret 1997/98 Flerårsvärden 1983-1997 NO 1 V O SV SO S Vindhastighet m/s 5 Södermalm, månadsmedelvärden 1997/98 Södermalm, flerårsvärde 1983-1997 4 3 2 1 oktober november december januari februari mars Medelvindhastigheten på Södermalm var 3,6 m/s, vilket är något under flerårsgenomsnittet för perioden (3,8 m/s). November och december hade generellt lägre vindstyrkor än vanligt medan det var ovanligt blåsigt väder i februari. 8

Väder Solinstrålning W/m2 2 Södermalm, dygnsmedelvärden 1997/98 15 1 5 oktober november december januari februari mars Solinstrålningen påverkar luftmassornas rörelse i vertikalled och har därigenom även betydelse för utspädningen av luftföroreningar. Under stora delar av perioden november - januari var det ovanligt molnigt väder med låg solinstrålning. Strålningen ökade sedan kraftigt under februari och mars, vilket är normalt. 9

Väder - trender Södermalm Vindhastighet m/s Temperatur ºC 5 4 Vindhastighet, vinterhalvårsmedelvärden Temperatur, vinterhalvårsmedelvärden Flerårsgenomsnitt vind 8 7 6 5 3 2 1 Flerårsgenomsnitt temp 4 3 2 1-1 83/84 84/85 85/86 86/87 87/88 88/89 89/9 9/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98-2 Eftersom temperatur och vindhastighet på Södermalm under vinterhalvåret 1997/98 låg nära respektive flerårsgenomsnitt får de från luftföroreningssynpunkt meteorologiska förutsättningarna för perioden anses ha varit normala. 1

Trafik Luftföroreningssituationen i gatumiljön är direkt beroende av vägtrafikens storlek och sammansättning (främst andelen tung trafik). Kontinuerliga trafikregistreringar görs därför på Hornsgatan och Sveavägen i Stockholms innerstad. Sveavägen 29 28 fordon/dygn Total trafik, månadsmedelvärden 1997/98 Flerårsvärden 199-1997 27 26 25 24 23 oktober november december januari februari mars Trafiken på Sveavägen var minst under december och januari, vilket är normalt. Trender 3 28 fordon/dygn andel tung trafik Total trafik - vinterhalvårsmedelvärden på Sveavägen Andel tung trafik 3% 26 2% 24 1% 22 2 199/91 1991/92 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 1996/97 1997/98 % Trafiken på Sveavägen minskade i början av 9-talet, delvis p g a en försämrad konjunktur. 11

Luftföroreningsindex Luftföroreningsindex kan sägas beskriva luftföroreningssituationen på de mest trafikerade gatorna i innerstaden. Index baseras på en sammanvägning av kvävedioxid- och kolmonoxidhalterna från gatu- och taknivå. Sammanlagt används 7 mätpunkter vid tre olika mätstationer (Hornsgatan, Sveavägen och Torkel Knutssonsgatan). Ett index med höga halter betyder att risken ökar för överskridanden av gällande normvärden för skydd av människors hälsa. M ycket höga halter Höga halter Ganska höga halter M åttliga halter Låga halter oktober november december januari februari mars Under vinterhalvåret 1997/98 förekom Höga halter vid endast ett tillfälle (timme) i mars. Mycket höga halter förekom inte någon gång under vinterhalvåret 1997/98. Trender Index 5 Luftföroreningsindex, vinterhalvårsmedelvärden Trend (regressionslinje) 4 3 2 1 199/91 1991/92 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 1996/97 1997/98 Genomsnittet för luftföroreningsindex under vinterhalvåret 1997/98 var det lägsta som har registrerats. Minskningen är ca 2 % under 9-talets vinterhalvår. 12

Kväveoxider, NO x och kvävedioxid, NO 2 Kväveoxider (NO x ) kommer till största delen från trafiken. Huvuddelen av kväveoxidutsläppen (ca 9 %) från fordon består av kvävemonoxid (NO). Ämnet är hälsomässigt ganska ofarligt men omvandlas snabbt till hälsovådlig kvävedioxid (NO 2 ). Under sommarhalvåret är andelen NO 2 högre än under vinterhalvåret p g a att det finns mer ozon i luften. Ozonet påskyndar den kemiska processen då NO omvandlas till NO 2. Kvävedioxid, NO 2 NO 2 µg/m 3 7 6 Innerstaden gatumiljö, månadsmedelvärden 1997/98 Innerstaden takmiljö, månadsmedelvärden 1997/98 Friluftsområde, månadsmedelvärden 1997/98 5 4 3 2 1 oktober november december januari februari mars Kvävedioxidhalterna i innerstaden, sett som medelvärde över en kalendermånad, var högst under mars. Det beror dels på att mars var ovanligt kall, dels på att ozonhalterna var högre än under övriga månader. Halterna av kvävedioxid i taknivå i innerstaden var ungefär två tredjedelar av de i gatunivån. NO 2 -halterna i friluftsområdet (Kanaan) var ungefär en femtedel av innerstadsgatornas halter. Gränsvärde Medelvärdestid Hornsgatan Sveavägen (mg/m 3 ) nr 18 nr 85 Nr 59 nr 88 11 1 timme (98-percentil) 75 1 dygn (98-percentil) 92 88 77 69 75 7 62 57 5 Halvår 45 4 36 34 Nationella gränsvärden för kvävedioxid (se bilaga 1) har klarats på Sveavägen under vinterhalvåret 1997/98. På Hornsgatan har gränsvärdet för dygn tangerats (Hornsgatan 18). Övriga gränsvärden för kvävedioxid har klarats på Hornsgatan. 13

Kväveoxider och kvävedioxid - trender Torkel Knutssonsgatan (taknivå) 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 µg/m3 Torkel Knutssongatan, vinterhalvårsmedelvärden, NOx Torkel Knutssongatan, vinterhalvårsmedelvärden, NO2 Trender (regressionslinjer) 81/82 82/83 83/84 84/85 85/86 86/87 87/88 88/89 89/9 9/91 91/92 92/93 93/94 94/95 95/96 96/97 97/98 Den långsiktiga trenden på Torkel Knutssonsgatan (taknivå) är att halterna av kväveoxider (NO x ) och kvävedioxid (NO 2 ) har minskat. Jämfört med vinterhalvåret 1981/82 har NO x - halterna halverats och NO 2 -halterna minskat med en tredjedel. Kvävedioxidhalterna har dock börjat att minska först under 9-talet, främst beroende på minskade utsläpp från vägtrafiken. Under 8-talet minskade kväveoxidutsläppen från de stora energianläggningarna i staden, men vägtrafikökningen medförde att kvävedioxidhalterna i stort sett var oförändrade. Under 9-talets vinterhalvår har halterna av NO x i taknivå på Torkel Knutssonsgatan minskat med ca 3 %. Halterna av NO 2 har minskat med ca 2 % under motsvarande period. Halterna av NO x och NO 2 har minskat mindre under vinterhalvåren än under sommarhalvåren. Det beror på att luftföroreningshalterna på vintern i högre utsträckning är beroende av den rådande temperaturen. Vid kallt väder ökar förbränningen (uppvärmning, energiproduktion) och fordonen går sämre (kallstartseffekter). Vinterhalvåret 1995/96 t ex var ovanligt kallt, vilket medförde höga halter av bl a kväveoxider. 14

Kvävedioxid - trender Hornsgatan och Sveavägen (gatunivå) NO2 ug/m3 7 6 Hornsgatan, vinterhalvårsmedelvärden Sveavägen, vinterhalvårsmedelvärden Trender (regressionslinjer) 5 4 3 2 1 199/91 1991/92 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 1996/97 1997/98 NO 2 -halterna på Hornsgatan (gatunivå) under vinterhalvåret 1997/98, var i nivå med de som uppmättes i början av 9-talet. Att ingen nedåtgående trend kan ses under 9-talet beror på att den tunga trafiken har ökat kraftigt på Hornsgatan. Vid jämförelse med vinterhalvåret 199/91 har den tunga trafiken ökat med ca 3 %. Orsaken till trafikökningen är bl a att Söder Mälarstrand varit avstängd. Dessutom har en del byggnadsarbeten pågått i närheten av Hornsgatan under senare år. Den tunga trafiken står för ca 4 % av vägtrafikens kväveoxidutsläpp. På Sveavägen (gatunivå) var periodmedelvärdet för NO 2 för vinterhalvåret 1997/98 lika högt som föregående vinterhalvår. NO 2 -halterna har dock minskat med ca 2 % jämfört med halterna i början av 9-talet. 15

Kolmonoxid, CO Utsläppen av kolmonoxid kommer nästan helt och hållet från trafiken i staden. Utsläppen är störst under kalla perioder, beroende på s k kallstartseffekter. Personbilarnas utsläpp av kolmonoxid ökar då mångfalt, även för bilar med katalysatorer. Innan katalysatorn hunnit komma upp i rätt arbetstemperatur är avgaserna i stort sett orenade. CO mg/m3 2, Innerstaden gatumiljö, månadsmedelvärden 1997/98 Innerstaden takmiljö, månadsmedelvärden 1997/98 1,5 1,,5, oktober november december januari februari mars De högsta kolmonoxidhalterna i innerstaden under vinterhalvåret 1997/98 noterades i november. Orsaken är att månaden var ovanligt kall och att vindarna ofta var svaga. Halterna av kolmonoxid i taknivå i innerstaden var ungefär en tredjedel av de i gatunivån. Riktvärde Medelvärdestid Hornsgatan Sveavägen (mg/m 3 ) nr 18 nr 85 Nr 59 nr 88 6 8 timmar (98-percentil) 3,7 3,7 3,7 2,7 Naturvårdsverkets riktvärde för kolmonoxid (se bilaga 1) har klarats på samtliga mätplatser under vinterhalvåret 1996/97. 16

Kolmonoxid - trender Hornsgatan och Sveavägen (gatunivå) ug/m3 3,5 3, Hornsgatan gatunivå, vinterhalvårsmedelvärden Sveavägen gatunivå, vinterhalvårsmedelvärden Trender (regressionslinjer) 2,5 2, 1,5 1,,5, 199/91 1991/92 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 1996/97 1997/98 Halterna av kolmonoxid i staden fortsätter att minska. Mellan vinterhalvåren 199/91 och 1997/98 har CO-halterna minskat med ca 45 % på Hornsgatan och med ca 4 % på Sveavägen. Förbättringen beror på personbilarnas minskade utsläpp p g a kraven på katalytisk avgasrening. Att CO-halterna har minskat på Hornsgatan, trots den kraftiga ökningen av den tunga trafiken, kan förklaras av att den tunga trafiken står för en liten del av vägtrafikens kolmonoxidutsläpp. 17

Svaveldioxid, SO 2 Svaveldioxidutsläppen kommer till största del från energisektorn. Trafiken står för endast några enstaka procent av de totala utsläppen. Eftersom uppvärmningen är störst vid kalla perioder är halterna högst under vinterhalvåren. Södermalm och Kanaan SO 2 µg/m3 5 Södermalm, månadsmedelvärden 1997/98 Kanaan, månadsmedelvärden 1997/98 4 3 2 1 oktober november december januari februari mars Under vinterhalvåret 1997/98 var halterna av svaveldioxid högst i december på Södermalm och i november i Kanaan. De relativt låga SO 2 -halterna i februari förklaras av att månaden var ovanligt mild. I friluftsområdet Kanaan var svaveldioxidhalterna ungefär en tredjedel av vad de var på Södermalm (taknivå). Gränsvärde (mg/m 3 ) Medelvärdestid Södermalm Kanaan 5 Halvår 4 1,5 Nationellt gränsvärde för svaveldioxid (se bilaga 1) har klarats med mycket god marginal både i innerstaden och i friluftsområdet under vinterhalvåret 1997/98. 18

Svaveldioxid - trender Södermalm SO 2 ug/m3 1 Södermalm, vinterhalvårsmedelvärden 1997/98 Trend (regressionslinje) 8 6 4 2 199/91 1991/92 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 1996/97 1997/98 Svaveldioxidhalten i innerstaden har minskat med ca 55 % under 9-talets vinterhalvår. Anledningen är främst den fortsatta utbyggnaden av fjärrvärmen. Detta har inneburit att förbränningen har blivit effektivare och att utsläppen sker på en högre höjd än de förbränningsanläggningar som tidigare fanns. 19

Marknära ozon, O 3 Marknära ozon (O 3 ) bildas av kolväte- och kväveoxidutsläpp i hela Europa. I Stockholm noteras de högsta ozonhalterna under våren och sommaren i samband med högtryckssituationer. O3 µg/m3 14 Torkel Knutssonsgatan, glidande 8-timmarsmedelvärden 12 tröskelvärde för skydd av hälsa 1 8 6 4 2 oktober november december januari februari mars Halterna av marknära ozon under vinterhalvåret 1997/98 var högst under februari-mars. Torkel Knutssonsgatan Aspvreten Högsta timmedelvärde (mg/m 3 ) 11 19 Högsta 8-timmars medelvärde (mg/m 3 )* 1 13 Högsta dygnsmedelvärde (mg/m 3 ) 81 85 Ozonhalterna är vanligtvis högre ute i regionen än inne i staden där ozonhalterna sänks av fordonens utsläpp av kvävemonoxid. Under vinterhalvåret 1997/98 uppmättes dock det högsta timmedelvärdet i innerstaden. Den regionala mätstationen i Aspvreten hade i övrigt de högsta ozonhalterna. Antal överträdelser av tröskelvärde: Tröskelvärde (mg/m 3 ) Medelvärdestid Torkel Knutssonsg. Aspvreten Skydd av hälsa 11 8 timmar* Skydd av vegetation 65 1 dygn 13 27 Skydd av vegetation 2 1 timme Skyldighet att informera allmänheten 18 1 timme Skyldighet att varna allmänheten 36 1 timme * medelvärde kl 1-8, 9-16, 13-2, 17-24. Sverige har antagit EU:s tröskelvärden för marknära ozon (se bilaga 1). Tröskelvärdet för skydd av hälsa har klarats under vinterhalvåret 1997/98 på båda platserna. Tröskelvärdet för skydd av vegetation har klarats räknat som timmedelvärde, men överskridits räknat som dygnsmedelvärde på båda platserna. Övriga tröskelvärden för marknära ozon har klarats. 2

Marknära ozon - trender Torkel Knutssonsgatan och Aspvreten g/m3 7 6 Aspvreten, vinterhalvårsmedelvärden Torkel Knutssonsgatan, vinterhalvårsmedelvärden Trender (regressionslinjer) 5 4 3 2 1 1986/87 1987/88 1988/89 1989/9 199/91 1991/92 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 1996/97 1997/98 Ozonhalterna vid den regionala mätstationen i Aspvreten var jämförelsevis låga det senaste vinterhalvåret medan Torkel Knutssonsgatan (taknivå på Södermalm) hade normala ozonhalter. Den långsiktiga trenden på båda mätplatser är dock att ozonhalterna har ökat något under vinterhalvåren. 21

Flyktiga organiska ämnen, VOC Utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) kommer till största delen från trafiken. Gruppen består delvis av kolväten som härrör från oförbrända rester av bränsle och smörjolja. Även från en parkerad bil avdunstar VOC. VOC-gruppen består av väldigt många ämnen. Provtagning av toluen, bensen, oktan, butylacetat, etylbensen, xylen och nonan görs årligen på Rosenlundsgatan och Hornsgatan 1 under perioden april-maj. IMM (Institutet för miljömedicin) har föreslagit ett omgivningshygieniskt gränsvärde (se bilaga 1) för bensen respektive toluen. Omgivningshygieniskt gränsvärde (mg/m 3 ) Hornsgatan, gatunivå April-maj 1997 (mg/m 3 ) Rosenlundsgatan, taknivå april-maj 1997 (mg/m 3 ) Bensen 1,3 8 1,2 Toluen 37 26 2,6 Oktan -,5,2 Butylacetat -,1 - Etylbensen - 4,4 M+P-xylen - 15 1,5 O-xylen - 6,7 Nonan -,4,4 Summa VOC - 94 15 Jämförelsen visar att det föreslagna gränsvärdet för bensen har överskridits med mycket stor marginal på Hornsgatan (gatunivå). I taknivå på Rosenlundsgatan har det föreslagna gränsvärdet för bensen klarats. Gränsvärdet för toluen har klarats i både gatu- och taknivå. För övriga flyktiga organiska ämnen finns inga föreslagna omgivningshygieniska gränsvärden att jämföra med. Halterna av flyktiga organiska ämnen i gatunivån är uppemot 1 gånger högre än halterna i taknivån. 1 Mätningarna av VOC skulle egentligen ha ingått i rapporten gällande sommarhalvåret 1997, men p g a förseningar med analyserna redovisas resultatet här istället. 22

Flyktiga organiska ämnen - trender Hornsgatan (gatunivå) 7 6 5 µg/m 3 Bensen, periodmedelvärde april-maj Toluen, periodmedelvärde april-maj Trafik, dygnsmedelvärde april-maj fordon/dygn 4 36 4 32 3 28 2 1 24 1994 1995 1996 1997 2 Bensenhalterna har i stort sett varit oförändrade under perioden 1994-1997, medan toluenhalterna har minskat med ca 4 %. Både bensen- och toluenhalterna minskade dock 1997 jämfört med halterna 1996, trots att trafiken under denna period ökade med ca 1 %. Det föreslagna omgivningshygieniska gränsvärdet för bensen har överskridits kraftigt under hela perioden. Det är svårt att hitta en förklaring till varför toluenhalterna, men inte bensenhalterna har minskat. Infasningen av personbilar med katalysatorer torde också betyda lägre bensenhalter i luften. Utsläppen av bensen från en personbil utrustad med katalysator är ca 9 % lägre än från en personbil utan katalysator. En förklaring skulle kunna vara att bensenhalterna i högre grad påverkas av avdunstningen från stillastående fordon. Detta utsläpp reduceras inte av katalysatorn. 23

Dygnsvariationer Torkel Knutssonsgatan och Aspvreten (199-1997) ug/m3 1 9 8 Aspvreten, O3 Torkel Knutssongatan, 3 Torkel Knutssongatan, NO2 7 6 5 4 3 2 1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2 21 22 23 24 I innerstaden (Torkel Knutssonsgatan) varierar ozon- och kvävedioxidhalterna efter motsatta mönster. Vid rusningstrafiken på morgonen ökar utsläppen av kvävemonoxid, NO kraftigt, vilket gör att ozon förbrukas och kvävedioxid, NO 2 bildas (utsläpp av NO 2 kommer även direkt från avgasrören). Ozonhalterna sänks kraftigt samtidigt som kvävedioxidhalterna ökar i motsvarande grad. Under dagen sker sedan regionalt en uppbyggnad av ozonhalterna, som också slår igenom i innerstaden. Ozonhalterna kulminerar under eftermiddagen både på landsbygden och i innerstaden. 24

Jämförelse med Göteborg, Helsingborg och Malmö Jämförelsen av luftföroreningshalter omfattar mätningar gjorda i urban bakgrundsmiljö (taknivå i centrum) i Göteborg, Helsingborg och Malmö. I Stockholm görs mätningarna på Torkel Knutssonsgatan, i Göteborg på affärshuset Femman, i Helsingborg (norr) i centrum och i Malmö på Rådhuset. µg/m 3 3 4 35 SO 2, vinterhalvårsmedelvärde 1997/98 i taknivå NO 2, vinterhalvårsmedelvärde 1997/98 i taknivå 3 25 2 15 1 5 Stockholm Göteborg Helsingborg Malmö Stockholm hade något lägre svaveldioxidhalter än de övriga städerna under vinterhalvåret 1997/98. Svaveldioxidhalterna är generellt högre ju längre söderut man kommer i landet beroende på närheten till kontinenten och de stora industriutsläppen i centrala Europa. Kvävedioxidhalten påverkas i högre utsträckning av lokala förhållanden (främst närheten till trafik), men även av långväga företeelser som intransport av ozon. Halterna av kvävedioxid vid respektive mätplats under vinterhalvåret 1997/98 var högst i Göteborg och lägst i Stockholm. 25

LUFTKVALITETSNORMER Luftkvalitetsnormer finns av en mängd olika slag. Normvärdena är i första hand avsedda att skydda mot negativa hälsoeffekter. Beroende på om normvärdena ska skydda mot akuta eller långsiktiga effekter finns i allmänhet såväl korttids- som långtidsvärden. Korttidsvärdena avser medelvärden under 1-24 timmar medan långtidsvärdena avser halvårsmedelvärden. Vid bestämning av normvärdena har hänsyn tagits till känsliga grupper som t ex astmatiker och allergiker. Gränsvärden anger halter av föroreningar som inte får överskridas. Naturvårdsverket har definierat gränsvärden för svaveldioxid och kvävedioxid. Gränsvärdena gäller både för vinterhalvår och sommarhalvår och avser mätta eller beräknade värden för platser där människor normalt uppehåller sig. Riktvärden för luftkvalitet anger halter av föroreningar som inte bör överskridas om en god miljö ska upprätthållas. Naturvårdsverket har angivit nationellt riktvärde för kolmonoxid. Bilaga 1 Tröskelvärden anger den halt över vilken ett ämne kan utgöra en risk för hälsa och miljö. Dessa gäller inom hela EU för marknära ozon. Överskridande medför skyldighet att informera allmänheten. Bedömningsgrunder har erhållits genom forskning och utvärdering av olika ämnens egenskaper vid olika halter och vilka effekter som kan förväntas. Bedömningsgrunder finns för partiklar, PM 1. Omgivningshygieniska gränsvärden har tagits fram av Institutet för miljömedicin, IMM, på uppdrag av Naturvårdsverket. Dessa är förslag till lågrisknivåer för bl a bensen, toluen och bens(a)pyren. Luftkvalitetsnormer och mätresultat anges ofta i form av percentiler. Detta presentationssätt är vanligt för att statistiskt beskriva ett stort mätmaterial. Med t ex 98- percentilen för ett ämne menas den halt av ämnet som underskrids under 98 % och överskrids under 2 % av mättiden. Det innebär att timmedelvärdena inte får överstiga normvärdet mer än 88 gånger (timmar) på ett halvår och för dygnsmedelvärdena inte mer än 4 gånger (dygn) på ett halvår. 26

MÄTPLATSBESKRIVNINGAR Torkel Knutssonsgatan 2, ca 2 m över gatunivå. Innerstadsmiljö med till övervägande del fjärrvärmeuppvärmda bostäder. Hornsgatan passerar ca 1 m norr om mätplatsen och trafikeras där av ca 23 fordon varje vardagsdygn. Rosenlundsgatan 6, på taket av Miljöförvaltningens lokaler vid Ringvägen där ca 16 fordon passerar varje vardagsdygn varav relativt många lastbilar och bussar. Sveavägen 59, två mätpunkter ca 3 m respektive 2 m över gatunivå på gatans västra sida (innerstadsmiljö). Sveavägen trafikeras på platsen av ca 28 fordon per vardagsdygn, varav ca 3 % är tunga fordon. Avståndet mellan husfasaderna är ca 33 m. Sveavägen 88, ca 3 m över gatunivå på gatans östra sida. I övrigt se Sveavägen 59. Hornsgatan 85, ca 3 m över gatunivå på gatans södra sida (innerstadsmiljö). Gatan Bilaga 2 trafikeras här av ca 34 fordon/ vardags dygn. Andelen tung trafik är ca 8 %. Avståndet mellan husfasaderna är ca 24 m. Hornsgatan 18, två mätpunkter ca 3 m respektive 2 m över gatunivå på gatans norra sida. I övrigt se Hornsgatan 85. Södermalm, ca 2 m över gatunivå. Innerstadsmiljö med till övervägande del fjärrvärmeuppvärmda bostäder. Kanaan. Mätplatsen är belägen vid badet i Grimsta friluftsområde, ca 4 m över mark. Närmaste bebyggelse finns i Råcksta, ca 1 km nordost om mätplatsen. Högdalen, 5 m hög meteorologisk mast. Förortsområde i södra Stockholm. Aspvreten, ca 7 m över mark. Mätplatsen är belägen i Sörmland, ca 7 mil söder om Stockholm. Varken bostadsområden eller nämnvärd fordonstrafik finns i närheten. Kanaan Sveavägen Södermalm Hornsgatan Högdalen Torkel Knutssonsg. Rosenlundsgatan 27

SLByanalys Stockholms Luft- och Bulleranalys är en resultatenhet inom Miljöförvaltningen i Stockholm. SLB-analys: x utreder x mäter x beräknar x informerar x genomför uppdrag när det gäller ljudmiljö och luftkvalitet både utomhus och inomhus. Miljöförvaltningen i Stockholm Rosenlundsgatan 6 Box 3824, 1 64 Stockholm Tel 8-616 96, direkt SLB-analys 8-616 96 97 www.slb.mf.stockholm.se/miljo/ ISSN 141-1832