2/2013 Ledare: FöRNyBART ELSySTEM FöR EN SäKER ELFöRSöRjNING Havsvindkraft: INGEN VINDKRAFT ANSLUTS TILL NORDBALT VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR
VINDKRAFT 2/2013 Förnybart elsystem För en säker elförsörjning notiser stort intresse för branschens Uppförandekod Den 22 januari genomfördes den andra utbildningen i Uppförandekod för vindkraftbranschen. 19 deltagare samlades i Stockholm för att lära sig mer om vad en uppförandekod är, och vad det innebär för ett vindkraftsföretag. Sasja Beslik (bilden), med lång erfarenhet av olika branschers arbete med uppförandekoder, var dagens föredragshållare. Svensk Vindenergi och Svensk Vindkraftförening har gemensamt tagit fram en kod för att tillämpa inom branschen. Syftet med dagen var att fördjupa kunskaperna om vår egen kod och hur uppförandekoder tillämpas generellt. Utbildningen är också startskottet för att kunna anmäla sig till Uppförandekod för vindkraftbranschen och bli ett av de företag som visas på Svensk Vindenergis respektive Svensk Vindkraftförenings hemsida. Hör av dig till monica.bracco@svenskvindenergi.se på Svensk Vindenergi, eller gunnar. grusell@minmail.net på Svensk Vindkraftförening om du vill ha mer information. energilager underlättar balansen Ökningen av förnybara energikällor kan på grund av varierande elproduktion skapa problem i elnätet. En ny studie, genomförd av Falbygdens Energi och Elforsk, visar att ett energilager med batterier kopplat till vindkraft kan stabilisera elnätet och därmed underlätta för fortsatt introduktion av förnybara energikällor. Stora mängder vindkraftsel kan i framtiden orsaka problem i elnätet och lösningen med energilager kan därmed vara bra för att stabilisera nätet. I förstudien studerades ett verkligt nät i Falbygden och för vissa av beräkningarna har fakta från det befintliga energilagret i Falköping använts. Energilager bedöms idag vara en av de viktigaste komponenterna i de smarta elnät som nu utvecklas för att bland annat kunna hantera större mängder förnybar energi. Energilagret behövs för att minska belastningen i elnätet när elproduktionen från sol- och vindkraft varierar. Det fungerar då som en buffert som utjämnar produktionen från förnybar energi säger Lars Ohlsson, vd på Falbygdens Energi AB. Vind utges av Svensk Vindenergi i samarbete med ERA och Svensk Energi som en oberoende branschtidskrift. För åsikter som framförs i signerade artiklar svarar författaren. För ledarsidan svarar Svensk Vindenergi. För icke beställt material ansvaras ej. Allt material lagras elektroniskt. Omslagsfoto: www.falovind.se 56 VIND 2/2013 u Hälften vattenkraft och hälften kärnkraft, ungefär så har vår elförsörjning sett ut de senaste 30-40 åren. Men den bilden håller på att förändras. Den förnybara elen byggs ut i snabb takt. Bara under förra året installerades mer än 846 MW vindkraft, vilket är lika mycket som effekten i en genomsnittlig kärnkraftsreaktor. Men fortfarande saknas en tydlig vision för vårt framtida elsystem. Det skapar stora osäkerheter för de som ska investera i den nya elproduktionen. Från vindkraftsbranschens horisont ter sig det ändå ganska enkelt. Sverige har fantastiska naturliga förutsättningar för förnybar el och den tekniska utvecklingen har gått snabbt framåt. Det finns redan idag så många pågående och planerade projekt, både på land och till havs, att vi ser att vindkraftens potential sträcker sig långt över planeringsramen på 30 TWh. Tillsammans med mer biokraft och solkraft kan vi åstadkomma ett helt förnybart elsystem på sikt. Kostnaderna för den förnybara elen blir också allt lägre och vindkraften är i dag det kanske allra billigaste alternativet för ny elproduktion. En storskalig utbyggnad av förnybar el ställer delvis nya krav på näten och elsystemets förmåga att ta hand om den varierande produktionen. Men nya rapporter från bland annat KTH och Svenska Kraftnät visar att det också finns många lösningar. De nya möjligheter som till exempel ges inom ramen för smarta elnät måste tillvaratas. Det underlättar inte bara utbyggnaden av den förnybara elen, det ger samtidigt konsumenterna mer inflytande REDAKTION Peter Jansson, redaktionschef, Moncia Bracco, Svensk Vindenergi, Irene Vinqvist, Svensk Energi, Kalle Karlsson, Svensk Energi, Kalle Lindholm, Svensk Energi, Torsten Blomquist, frilans. POSTGIRO 2102-2 BANKGIRO 146-8487 INTERNET www.era.se www.svenskvindenergi.org över sin elräkning och uppmuntrar till effektivisering. En satsning mot ett förnybart elsystem innebär att vi säkrar vår framtida elförsörjning, i ett läge där vi inte vet hur länge den befintliga kärnkraften kommer att finnas kvar och om det kommer vara ekonomiskt möjligt med investeringar i nya reaktorer. Den ökade elproduktionen bidrar till att elpriset hålls på en lägre nivå än annars, vilket är bra för svenska konsumenter och för industrin. Samtidigt skapar utbyggnaden av förnybart möjligheter för en omfattande elexport, vilket minskar utsläppen från kolkraftverk i våra grannländer. Parallellt måste därför nya utlandsförbindelser prioriteras högt. För att inte tappa tempot i omställningen behövs också ett omtag i elcertifikatssystemet. Vi närmar oss den kontrollstation 2015 då systemets funktion ska ses över. De senaste årens erfarenheter, då den förnybara elen tydligt visat sin potential, innebär att det vid kontrollstationen är ett utmärkt tillfälle att höja ambitionen. Då säkrar vi försörjningstryggheten, säkerställer en fortsatt industriell tillväxt i en snabbt växande bransch och bidrar till att minska Sveriges och Europas klimatpåverkan. TELEFON VÄXEL 08-677 26 20 TELEFAX 08-677 28 43, 08-677 25 06 POSTADRESS Vind, 101 53 Stockholm BESÖKSADRESS Olof Palmes Gata 31, 6 tr ANSVARIG UTGIVARE Kalle Karlsson TRYCK Trydells Tryckeri, Laholm 2013 Annika Helker Lundström vd Svensk Vindenergi Vind i ERA är miljömärkt enligt Svanen 341 091. ISSN 0013-9939 TS-KONTROLLERAD FACKPRESSUPPLAGA 12 400 ex (2011). LJÖMÄRKT MI 341 091 VIND I ERA är medlem i Sveriges Tidskrifter LAYOUT Provins AB.
VINDKRAFT Svenska Kraftnät sätter stopp. EON får inte ansluta sin planerade havsvindpark Södra Midsjöbanken till den kommande likströmslänken Nordbalt, mellan Sverige och Litauen. Ännu en missräkning för dem som vill se storskaliga vindkraftssatsningar till havs i svenska vatten. Kabelanslutningen till land kan sluka en stor del av investeringsbudgeten för ett havsbaserat vindkraftsprojekt. Bilden visar bygget av Horns Rev. Foto: Siemens. Ingen vindkraft ansluts till Nordbalt text: björn forsman u Det är i remissutgåvan av sin Perspektivplan 2025 från slutet av förra året som Svenska Kraftnät (SvK) offentligt tar avstånd från EONs anslutningsplaner. Företaget fick beskedet redan i början av september, men har valt att hålla en låg profil i frågan. Vi är förvånade över att Svenska Kraftnät kommer till slutsatsen att det inte finns något utrymme alls för anslutning av vindkraft till kabeln, säger Mattias Hennius, informationschef på EON Vind Sverige. Särskilt mot bakgrund av att möjligheten att planera havsbaserade vindkraftsparker i anslutning till överföringskablar ofta lyfts fram som önskvärd från politiskt håll, även inom ramen för Östersjösamarbetet. Mattias Hennius vill inte gå närmare in på hur EON nu kommer att agera. Vi tittar nu på vad exakt Svenska Kraftnät har sagt och vad det kan betyda. Vill ändra beslut Enligt vad ERA erfar är EON dock redan i färd med att försöka förmå regeringen att ändra SvK:s beslut, bland annat med hänvisning till att en anslutning av vindkraft på likströmslänken ingår i förutsättningarna för SvK:s ansökan om koncession för Nordbaltkabeln. Något som SvK tillbakavisar. Kabelanslutningen till land kan sluka en stor del av investeringsbudgeten för ett havsbaserat vindkraftsprojekt. Uppåt 20 procent är vanligt och siffror närmare 30 procent förekommer. forts u VIND 2/2013 57
VINDKRAFT ESTLAND Gotland SVERIGE Bornholm Sandvik ÖSTERSJÖN Öland Nordbalt Södra Midsjöbanken LETTLAND Klaipeda LITAUEN nu att kabeln ska byggas för att kunna tas i bruk 2016. Varför vill då SvK inte ha in vindkraft mitt på överföringslänken? I perspektivplanen hänvisas till att vindkraftsproduktion i kabeln skulle ta bort handelskapacitet för baltiska marknadsaktörer, vilket inte ansetts vara acceptabelt. I klartext: Om det blåser mycket på Östersjön samtidigt som elpriset är högt i elområde 4, så kan inte baltiska producenter vara med och leverera. POLEN EONs inriktning har varit att ansluta vindkraftsproduktionen från Södra Midsjöbanken till Nordbaltkabeln som ska passera alldeles i närheten. Vi är förvånade över att Svenska Kraftnät kommer till slutsatsen att det inte finns något utrymme alls för anslutning av vindkraft till kabeln, säger Mattias Hennius, informationschef på EON Vind Sverige. u forts Mattias Hennius vill inte säga vad som gäller för Södra Midsjöbanken, men konstaterar att ekonomin självklart påverkas negativt om parken inte kan anslutas till Nordbalt. Han poängterar samtidigt att det är för tidigt att säga om hela projektet därmed äventyras. Södra Midsjöbanken är ett av en handfull stora havsbaserade vindkraftsprojekt som planeras i svenska vatten, med upp till 300 turbiner och en sammanlagd installerad effekt på 700 MW. EON befinner sig ännu tidigt i tillståndsprocessen och ett eventuellt investeringsbeslut lär dröja några år. Förra våren sattes en mätplattform på plats för att närmare undersöka vindresursen liksom strömmar och vågor. Området ligger cirka åtta mil sydost om Ölands södra udde och avståndet till svenska fastlandet är över tio mil. Säkerhetspolitik också Detta är inte ett beslut som Svenska Kraftnät har fattat på egen hand utan vi har gjort det tillsammans med Litgrid, den litauiska stamnätsmyndigheten, förklarar SvK:s generaldirektör Mikael Odenberg. Han tillägger att även motsvarigheterna i Estland och Lettland har konsulterats. Syftet med förbindelsen är att knyta ihop den baltiska elmarknaden med den nordiska, det är också därför EU är med och sponsrar projektet. Mikael Odenberg betonar att Nordbalt ur baltiskt perspektiv har mycket stor dignitet och att det förutom energipolitik även finns säkerhetspolitiska implikationer. Förbindelsen ger aktörer på den baltiska marknaden möjligheten att handla med Norden. De har svårt att förstå varför de ska avstå från handelskapacitet bara för att EON vill spara in ett par miljarder i investeringskostnader. Det är inte självklart för dem och inte för mig heller, faktiskt. Mikael Odenberg tillägger att EON är välkomna att ansluta Södra Midsjöbankarna till stamnätet i Sverige eller Litauen men han understryker att SvK enligt ellagen inte har någon skyldighet att ansluta vindparker till en bilateral förbindelse som Nordbalt. Detta är inte ett beslut som Svenska Kraftnät har fattat på egen hand utan vi har gjort det tillsammans med Litgrid, den litauiska stamnätsmyndigheten, förklarar SvK:s generaldirektör Mikael Odenberg. Vindkraft från början Redan från början har EONs inriktning varit att ansluta vindkraftsproduktionen från parken till en sedan länge planerad likströmskabel till Litauen, som ska passera alldeles i närheten. Den likströmsteknik som används, så kallad VSC-teknik (även känd som HVDC Light), gör också en sådan sammankoppling enkel. Faktum är att kabelprojektet i en tidig fas gick under namnet Swindlit just för att markera att det handlade om att knyta samman Sverige och Litauen med havsbaserad vindkraft. Senare blev namnet Swelit och vindkraftskopplingen graderades ned till en tänkbar möjlighet åtminstone enligt Svenska Kraftnäts version. När överföringslänken var mogen för beslut hade namnet ändrats på nytt, till Nordbalt. Avsikten är Praktiska problem Innebär då detta att det enligt SvK alltid är en dålig idé att integrera förbindelselänkar med vindkraftsproduktion till havs? Det är inget principiellt ställningstagande utan ett beslut i ett enskilt fall. Men jag kan se att det lätt uppstår praktiska problem med att göra så. En produktionsanläggning på halva vägen innebär ju per definition att halva förbindelsen inte används, när det blåser mycket. Att helt enkelt bygga en förbindelse med tillräcklig kapacitet för att hantera både vindkraft och elhandel är enligt Mikael Odenberg inte möjligt i fallet Nordbalt. Orsaken är att kabeln dimensioneras efter hur stort bortfall som stamnätet på den litauiska sidan skulle klara av. n 58 VIND 2/2013
VINDKRAFT HavsvIndkraft behöver stöd Det går trögt för planerna på havsbaserad vindkraft utmed de svenska kusterna. Flera projekt har tillstånden klara, men investerarna tvekar. Kalkylerna går inte ihop. text: björn forsman u En orsak är den höga kostnaden för att föra i land kraften från havet. Vi skulle börja bygga Storgrundet direkt om vi fick en anslutningspunkt ute till havs. Det vill säga om exempelvis Svenska Kraftnät tog på sig kostnaden för att föra in strömmen till stamnätet. Det säger Göran Dalén, vd för Wpd Offshore Stockholm, ett av företagen som avvaktar med att bygga trots att tillstånden är klara. Storgrundet är ett vindkraftsprojekt i Bottenhavet utanför Söderhamn som kan betecknas som medelstort ett 70- tal turbiner ganska nära land med en sammanlagd effekt på 265 MW. Anläggningen skulle bli mer än dubbelt så stor som Sveriges hittills största vindpark till havs, Lillgrund i Öresund, men ändå en dvärg jämfört med de riktigt stora parker som finns på ritbordet längre ut till havs och längre fram i tiden. Efterlyser stöd Tillståndet för Storgrundet går ut 2018. Wpd skulle behöva komma igång relativt snart om projektet ska kunna realiseras. Men vi får det inte att bära sig. Antingen måste kostnaderna falla eller de beräknade intäkterna öka, konstaterar Göran Dalén. Vad han i praktiken efterlyser är någon form av ekonomiskt stöd för att få fart på marknaden för havsbaserad vindkraft i Sverige. I exempelvis Danmark, Tyskland och Storbritannien finns den typen av subventioner. Därför är det också utanför dessa länder som havsvindkraften byggs ut. Men vindkraft i svenska vatten, framför allt i Östersjön, skulle kunna Lillgrund, Sveriges hittills största vindpark till havs. Foto: Siemens. byggas avsevärt billigare än de stora parker som nu byggs i Nordsjön, anser Göran Dalén. Förklaringen är att många av de fysiska förutsättningarna faktiskt är gynnsammare trots att det blåser något mindre. Exempelvis är vågorna mindre, salthalten lägre, havsströmmarna svagare och tidvattnet i stort sett obefintligt. Därtill är djupen oftare mindre och avstånden till land kortare. Allt detta kan leda till lägre kostnader, både under byggfasen och när det gäller löpande underhåll. Ännu mest prat I förlängningen lockar också en ny marknad för svenska företag och därmed nya arbetstillfällen. Det finns bara ett problem dessa potentiella kostnadssänkningar har ännu inte realiserats. Än så länge pratar man mest om det som en möjlighet. Inte ens det som byggs i den tyska delen av Östersjön tillämpar idéerna i någon större utsträckning. Det krävs en marknad med en viss volym, säger Göran Dalén. För att få fart på denna marknad i Sverige skulle Göran Dalén gärna se ett stödsystem som innebär att staten, via Svenska Kraftnät, åtog sig kostnaden för att ansluta alla nya produktionsanläggningar över en viss nivå, förslagsvis 300 MW. Stödet skulle alltså inte vara öronmärkt för just havsbaserad vindkraft, även om sådana anläggningar i praktiken skulle ha mest att vinna. Men varför ska samhället ge extra subventioner just till havsbaserad vindkraft? Jo, menar Göran Dalén, då kan stora vindanläggningar byggas närmare konsumtionen i södra Sverige. I annat fall hamnar det mesta av den nya vindkraften på land i norr, vilket kommer att kräva stora och kostsamma förstärkningar av stamnätet. Ett halvt öre Ny teknik behöver någon form av marknadsintroduktion. För havsbaserad vindkraft är en nätanslutning ute till havs det som behövs för att få igång denna teknik. Stödet skulle bara utgå under en begränsad tid, poängterar Göran Dalén och tillägger: Idag finns i svenska vatten obyggda vindprojekt med tillstånd motsvarande 8 TWh årlig produktion. Den ökade transmissionskostnaden för dessa parker motsvarar en ökning av stamnätstariffen på i storleksordningen ett halvt öre under tjugo år. Det är inte särskilt mycket egentligen. Tomas Hallberg, Svensk Vindenergi, säger att de arbetar för att skapa förutsättningar för att havsbaserad vindkraft ska kunna byggas i Sverige, samtidigt som trovärdigheten och forts u VIND 2/2013 59
Havsvind i sverige Havsvindparker byggda eller under uppförande Bockstigen Utanför Burgsvik på Gotland, 4 km från land. Havsvindparker, med huvudsakliga tillstånd klara Havsvindparker under planering och/eller i tillståndsprocessen Blekinge Offshore Hanöbukten, 15 km söder om Karlshamn. Finngrunden Bottenhavet, 55 70 km nordost Gävle. Södra Midsjöbanken Södra Östersjön, 80 km från Ölands södra udde. Klocktärnan Bottenviken, sydost Piteå. 20 km från land. Taggen Hanöbukten utanför Åhus, ca 15 km från land. Kattegatt Offshore (tidigare Skottarevet) Utanför Falkenberg, 9 km från land. Seawind Lake Vänern (Stenkalles grund) Nära befintlig Vindpark Vänern. Antal turbiner Installerad effekt MW Ber. prod. GWh/år Status 500 2 500 8 000 Tillståndsansökan behandlas av Miljödomstolen. 185 1 110 4 400 Tillståndsansökan inlämnad. Något nedbantad version jmf med tidigare planer. Upp till 300 700 3 000 Mätplattform på plats. Tillståndsansökningar hos regeringen. 132 660 1 900 Samråd inlett. 60 83 300 1 000 Tillstånd överklagat till HD, som beviljat prövningstillstånd. 30 50 282 950 Tillståndsansökan inlämnad. 20 90 300 Samråd inlett. Marviken Östersjön utanför Vikbolandet. 10 12 36 50 Ca 150 Tidig planeringsfas. Vindplats Göteborg (Hakefjorden) I Göteborgs hamninlopp. Antal turbiner Installerad effekt MW Ber. prod. GWh/år Status Utgrunden 2 I södra Kalmarsund. 24 86 270 Tillstånd klara sedan 2006. Ägaren Eon Vind avvaktar. Storgrundet Bottenhavet, sydost Söderhamn, 11 km från land. Stora Middelgrund Södra Kattegatt, 35 km från fastlandet. Kriegers Flak Södra Östersjön, ca 30 km söder om Trelleborg. Trolleboda Södra Kalmarsund, 6 km från Smålandskusten. Utgrunden 2 Södra Kalmarsund, nära Utgrunden 1. Antal turbiner Installerad effekt MW Ber. prod. GWh/år 53 70 265 800 Tillstånd klara. 108 864 3 000 Alla tillstånd klara sedan 2009. Universal Wind avvaktar. 128 640 2 100 Nätkoncession återstår. Inget investeringsbeslut fattat av Vattenfall. 30 150 500 Tillstånd klara sedan 2008. 24 90 270 Tillstånd klara sedan 2005. Ca 15 Ca 50 Ca 200 Tidig planeringsfas. I drift fr o m 5 2,75 7,5 1998 Utgrunden 1 Södra Kalmarsund. 7 10 38 2000 Yttre Stengrund Södra Kalmarsund. 5 10 30 2001 Lillgrund Södra Öresund. Landets största havsvindpark. Vindpark Vänern (Gässlingegrund) Norra Vänern, 7 km söder om Skoghall. Kårehamn. Enda havsvindparken som byggs nu. Utanför norra Ölands östra kust. 4 km från land. 48 110 330 2009 10 30 90 2009 16 48 160 2013 u forts funktionen i det nuvarande elcertifikatsystemet blir kvar. Det viktigaste för oss är att vi finner en stödform som inte innebär en konkurrensfördel för havsbaserad vindkraft eller annan förnybar el inom ramen för elcertifikatsystemet. Elcertifikatsystemet fungerar bra idag. Om havsbaserad vindkraft får ett extra stöd samtidigt som den får elcertifikat, då sjunker elcertifikatspriserna. Arbetar proaktivt Så länge det krävs ett separat stöd för förnybar elproduktion, kommer vi att verka för att alla lämpliga former av förnybar elproduktion på sikt kan byggas och få stöd. Vi arbetar proaktivt med att hitta former som kan säkerställa att all förnybar el kan få stöd, samtidigt som det befintliga elcertifikatsystemet fungerar, säger Tomas Hallberg. Eventuellt skulle sådana satsningar kunna komma till stånd med hjälp av de så kallade samarbetsmekanismerna inom EU-direktivet för förnybar energi. Det är en chans för andra länder att minska sitt fossilberoende genom investeringar i Sverige. Havsbaserad vindkraft innebär stora investeringar och som positiv bieffekt kommer både arbetstillfällen och teknikutveckling i Sverige. n Ny teknik behöver någon form av marknadsintroduktion, poängterar Göran Dalén, vd på Wpd. Vi arbetar proaktivt med att hitta former som kan säkerställa att all förnybar el kan få stöd, säger Tomas Hallberg på Svensk Vindenergi.