Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar hösten 2012

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar hösten 2012 1

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Om undersökningen 3. Sparbelopp 4. Sparkapital 5. Sparformer 6. Reflektioner 7. Räkneexempel 2

1. Sammanfattning Sparandet till barnen har ökat med 3,5 procent i Sverige jämfört med år 2009. De föräldrar som sparar till sina barn sätter av 6 185 kronor i snitt per år, det vill säga 515 kronor per månad. Det sparas mest till ensambarnen. De som har ett barn sparar i genomsnitt 6 948 kronor per år till barnet, (579 kr per månad). De som har två barn sparar i genomsnitt 5 883 kronor per år per barn, (490 kr per månad). De som har tre barn sparar i genomsnitt 5 666 kronor per år per barn (472 kr per månad). Andelen som inte sparar alls till sina barn har minskat från 20 procent till 14 procent sedan 2009. I snitt har barnet 32 658 kr i sparat kapital. Fondsparande är den populäraste sparformen till barnen, 64 procent sparar i fonder. 45 procent sparar på bankkonto, 4 procent sparar i aktier till barnen och 1 procent i obligationer. Föräldrar som är lite äldre och de med högre inkomster sparar i större utsträckning i fonder medan de yngre och de med lägre inkomster oftare sparar på bankkonto. Det är skillnader i vilket belopp som sparas, hur stort sparkapital man har och vilken sparform föräldrarna valt beroende på var i landet man bor. För mer information, kontakta: Elisabeth Hedmark Länsförsäkringars privatekonom Telefon 08-588 419 69 Mobil 073 96 41969 elisabeth.hedmark@lansforsakringar.se 3

2. Om undersökningen Under perioden 22 maj till 20 juni 2012 har cirka 900 personer med barn under 18 år, i åldrarna 20 till 65 år, telefonintervjuats om sitt sparande till barnen. Intervjuerna genomfördes av PFM Research på uppdrag av Länsförsäkringar. Bakgrundfrågor i undersökningen är hushållsinkomst, kön, ålder, antal hemmavarande barn, boendeform och social situation. Frågeställningarna var: Hur mycket pengar sparas totalt till ditt/dina barn per år? Hur stort sparkapital har barnet/barnen idag? På vilket/vilka sätt sparas det till ditt/dina barn? Svarsalternativ: Bankkonto, Fonder, Aktier, Obligationer, Annan sparform, Vet ej. I rapporten gör vi jämförelser mellan 2005, 2007 och 2009 års undersökningar utom när det gäller hur stort sparkapital som barnet har, eftersom frågan är ny för 2012. 4

3. Sparbelopp I Sverige har det genomsnittliga årssparandet per barn ökat med 24,5 procent sedan 2005 och 3,5 procent sedan 2009. I årets undersökning sparas årligen 6 185 kronor per barn i snitt, vilket är 515 kronor per månad. Det är fler som sparar till barnen jämfört med 2009. I årets undersökning uppger 14 procent att de inte sparar alls och det är en minskning med 6 procentenheter. Hur mycket föräldrar sparar till sina barn beror till stor del på hur många syskon som finns. Ensambarn får i snitt mer än om det finns fler barn i familjen även om beloppet för ensambarnet har sjunkit sedan 2009. För barnen som har syskon har däremot beloppen stadigt ökat. 2012 2009 2007 2005 SNITT 6 185 5 978 5 190 4 970 1 barn 6 949 7 286 6 534 6 214 2 barn 5 883 5 535 4 714 4 774 3 barn 5 666 5 130 3 960 3 342 Figur 1: Genomsnittligt årssparande per barn och år, 2012 jämfört med 2009, 2007 och 2005 2012 2009 2007 2005 SNITT 515 498 432 414 1 barn 579 607 545 518 2 barn 490 461 393 398 3 barn 472 428 330 279 Figur 2: Genomsnittligt månadssparande per barn och år, 2012 jämfört med 2009, 2007 och 2005. 700 Genomsnittligt månadssparande per barn 2012 jämfört med 2009, 2007, 2005 (Bas: de som sparar till sina barn) 2012 2009 2007 2005 600 579 607 545 500 515 498 518 490 461 472 400 432 414 393 398 428 330 300 279 200 100 0 SNITT 1 barn 2 barn 3 barn Riksgenomsnittligt och snitt uppdelat på antal barn i hushållet Figur 3: Genomsnittligt månadssparande per barn och år, 2012 jämfört med 2009, 2007och 2005. 5

8 000 7 000 6 000 5 000 Genomsnittligt årssparande per barn 2012 jämfört med 2009, 2007, 2005 (Bas: de som sparar till sina barn) 6 185 5 978 5 190 4 970 6 949 7 286 6 534 6 214 2012 2009 2007 2005 5 883 5 535 4 714 4 774 5 666 5 130 4 000 3 960 3 342 3 000 2 000 1 000 0 TOTALT 1 barn 2 barn 3 barn Riksgenomsnittligt och snitt uppdelat på antal barn i hushållet Figur 4: Genomsnittligt årssparande per barn och år, 2012 jämfört med 2009, 2007och 2005. Okunskapen om hur mycket det sparas har minskat Andelen föräldrar med barn som inte sparar alls har minskat från 20 till 14 procent sedan 2009 och det har även den grupp som svarade att de inte vet hur mycket de sparar. 14 procent vet inte hur mycket pengar de sparar till barnen jämfört med 18 procent år 2009. I övrigt fördelade sig sparandet på följande sätt: Hushåll som ej sparar till barnen (Bas: Hushåll med barn under 18 år) 10 9 8 7 6 Procent 5 4 3 2 1 2 2 2 1 2005 2007 2009 2012 6

Figur 5: Andel hushåll som inte sparar till barnen. Jämförelse av åren 2005, 2007, 2009 och 2012. Siffror inom parentes visar resultatet för 2009. 14 procent (20 procent) sparar inte alls till sina barn. 14 procent (10 procent) sparar upp till 2 000 kronor 20 procent (20 procent) sparar mellan 2 001 och 4 000 kronor, 14 procent (16 procent) sparar mellan 4 001 och 6 000 kronor, 6 procent (5 procent) sparar mellan 6 001 och 10 000 kronor 18 procent (12 procent) sparar mer än 10 000 kronor per barn och år 14 procent vet inte hur mycket de sparar till sina barn. Förutom antalet syskon har hushållsinkomsten betydelse för hur mycket föräldrar sparar till sina barn. De med hushållsinkomster upp till 40 000 kronor per månad sparar cirka 390 kronor per månad medan de med hushållsinkomster över 55 000 kr sparar 588 kronor per månad i snitt. 8 000 Genomsnittligt årssparande per barn 2012 (Bas: de som sparar till sina barn) 7 000 7 065 6 000 6 185 5 400 5 000 4 000 4689 3 000 2 000 1 000 0 TOTALT 0-39 999 kr 40 000-54 999 kr 55 000 kr eller mer Hushållsinkomst Figur 6: Genomsnittligt årssparande per barn och år uppdelat på hushållsinkomst, 2012. Sparbeloppet per barn och år skiljer sig beroende på var i landet vi bor Det finns geografiska skillnader hur mycket det i genomsnitt sparas till barnen. I Stockholms län sparar föräldrar mest i landet med 8 320 kronor per barn och år (693 kronor per månad) Minst sparas det på Gotland med 3 805 kronor per barn och år (317 kronor per månad). Nedan visas genomsnittliga sparbelopp för 2012, 2009 och 2005. I samtliga län utom Gotlands län, Östergötlands län, Västerbottens län, Jämtlands län, Hallands län och Örebro län har sparandet till barnen ökat jämfört med 2009 och i dessa län har sparandet minskat sedan 2009. I Jönköpings, Kalmar, Södermanlands och i Värmlands län ligger sparandet på ungefär samma nivå som det gjorde 2009. 7

Genomsnittligt årssparande per barn och år 2012 uppdelat på län (Bas: de som sparar till sina barn) Stockholms län Västmanlands län Uppsala län Norrbottens län Riksgenomsnitt Kalmar län Kronobergs län LF Göteborg och bohuslän LF Göinge-Kristianstad Skåne Län LF skåne Södermanlands län Örebro län Hallands län Värmlands län Blekinge län Västra Götalands Län LF Skaraborg Gävleborgs län LF Älvsborg Dalarnas län Jönköpings län Jämtlands län Västernorrlands län Västerbottens län Östergötlands län Gotland län 3 805 6 903 6 456 6 210 6 185 6 178 6 100 6 014 6 012 6 000 5 989 5 860 5 834 5 677 5 642 5 605 5 473 5 339 5 262 5 062 5 041 4 970 4 741 4 697 4 582 4 421 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 Figur 7: Genomsnittligt årssparande per barn och år uppdelat på län i årets undersökning. Förkortningen LF står för Länsförsäkringar i de fall Länsförsäkringars verksamhetsområde inte är detsamma som Sveriges olika län. 8 320 Genomsnittligt årssparande per barn och år 2009 uppdelat på län (Bas: de som sparar till sina barn) Stockholms län Kalmar län Hallands län Örebro län Uppsala län Riksgenomsnitt Jämtlands län Gotland län Västerbottens län Södermanlands län Skåne Län Värmlands län Västra Götalands Län Östergötlands län Kronobergs län Västmanlands län Blekinge län Jönköpings län Norrbottens län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län 4 202 4 116 6 144 6 097 6 052 6 016 5 978 5 831 5 828 5 795 5 787 5 786 5 587 5 261 5 248 5 216 5 187 5 017 4 961 4 881 4 628 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 Figur 8: Genomsnittligt årssparande per barn och år uppdelat på län i 2009 års undersökning. Här saknar vi resultat för LF Skaraborg, LF Älvsborg, LF Skåne, LF Göteborg och Bohuslän och LF Göinge-Kristianstad 6 578 8

Genomsnittligt årssparande per barn och år 2005 (Bas: de som sparar till sina barn) Stockholms län Dalarnas län LF Älvsborg Uppsala län Riksgenomsnitt Blekinge län Kalmar län Södermanlands län Norrbottens län Västerbottens län LF Skaraborg Skåne Län LF Kristianstad LF Göteborg & Bohuslän LF Göinge Östergötlands län Jämtlands län Gävleborgs län Kronobergs län Västmanlands län Värmlands län Västernorrlands län Hallands län Gotland län Örebro län Jönköpings län 3 428 5 118 5 074 5 014 4 970 4 968 4 940 4 938 4 897 4 883 4 870 4 848 4 793 4 762 4 742 4 667 4 318 4 272 4 257 4 085 3 996 3 990 3 914 3 857 3 766 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 Figur 9: Genomsnittligt årssparande per barn och år uppdelat på län i årets undersökning. Förkortningen LF står för Länsförsäkringar i de fall Länsförsäkringars verksamhetsområde inte är detsamma som Sveriges olika län. 5 912 4. Sparkapital I snitt har barnen 32 658 kronor var i sparkapital. Även här påverkar antalet syskon hur mycket pengar som finns sparat till respektive barn. Ensambarn har i snitt 33 833 kronor, de som har ett syskon har 35 453 kronor. 36 000 Genomsnittligt sparkapital per barn 2012 (Bas: de som sparar till sina barn) 35 500 35 453 35 000 34 500 34 000 33 500 33 833 33 000 32 658 32 500 32 000 31 500 31 000 Totalt 1 barn 2 barn Antal barn Figur 10: Genomsnittligt sparkapital per barn i 2012 års undersökning. 9

Av grafen nedan framgår det att 19 procent av hushållen har under 10 000 kronor sparat per barn, 13 procent har mellan 10 001 och 20 000 kronor, 14 procent har 20 001-40 000 kronor, 8 procent har 40 001-80 000 kronor och 6 procent har över 80 000 kronor. Andelen föräldrar som inte vet hur stort sparkapital som barnet har är hela 40 procent. 45% Sparkapital per barn 2012 (Bas: de som sparar till sina barn) 4 4 35% 3 25% 2 19% 15% 1 1 1 5% 8% 6% -10000 kr 10001-20000 kr 20001-40000 kr 40001-80000 kr 80001 kr eller mer Vet ej Sparkapital Figur 11: Sparkapital per barn i 2012 års undersökning. Sparkapitalets storlek påverkas även av hur stor månadsinkomst hushållet har. I hushållen med lägst inkomst är det vanligast att barnen har ett sparkapital upp till 10 000 kronor. I hushållen med högst inkomst är det vanligast med sparkapital upp till 40 000 kronor. Sparkapital per barn 2012 uppdelat på hushållsinkomst (Bas: de som sparar till sina barn) 45% Total 0-39 999 kr 40 000-54 999 kr 55 000 kr eller mer 4 4 38% 35% 3 32% 3 3 Procent 25% 2 2 19% 2 18% 15% 1 5% 1 1 1 1 1 1 1 1 8% 6% 2% 1 6% 5% -10000 kr 10001-20000 kr 20001-40000 kr 40001-80000 kr 80001 kr eller mer Vet ej Sparkapital Figur 12: Sparkapital per barn och år uppdelat på hushållinkomst i 2012 års undersökning. 10

Sparkapitalets storlek skiljer sig beroende på var i landet man bor Det finns geografiska skillnader hur mycket barnen har i sparat kapital. I Stockholms län finns mest pengar sparat per barn, i genomsnitt 42 200 kronor. Lägst sparkapital har barn i Dalarnas län där snittet är 17 829 kronor. Rikssnittet för år 2012 är 32 658 kronor och vi har inget historiskt material att jämföra med. Genomsnittligt sparkapital per barn och år 2012 (Bas: de som sparar till sina barn) Stockholms län LF Göteborg och bohus län Västmanlands län Blekinge län Norrbottens län Riksgenomsnitt Jämtlands län Hallands län Västernorrlands län Jönköpings län Västra Götalands Län LF Älvsborg Östergötlands län LF Skåne Kalmar län Gävleborgs län Värmlands län Kronobergs län Skåne Län Uppsala län LF Skaraborg Västerbottens län LF Göinge Örebro län Gotland län Södermanlands län Dalarnas län 42 220 37 876 35 300 32 940 32 832 32 658 31 990 30 993 30 277 30 159 30 111 29 477 28 431 28 034 27 026 26 791 26 676 25 774 25 155 24 635 23 588 22 889 22 144 21 412 20 953 20 915 17 829 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 Figur 13: Genomsnittligt sparkapital per barn uppdelat på län, 2012. 5. Sparformer Fondsparandet är fortfarande den vanligaste sparformen till barn, 64 procent sparar i fonder. God tvåa är banksparandet där 45 procent av föräldrarna sparar. Endast 4 procent sparar i aktier och det är framför allt aktiesparandet som minskat sedan 2009 då förra mätningen gjordes. 11

70 60 61 64 62 64 Sparform bas: de som sparar till sina barn Hösten 2005 Våren 2007 Hösten 2009 Hösten 2012 50 43 45 40 39 39 Procent 30 20 10 0 10 8 8 8 7 5 4 4 4 4 2 3 3 1 1 Fonder Bankkonto Aktier Obligationer Annan sparform Vet ej 3 Figur 14: Sparformer jämförelse mellan 2005, 2007, 2009 och 2012. De unga föräldrarna sparar inte i fonder lika ofta som de äldre föräldrarna. Bara 20 procent bland dem mellan 16 och 24 år sparar i fonder jämfört med 67 procent av föräldrar mellan 40 och 69 år. Sparform uppdelad på ålder 2012 (bas: de som sparar till barnen) 8 Bankkonto Fonder Aktier Obligationer Annan sparform Vet ej (läs ej upp) 7 6 6 6 67% 5 48% 4 42% 3 2 2 2 1 16-24 år 25-39 år 40-69 år Figur 15: Val av sparform uppdelat på ålder, 2012. 12

Av föräldrar med hushållsinkomster över 55 000 kronor per månad sparar 73 procent i fonder, 37 procent på bankkonto och 6 procent i aktier till sina barn. Detta kan jämföras med dem med hushållsinkomst upp till 40 000 kronor där 48 procent sparar i fonder, 62 procent på bankkonto och ingen sparar i aktier. Figur 16: Val av sparform uppdelat på hushållsinkomst 2012. Valet av sparform skiljer sig mellan länen Fonder Blekinge län Dalarnas län Gotland län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län LF Göinge LF Göteborg & Bohuslän LF Skaraborg LF Skåne LF Älvsborg Norrbottens län Skåne Län Stockholms län Södermanlands län Total Uppsala län Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands Län Örebro län Östergötlands län 4 55% 6 5 67% 7 69% 62% 66% 56% 6 69% 65% 6 6 58% 62% 55% 6 57% 6 6 69% 5 65% 5 6 1 2 3 4 5 6 7 8 Figur 17: Andel som sparar i fonder uppdelat på län 2012. 13

Bankkonto Blekinge län Dalarnas län Gotland län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län LF Göinge LF Göteborg & Bohuslän LF Skaraborg LF Skåne LF Älvsborg Norrbottens län Skåne Län Stockholms län Södermanlands län Total Uppsala län Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands Län Örebro län Östergötlands län 46% 49% 58% 4 45% 4 5 56% 39% 55% 4 56% 45% 55% 57% 5 4 62% 45% 5 57% 5 4 55% 5 5 5 1 2 3 4 5 6 7 Figur 18: Andel som sparar på bankkonto uppdelat på län 2012 Aktier Blekinge län Dalarnas län Gotland län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län LF Göinge LF Göteborg & Bohuslän LF Skaraborg LF Skåne LF Älvsborg Norrbottens län Skåne Län Stockholms län Södermanlands län Total Uppsala län Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands Län Örebro län Östergötlands län 2% 6% 5% 6% 7% 5% 5% 6% 5% 6% 8% 5% 6% 9% 1 1 1 1 2% 6% 8% 1 12% 1 Figur 19: Andel som sparar i aktier uppdelat på län 2012. 14

Obligationer Blekinge län Dalarnas län Gotland län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län LF Göinge LF Göteborg & Bohuslän LF Skaraborg LF Skåne LF Älvsborg Norrbottens län Skåne Län Stockholms län Södermanlands län Total Uppsala län Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands Län Örebro län Östergötlands län 2% 2% 2% 2% 5% 7% 7% 2% 5% 6% 7% 8% Figur 20: Andel som sparar i obligationer uppdelat på län 2012. 6. Reflektioner Fler föräldrar börjar spara Det genomsnittliga årssparandet per barn har stadigt ökat sedan 2005. Även om vi fortfarande har stora ekonomiska problem i omvärlden har vi inte minskat vårt sparande till barnen. En trolig anledning är att många hushåll har fått mer pengar över genom de senaste årens ränteoch skattesänkningar. En tolkning man kan göra är att föräldrar tycker det är viktigare att spara till barnen eftersom andelen föräldrar som inte sparar till sitt barn har minskat från 20 procent 2009 till 14 procent i årets undersökning. Svårigheterna för ungdomar att hitta och köpa en lämplig bostad kan ha bidragit till att föräldrarna försöker sätta av pengar som hjälp när det är dags för barnen att flytta hemifrån. Inkomster styr sparform Valet av sparform till barnen styrs bland annat av vilken inkomst hushållet har. Fonder är vanligare i hushåll med lite högre inkomster medan bankkonto är vanligare i hushåll med lite lägre inkomster. Bankkonto upplevs förmodligen som en trygg och stabil sparform även om räntan ligger på historiskt sett låga nivåer. Men sparande till barnen är oftast ett långsiktigt sparande och för att öka möjligheten till högre avkastning är fonder ett bättre alternativ än om pengarna står på ett sparkonto under många år. Att så stor andel som 40 procent av föräldrarna svarade att det inte vet hur stort barnens sparkapital är tyder på att de inte kontrollerar placeringarna så ofta som de borde. Även om man tar långsiktiga placeringsbeslut är det bra att regelbundet följa upp och även byta placeringar om man inte är nöjd. 15

Sparkapitalet skiljer sig åt mellan barnen Hur mycket som har sparats till barnen beror bland annat på var man bor i landet, hushållsinkomst och hur många syskon barnen har. Enligt figur 10 i rapporten har ett barn drygt 33 000 kronor och om de är två syskon är sparbeloppet drygt 35 000 kronor. Det kan tyckas märkligt att ensambarn har lägre sparkapital eftersom det regelbundna sparandet är högre för dem än om de är fler syskon. Det här kan bero på att åldern på barn med syskon är högre än ensambarnen och därför har sparandet pågått under längre tid för det äldsta barnet som därför drar upp snittbeloppet. Sparande i förälders eller barnets namn? Om föräldrar har sparat i barnets namn så har barnet tillgång till sitt sparkapital vid 18 års ålder och kan spendera på det han eller hon själv väljer. Och det kanske inte alltid blir som föräldrarna har tänkt sig. Sedan gåvoskatten togs bort är det möjligt för en förälder att spara i sitt eget namn och ge hela eller delar av summan vid den tidpunkt som föräldern själv tycker är lämpligt. Det kan till exempel vara som en kontantinsats till en bostad, studier eller körkort. Om en ungdom eller en ung vuxen bor hemma och har arbete och inte behöver betala till hushållskassan, lever han/hon på en god standard som blir svår att behålla sedan. Ett tips är att du som förälder ändå tar betalt och sätter in pengarna på ett konto som han/hon sedan får när det är dags att flytta. 7. Räkneexempel Även ett lågt sparbelopp per månad hinner bli ett stort sparkapital om det sparas under många år. Spartid och avkastning har stor betydelse, en procentenhet mer i genomsnitt per år betyder många tusenlappar över tid. I exemplen nedan redovisas hur mycket det kan bli med olika avkastningar efter 18 års sparande. Exklusive avgifter och skatt. Sparbelopp 2% 5% 6% /mån 300 77 900 104 200 115 200 600 155 800 208 500 230 400 1000 259 700 347 500 384 000 16