STATSRÅDETS FÖRORDNING OM UNDERSTÖD FÖR KOSTNADERNA FÖR AVLÄGSNANDE AV GRÅSÄLAR SOM ORSAKAR SKADOR FÖR KOMMERSIELLT FISKE OCH FISKODLING

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Fiskeriråd Risto Lampinen Konsultativ tjänsteman Orian Bondestam Promemoria (utkast) 26.2.2019 STATSRÅDETS FÖRORDNING OM UNDERSTÖD FÖR KOSTNADERNA FÖR AVLÄGSNANDE AV GRÅSÄLAR SOM ORSAKAR SKADOR FÖR KOMMERSIELLT FISKE OCH FISKODLING HUVUDSAKLIGT INNEHÅLL Enligt förslaget ska statsrådet med stöd av statsunderstödslagen utfärda en förordning om understöd för kostnaderna för avlägsnande av gråsälar som orsakar skador för kommersiellt fiske och fiskodlingar. Förordningen avses träda i kraft den xx xxx 2019. MOTIVERING 1. Förslag Naturresursinstitutet bedömer att de ekonomiska skadorna för kommersiella fiskare på grund av sälar uppgick till cirka 350 000 euro och för fiskodlare till cirka en miljon euro 2017. Uppgifterna grundar sig på de skadeanmälningar som fiskarna och fiskodlarna lämnat in. Värdet räknades ut utifrån de genomsnittliga mervärdesskattefria belopp som betalats ut till fiskare och fiskodlare. Skadornas omfattning inom det kommersiella fisket bedömdes vara 90 ton 2017. I den mängden ingick det 30 ton sik, 15 ton strömming, 13 ton lax, 10 ton gös, 6 ton öring, 4 ton abborre, 3 ton torsk, 2 ton gädda och 7 ton fisk av andra arter. Sammantaget bedömdes de skador som sälarna orsakar fiskuppfödningen inom hela havsområdet uppgå till cirka 171 ton. Naturresursinstitutet konstaterar att bedömningen utgör en minimiuppskattning av de verkliga skadorna. Det är svårt att göra en bedömning av skadornas omfattning utifrån de anmälningar fiskarna gör, eftersom det inte alltid finns några tydliga spår kvar i

2 fiskeredskapen efter en skadad fisk, och fiskarna gör inte alltid någon anmälan om de fångstskador de lidit. Utöver att sälarna skador fångsten och förstör fiskeredskapen kan de också skrämma fisken och de kan också tvinga fiskarna att avbryta eller avsluta fisket. Därutöver är den ekonomiska förlusten i hela värdekedjan från fiskare till konsument betydligt mer omfattande än bedömningarna ovan. Enligt de räkningar av sälarna som gjorts i Östersjöområdet uppgår det totala gråsälsbeståndet i Östersjön till minst 40 000 54 000 individer. Varje år ökar beståndet med i genomsnitt 2 300 3 000 gråsälar. På havsområdet blev resultatet av jakten på gråsäl under tiden 1.1.2018 31.12.2018 sammanlagt 213 gråsälar, varav 109 individer (51,2 procent) i förvaltningsområdet Finska viken, 66 (31 procent) i förvaltningsområdet Sydvästra Finland och 38 (17,8 procent) i förvaltningsområdet Bottenviken och Kvarken. De flesta av sälarna jagades under våren och sommaren, eftersom den övervägande delen av gråsälsbytet, närmare bestämt 176 individer (82,6 procent av den totala bytesmängden) ingår i kvoten för jaktåret 2017 2018, fälldes före månadsskiftet juli-augusti. För att minska de skador det växande sälbeståndet orsakar har man utvecklat och finansierat mer hållbara ryssjor och ryssjor som hindrar sälarna från att komma in i dem. Man har också undersökt och utrett användningen av så kallade sälskrämmare. Dessutom har kommersiella fiskare beviljats ersättning för fångskador på grund av sälarna. Företag som bedriver fiskodling har beviljats finansiering för anskaffning av skyddsnät för sina fiskodlingskassar. Genom dessa åtgärder har bara en del av skadorna kunnat undvikas, och de utgör på många håll ett hot mot det fortsatta kustfisket och försämrar lönsamheten för fiskodlingsnäringen. Det är därför nödvändigt att minska skademängden betydligt även genom att ytterligare utveckla skyddsåtgärderna. Naturresursinstitutet har i sin forskning observerat att det är fråga om samma gråsälsindivider som upprepade gånger besöker ryssjorna, och att det i huvudsak är fråga om hannar. Om dessa gråsälar hindrades från skadegörelse genom att de avlägsnades från fiskeredskapen, skulle omfattningen av de skador som sälarna orsakar det kommersiella fisket och fiskodlingen minska i betydande utsträckning. Samma antagande kan göras i fråga om de gråsälar som besöker fiskodlingarna. I

3 många fall bedrivs fisket i närheten av fiskodlingarna och det kan därför underlätta situationen för bägge näringarna om gråsälarna avlägsnas från och i närheten av fiskodlingar och kommersiella fiskares fångstanordningar. Ett annat syfte med att avlägsna gråsäl som orsakar skador är att sälarna ska lära sig undvika fiskeredskap och fiskodlingar, vilket väsentligt skulle minska de skador för fiskerinäringen som det växande sälbeståndet ger upphov till och begränsa de konflikter skadegörelsen leder till. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1007/2009 om handel med sälprodukter förbjuder saluförande av sälprodukter. Det är därför inte möjligt att dra ekonomisk nytta av sälarna, vare sig i Finland eller inom EU i övrigt. Det är därför inte sannolikt att jaktkvoten för gråsäl (1 050 individer/år, utnyttjas för närvarande till 18 procent) ska öka i betydande utsträckning, eftersom säljakt är en utmanande jaktform och de områden som lämpar sig för den är få. På grund av handelsförbudet utgör de gråsälar som avlägsnas från fiskeredskapen ett problem efter att de avlägsnats, eftersom de inte kan utnyttjas ekonomiskt. Detta minskar allmänt taget lusten att jaga gråsäl, också i närheten av fiskeredskap och fiskodlingar. Därför behövs ett system för att avlägsna gråsälar som orsakar skador för fisket och fiskodlingen och för en ändamålsenlig hantering av de avlägsnade sälarna. Inom ramen för systemet kan understöd betalas ut till kommersiella fiskare och företag som bedriver fiskodling för avlägsnandet av gråsälar från fiskeredskapen och fiskodlingarna eller deras omedelbara närhet och för borttransportering, mottagande och hantering av sälarna. Systemet ska genomföras i enlighet med jaktlagstiftningen, men nära de kommersiella fiskarnas redskap och fiskodlingarna och under förutsättning att bytet bortskaffas på ett ändamålsenligt sätt. Den allmänna jakten på gråsäl ska alltså inte omfattas av systemet, eftersom dess utgångspunkt är att utnyttja bytet för eget bruk, och den behöver inte understödjas. Syftet med systemet är att minska antalet gråsälar som söker byte i ryssjor och nät och vid fiskodlingar och på så sätt minska de skador sälarna åstadkommer.

4 Avlägsnandet av sälar från fiskeredskap och fiskodlingar liksom sälsäkra fiskeredskap, skyddsnät och sälskrämmare förbättrar de kommersiella fiskarnas och fiskodlingsföretagens verksamhetsförutsättningar och ökar utbudet av inhemsk fisk för värdekedjan i branschen och för konsumenterna. Sammandrag Gråsälsbeståndet i den finländska kustregionen har ökat kraftigt under de senaste två decennierna. Det snabbt växande antalet gråsälar har lett till att de orsakar stora skador för fiskeri- och fiskodlingsnäringen. För att rimliga villkor för näringsverksamheten inom fisket och fiskodlingen ska kunna tryggas, trots de skador det ökade gråsälsbeståndet orsakar, är det motiverat att bevilja understöd för kostnaderna för avlägsnande av gråsälar som orsakar skador för kommersiellt fiske och fiskodling. Dessutom önskar man åstadkomma ett ändrat beteende hos gråsälarna så att de börjar undvika områden i närheten av fiskeredskap och fiskodlingar. Det enklaste sättet att undvika skador är att öka jakten på gråsäl inom ramen för nuvarande kvot för jakten. EU har dock förbjudit handel med sälar och sälprodukter. Detta har i sin tur lett till att gråsälsjakten har minskat betydligt, eftersom det inte finns några förutsättningar för att dra ekonomisk nytta av gråsälarna. Handelsförbudet är den viktigaste enskilda faktorn bakom att det understödssystem som föreslås i förordningen har bedömts vara den enda snabbt genomförbara lösningen att avlägsna gråsälar som orsakar skador för fiskerinäringens företagsverksamhet och delvis underlätta den konfliktsituation som uppstått mellan gråsälarna och fiskerinäringarna. 2. DETALJMOTIVERING 1 Tillämpningsområde Enligt förslaget till förordning ska dess tillämpningsområde vara att bevilja understöd för kostnaderna för avlägsnande av gråsälar som orsakar skador för kommersiellt fiske och fiskodling. 2 Definitioner

5 I förordningen ingår följande definitioner, som ska bidra till att det föreslagna understödssystemet är så entydigt och enkelt som möjligt: 1) Den regionala kvoten för fångst av gråsäl behöver definieras för att det ska stå klart vilken författning och vilket system som anger ramarna för det föreslagna avlägsnandet av gråsälar. 2) Genom definitionen av avlägsnade gråsälar klargörs det att förordningen endast avser sådana gråsälar som har orsakat skador för fiskeri- eller fiskodlingsverksamhet och som därför har avlägsnats från fiskeredskap eller fiskodlingar eller deras omedelbara närhet. 3) Genom att definiera inledande hantering klargörs det att det är åtgärder som vidtas av kommersiella fiskare eller fiskodlingsföretag för ilandförande av en avlägsnad gråsäl för vidare transport eller leverans för bortskaffande samt för provtagning för forskningsändamål och sändande av proverna. 4) Vad ändamålsenligt bortskaffande innebär behöver definieras för att det ska stå klart att den aktör, antingen en myndighet eller en privat aktör, som slutgiltigt hanterar avlägsnade gråsälar ska hantera den avlägsnade gråsälen i enlighet med bestämmelserna om handel med sälprodukter och hantering av vilt. Särskilt krävande är de krav som gäller handel med sälprodukter eftersom gråsälarnas kroppar till ingen del får bli kommersiella produkter. 5) Begreppet intyg över ändamålsenligt bortskaffande behöver definieras för att det ska stå klart vilka aktörer som anses ha den sakkunskap och ställning som krävs för att utfärda ett intyg över att den avlägsnade gråsälen hanteras på det sätt som ett ändamålsenligt bortskaffande förutsätter. 6) Med transportkostnader avses de kostnader som efter de inledande åtgärderna föranleds av transporteringen av en avlägsnad gråsäl för ändamålsenligt bortskaffande. 7) Med avgift för bortskaffande avses den avgift som tas ut för ändamålsenligt bortskaffande av en avlägsnad gråsäl. Det behöver definieras vad detta är eftersom

6 den aktör som svarar för det ändamålsenliga bortskaffandet av en avlägsnad gråsäl i vissa fall kan ta ut en avgift för bortskaffandet. 3 Understödstagare och användningsändamål Enligt bestämmelserna i paragrafen kan understöd beviljas kommersiella fiskare och företag som bedriver fiskodling. Understödet kan beviljas för kostnaderna för inledande hantering och transport av gråsälar som inom ramen för den regionala fångstkvoten för gråsäl avlägsnats från fiskeredskap eller fiskodlingar eller dess omedelbara närhet samt för kostnaderna för ändamålsenligt bortskaffande av avlägsnade sälar. Med fiskeredskap avses ryssjor, nät och andra fiskeredskap och med fiskodlingar nätbassänger på öppet hav avsedda för odling av fisk. Understödet beviljas för de kostnader avlägsnandet av sälar ger upphov till. En förutsättning för att få understöd är att gråsälen avlägsnas och hanteras på ett adekvat sätt i överensstämmelse med jaktlagstiftningen och de skyldigheter som följer av EU:s förbud mot handel med sälprodukter och de skyldigheter som gäller hantering av vilt och att gråsälarna förs i land och till avfallshantering eller grävs ner i enlighet med bestämmelserna. 4 Understödets maximibelopp I paragrafen anges de understödsbelopp som beviljas för olika åtgärder. Det understöd som beviljas för inledande hantering av en avlägsnad gråsäl föreslås vara 200 euro, vilket anses täcka kostnaderna för att skjuta och ta hand om sälen i fiskeredskapet eller fiskodlingen eller i deras omedelbara närhet och för att föra i land och lyfta upp sälen på stranden samt för att ta prov på sälen och sända det vidare. Åtgärden ska genomföras i enlighet med jaktlagstiftningen och kräver ofta flera timmars arbete och eventuellt också användningen av en dykare. Detta går ut över fiskarens eller fiskodlarens egentliga arbete och kan kräva köp av utomstående tjänster. Understödsbeloppet på 200 euro kan anses vara en rimlig ersättning som gör det mödan värt att vidta de behövliga åtgärderna för avlägsnandet, som ofta kräver en hel dags arbete. Understödet för transport av en avlägsnad gråsäl från den plats där den inledande hanteringen utförts till en plats för ändamålsenligt bortskaffande föreslås vara 100

7 euro, vilket kan anses vara en rimlig ersättning för transporten och den tid den kräver. Detta belopp motsvarar cirka 120 kilometer i ena riktningen räknat enligt statens resereglemente för 2019 (43 cent per kilometer). Resans längd avgörs av var platsen för den inledande hanteringen finns i förhållande till den aktör eller den anläggning som svarar för det ändamålsenliga bortskaffandet. För en längre transportsträcka än så är det inte ändamålsenligt att betala fullt understöd enligt resereglementet. Fordonets bränslekostnader uppgår räknat enligt ett literpris på cirka 1,5 euro per liter och en förbrukning på 6 liter på 100 kilometer till cirka 22 euro för en sträcka på 240 kilometer. Den övriga delen av understödet utgör ersättning för den tid som går åt för transporten. För att understödet för transport ska beviljas förutsätts det emellertid att den plats där den avlägsnade gråsälen bortskaffas befinner sig på minst 20 kilometers avstånd från den plats där den inledande hanteringen ägde rum, annars är det inte fråga om några egentliga transportkostnader. I de fall när en kommersiell fiskare eller fiskodlare själv sköter bortskaffandet genom nedgrävning i marken, föreslås det att det beviljade understödet för ändamålsenligt bortskaffande ska vara 150 euro. Detta bedöms utgöra en tillräcklig drivkraft för att sköta det ändamålsenliga bortskaffandet av gråsälen. På stenig eller annars svårbearbetad mark förutsätter nedgrävning i allmänhet att en grävmaskin används, vilket en kommersiell fiskare eller fiskodlare inte nödvändigtvis har tillgång till. En sådan tjänst måste därför ofta köpas. Nedgrävning är det enklaste sättet att ta hand om bortskaffandet av gråsälen. Det understöd som beviljas för den avgift som tas ut av den aktör eller anläggning som svarar för ändamålsenligt bortskaffande av en avlägsnad gråsäl ska enligt förslaget motsvara de faktiska kostnaderna, alltså den avgift som tagits ut, men inte mer än 300 euro. När en kommersiell fiskare eller fiskodlare svarar för det ändamålsenliga bortskaffandet av en avlägsnad gråsäl (i form av nyttoanvändning eller nedgrävning) är det nödvändigt att försäkra sig om att bortskaffandet faktiskt genomförs i överensstämmelse med skyldigheterna. Det föreslås därför att en tjänsteman inom den offentliga förvaltningen eller en edsvuren fiskeövervakare ska kunna utfärda ett intyg över att gråsälen har bortskaffats på ett ändamålsenligt sätt. Maximiunderstödet för

8 kostnaderna för ett sådant intyg föreslås grunda sig på den debiterade avgiften, men vara högst 50 euro. Intyget skulle kunna utfärdas av en tjänsteman vid närings-, trafikoch miljöcentralen, landskapet eller kommunen, eller en edsvuren fiskeövervakare. De är också verksamma i närområdet och de kan dessutom ha andra ärenden i området som kan kombineras med ett intygande av att en gråsäl har bortskaffats eller grävts ner på det sätt som krävs. 5 Ansökan om samt beviljande och utbetalning av understöd Det föreskrivs i paragrafen att Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland ska fatta beslut om understöd inom ramen för det anslag som jord- och skogsbruksministeriet beviljat från moment 30.40.62 i statsbudgeten. Det är meningen att det ska vara möjligt att fortlöpande söka understöd och att behandlingen inte ska belastas med den fördröjning som en tidsgräns för ansökningarna kan ge upphov till. Eftersom den finansiering som reserverats för understödssystemet är begränsad, behöver Närings-, trafik- och miljöcentralen ha möjlighet att ange en ansökningstid. Det föreskrivs dessutom att understödsansökan ska lämnas till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland. Understödet ska sökas inom en månad efter det att gråsälen i fråga har avlägsnats. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland beviljar och betalar understöd utifrån de ansökningar som lämnats in, vilket gör det möjligt att fatta enskilda understödsbeslut och betala ut understöden oberoende av andra ansökningar. 6 Innehållet i ansökan Den som söker understöd ska enligt den föreslagna paragrafen lämna sådana uppgifter som behövs för att ärendet ska kunna bedömas och avgöras, såsom uppgifter om den sökande, en redogörelse för var den skadegörande gråsälen har avlägsnats, var närmaste fiskeredskap eller fiskodling är belägen och den avlägsnade gråsälens kön och uppgifter om de forskningsprover som har tagits på sälen för Naturresursinstitutets räkning. Som forskningsprov lämpar sig gråsälens underkäke, som gör det möjligt att bestämma individens ålder.

9 Vid behov ska uppgifter om kostnaderna för transport anges, dvs. uppgift om var den inledande hanteringen av den avlägsnade gråsälen har ägt rum och vart den har transporterats för bortskaffande. Dessutom ska behövliga intyg och verifikat över ändamålsenligt bortskaffande av avlägsnade gråsälar och eventuella avgifter för bortskaffandet fogas till ansökan samt andra uppgifter som behövs för utbetalning av understödet ges. 7 Understödsvillkor Som villkor för understödet anges det i paragrafen att understödstagaren utöver vad som anges i statsbudgeten och vad som föreskrivs i lagen om statsunderstöd och den föreslagna förordningen är skyldig att iaktta de villkor och begränsningar i fråga om användning och utbetalning som anges i beslut om beviljande och utbetalning av understöd. 8 Ikraftträdande Det är viktigt att förordningen träder i kraft inför fiskesäsongen våren 2019 för att minska konflikten mellan fiskerinäringsutövarna och de skadegörande gråsälarna. Det föreslås därför att förordningen ska träda i kraft den 15 april 2019. 3. Förslagets konsekvenser Kvoteringen vid jakt på gråsäl jaktåret 2018 2019 är 1 050 gråsälar, varav en kvot på 633 gråsälar har anvisats för förvaltningsområdet Bottenviken och Kvarken, 273 för förvaltningsområdet Sydvästra Finland och 144 för förvaltningsområdet Finska viken. Under jaktåret 2017 2018 utgjordes gråsälsfångsten av 2013 individer, varav 44 sköts i förvaltningsområdet Bottenviken och Kvarken, 65 i förvaltningsområdet Sydvästra Finland och 104 i förvaltningsområdet Finska viken. Kvoteringen gör det alltså möjligt att avlägsna ytterligare cirka 800 gråsälar. Enligt bedömningar blir det aktuellt att avlägsna högst 500 gråsälar inom ramen för understödssystemet under det första året det tillämpas. Med beaktande av de understödsbelopp som föreslås i 4 kan det totala understödsbeloppet för en avlägsnad gråsäl variera mellan 350 (inledande hantering 200 euro, bortskaffande 150 euro, inga

10 kostnader för intyg över bortskaffande) och 600 euro (inledande hantering 200 euro, transport 100 euro och avgift för bortskaffande 300 euro). Då skulle de totala kostnaderna för bortskaffandet av 500 gråsälar enligt det föreslagna systemet variera mellan 175 000 och 300 000 euro. På motsvarande sätt skulle ett fullskaligt utnyttjande av jaktkvoten (800 gråsälar) enligt dessa understödsnivåer innebära totala kostnader på 280 000 480 000 euro. Det krävs inte något nytt anslag för understöd för avlägsnande av gråsälar 2019, eftersom anslaget under moment 30.40.62, Främjande av fiskerinäringen, kan användas. Om detta anslag utnyttjas fullt ut för det ändamål som jord- och skogsbruksministeriet har beviljat det för, kan Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland inte bevilja understöd enligt den föreslagna förordningen, om det inte anvisas tilläggsanslag för detta genom ett separat beslut. Vid sälräkningen 2017 observerades cirka 10 000 gråsälar i det finländska kustområdet. Utöver de individer som observerats bedöms det att cirka 30 procent inte finns med bland observationerna. Det verkliga antalet gråsälar i de finländska vattnen skulle därmed uppgå till cirka 13 000. Av dessa är grovt räknat hälften hannar. Om cirka 800 gråsälshannar om året avlägsnas skulle det utgöra cirka 12 procent av gråsälshannarna vid våra kuster. Gråsälsbeståndet ökar såsom konstaterats ovan kontinuerligt, och det föreslagna avlägsnandet av sälar bedöms inte inverka på beståndet i någon större utsträckning. Det är sannolikt att vissa gråsälshannar har koncentrerat sig på att skaffa föda i närheten av ryssjor eller nät. Därmed skulle avlägsnandet av 500 individer som vistas vid fiskeredskapen relativt sett ha större betydelse för att förebygga skador för fisket än att jaga gråsälar på andra ställen. Det är också sannolikt att sälarna med tiden lär sig att undvika vattnen nära fiskeredskap och fiskodlingar. Enligt bedömning får samhället återbäring på de kostnader som understödssystemet uppskattas ge upphov till på flera sätt, såsom större fångster för fiskarna och större produktionsmängder för fiskuppfödarna, mindre skador på fiskeredskapen och lägre försäkringsutgifter, förbättrad lönsamhet och större utbud av fisk för värdekedjan i branschen och för konsumenterna. Införandet av ett system för bortskaffning bidrar också till att kommersiella fiskare blir kvar i yrket och att nya fiskare kan rekryteras.

11 4. Yttranden Det kom in XX yttranden om förslaget. I yttrandena...