C. M Uppdragsarkeologi AB B
2 C. M Uppdragsarkeologi AB B
3
Med anledning av beslut från Länsstyrelsen i Skåne län inför planläggning inom fastigheterna Berga 1:1 m. fl. Helsingborgs stad och kommun, har CMB Uppdragsarkeologi AB genomfört en arkeologisk utredning. Fältarbetet genomfördes den 12-13 och den 19-20 april 2016. Uppdragsgivare var Helsinborgs kommun. Helsingborgs stad planerar för byggnation av skola och idrottshall inom området som är cirka 5,5 hektar stort. Inför planeringen ville kommunen ha fornlämningsförhållandena inom området utredda. Vid utredningen grävdes 21 sökschakt med en sammanlagd längd av 747 löpmeter. Inga anläggningar påträffades i sökschakten. Vid utredningen metalldetekterades också 19 områden med en Fig. 1. Aktuell socken för undersökningen, Helsingborgs socken, visas med rött. sammanlagd yta av 5550 kvadratmeter. Förutom sedvanligt åkerskrot påträffades också enstaka mynt, musköt och pistolkulor. Fig. 2. Platsen för utredningen är markerad med blå ring på utdrag ur Vägkartan. Skala 1:100 000. 4
Fig. 3. Utdrag ur Lantmäteriets Fastighetskarta med utredningsområdet markerat med ljust transparent färgfält. Rött transparent färgfält visar delar som troligen är omgestaltade sedan tidigare. RAÄ nummer visar på närliggande lämningar som nämns i avsnittet fornlämningsmiljö. Skala 1: 10 000. Fastigheten Berga 1:1 gränsar i öster mot Mariastaden där det under senare år genomförts och fortfarande genomförs omfattande nybyggnationer av bostäder. Därför planerar Helsingborgs kommun för flera skolor i närområdet. Omedelbart söder om området finns en märgelgrav/damm. Jordarten inom området där förhöjda och kraftigt förhöjda fosfathalter uppmätts utgörs till stor del av lerig morän. Planområdet är i stort sett 5,5 hektar stort och beläget öster och söder om Kullavägen och norr om Nya Kungshult. Marken utgörs förutom av en mindre del i norr och nordväst av i bruk varande jordbruksmark. Denna mindre del kan eventuellt sedan tidigare ha påverkats av markingrepp/ omgestaltning. Påverkan kan ha skett i samband med att den gång- och cykelväg som delområdet omsluter anlades. Topografiskt utgörs planområdet av en svag södersluttning i vilken några större och mindre markförhöjningar kan skönjas. Inom planområdet finns inga sedan tidigare kända fornlämningar. Öster och nordöst om området finns RAÄ 180 som utgörs av en fyndsamling insamlad på gården Gyhults ägor. De olika föremålens fyndplatser är inte närmare angivna. Det är dock känt att nu aktuellt område ingått i Gyhults odlingsmark. I samlingen som omfattar ett femtontal objekt ingår en skafthålsyxa, flintyxor, skäror med mera. Vidare finns de två lämningarna RAÄ 228:1-2 som utgörs av gårdstomter inprickade utifrån 1786 års karta, RAÄ 273 och RAÄ 274 som utgör härdar som påträffades och 5
dokumenterades vid en arkeologisk utredning genomförd år 2012. Vid samma tillfälle grävdes sökschakt inom RAÄ 228:1. Inga lämningar eller fynd påträffades inom RAÄ 228:1 (Ekstrand 2012). Inom fastigheten Pålsjö 1:1 belägen cirka 800 meter sydväst om nu aktuellt planområde har Arkeologerna, f.d. Riksantikvarieämbetet UV Syd, genomfört en arkeologisk utredning år 2014. Vid utredningen påträffades i den norra delen av fastigheten, RAÄ 275 och RAÄ 276, inemot ett 60- tal relativt välbevarade boplatsanläggningar. Anläggningarna utgjordes av gropar, härdar, lager och stolphål. Eftersom platsen enligt uppgift skulle kunna ha varit berörd av slaget vid Helsingborg år 1710 genomfördes även metalldetektering. Vid den systematiskt genomförda metalldetekteringen påträffades inom ett begränsat område i de sydligare delarna av utredningsområdet fem muskötkulor. Muskötkulorna framstod dock som så få och utan sammanhang, att de svårligen kan betraktas som lämningar efter slaget 1710 (Knarrström 2014). Vid en i november månad år 2015 genomförd arkeologisk utredning steg 1 inför utbyggnad av järnväg har enstaka fynd i form av druvhagel påträffats nordväst om Maria station (Bondesson Hvid 2015). Den arkeologiska utredningen hade syftet att klargöra fornlämningssituationen inom planområdet. Resultatet skulle visa om och var fornlämningar eventuellt fanns inom området. Om möjligt skulle utredningen också ge svar på eventuella fornlämningars utbredning. Då planområdet är beläget inom ett större område som kan ha varit scenen för delar av slaget vid Helsingborg år 1710 skulle även metalldetektering genomföras. Resultatet från utredningen skall tjäna som underlag för länsstyrelsens fortsatta handläggning och som planeringsunderlag för exploatören. Den arkeologiska utredningen föregicks förutom av besiktning av en genomgång av i ärendet tillgängliga handlingar, äldre kartmaterial, Arrhenius fosfatkarta och Jordartskartan. Utredningen genomfördes som en sökschaktsgrävning på sedvanligt vis. Metalldetektering genomfördes inom utvalda områden som mättes in med GPS. Vid detekteringen täcktes varje delområden in till 100%. Erfarenheten av alternativa metoder, såsom exempelvis långa söklinjer med 5-10 meters lucka har visat sig vara tämligen oanvändbar vid lokalisering av slagfältslämningar. Orsaken till detta är att artefaktintensiteten kan variera kraftigt även inom intensiva stridsområden. Vanligen diskrimineras järn vid metalldetektering av traditionella arkeologiska lämningar då graden av recent kontaminering anses alltför besvärande. I det här fallet kan järn utgöra avgörande evidens för var slaglinjerna egentligen stått(jfr. Knarrström 2011:119ff). De detektorer som användes är av märket Minelab, modell Explorer SE och Garett Pro-Pointer. Vid metalldetekteringen som föregick sökschaktsgrävningen avsöktes 19 områden av något varierande storlek. Inledningsvis var ambitionsnivån att detektera högre än den tid som avsatts för detektering. Därför fick sökområdenas storlek minskas något. Totalt avsöktes 5550 kvadratmeter med total täckning av den avsökta ytan. Ett av syftena med avsökningen var att om möjligt finna spår efter slaget om Helsingborg år 1710. Bland de fynd som påträffades är det endast en 6
Fig. 4. Utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820 med utredningsområdet markerat med pil och gult transparent färgfält. Den andra pilen pekar på Gyhults gård som fortfarande finns kvar, jmfr. fig. 3. Blå markeringar i kartan visar de svenska truppernas position i i inledningsskedet av slaget vid Helsingborg år 1710. Röda markeringar visar dansk trupp. Skala 1: 50 000. muskötkula och en pistolkula som eventuellt skulle kunna knytas till slaget. Båda kulorna har plundringshål, det vill säga hål som uppstått då man med ett verktyg lossat och tagit ut en laddad kula ur vapnets pipa. Kulorna påträffades på ett inbördes avstånd om 160 meter. Övriga metallfynd utgjordes av mynt, koppartråd, spik, en vattenkran modell äldre, maskinskyltar m.m, m.m. Vid sökschaktsgrävningen grävdes 21 schakt som hade en sammanlagd längd av 747 meter. Schaktbredden uppgick till 1,6 meter vilket innebär att ungefär 1195 kvadratmeter, det vill säga drygt 2%, av området undersöktes vid utredningen. Enstaka slagna flintor observerades vid såväl schaktning som vid metalldetekteringen. Inga som helst anläggningar eller ens små spår efter anläggningar påträffades i sökschakten. Matjordsdjupet i dessa varierade mellan 0,20-0,25 och 0,40-0,45 meter. Marken var välplöjd, enstaka plogspår syntes i alven, men inte hårt plöjd. Resultaten från utredningen som genomförts utifrån de uppsatta målsättningarna och metoderna påvisar inte någon hög frekvens, enstaka slagna flintor påträffades, av aktivitet under förhistorisk tid. Några direkta spår efter slaget vid Helsingborg kan inte heller påvisas. Inför fortsatt planarbete rekommenderas inga fortsatta antikvariska åtgärder. Hög den 28 april 2016 Bo Bondesson Hvid 7
Fig. 5. Utdrag ur Lantmäteriets Fastighetskarta med områdena där metalldetektering genomfördes. Grön markering visar på fyndplats för muskötkula, röd markering visar fyndplats för pistolkula. Skala 1: 3 000. 8 Fig. 6. Utdrag ur Lantmäteriets Fastighetskarta med sökschakten markerade med blått. Skala 1: 3 000
Riksantikvarieämbetet Fornminnesregistret FMIS vid Helsingborg 1710, Helsingborgs stad och kommun i Skåne. CMB Uppdragsarkeologi AB, Rapport2015:39. Hög. Krigsarkivet Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820 Ekstrand, S. 2012 Arkeologisk utredning 2012. Berga 1:8, Helsingborgs stad och kommun i Skåne. CMB Uppdragsarkeologi AB, Rapport 2012:22. Hög. Lantmäteriet Fastighetskartan 62d 1fN Sofiero och 3C 8d Sveriges Geologiska Undersökningar Arrhenius fosfatkarta Jordartskartan Bondesson Hvid, Bo. 2015 Arkeologisk utredning steg1. Maria station -Romares väg, Enstaka spår efter slaget Knarrström, A. 2014 Pålsjö 1:1. Inför detaljplanläggning av del av fastighet, Skåne, Helsingborgs stad och kommun, Pålsjö 1:1. Arkeologisk utredning steg 2, 2014. UV Rapport 2014:167. Lund Knarrström, B. 2011 Examples from the dirt archive. Records of battlefield archaeology in Scania, southern Sweden. I Nilsson, Mikael (red). Fig. 7 Bilden visar den påträffade muskötkulan till vänster och pistolkulan till höger. De svarta prickar som syns på kulorna är de i texten nämnda plundringshålen. Skala, något större än 1:1. 9
Länsstyrelsens diarienummer: 431-28914-2015 Eget diarienummer: 35-2015 Trakt/kvarter/fastighet: Berga 1:1 m. fl. Socken eller stad/sn-nummer: Helsingborg/1262 Kommun: Helsingborg Län: Skåne Landskap/landskapsförkortning: Skåne/Sk Fornlämning nr/art: - Typ av exploatering: Skol och idrottshallsbygge Uppdragsgivare: Helsingborgs kommun Typ av undersökning: Arkeologisk utredning Ansvarig institution: CMB Uppdragsarkeologi AB Fältarbetsledare: Bo Bondesson Hvid Övrig personal: - Fastighetskartans blad: 62d 1fN Koordinater: E 356996, N 6217124 Koordinatsystem: SWEREF 99 TM Fältarbetsperiod: 2016-04-12-13 och 2016-04-19-20 Arkeolog: 32 timmar Maskin: 20 timmar Exploateringsyta: 55 000 m 2 Undersökt yta: 1195 m 2 Schaktmeter: 747 löpmeter Metalldetektering 5550 m 2 Fyndmaterial, förvaring m.m.: Tillvaratogs ej Analyser: - Arkivmaterial, förvaring: CMB Uppdragsarkeologi AB, Löddeköpinge Ritningar, dokumentation: Överföres efterhand till ATA Ärendehandlingar: CMB Uppdragsarkeologi AB, Löddeköpinge Rapportbilagor: - 10