Ledningskansliet 2009-05-25 Kristina Julin Dnr 30-1714/09 Etablering på arbetsmarknaden för SLU- studenter För ett sektorsuniversitet som SLU, med ett stort antal yrkesinriktade utbildningar i utbudet, är det särskilt angeläget att följa upp i vilken grad studenterna får en anställning som motsvarar utbildningen. För andra gången har SLU nu gjort en totalundersökning av etableringen på arbetsmarknaden baserad på registeruppgifter. Om uppgifterna SLU köper uppgifter om före detta studenter från SCB:s arbetsmarknadsstatistik. Det är SLU som gör urvalet och således själv definierar vilka som ska ingå. Till skillnad från Högskoleverkets undersökningar, har vi valt att både ta med de som tagit ut examen och de som avklarat merparten av sin utbildning (men inte tagit ut examen). Skälet är att det finns utbildningar vid SLU där studenterna ofta får ett relevant arbete redan innan de är klara, t.ex. skogsmästarutbildningen och landskapsarkitektutbildningen. SCB:s arbetsmarknadsstatistik tar tid att framställa, år 2008 var uppgifter från 2006 klara. Denna undersökning omfattar därför (f.d.) programstudenter som hade tagit ut sin examen, eller avslutat merparten av sin utbildning under perioden januari 2005 tom. augusti 2006. Merparten av utbildningen har definierats som programmets längd (i poäng) minus examensarbetets omfattning. De som hade registrerat sig för någon kurs därefter ingick däremot inte. I materialet är det 50 procent som tagit ut examen, men variationen är stor, mellan 21 och 78 procent. Utsökningen är alltså gjort utan hänsyn tagen till studenternas antagningsår. Fördelen med registerundersökningar är att man får uppgifter om alla studenter med en kvalitet och träffsäkerhet som inte enkätundersökningar når upp till. Nackdelen är förstås att man inte kan ställa följdfrågor till individerna, t.ex. om utbildningens relevans för det nuvarande arbetet. Vi vet inte heller om de är nöjda med arbetet, eller om den nu redovisade anställningen, alltså den som de hade i oktober 2006, är något de har medan de söker annat. Bedömningen är ändock att registerundersökningar trots allt är att föredra, eftersom enkätundersökningar till denna målgrupp skulle vara mycket mer kostsamma att genomföra, risken är dessutom stor att svarsfrekvensen inte skulle bli tillräckligt hög samt att bortfallet skulle bli systematiskt. De register som ligger till grund för uppgifterna är SCB:s branschregister, yrkesregister, företagarregister, samt uppgifter om deklarerad inkomst och sysselsättning. SCB lämnar inte inkomstuppgifter om grupper färre än tre, vilket betyder att om det exempelvis finns en enda agronom som enligt yrkesregistret är chef, så får vi inte veta den personens lön. Men samma person kan t.ex. arbeta inom offentlig sektor, då finns den personens löneuppgift med bland alla andra i kategorin agronomer inom offentlig sektor. Av detta skäl kan uppgifter om inkomst variera något beroende på vilka listor man studerar. En annan begränsning är att det inte är möjligt att samtidigt se om t.ex. en veterinär är chef och arbetar inom offentlig sektor. Vad gäller de företagare som redovisas, har de drivit ett företag varifrån han eller hon har kunnat ta ut viss lön. Övergripande resultat De som lämnade SLU 2005 aug 2006 etablerade sig förhållandevis snabbt på arbetsmarknaden. Om man studerar andelen sysselsatta så är den i genomsnitt 90 procent med det här sättet att mäta. Det varierar mellan utbildningarna, men generellt kan sägas att de som har en yrkesexamen har högre sysselsättningsgrad än de som har generell examen, något som följer mönstren på nationell nivå. (Se t.ex. HSV 2008:35 R) I nämnda rapport finns ett jämförelsetal där SLU kommer ut något bättre än genomsnittet. Det ska påpekas att Högskoleverkets rapport endast omfattar ca 400 examinerade från SLU, urvalet representerar inte heller alla SLU:s utbildningar. Högskoleverket konstaterar i inledningen av sin rapport följande: Postadress: box 7070 Besöksadress: Arrheniusplan 2 c Telefon: 018-67 15 02 E-post: kristina.julin@adm.slu.se Webb: http://www.ledning.adm.slu.se
2 Som framgår av materialet är skillnaderna mellan lärosätena i allmänhet relativt små, och de skillnader som finns kan ha många olika förklaringar. Sannolikt bör man vara försiktig med att tillgripa den mest spektakulära förklaringen att skillnader i etableringsgrad beror på skillnader i hur arbetsmarknaden eller arbetsgivarna värderar examina vid olika lärosäten. I allmänhet torde utbildningsvolymen på orten i relation till storleken på den lokala arbetsmarknaden vara av större betydelse för hur snabbt etableringen går. (HSV 2008:35 R s 7) Av de uppgifter som SLU köpt in framgår att den enskilt största arbetsgivaren för SLU:s f.d. studenter är offentlig förvaltning. (Diagram 1). Här ingår exempelvis alla statliga myndigheter inom SLU:s sektor som t.ex. Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Skogsvårdsstyrelsen samt Regeringskansliet med de olika departementen. Den allra vanligaste examen inom offentlig förvaltning är veterinär. De tre näringsgrenarna jordbruk, skogsbruk och fiske når tillsammans inte upp till offentlig sektor som enskilt största arbetsgivare för personer med examen från SLU. 1612 fd SLU studenter/ näringsgren okt 2006 Antal 0 50 100 150 200 250 300 350 400 Offentlig förv Jordbr, skogsbr, fiske Finans o företagsv Vård, omsorg Näringsgren Utb, forsk Handel o kommunikation. Tillv, utvinning Pers o kult tjänster Byggverks okänt Energi-, vatten, avfall Serie1 Diagram 1, Sysselsatta SLU- studenter per näringsgren, grov indelning. Kategorin vård, omsorg innehåller främst veterinärer och djursjukvårdare, men det finns enstaka individer med annan bakgrund. Notera att dessa uppgifter handlar om etableringen på arbetsmarknaden. De som förefaller ha hamnat utanför målyrket, enligt indelningen i näringsgrenar, kan tänkas ha ett tillfälligt arbete, kanske fortsätter på sommarjobbet eller extraknäcket i väntan på en anställning inom målyrket. 92 %av de sysselsatta fd SLU stud/ näringsgren 2006 Banker o andra kreditinst okänt Detaljhandel mm Intresseorg o religiösa samf Fastighetsb o fastighetsförv Livsmedelsind mm Rekreation, kultur o sport Utbildning Byggverksam Parti- o agentur FoU Skogsbruk Jordbruk Andra företagstj Hälso- o sjukv Off förv 0 50 100 150 200 250 300 350 Diagram 2, Sysselsatta SLU-studenter per näringsgren, mer detaljerad indelning.
3 Ovanstående diagram visar individernas fördelning inom näringsgrenarna i en något mer finmaskigt indelning och innehåller grupper om 20 eller fler. Denna indelning har den fördelen att den skiljer på skogs- respektive jordbruk, det framgår att det är nästan lika många som hamnar inom dessa båda näringsgrenar. Indelningen skiljer också på FoU och utbildning; där den senare omfattar grund- och gymnasieskolan. Som framgår är det är alltså drygt 100 av de nyexaminerade som har anställning inom universitetssektorn (inkl doktorandanställning). Typ av yrken som studenterna har kort efter examen, kvalifikation På en övergripande nivå kan också konstateras att 81 procent har fått ett yrke som kräver utbildning på högskolenivå (kategori 1, 2 eller 3) eller är inom SLU:s område. (kat 6) Kategori Typ av arbete (kvalifikation) antal procent 1 Ledningsarbete 34 2 2 Teoretisk spec. komptetens 540 35 varav lärararbete inom universitet gymnasie och grundskola 115 8 3 Arbete som kräver kortare hsk-utbildning 506 33 varav inom biologi, hälso och sjukvård 278 18 4 Kundservice och kontorsarbete 69 5 5 Service, omsorg- säkerhets- försäljningsarbete 99 6 6 Arbete inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske 155 10 varav växtodlare inom jordbruk och trädgård 70 5 varav växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 30 2 varav djuruppfödare och djurskötare 29 2 varav skogsbrukare 26 2 7 Gruv- bygg, hantverk, anläggningsarbete 25 2 8 Transport-, maskin-, maskinoperatör,montering 56 4 9 Arbete utan krav på ssk yrkesutbildning 41 3 varav arbete inom lantbruk utan krav på ssk yrkesutbildning 12 1 Tot Kat 1 2 3 och 6 1235 81 Tot Kat 4 5 7 8 och 9 290 19 Tabell 2 Typ av anställning som SLU studenterna hade högst tre terminer efter sina studier på SLU. De som har ett arbete med svag eller ingen koppling till utbildning på högskolenivå, (d.v.s. kategori 4,5, 7, 8 och 9 i bilagan) utgör tillsammans endast ca 19 procent av de individer som är klassificerade. Det är således höga andelar som får ett relevant arbete kort tid efter avslutad utbildning. Detta trots att dessa uppgifter även de som läst merparten av sin utbildning. Vanliga etableringsyrken för SLU:s studenter Nedan listas de 20 vanligaste yrkesklasserna som omfattar 80 procent av dem som ingår i undersökningen. SLU har uppgifter enligt SCB:s treställiga yrkeskod, det ska poängteras att kategorierna är både breda och överlappande. Den första siffran i den treställiga koden (nedan) motsvarar kategorierna i tabellen ovan. Kategoriseringen ska inte övertolkas; en maskinförare inom skog ska enligt denna indelning finnas inom kategori 833, vilket skulle vara en lägre kvalifikationsgrad (gymnasienivå) än kod 614 som är skogsbrukare. Detta återspeglas dock inte i medianlönerna, då maskinförarna tycks tjäna något mer än skogsbrukarna (se bilagan.) TABELL 3 DE 20 vanligaste yrkeskoderna kod antal 222 Hälso- och sjukvårdsspecialister (bl.a veterinärer) 163 321 Lantmästare, skogsmästare mfl (rymmer ett 40 tal yrken fr arborist t viltkonsulent) 163 322 Vissa yrken inom vård, t.ex djursjukvårdare, även yrken inom miljö, t.ex konsult 109 231 Universitets- och högskollärare (inkl doktorander) 89 311 Ingenjörer och tekniker (bl.a inom livsmedel, även mjölk- ostspecialister) 80 247 Administratörer i offentlig förvaltning, (dep.sekr, miljösamordnare, landsbygdsutv mfl) 76 214 Civilingenjörer, arkitekter, (Landskapsarkitekter, Markprojektörer, mfl) 75 341 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. (inkl virkesköpare, fastighetsrådgivare, värderare) 75
4 221 Specialister inom biologi, jord- o skogsbruk m.m. (Agronom, biolog, jägmästare, forskare) 72 611 Växtodlare inom jordbruk och trädgård (anläggare, bärodlare, även greenkeeper, handelsträdgårdsarbetare, kyrkogårdsarbetare mfl) 70 513 Vård- och omsorgspersonal (även hund- hästmassör) 56 522 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 34 613 Växtodlare och djuruppfödare, blandad drift (bonde, gårdsförman, arrendator etc) 30 612 Djuruppfödare och djurskötare (även seminatörer, travtränare, beridare, kycklingskötare) 29 833 Maskinförare, (bl.a inom lant o skogsbruk) 28 614 Skogsbrukare, (arbetsledare, inspektör,virkesmätare mfl) 26 232 Gymnasielärare (bl.a. naturbruk) 23 347 Professionella idrottsutövare m.fl. (ridinstruktör, hippolog) 23 419 Övrig kontorspersonal 21 241 Företagsekonomer, marknadsförare, personaltjänstemän (även miljöekonom, studievägledare, yrkesvägledare, revisorer) 20 För detaljerade uppgifter om vad som finns inom koderna; se SCB:s söksida; https://www.h.scb.se/amlsykl/slp/ssyk.asp Män förefaller att få högre ingångslön än kvinnor Till skillnad från förra gången finns nu uppgifter om löner. Generellt är medellönerna något högre för män, men om man även jämför medianlönerna kan man dra slutsatsen att ett fåtal män tjänar ganska mycket mer. För veterinärerna förefaller det att vara skillnad, såväl avseende medellön som medianlön. De kvinnliga veterinärer som ingår i materialet har en medelinkomst som uppgår till 85 procent av de manliga kollegernas dito. Enligt muntliga uppgifter från veterinärförbundet, är skillnaden en återspegling av mäns och kvinnors olika etableringsmönster på arbetsmarknaden. Den skillnad som finns (enligt veterinärförbundet) är mellan de veterinärer som tar anställning på djursjukhus och distriktsveterinärerna- som vanligen tjänar mer. Den statistik SLU har tillgång till är inte uppdelad på ett sådant sätt att detta kan kontrolleras. Notera att det är ganska få män, och en högre andel av dem har dessutom tagit ut examen vilket kan antas bidra till skillnaden. För alla andra program är det däremot tvärtom, en högre andel kvinnor än män har examen. Oavsett vad som är skälet, så ser lönenivåerna de facto ut enligt diagrammet nedan. Eftersom undersökningen endast gäller etableringen på arbetsmarknaden, så kan inga slutsatser dras om löneutveckling. Även här finns skäl att påpeka att även de som slutfört merparten av sin utbildning, så finns även de med som inte hunnit etablera sig i målyrket. 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 Kvinnor Män 10 000 5 000 0 Veterinär Jägmästare el motsv Landskapsarkitekt Ekonomi Lantmästare Agronom - mark/växt Naturresursp. Landskapsingenjör
5 Nedan presenteras lönenivån för de som avslutat ett längre utbildningsprogram (eg. inkomst, vi vet inte i vilken utsträckning skillnaderna beror på deltidstjänstgöring). Som framgår är det veterinärerna som tjänat mest under den första tiden som utexaminerade. Bioteknologi - kandidat Naturresurs - biologi och mark Hortonom Mark- och miljö Agr - mark/växt Agr - husdjur Ekonomi - kandidat Landskapsarkitekt Jägmästare/skogl mag Agr - Livsmedel Agronom Agr - ekonomi Veterinär 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 Om man jämför tabellerna så kan man också konstatera att en längre utbildning ger en högre lön än en kortare. Undantaget är skogsmästarna som har en medianlön (inkomst) som nästan når upp till 25 000 per månad. Djursjukvårdare Hippologer Trädgårdsing Landskapsing Lantmästare Livsmedelsing Skogsmästare 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 Egna företagare Av alla som ingår i undersökningen är det 3 procent som redan något år efter utbildningen driver eget företag där de kan ta ut lön. Till antalet flest är det manliga lantmästare, (21 av 132), men andelsmässigt är det vanligast att manliga landskapsarkitekter driver företag (4 av 24). Även bland veterinärer och landskapsingenjörer finns det relativt stora andelar som tidigt driver egna företag. Inom alla kategorier där uppgifterna finns uppdelade per kön, är det vanligare att män driver företag än att kvinnor gör det. För ytterligare, och mer detaljerade, uppgifter på programnivå om etableringen på arbetsmarknaden hänvisas till sammanställningen i bilagan. Där finns uppgifterna sorterade fakultetsvis för ytterligare jämförelser. Fakulteterna kommer även att få ta del av grunddata för fortsatta, egna analyser.