PM Balder Arkeologi och Kulturhistoria Arkeologisk schaktövervakning Ny energibrunn och rörledning Njutångers kyrka Hälsingland 2014 Katarina Eriksson
Bild 1. Schaktets sträckning inom kyrkogården i Njutånger. Sammanfattning Balder Arkeologi och Kulturhistoria har utfört schaktövervakning i samband med markarbeten för ny energibrunn och rörledning, Njutångers kyrka, Hudiksvalls kommun. Uppdraget utfördes enligt beslut av länsstyrelsen. Fältarbetet utfördes den 25 september år 2014. Vid schaktningen påträffades cirka 15 liter fragment av människoben (sekundär förekomst) vilka lades undan för återbegravning. I schaktet påträffades dessutom spik, troligen kistspik, tegel och fragment av murbruk. Murbruket antogs kunna härröra från den medeltida bogårdsmuren. Fynd som tillvaratogs var ett stycke medeltida stortegel, två spikar samt några fragment av 2
murbruk. Massorna i schaktet bedömdes genomgående som omrörda. Inget ytterligare av arkeologiskt intresse påträffades. Inledning Balder Arkeologi och Kulturhistoria har utfört schaktövervakning i samband med markarbeten för ny energibrunn och rörledning vid Njutångers kyrka, Hudiksvalls kommun. Uppdraget utfördes enligt beslut av länsstyrelsen. Kostnadsansvarig var Njutångers församling. Fältarbetet utfördes den 25 september år 2014. Det upptagna schaktet var cirka 0,6 meter brett och 0,6 meter djupt. Det sträckte sig parallellt med kyrkans västra vägg. Endast den sträcka som löpte i nordsydlig riktning fram till kyrkans nordvästra hörn var föremål för schaktövervakning. Bild 2. Kyrkokroppen med sträckningen för det aktuella schaktet. Målsättning och metod Målsättningen var att fastställa om schaktningen berörde några lager, anläggningar eller konstruktioner av arkeologiskt intresse. Fynd togs upp ur schaktet efter hand som de framkom. Benmaterial som ej bedömdes ligga i ursprungligt läge samlades in för återbegravning. Fynd som bedömdes vara av särskilt intresse togs tillvara. Schaktet ritades i plan och fynden markerades på planen efter hand som de framkom. Arbetet dokumenterades i foto, ritning och i text. 3
Arkeologisk potential Njutångers kyrka ligger i den inre delen av ett gammalt ånger, d.v.s. en smal havsvik. Kyrkplatsen motsvarar med all sannolikhet en äldre centralplats. Platsen har sedan bronsåldern legat i den inre delen av havsviken. Det är troligt att det funnits en eller flera boplatser i området. I och med att platsen förefaller ha varit en centralplats under en lång tid är det möjligt att det finns en äldre kyrkobyggnad inom kyrkogården. Det kan också finnas rester av en ännu äldre, vikingatida samlingsplats. Njutångers omnämns första gången år 1363 som Nyutanger. Kyrkbyn har gamla anor och finns upptagen redan i de första jordeböckerna. Namnet syftar sannolikt på platsen där kyrkan ligger, närmare bestämt på den å som mynnar ut där. Enligt Stefan Brink betyder namnet att ån var en fiskrik fiskeplats, en plats med ett livligt fiske. Ånamnet betyder ungefär fångstån. Brink sluter sig utifrån topografin kring ån och kyrkan till att namnet inte kan vara äldre än tidpunkten för vår tideräknings början. Söder om kyrkan, längs den yngre järnålderns kustlinje, ligger gravfältet RAÄ 91:1 (i Njutångers socken), med en hög och fyra runda stensättningar. Det är möjligt att det finns en koppling mellan familjen som gravlagts där och avsättande av mark till kyrkplatsen. Det ansågs att kyrkplatsen hade vissa förutsättningar att innehålla fornlämningar från äldre järnålder och framåt. Eftersom schaktet planerades att gå på västra sidan om kyrkobyggnaden förväntades det inte att gravar i ursprungligt läge skulle påträffas. Det kunde dock finnas andra strukturer som kan knytas till kyrkan, och till äldre aktiviteter. Resultat Inga anläggningar, konstruktioner eller anläggningar påträffades. Ytan där schaktet drogs förefaller urschaktat och utplanat med hjälp av fyllnadsmassor från någon annan del av kyrkogården. Massorna i schaktet ter sig omrörda. Materialet har en homogen struktur. I hela schaktet förekom fragmenterat benmaterial i sekundärt läge. Detta uppgick till en volym av cirka 15 liter. Benen lades undan vid kyrkväggen för återbegravning. Övriga fynd som påträffades i schaktet var ett stycke stortegel, ett stycke normaltegel, järnspikar och fragment av murbruk. Storteglet togs om hand eftersom det sannolikt är medeltida. Ett urval av murbruksfragment togs in för att det kan härröra från den medeltida bogårdsmuren, vilken ligger kvar som en lämning i närheten. Fynden förvaras under hanteringsperioden i stöld- och brandsäkert skåp hos Balder Arkeologi. 4
Bild 3. Plan över schaktets sträckning samt positioner för fynden. 5
Bild 4. Schaktet påbörjas i sträckningens södra del. Foto: Katarina Eriksson. Bild 5. Schaktet börjar grävas. Från söder. Foto: Katarina Eriksson. 6
Bild 6. Schaktet från söder. Endast sträckan fram till kyrkans nordvästra hörn övervakades. Foto: Katarina Eriksson. Bild 7. Tillvarataget stortegel och murbruk. Foto: Katarina Eriksson. 7
Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: 431-5257-14 Beslutsdatum: 2014-09-19 Dnr Balder Arkeologi: 10003/2 Projektnummer Balder Arkeologi: 40002 Uppdragsgivare: Svenska Kyrkan, Njutångers församling Undersökningstid: 25 september år 2014 Projektledare: Katarina Eriksson Fastighet: Njutångers kyrkby 16:1 Socken: Njutånger Kommun: Ovanåker Exploateringsyta: cirka 10 m 2 Undersökt yta: cirka 8 m 2 Arkeologtimmar: 6 Dokumentationshandlingar som förvaras i arkiv: Planritning över schaktet med beskrivningar samt digitala foton. Fynd: Stortegel, järnspik, murbruk, obrända ben av människa. Tillvaratagna fynd: stortegel, spik och fragment av murbruk. Tillvaratagna fynd förvaras under hanteringstiden i stöld- och brandsäkert skåp hos Balder Arkeologi och Kulturhistoria. 8