Elevrådskongressen. Propositioner

Elevrådskongressen Propositioner 2015 1

Bästa Elevrådare Elevrådskongressen 2015 är snart här. Tiden för er elevrådare ute i landet att bestämma över organisationens framtid är snart här. 2015 har varit ett fantastiskt år. Sveriges elevråd SVEA har varit en viktig aktör i den svenska skolpolitiken och vi har i år igen listats som tunga makthavare. Vår kampanj #elevfokus har spritts som en löpeld. Vi har hållit i väldigt många utbildningar och träffar. Våran fokusfråga om elevhälsa har vi lyckats sätta i rampljuset. Elevrådskongressen 2015 har ett fantastiskt utgångsläge för att skapa en ännu bättre organisation. Framför dig har du Förbundsstyrelsens propositioner, det vill säga förbundsstyrelsens förslag, till Elevrådskongressen. Läs, diskutera och fundera, vad tycker ni? På denna Elevrådskongress ska vi bland annat: Välja en ny förbundsordförande Välja skolpolitisk fokusfråga för 2016-2017 Anta en ny verksamhetsplan Vi längtar efter att få träffa er alla på kongressen och se magiska beslut fattas! All kärlek, Sveriges elevråd SVEAs förbundsstyrelse genom Matilda Hellström 2

Verksamhetsplan sida. 4 Fokusfråga sida. 9 Grundprinciper sida. 12 Medlemsavgift sida. 14 Stadgar sida. 15 Motionera mera sida. 27 3

Sveriges elevråd SVEAs verksamhetsplan Elevrådskongressen 2015 Verksamhetsplanen beskriver vad ni vill att Sveriges elevråd - SVEA ska uppnå under det kommande året. De här dokumenten är skrivna utifrån vad ni vill att Sveriges elevråd - SVEA ska utföra och inte konkret hur det ska göras. Vi vet att det är ni som själva vet bäst vilka behov, problem, styrkor och utmaningar era elevråd har. Det är därför det är ni medlemmar som avgör vilket resultat ni vill få ut av verksamheten. Verksamheten är uppdelad i fem delar. De är: Övergripande prioritering Skolpolitisk fokusfråga Samla och stärka elever i demokratiska forum Värna elevers rättigheter Representera och föra fram elevers röst. Den övergripande prioriteringen är vår långsiktiga strategi som all verksamhet ska följa. Den är skriven utifrån en trestegsraket, vilket innebär att vi måste gå igenom det första steget: Expansion, för att sedan nå det andra steget: Representation, och till sist det tredje steget: Makt. Den skolpolitiska fokusfrågan är en konkret fråga som ni väljer och som organisationen ska fokusera extra mycket på under de två kommande åren. På så sätt får vi mer slagkraft i den lokala, den regionala och den nationella skolpolitiken. När kongressen beslutat om fokusfråga kommer Förbundsstyrelsen föreslå att den skrivs in i verksamhetsplanen. Den blir på så sätt en naturlig del i vår verksamhet och enklare att arbeta med. Sveriges elevråd - SVEAs fokusfråga väljs på två år, ett år för förberedelse och ett år för genomförande. Därför finns det redan en fokusfråga inskriven i verksamhetsplanen den antogs på Elevrådskongressen 2014. De tre sista målen är skrivna utifrån Sveriges elevråd - SVEAs syftesparagraf (Stadgarna, första avdelningen, första kapitlet 3 ). Vi får på så sätt en tydlig koppling till de viktigaste områdena i vår verksamhet. De här syftena har våra medlemmar beslutat om på tidigare elevrådskongresser. Under Samla och stärka elever i demokratiska forum och Värna elevers rättigheter vill vi att ni rangordnar målen så att det viktigaste också blir det som prioriteras först. Prioriteringen kommer att vara en tydlig riktlinje för Förbundsstyrelsen i arbetet med verksamhetsplanen. Förbundsstyrelsen föreslår Elevrådskongressen besluta att skriva in antagen fokusfråga under rubriken fokusfråga att anta prioritering under rubriken Samla och stärka elever i demokratiska att anta prioritering under rubriken Värna elevers rättigheter att anta Sveriges elevråd - SVEAs verksamhetsplan för 2015 i sin helhet 4

DISKUTERA MERA! Vad behöver du och ditt elevråd för att bli framgångsrika med ert arbete på skolan? Vilket av målen under Samla och stärka elever i demokratiska forum tycker du är viktigast? Vilket av målen under i Värna elevers rättigheter tycker du är viktigast? 5

Verksamhetsplan ÖVERGRIPANDE PRIORITERING Sveriges elever ska vara en tung instans i skolfrågor på både lokal och nationell nivå. För att åstadkomma det här ska Sveriges elevråd - SVEAs verksamhet genomsyras av tre steg under 2016: Expansion, Representation och Makt. Det första steget Expansion innebär att bli fler och starkare, att ena elever och elevråd till en starkare rörelse. För att uppnå det behöver Sveriges elevråd - SVEA vara en enkel organisation att bli medlem i och stanna i. Nationellt och regionalt behöver organisationen satsa på att stärka varumärket, förmedla värdena i organisationen och aktivt rekrytera medlemmar. Det andra steget Representation innebär att använda den medlemsbas som finns och skapa en starkare interndemokrati där vi ser till att Sveriges elevråd - SVEA i samtliga organisationsled är representativa för sina medlemmar i värden och frågor. Det tredje steget Makt innebär att Sveriges elevråd - SVEA ska kräva och utöva makt, både lokalt, regionalt och nationellt. Idag behövs en enad röst, både av elevråden och eleverna på den enskilda skolenheten, regionalt och nationellt av dess samarbetsorganisation. SKOLPOLITISK FOKUSFRÅGA Fokusfråga 2015-2016: Tillgänglig och förebyggande elevhälsa Elevers välmående är avgörande för skolresultat och möjligheten att genomföra sina studier. Trots att det är lagstadgat att alla skolor ska ha tillgång till elevhälsa med rätt utbildning: psykolog, kurator, skolsköterska, specialpedagoger och skolläkare, är det ofta svårt att få det stöd och den hjälp som den enskilde eleven behöver. Elevhälsoteamet måste vara en stor del av det förebyggande arbetet för att motverka ohälsa, diskriminering och kränkande behandling. De ska också inneha specialkompetens för att möta alla elevers olika behov. Elevhälsan måste vara förebyggande, inte bara kallas in när något allvarligt inträffat. Det krävs insatser och resurser för att anställa fler inom elevhälsan och maxtak för antal elever per psykolog och kurator behöver införas, för att tillgodose varje elevs enskilda behov. Fokusfråga 2016-2017: (Här kommer den nya fokusfrågan att läggas in) SAMLA OCH STÄRKA ELEVER I DEMOKRATISKA FORUM Sveriges elevråd - SVEA ska skapa förutsättningar för att: Elevrådet har en fungerande struktur För att skapa ett demokratiskt elevråd krävs en fungerande struktur där elevrådet själv får bestämma om form och uppbyggnad. Demokratiska beslutsprocesser gör att eleverna kan lita på elevrådet. En bra struktur skapar även möjligheter för bra överlämning från elever som lämnar elevrådet. På så sätt kan elevrådet bli bättre och bättre istället för att behöva uppfinna hjulet på nytt. 6

Elevrådet aktiverar eleverna på skolan i elevrådet Ett demokratiskt elevråd aktiverar och engagerar eleverna på skolan. Eleverna är de som bestämmer vad elevrådet ska göra, så att deras idéer blir verklighet genom elevrådet. Elevrådet ska få göra vad de vill utan att vuxna i skolan lägger sig i. För att aktivera eleverna till att vilja påverka måste elevrådet kännas relevant och aktivt. Elevrådet har kunskap om projektledning och marknadsföring En förutsättning för att elevrådet ska kunna bedriva verksamhet är att ha kunskap och verktyg för att få saker att hända. Projektledning och marknadsföring är två viktiga kompetenser för att gå från idé till verklighet och nå ut med sin verksamhet. Att elevrådet har ett starkt varumärke kopplat till resultat och faktisk påverkan ger elevrådet tyngd. Elevråden samarbetar och nätverkar med varandra Elevråd som samarbetar med andra skapar tyngd. Möjligheten att utbyta erfarenheter och idéer, lära sig av varandra, driva påverkansarbete ihop och representera många fler elever är bara några av fördelarna. Stabila samarbeten där elevråden stöttar varandra och tillsammans bygger påverkan ger förtroende både hos elever och andra aktörer. Samarbete och nätverkande bland elevråden ska ske i såväl organisationens regionala verksamhet som i andra formella och informella sammanhang. VÄRNA ELEVERS RÄTTIGHETER Sveriges elevråd - SVEA ska skapa förutsättningar för: Elevinflytande - Trygghet och studiero I Skollagens kapitel 5, 3 står det att Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Lösningen på det här presenteras ofta som disciplinåtgärder. Snarare är det som skapar trygghet och studiero att leva upp till elevers rätt till inflytande för att skapa motivation, och skolans värdegrundsuppdrag för att skapa en respektfull stämning. Studiero handlar inte nödvändigtvis om tystnad utan att lärmiljön är anpassad efter uppgift och förutsättningar. Skoldemokrati - Kvalitet och inflytande I Skollagens kapitel 4, 9 står det att Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas.. Det här följs av 11 Av 6 kap. 18 arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att en elev som har utsetts till elevskyddsombud ska få den ledighet från skolarbetet som behövs för uppdraget. Detsamma ska gälla en elev som har utsetts till elevrådsrepresentant eller som har annat uppdrag att företräda andra elever i frågor om utbildningen. Elevskyddsombud, elevrådsrepresentant och andra elevföreträdare ska erbjudas kompensation för den undervisning som de går miste om på grund av uppdraget. De här rättigheterna är nödvändiga förutsättningar för att elevrådet ska kunna bedriva sin verksamhet. 7

Arbetsmiljö - Elevskyddsombud I arbetsmiljölagens kapitel 6, 18 står det Elevskyddsombuden utses av eleverna och studerandeskyddsombuden av de studerande. Huvudmannen för utbildningen ska se till att elevskyddsombuden och studerandeskyddsombuden får den utbildning och den ledighet som behövs för uppdraget. För att arbetsmiljön på skolan ska vara fullvärdig krävs att eleverna erbjuds möjlighet till inflytande i arbetsmiljöfrågor. Elevskyddsombuden finns lagstadgade för att ta tillvara på elevernas intressen när det gäller arbetsmiljöfrågor. Det är även viktigt att elevskyddsombuden får organisera sitt arbete fritt, till exempel genom samarbete med elevrådet. REPRESENTERA OCH FÖRA FRAM ELEVERS RÖST Sveriges elevråd - SVEA ska skapa förutsättningar för att: Elevråden och regionerna ska vara elevperspektivet på lokal och regional nivå De flesta av de beslut som direkt påverkar eleven och elevråden på skolorna i Sverige fattas på lokal och regional nivå. Det kan vara antingen på en enskild skola eller hos en huvudman. Utöver det finns det idag ofta regionala överenskommelser om skolan och stora friskolekoncerner, även där behöver elevråden vara en stark röst. Elevråden ska arbeta för att påverka skolpolitiken utifrån ett elevperspektiv. Elevrådet ska ha goda relationer till andra aktörer För att driva ett effektivt påverkansarbete är kontakt med andra aktörer viktigt. De här kan exempelvis vara lärare, skolledning, huvudman, kommun, politiska partier, andra elevråd, näringsliv, media och civilsamhälle. Sveriges elevråd - SVEA ska vara elevperspektivet i den nationella skolpolitiken I den skolpolitiska debatten ska vi vara elevernas röst, en inflytelserik aktör som vågar föra elevernas talan för att skolan ska anpassas efter eleverna. Elever är de som bäst vet hur det är att gå i skolan. Därför måste deras verklighetsbeskrivning få inflytande över den nationella skolpolitiken för ett ökat elevfokus i skoldebatten. 8

Förbundsstyrelsens proposition på Sveriges elevråd SVEAs fokusfråga Elevrådskongressen 2015 Den skolpolitiska fokusfrågan väljs utifrån vad ni medlemmar finner viktigast att organisationen driver framåt. Sveriges elevråd - SVEA väljer att arbeta med en fokusfråga för att få en tydlig inriktning på vår politik och mer slagkraft på både den nationella, regionala och den lokala skolpolitiska arenan. Utifrån föregående kongressbeslut har Sveriges elevråd - SVEA drivit frågan om att skapa en tillgänglig och förebyggande elevhälsa. Varje fokusfråga drivs i två år, ett förberedande år och ett genomförande år. På två år ger vi oss en chans att förankra frågan i hela organisationen, hitta samarbetspartners och få ett kraftigt genomslag i frågan. Det här innebär att vi även nästa år kommer att driva den här frågan. Efter att kongressen beslutat om fokusfråga kommer Förbundsstyrelsen föreslå att den skrivs in i verksamhetsplanen. På så sätt blir den en naturlig del i vår verksamhet och enklare att arbeta med. Fokusfrågan väljs som tidigare nämnt på två år, medan verksamhetsplanen väljs på ett år. När fokusfråga väljs är det viktigt att den ligger på en bra nivå som gör att den inte blir för stor och luddig eller för liten och konkret. Det är viktigt att välja en fråga som gör att den inte endast berör ett fåtal personer eller att den är för bred och intetsägande. En bättre skola för alla! är ett fantastiskt påstående som de flesta nog skulle ställa sig bakom men den säger ingenting om hur det ska genomföras. En alldeles för smal och specifik fokusfråga blir istället svår att anpassa till olika situationer och svårare att kommer överens om. En fokusfråga på rätt nivå ger Elevrådskongressen mer makt och större möjligheter att rikta Förbundsstyrelsens arbete med Sveriges elevråd - SVEAs politik. Nedan har Förbundsstyrelsen författat sina förslag på aktuella, slagkraftiga och tydliga fokusfrågor. Förbundsstyrelsen föreslår Elevrådskongressen besluta att anta fokusfråga för 2016-2017. DISKUTERA MERA! Vilken fokusfråga anser ditt elevråd är viktigast? Vilken fokusfråga tror du är viktigast för alla elever i Sverige? 9

Rättssäkra betygen, nu! Elever ska ha rättssäkerhet. Betygen är det kvitto som eleven får med sig för sitt totala arbete i skolan och är avgörande för att sedan kunna välja den utbildning och karriär som eleven vill ha. Att överklaga myndighetsbeslut som påverkar en individs framtid måste ses som en självklar rättighet för alla människor - även elever. Frågan att tillgodose elevers rättssäkerhet bör sättas i första hand och inte ställas mot till exempel effektivitet eller ekonomiska kostnader. Riktiga betyg är bättre än höga betyg! Ge eleverna chansen att utvärdera sina lärare! Vi lär oss i skolan hur viktigt det är med utvärdering. I arbetslivet idag utvärderar chefer sina anställda, och de anställda utvärderar chefen. I skolan fungerar det dock annorlunda. Elever får respons på tidigare prestationer för att kunna bli bättre och utvecklas på nästa uppgift. Dock är det väldigt ovanligt att elever får ge lärarna samma utvärdering för att förbättra undervisningen. Vi vill se att elever ges möjlighet till att få utvärdera sina lärare. Genom att utvärdera läraren kommer också utbildningens kvalité att öka, då elever genom en anonym utvärdering kommer att känna sig trygga i att framföra sin feedback. Det är dags för elever att få utvärdera sina lärare! En likvärdig digitaliserad skola i ett digitaliserat samhälle! I ett allt mer digitaliserat samhälle krävs det att skolan ger mer digital kompetens. Utvecklingen i skolan går åt rätt håll, men faktum kvarstår att graden av digitalisering skiljer sig från skola till skola och därmed också kompetensen och likvärdigheten. Digitaliseringen har slagit igenom i samhället och måste därmed inom svensk skola ses som en självklarhet inom pedagogiken. Mer resurser måste läggas på att fortbilda lärare för att garantera en modern och likvärdig utbildning där digitala verktyg är en del av pedagogiken. Skolans huvudman och ledning bör tillsammans med eleverna regelbundet gå igenom fortlöpande behov av digitala verktyg och resurser, vilka förändringar som behövs för organisation och arbetssätt samt vilken fortbildning som är nödvändig. En normkritisk sex- & samlevnadsundervisning! Det står i Skolverkets riktlinjer att sex och samlevnadsundervisningen ska genomsyra alla ämnen i skolan, men det är något som är lågt prioriterat idag. Det finns många skolor där samlevnadsundervisningen är av varierande kvalité eller inte hänger med i utvecklingen av samhället. Dessutom är det vanligt att elever mår dåligt eller hamnar utanför i sex- och samlevnadsundervisningen på grund utav dess heteronormativitet. Att få tänka kring och diskutera hur man förhåller sig till och blir trygg i sig själv, sin kropp, sin sexualitet och relationer är viktigt för hela livet. Därför kräver vi att skolan ska göra ett krafttag mot en normkritisk sex- & samlevnadsundervisning! 10

Dags för skoldemokrati på riktigt! Något som lätt kan glömmas bort är att i skollagen (1 Kap. 4 ) står det att utbildningen ska förankras i de grundläggande demokratiska värderingarna som samhället byggs på. Att en så viktig grundpelare inte är en verklighet i många skolor är allvarligt. Det är dags att det både forskas om vad en skoldemokrati är, och att det tas fram allmänna råd kring hur skolorna kan jobba med det. Rektorer, lärare och annan personal behöver även få fortbildning och verktyg för hur det i sin roll kan skapa en demokratisk skola. Det är dags att bygga en verklig demokrati i Sveriges skolor. Ge elevskyddsombuden större befogenheter! Skolan är Sveriges största arbetsplats. Men när vi talar om skolan som arbetsplats är det ofta de anställdas situation som nämns. Vi glömmer bort att elever är de som skolan är till för och en plats där vi kräver att elever spenderar en stor del av sin tid. Elevskyddsombudets roll och mandat i arbetsmiljöarbetet bör vara betydligt större än vad den är idag. Att de kan få sina åsikter protokollförda, men inte har rösträtt, säger oss att elevskyddsombuden inte har samma värde som andra skyddsombud. Skolans ledning behöver därför inte lyssna på elevernas åsikter i beslut och deras röst förminskas i arbetsmiljöfrågor. Därför ska elevskyddsombuden får ett större inflytande på alla plan. Bort med ordningsomdömena! Den 20 maj beslutade riksdagen att gymnasie- och högstadieelever kan bli prövade efter ordning och uppförande. Införandet sker trots att det inte finns någon grund i forskningen eller erfarenheter från de som är i skolan - de verkliga experterna. Det är problematiskt att en så föråldrad metod överhuvudtaget tillåts, speciellt när den bidrar till en dålig skolkultur och grundar sig i en destruktiv elevsyn. Det är dags att börja se på elever med värdighet och fokusera på de verkliga problemen i skolan. Genom att ta bort ordningsomdömena kan vi fokusera på att skapa ordning och reda på riktigt. Likabehandling - mer än bara i teorin! Det är lag på att varje skola ska ha en likabehandlingsplan. Idag saknar alldeles för många skolor fortfarande sådana och många skolor blir inte godkända av Skolinspektionen. Likabehandlingsplanen måste följas på varje skola, genom att den regelbundet uppdateras och att eleverna får vara med att påverka. Det är viktigt att skolan går från teori till praktik. Eleverna har rätt till en likabehandling som fungerar på riktigt! 11

Förbundsstyrelsens proposition på Sveriges elevråd SVEAs grundprinciper Elevrådskongressen 2015 Syftet med Sveriges elevråd - SVEAs grundprinciper är att beskriva de värden som ligger till grund för hur vi arbetar och vad som präglar vår kultur i organisationen. När vi tagit fram våra grundprinciper har vi utgått från det vi vet skapar engagemang i organisationen. Under ett pass på Use Your Voice lyfte ni medlemmar vikten av tydlighet kring inkludering och en normkritiskt arbetande organisation vilket vi har arbetat för att visa i vår proposition. De här förändringarna har förbundsstyrelsen gjort: Vi har skapat den nya grundprincipen Engagemang skapas genom inkludering. Vi har tagit bort principen Du kan om du vill eftersom den liknar Alla växer med förtroende. Vi har lagt in viktiga budskap från Du kan om du vill i Alla växer med förtroende. Vi har också ändrat fokuset i Med demokrati kommer vi längst! till att handla ännu mer om demokrati och vilka värden Sveriges elevråd - SVEA bygger demokrati på. Vi har förenklat språket och skrivit om alla principer för att göra språket mer personligt och enkelt. Därför föreslår förbundsstyrelsen Elevrådskongressen besluta att anta propositionen för Sveriges elevråd - SVEAs grundprinciper. DISKUTERA MERA! Vilka värden förknippar du med Sveriges elevråd - SVEA? Vad är engagemang för dig? Finns det med i våra grundprinciper? 12

INLEDNING Syftet med Sveriges elevråd - SVEAs grundprinciper är att beskriva de värden som ligger till grund för hur vi arbetar och vad som präglar vår kultur i organisationen När vi tagit fram våra grundprinciper har vi utgått från det vi vet skapar engagemang i organisationen ALLA VÄXER MED FÖRTROENDE Det är mycket lättare att våga och försöka om någon tror på en. Fler och fler kan och vill ta ansvar om de känner att andra litar på dem och visar tilltro. Det får människor att göra sådant de inte trodde de kunde. Det gör att människor växer i tron på sig själva och sin egen förmåga. Vi tycker det är fel att låta sig begränsas av föreställningen att några måste kunna allt innan de får göra något. Vi tror på att vi kan om vi vill, genom engagemang, tilltro och vilja. ENGAGEMANG SKAPAS GENOM INKLUDERING Vi vill bryta stereotyper och fördomar som sorterar in människor utifrån mallar. Vi tycker att alla ska få en chans att pröva sina idéer och uttrycka sina åsikter. Det är viktigt för oss att sträva efter att hitta former som gör att alla får göra sin röst hörd och känner sig inkluderade. Vi vill ständigt sträva efter att vara en organisation som är öppen för alla Sveriges elever. MED SAMARBETE KOMMER VI LÄNGST En av grundstenarna i Sveriges elevråd SVEA är att jobba tillsammans med andra mot gemensamma mål. Allt blir roligare och bättre när tankar, engagemang och erfarenheter delas med andra. Därför organiserar vi oss i elevråd och därför behövs Sveriges elevråd SVEA som plattform för alla Sveriges elevråd. MED DEMOKRATI KOMMER VI LÄNGRE Sveriges elevråd SVEAs vision är en bättre och mer demokratisk skola. Det är en självklarhet att organisationen bygger på demokratiska arbetsmetoder och verkar för delaktighet. Vi arbetar för att elever och elevråd ska få makt och inflytande på riktigt. 13

Förbundsstyrelsens proposition på Sveriges elevråd SVEAs medlemsavgift Elevrådskongressen 2015 En medlemsavgift är en summa pengar som medlemmar betalar för att ansluta sig till en viss organisation eller ett visst ändamål. I ideella organisationer och föreningar går medlemsavgiften ofta tillbaka till medlemmarna då pengarna läggs på organisationens verksamhet. I Sveriges elevråd - SVEA har medlemskapet i sig sett väldigt olika ut och frågan om medlemsavgift är en diskussion som ska lyftas varje år och är upp till kongressen att besluta. Utifrån Förbundsstyrelsens tankar kring medlemskap och medlemsavgift har vi tagit fram en proposition. Sveriges elevråd SVEA är en ideell ungdomsorganisation, av och för elevråd. Vi består av våra medlemmar och finns till för våra medlemmar. Vi vill att alla elevråd ska kunna bli medlemmar. Oavsett de olika ekonomiska resurser elevråd har ska alla ha samma möjlighet till engagemang i organisationen. En medlemsavgift skulle kunna ge mer inkomster till Sveriges elevråd - SVEA. Vi tror dock att det skulle gå plus-minus-noll då den administrativa bördan skulle öka och det skulle vara mer arbete för elevråden att bli medlemmar i Sveriges elevråd - SVEA. För att det ska vara så enkelt som möjligt att bli medlem i Sveriges elevråd - SVEA anser därför Förbundsstyrelsen att vi inte ska ha en medlemsavgift. Förbundsstyrelsen föreslår Elevrådskongressen besluta att fastställa medlemsavgiften för 2016 till 0 kr. DISKUTERA MERA! Hur ser ditt elevråds ekonomiska förutsättningar ut för en eventuell medlemsavgift? Vilka positiva och negativa konsekvenser finns det för ditt elevråd med en medlemsavgift? 14

Förbundsstyrelsens proposition på Sveriges elevråd SVEAs stadgar Elevrådskongressen 2015 En av de som ger oss bidrag (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor MUCF) lyfte att i Tredje avdelningen - om elevrådet har förbundet Sveriges elevråd SVEA inte rätt att godkänna elevrådets namn och stadgar. Det är så eftersom elevrådet är en egen organisation som beslutar om namn och stadgar helt självständigt utan Sveriges elevråd SVEAs inblandning. Det här vill vi så klart fixa till så vi kan fortsätta få bidrag för att kunna göra skolsverige bättre! Genom två enkla ändringar kan vi lösa det: Ändringarna som gjorts ser du nedan. Grön och fetmarkerad text betyder att texten är tillagd och överstruken text betyder att den ska tas bort. 1 Namn och säte Elevrådets namn och sätesort registreras hos och godkänns av förbundet i samband med att elevrådet inträder i förbundet. 7 Stadgeändring Tillägg till och ändringar i elevrådets stadgar kan endast göras på årsmöte. Sveriges elevråd SVEAs förbundsstyrelse eller den som förbundsstyrelsen utser ska meddelas stadgeändringen. godkänna ändringen sedan den konstaterat att detta inte strider mot någon bestämmelse i första eller andra avdelningarna i dessa stadgar. Förbundsstyrelsen föreslår Elevrådskongressen besluta att anta propositionen för Sveriges elevråd SVEAs stadgar. DISKUTERA MERA! Håller ni med om att vi ska göra de här ändringarna? 15

Första avdelningen - Om förbundet Kapitel 1 - Organisation 1 Namn, säte och förbund Sveriges elevråd SVEA (Sweden s student councils SVEA) är ett förbund av och för elevråd. Sveriges elevråd SVEA är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som har sitt säte i Stockholm. 2 Vision Sveriges elevråd SVEAs vision är en bättre och mer demokratisk skola. 3 Syfte Sveriges elevråd SVEA finns för att: Samla och stärka elever i demokratiska forum Representera och föra fram elevers röst Värna elevers rättigheter 4 Definitioner Sveriges elevråd SVEAs årsmöte är Elevrådskongressen. Ett elevråd är ett av eleverna demokratiskt valt organ vars främsta syfte är att representera eleverna på skolan och tillvarata deras intressen. Förtroendevald är en person som är vald till ett förtroendeuppdrag av Elevrådskongressen. 5 Räkenskaps-, verksamhets- samt medlemskapsår Organisationens verksamhets-, räkenskap- och medlemskapsår omfattar tiden från och med den 1 januari till och med den 31 december. Kapitel 2 - Medlemskap 1 Medlemmar Elevråd vid en övre grund- eller gymnasieskola kan erhålla medlemskap i Sveriges elevråd SVEA. Medlemskap i Sveriges elevråd SVEA beviljas av förbundsstyrelsen eller den förbundsstyrelsen utser. För att ansökan ska beviljas krävs att sökanden erlagt medlemsavgift, eller i annat fall aktivt tagit ställning för ett medlemskap, att sökanden har minst tre enskilda medlemmar, att sökanden under medlemskapsåret tillhandahåller förbundet stadgar, förteckning över enskilda medlemmar och verksamhetsberättelse, samt att sökanden åtar sig att följa Sveriges elevråd SVEAs styrdokument. 16 Medlem är elevråd som är infört i Sveriges elevråd SVEAs medlemsregister. Medlemskapet upphör om medlem inte betalar medlemsavgift, skriftligen begär sitt utträde till förbundsstyrelsen eller utesluts.

2 Uteslutning Organisationen kan utesluta medlem eller enskild medlem som motverkar dessa stadgars första avdelning, kapitel 1, 2-3. Beslut om uteslutning fattas av Elevrådskongressen med två tredjedelars majoritet. Förbundsstyrelsen kan utestänga medlem eller enskild medlem från organisationens verksamhet i väntan på beslut av Elevrådskongressen rörande uteslutning. Förbundsstyrelsen kan besluta om sådan utestängning tidigast fem veckor efter att medlemmen ombetts yttra sig i ärendet. Kapitel 3 Elevrådskongressen 1 Övergripande bestämmelser Elevrådskongressen är Sveriges elevråd SVEAs högst beslutande organ och består av föreningens samtliga medlemmar. Ordinarie Elevrådskongress ska äga rum mellan 15 oktober och 30 november varje år. Om inte annat föreskrivs i stadgarna så tas samtliga beslut med enkel majoritet. Elevrådskongressen ska anta en arbetsordning som beskriver plena, utskotten och val. Elevrådskongressen kan besluta om slutet plenum. Elevrådskongressen beslutar vilka som får delta i slutet plenum. 2 Möteshandlingar, kallelse och dagordning Förbundsstyrelsen ska skriftligen kalla samtliga medlemmar och förtroendevalda till Elevrådskongressen. Kallelsen ska vara samtliga berörda tillhanda senast tolv veckor före Elevrådskongressens inledande. Förbundsstyrelsens propositioner ska vara samtliga medlemmar tillhanda senast fem veckor före Elevrådskongressens inledande. Motioner ska vara förbundsstyrelsen tillhanda senast fyra veckor innan Elevrådskongressens inledande. Motioner med förbundsstyrelsens motionssvar, arbetsordningen för Elevrådskongressen, revisionsberättelsen, verksamhetsberättelsen, och valberedningens förslag samt förslag på förbundsstyrelsens arvodering ska vara samtliga medlemmar tillhanda senast två veckor innan Elevrådskongressens inledande. Protokoll från Elevrådskongressen med bilagor ska vara tillgängliggjort för samtliga medlemmar senast fem veckor efter Elevrådskongressens avslutande. När protokollet är tillgängliggjort träder Elevrådskongressens beslut i kraft. Vid Elevrådskongressen ska följande ärenden förekomma: 1. Mötets öppnande 2. Upprop och fastställande av röstlängd 3. Fastställande av föredragningslista för mötet 4. Fråga om Elevrådskongressen anser sig beslutsmässigt 5. Val av mötesordförande 6. Val av mötessekreterare 7. Val av mötesjusterare samt rösträknare 8. Fastställande av arbetsordning för Elevrådskongressen 9. Val av valberednings-valberedning 10. Behandling av till Elevrådskongressen inkomna motioner och propositioner 11. Fastställande av medlemsavgift. 12. Fastställande av verksamhetsplan och verksamhetsberättelse 13. Fastställande av revisionsberättelse samt balans- och resultaträkning 17

14. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen 15. Beslut med anledning av revisionsberättelsen samt balans- och resultaträkningarna 16. Val av valberedning 17. Val av förvaltnings- och verksamhetsrevisorer 18. Fastställande av antalet ledamöter i förbundsstyrelsen 19. Val av förbundsstyrelse 20. Övriga frågor 21. Mötets avslutande 3 Handlingsrätt Medlem har motions-, yttrande-, yrkande- och rösträtt under samtliga punkter på Elevrådskongressen samt nomineringsrätt till val av förtroendevalda. Förbundsstyrelsen har propositionsrätt. Förbundsstyrelsen har yttranderätt under samtliga punkter och yrkanderätt under samtliga punkter förutom de som rör val och arvodering av förtroendevalda undantaget val av förvaltningsrevisor. Valberedning har nomineringsrätt, yttrande- och yrkanderätt under punkterna som berör val och arvodering av förtroendevalda undantaget val av förvaltningsrevisor. Verksamhetsrevisorerna har yttrande- och yrkanderätt i samtliga punkter undantaget de som rör val. Elevrådskongressens mötespresidium har yttrande- och yrkanderätt under samtliga punkter. Övriga kan ges yttranderätt efter beslut av Elevrådskongressens presidium. 4 Valberednings-valberedning Förslag till valberedning läggs av en grupp bestående av fem personer som är, om så möjligt: en avgående representant från förbundsstyrelsen, en avgående representant från revisorerna, en avgående representant från valberedningen samt två delegater från medlemmar. Om detta inte är möjligt väljer Elevrådskongressen i första hand avgående representanter från de förtroendevalda organen och därefter kandiderande delegater från medlemmar. 5 Styrdokument En verksamhetsplan för kommande verksamhetsår ska varje år antas av Elevrådskongressen. Ett program för organisationens principer ska udda år antas av Elevrådskongressen med två tredjedelars majoritet. Ett skolpolitiskt program ska vart fjärde år antas av Elevrådskongressen med fyra femtedelars majoritet. Utifrån det skolpolitiska programmet ska ett fokusdokument med fokusfrågor antas av Elevrådskongressen med två tredjedelars majoritet 6 Extra elevrådskongress Extra Elevrådskongress hålls om förbundsstyrelsen, revisorerna eller minst en tredjedel av medlemmarna skriftligen begär det. Vid begäran om extra elevrådskongress ska denna hållas inom 3 månader. Vid extra elevrådskongress ska samtliga medlemmar och förtroendevalda skriftligen kallas senast fem veckor innan mötets inledande. Föredragningslista som innehåller de skäl som angivits till den extra elevrådskongressen ska vara medlemmar och förtroendevalda tillhanda senast fem veckor innan mötets inledande. 18

Kapitel 4 Förtroendevalda 1 Förbundsstyrelsens sammansättning och funktion Förbundsstyrelsen är Sveriges elevråd SVEAs högst beslutande organ då Elevrådskongressen inte är samlad. Förbundsstyrelsens funktion är att strategiskt och taktiskt leda organisationen genom direktiv, mål och beslut. Förbundsstyrelsen har ansvar över den ekonomiska förvaltningen, verksamheten och organisationsutveckling. Förbundsstyrelsen ska bestå av sju eller nio ledamöter, varav en förbundsordförande och en vice förbundsordförande. Förbundsstyrelse väljs av Elevrådskongressen. 2 Förbundsstyrelsens sammanträden och mandat Förbundsstyrelsen ska varje verksamhetsår ha minst sex möten. Förbundsstyrelsemöten är beslutsmässigt om samtliga förtroendevalda erhållit en kallelse senast tre veckor innan samt dagordning senast en vecka innan mötets inledande. För att mötet ska vara beslutsmässigt krävs även att minst hälften av ledamöterna är närvarande. Protokollen ska vara tillgängliga för samtliga förtroendevalda och medlemmar senast tre veckor efter mötets avslutande. Förbundsstyrelsen ska tillsätta ett arbetsutskott och anta en arbetsordning för denna. Förbundsstyrelsen ska varje år anta en delegationsordning som förklarar mandat, beslutsordning, funktioner och ansvar för Sveriges elevråd SVEA som helhet. Revisorer innehar närvaro- och yttranderätt på förbundsstyrelsemöten. Valberedningen har närvarorätt. Övriga kan tilldelas närvaro- och yttranderätt av förbundsstyrelsen. Vid lika röstetal i förbundsstyrelsen innehar förbundsordföranden utslagsröst. 3 Revisorer 3.1 Förvaltningsrevisor Förvaltningsrevisorns uppgift är att avlämna en ekonomisk revisionsberättelse till Elevrådskongressen och i denna tillstyrka eller avstyrka ekonomisk ansvarsfrihet. Förvaltningsrevisorn ska granska räkenskaper och förvaltning, Förvaltningsrevisor väljs av Elevrådskongressen efter förslag av förbundsstyrelsen. 3.2 Verksamhetsrevisorer Verksamhetsrevisorernas uppgift är att avlämna en revisionsberättelse till Elevrådskongressen och i denna tillstyrka eller avstyrka ansvarsfrihet. De ska granska verksamheten utifrån styrdokumenten samt avlägga en delårsrevision till förbundsstyrelsen. Verksamhetsevisorerna ska bestå av tre personer som i sin tur utser en sammankallande samt antar en arbetsordning som ska göras tillgänglig för medlemmarna senast 16 veckor efter Elevrådskongressens avslutande. Verksamhetsrevisorer väljs av Elevrådskongressen. 4 Valberedningen Valberedningens uppgift är att lägga ett förslag till beslut för val av: antal ledamöter i förbundsstyrelsen, förbundsordförande, vice förbundsordförande, ledamöter samt revisorer och mötespresidium för Elevrådskongressen. Valberedningen ska sprida information om vad uppdragen innebär och dessa uppdrags ansvar till kandidater och medlemmar, samt 19

inspirera, stödja och intervjua kandidater. Valberedningen ska bestå av tre personer som i sin tur utser en sammankallande samt antar en arbetsordning som ska göras tillgänglig för medlemmarna senast 16 veckor efter Elevrådskongressens avslutande. Valberedningen sätter i samråd med förbundsstyrelsen ett nomineringsstopp som ska delges samtliga berörda senast tolv veckor före Elevrådskongressen. Valberedningen ska även lägga ett förslag till arvodering av förbundsstyrelsens presidium. Valberedning väljs av Elevrådskongressen. 5 Mandatperiod Mandatperioden för revisorer och valberedning löper från Elevrådskongress till nästkommande Elevrådskongress. Förbundsstyrelsen tillträder vid närmast efterföljande årsskifte efter Elevrådskongressen. Ett mandatår för Förbundsstyrelsen löper 1 januari till 31 december. Vid nyval av förbundsordförande och vice förbundsordförande väljs vederbörande på tvåårig mandatperiod. Vid omval väljs vederbörande till ettårig mandatperiod. Vid val av förbundsstyrelseledamöter ska om möjligt två ledamöter väljas på tvåårig mandatperiod, dock kan en person endast kandidera till en tvåårig mandatperiod vid nyval. Valberedning och revisorer väljs på en ettårig mandatperiod. 6 Avbrutna mandatperioder Om en förtroendevald med flerårig mandatperiod inte vill sitta kvar på sin post efter ett år ska detta meddelas valberedningen senast fyra veckor innan nomineringsstoppet. En person som är vald på en tvåårig mandatperiod och under denna mandatperiod kandiderar till ett annat uppdrag avsäger sig då sitt pågående mandat med verkan vid det första mandatårets slut. 7 Valbarhet Valbar till Sveriges elevråd SVEA förtroendeposter är personer som nominerats av en medlem eller av valberedningen. En person kan endast inneha ett förtroendeuppdrag för organisationen samtidigt. En person kan inte vara anställd av organisationen under pågående förtroendeuppdrag. Valberedningen kan inte kandidera till övriga förtroendeuppdrag i Sveriges elevråd SVEA. 8 Misstroendeförklaring En förtroendevald kan avsättas efter beslut av Elevrådskongress eller extra elevrådskongress med två tredjedelars majoritet, så kallad misstroendeförklaring. Misstroendevotum kan väckas om minst en tredjedel av medlemmarna så begär. Begäran om misstroendevotum ska anmälas skriftligen till styrelsen och revisorerna minst två veckor före kongressens öppnande. Om misstroendevotum väckts blir den förtroendevalda utestängd från organisationens verksamhet och fråntas rätten att representera organisationen och leda verksamheten i väntan på elevrådskongressens eller extra elevrådskongressens beslut om misstroendeförklaring. 9 Arvodering Beslut om arvodering av förbundsstyrelsens presidium fattas av Elevrådskongressen. Valberedningen ska till Elevrådskongressen lämna förslag på den sammanlagda arvoderingen av förbundsstyrelsens presidium, enligt en procentsats av det prisbasbelopp som definieras i socialförsäkringsbalken (2010:110). Förbundsstyrelsen äger rätt att fördela det av Elevrådskongressen fastställda beloppet mellan förbundsordföranden och vice förbundsordföranden, samt att besluta att en presidiemedlem inte ska vara arvoderad. 20

Kapitel 5 - Ekonomisk förvaltning 1 Ansvar Organisationens ekonomi ska skötas av förbundsstyrelsen eller den som Förbundsstyrelsen utser. Förbundsstyrelsen ansvarar för fördelning av organisationens resurser. 2 Firmatecknare Firmatecknare och dess penningbelopp för organisationen utses av förbundsstyrelsen. 3 Förvaltningsrevision Förvaltningsrevisor utses av Elevrådskongressen på förslag av förbundsstyrelsen. Kapitel 6 - Stadgar och upplösning 1 Stadgeändringar För stadgeändring av Första avdelningen, kapitel 1 1-4 samt kapitel 6 4-5 krävs att två på varandra följande Elevrådskongresser med minst sex månaders mellanrum beslutar det med två tredjedelars majoritet, varav minst en Elevrådskongress ska vara ordinarie. För stadgeändring av övriga paragrafer krävs att en ordinarie Elevrådskongress beslutar det med två tredjedelars majoritet. 2 Stadgetolkning Om det råder oklarhet om hur denna stadga ska tillämpas gäller tolkning av förbundsstyrelsen i samråd med revisorer tills frågan kan prövas av Elevrådskongressen. 3 Stadgebrott Om ett stadgebrott sker ska detta meddelas revisorerna av förbundsstyrelsen. 4 Upplösning Organisationen upplöses då två på varandra följande ordinarie Elevrådskongresser med minst sex månaders mellanrum så beslutar med minst två tredjedelars majoritet. 5 Likvidation Vid beslut om upplösning av organisationen ska vad som återstår av dess tillgångar efter avbetalning av skulder fördelas jämnt mellan medlemmarna. 21

Andra avdelningen - Om regionen Kapitel 1 - Allmänt 1 Namn Regionens namn beslutas av Regionskongressen och godkänns av förbundsstyrelsen. 2 Uppgift Regionen har i uppgift att samordna och stödja elevråden. Regionen finns för att: Samla och stärka elever i demokratiska forum Representera och föra fram elevers röst Värna elevers rättigheter 3 Räkenskaps-, verksamhets- samt medlemskapsår Regionens räkenskaps-, verksamhets- och medlemskapsår omfattar tiden från och med den 1 januari till och med den 31 december. 4 Regionsindelning Förbundsstyrelsen beslutar om regionsindelning och upptagningsområden. 5 Stadgeändring Tillägg till och ändringar i regionens stadgar kan endast göras på årsmöte. Sveriges elevråd SVEAs förbundsstyrelse, eller den som förbundsstyrelsen utser, ska bekräfta ändringen sedan det konstaterat att detta inte strider mot någon bestämmelse i första respektive tredje avdelningarna i Sveriges elevråd - SVEAs stadgar. 6 Medlemskap Elevråd vid en övre grund- eller gymnasieskola som beviljats medlemskap i Sveriges elevråd - SVEA och har sitt säte inom regionens geografiska område tilldelas också medlemskap i regionen. För att ansökan ska beviljas krävs att sökanden erlagt medlemsavgift, eller i annat fall aktivt tagit ställning för ett medlemskap, samt att sökanden åtar sig att följa Sveriges elevråd SVEAs styrdokument. Medlem är elevråd som är infört i Sveriges elevråd SVEAs medlemsregister. Medlemskapet upphör om medlem inte betalar medlemsavgift, skriftligen begär sitt utträde till förbundsstyrelsen eller utesluts ur förbundet. Kapitel 2 - Regionskongressen 1 Övergripande bestämmelser Regionskongressen är Regionens högst beslutande organ och består av föreningens samtliga medlemmar. Regionskongressen ska äga rum senast den 14 oktober varje år. Om inte annat föreskrivs stadgarna så tas samtliga beslut med enkel majoritet. 22

2 Möteshandlingar, kallelse och dagordning Regionsstyrelsen ska skriftligen kalla samtliga medlemmar och förtroendevalda till Regionskongressen. Kallelsen ska vara samtliga berörda tillhanda senast fyra veckor före Regionskongressens inledande. Regionsstyrelsens propositioner ska vara samtliga medlemmar tillhanda senast tio dagar före Regionskongressens inledande. Kongresshandlingarna ska vara tillgängliga senast 10 dagar före kongressen. Protokoll från Regionskongressen med bilagor ska vara tillgängliggjorda för samtliga medlemmar senast fyra veckor efter Regionskongressens avslutande. Vid Regionskongressen ska följande punkter tas upp: 1. Mötets öppnande 2. Upprop och fastställande av röstlängd 3. Fastställande av föredragningslista för mötet 4. Fråga om Regionskongressens stadgeenliga utlysande 5. Val av mötesordförande 6. Val av mötessekreterare 7. Val av mötesjusterare samt rösträknare 8. Behandling av till Regionskongressen inkomna motioner och propositioner 9. Fastställande av verksamhetsplan och verksamhetsberättelse 10. Fastställande av revisionsberättelse samt balans- och resultaträkning 11. Fråga om ansvarsfrihet för regionsstyrelsen 12. Beslut med anledning av revisionsberättelsen samt balans- och resultaträkningarna 13. Val av valberedning 14. Fastställande av antal ledamöter i regionsstyrelsen 15. Val av regionsstyrelse 16. Val av verksamhetsrevisorer 17. Övriga frågor 18. Mötets avslutande 3 Handlingsrätt Medlem har motionsrätt, ombud från medlem har yttrande-, yrkande- och rösträtt under samtliga punkter på Regionkongressen samt nomineringsrätt till val av förtroendevalda. Regionsstyrelsen har propositionsrätt. Regionsstyrelsen har yttranderätt under samtliga punkter och yrkande rätt under samtliga punkter förutom de som rör val av förtroendevalda. Valberedning har nomineringsrätt, yttrande- och yrkanderätt under punkterna som berör val av förtroendevalda. Verksamhetsrevisorerna har yttrande- och yrkanderätt under alla punkter förutom de som rör val. Regionskongressens mötespresidium har yttrande- och yrkanderätt under samtliga punkter. Övriga kan ges yttranderätt efter beslut av Regionskongressens presidium. 4 Styrdokument En verksamhetsplan för kommande år ska varje år antas av Regionskongressen. 5 Extra Regionskongress Extra regionskongress hålls om regionsstyrelsen eller minst en tredjedel av medlemmarna skriftligen begär det. Vid begäran om extra regionskongress ska denna hållas inom 3 månader. Vid extra regionskongress ska samtliga medlemmar och förtroendevalda skriftligen kallas senast fyra veckor innan mötets inledande. Dagordning som innehåller de skäl som angivits till den extra regionskongressen ska vara medlemmar och förtroendevalda tillhanda senast 10 dagar innan mötets inledande. 23

Kapitel 3 - Förtroendevalda 1 Regionsstyrelsens sammansättning och funktion Regionsstyrelsen är Regionens högst beslutande organ då Regionskongressen inte är samlad. Regionstyrelsens funktion är att taktiskt leda regionen genom direktiv, mål och beslut. Regionsstyrelsen har ansvar över den ekonomiska förvaltningen, verksamheten och organisationsutveckling. Regionstyrelsen ska bestå av fem eller sju ledamöter, varav en regionsordförande och en vice regionsordförande. Regionsstyrelse väljs av Regionskongressen. 2 Regionsstyrelsens sammanträden och mandat Regionsstyrelsen ska varje verksamhetsår ha minst sex möten. Regionsstyrelsemöten är beslutandemässiga om samtliga av regionens förtroendevalda erhållit en kallelse senast tio dagar innan samt dagordning senast en vecka innan mötets inledande. För att mötet ska vara beslutandemässigt krävs dessutom att minst hälften av ledamöterna är närvarande. Protokollen ska vara tillgängliga för samtliga förtroendevalda och medlemmar senast tre veckor efter mötets avslutande. Valberedningen har närvarorätt. Verksamhetsrevisorerna och förbundsstyrelsen har närvaro- och yttranderätt. Övriga kan tilldelas närvaro- och yttranderätt av regionsstyrelsen. 3 Mandatperiod Mandatperioden för valberedningen och verksamhetsrevisorerna löper från Regionskongress till nästkommande Regionskongress. Ett mandatår för regionsstyrelsen löper från och med en månad efter Regionskongressen till och med en månad efter nästkommande Regionskongress. Samtliga förtroendevalda väljs på en ettårig mandatperiod. 4 Valbarhet Valbar till Regionens förtroendeposter är enskilda medlemmar i Sveriges elevråd - SVEA vars elevråd är medlemmar i regionen samt personer som nominerats av valberedningen. En person kan endast inneha ett förtroendeuppdrag för regionen samtidigt. En person kan inte vara anställd av Sveriges elevråd - SVEA under pågående förtroendeuppdrag. Valberedning och presidium får inte inneha övriga förtroendeuppdrag i Sveriges elevråd SVEA. 5 Valberedning Valberedningens uppgift är att lägga ett förslag till beslut för val av: antal ledamöter i regionsstyrelsen, regionsordförande, vice regionsordförande, regionsstyrelseledamöter, verksamhetsrevisorer och mötespresidium för Regionskongressen. Valberedningen ska sprida information om vad uppdragen innebär och dessa uppdrags ansvar till kandidater och medlemmar, samt inspirera, stödja och intervjua kandidater. Valberedning väljs av Regionskongressen. 6 Misstroendeförklaring En förtroendevald kan avsättas efter beslut av Regionskongress eller extra Regionskongress med två tredjedelars majoritet, så kallad misstroendeförklaring. Misstroendevotum kan väckas om minst en tredjedel av medlemmarna eller Sveriges elevråd - SVEAs Förbundsstyrelse så begär. Begäran om misstroendevotum ska anmälas skriftligen till styrelsen. Om misstroendevotum väckts blir den förtroendevalda utestängd från regionens verksamhet och fråntas rätten att representera regionen och leda verksamheten i väntan på regionskongressens eller extra regionskongressens beslut om misstroendeförklaring. 24

Kapitel 4 - Ekonomisk förvaltning 1 Ansvar Regionens ekonomi ska skötas av regionsstyrelsen eller den som regionsstyrelsen utser. Regionsstyrelsen ansvarar för fördelning av regionens resurser. 2 Firmatecknare Firmatecknare och dess penningbelopp för regionen utses av regionsstyrelsen. 3 Upplösning Vid upplösning ansvarar förbundet för att regionens resurser fördelas jämnt mellan dess medlemmar. Tredje avdelningen - Om elevrådet 1 Namn och säte Elevrådets namn och sätesort registreras hos och godkänns av förbundet i samband med att elevrådet inträder i förbundet. 2 Funktion/syfte Elevrådet finns för att: Samla och stärka elever i demokratiska forum Representera och föra fram elevers röst Värna elevers rättigheter 3 Enskilt medlemskap Elev på elevrådets skola kan beviljas enskilt medlemskap i elevrådet. Enskilt medlemskap beviljas av elevrådsstyrelsen eller av den elevrådsstyrelsen utser. För att ansökan ska godkännas krävs det att sökanden aktivt tagit ställning för ett medlemskap i elevrådet. Sökanden ska även åta sig att följa elevrådets stadgar, samt att sökanden är elev på den skola på vilken elevrådet verkar. Enskild medlem ska anmälas till Sveriges elevråd - SVEAs medlemsregister. Medlemskapet förnyas årligen. Det enskilda medlemskapet upphör om den enskilda medlemmen inte längre är elev på skolan där elevrådet verkar, skriftligen begär sitt utträde till elevrådsstyrelsen eller utesluts. 4 Styrelsen Styrelsen ska bestå av minst tre personer varav en ordförande. Styrelse väljs årligen på årsmötet. 25

5 Årsmöte Årsmötet är elevrådets högst beslutande organ. Elevrådets årsmöte ska genomföras innan Elevrådskongressen innevarande verksamhetsår. Till årsmötet ska det skickas ut en kallelse senast två veckor innan årsmötet äger rum. I kallelsen ska det framgå huruvida andra än elevrådets medlemmar får närvara, vilket bestäms av elevrådsstyrelsen. Vid årsmötet ska följande punkter förekomma: 1. Fastställande av röstlängd 2. Val av styrelse samt fastställande av mandatperiod 3. Fråga om årsmötets stadgeenliga utlysande 4. Fastställande av elevrådets budget 5. Fastställande verksamhetsberättelsen 6. Fastställande av verksamhetsplan 7. Godkännande av stadgar 8. Övriga frågor 9. Avslutande av möte 6 Verksamhets- och ekonomiskt år Elevrådets verksamhetsår och ekonomiska år löper från 1 januari till 31 december. 7 Stadgeändring Tillägg till och ändringar i elevrådets stadgar kan endast göras på årsmöte. Sveriges elevråd SVEAs förbundsstyrelse eller den som förbundsstyrelsen utser ska meddelas stadgeändringen. godkänna ändringen sedan den konstaterat att detta inte strider mot någon bestämmelse i första eller andra avdelningarna i dessa stadgar. 8 Upplösning Elevrådet kan upplösas om så beslutas av två på varandra följande årsmöten med minst 4/5 majoritet. Det upplösande årsmötet beslutar om fördelning av elevrådets tillgångar. 26

Motionera mera! Hur skrivs en motion? Motioner har ingenting med träning att göra, en motion är ett annat ord för förslag. Alla medlemmar i Sveriges elevråd SVEA har rätt att skriva och skicka in motioner till Elevrådskongressen. Har ditt elevråd en fråga som ni tycker att organisationen ska driva eller något som ni tycker att Sveriges elevråd SVEA ska göra nästa år, så skriv det i en motion. Den kan i stort sett handla om vad som helst så länge den innehåller ett förslag. En motion ska innehålla fyra delar. Bakgrund: Det ska finnas en bakgrund till att ni vill att Sveriges Beskrivning: Sedan ska ni i några meningar beskriva själva förslaget. Att-sats: Efter det ska ni formulera ert förslag i att-satser som följer elevråd SVEA ska göra/ tycka/satsa på det ni föreslår. meningen: Därför föreslår vi att Elevrådskongressen ska besluta.... En att-sats är förslaget där ni skriver vad ni tycker ska stå och i vilket av styrdokumenten det ska skrivas in. Kontaktuppgifter: Sist men inte minst ska ni ha med era kontaktuppgifter. Tänk på: Föreslå att det ni tycker skrivs in i något av Sveriges elevråd SVEAs styrdokument. Det är förslaget som är viktigt, inte språket. Huvudsaken är att alla förstår. Exempel: Bakgrund: Vi tycker att det är viktigt med utbildade och kompetenta elevskyddsombud på skolorna. Förslag: Sveriges elevråd - SVEA ska arbeta för att alla elevskyddsombud ska ha utbildning. Att det i Verksamhetsplanen under Arbetsmiljö - Elevskyddsombud skriva in Sveriges elevråd - SVEA ska arbeta för att alla elevskyddsombud i Sverige ska få utbildning Har du några frågor kring propositionerna eller hur man skriver en motion kan du ringa förbundsordförande Matilda Hellström på nummer 070 718 88 01 eller maila på matilda.hellstrom@svea.org 27

Sveriges elevråd - SVEA Sverigeselevrad Sverigeselevrad_svea Sverigeselevrad 28 Sveriges elevråd - SVEAs Elevrådskongress 2015 Lyrfågelskolan, Trollhättan