Årsrapport 2003 från Tåkerns Fältstation Redaktörer: Lars Gezelius och Lars Nilsson

Årsrapport 2003 från Tåkerns Fältstation Redaktörer: Lars Gezelius och Lars Nilsson 03 Mjölby 2004. ISSN 1650-3058 Meddelande nr. 74 från Tåkerns Fältstation. Rapport till Tåkernfonden WWF. Upplaga: 170 ex. Annual report 2003 from Tåkern Field Station, Sweden Mjölby 2004. ISSN 1650-3058. Contribution No. 74 from Tåkern Field Station. Report to the Tåkern Fund WWF. De årliga rapporterna som publicerats sedan 1990 har haft lite olika namn. Till en början hette de "Fältarbete" (1990-1997). Sedan kom namnet "Fåglar i Tåkern. Fältarbete" (1998-1999) och rapporten registrerades med ett ISSN nummer hos Kungliga biblioteket. Eftersom det inte alltid bara handlar om fåglar kändes benämningen Fåglar i Tåkern inte helt korrekt. Från och med 2000 heter den kort och gott "Årsrapport från Tåkerns Fältstation". Arter på rödlistan anges med hotkategori i rubriken. (VU - sårbar, NT - missgynnad) 1 Tåkerns Fältstation stöds ekonomiskt av Tåkernfonden WWF. Tåkern Field Station is financially supported by the Tåkern Fund WWF. Omslag: skäggdopping med ungar. Foto: Tero Niemi Innehåll Verksamheten 2003 Väder Doppingar Rördrom Knölsvan Gåsräkningar, vår & höst Sädgås Kanadagås Grågås Skedand och årta Snatterand Simfågelräkningar Brun kärrhök Småfläckig sumphöna Trana Skrattmås Fisktärna Svarttärna Trastsångare Skäggmes Pungmes Ringmärkning Punktrutt - Tåkern runt Nattfågelinventering Inventering av strandängar Charlottenborgsmaden Lövängsborgsmaden Renstadmaden Kvarnängen Bankängen Svanshals äng Sjötuna Furåsa-Hov, Säby Herrestad äng Källstad hopabete Yxstad, Åsby Övriga obsar 2003 Förteckning över meddelanden Sida 2 3 4 5 6 7 9 9 10 11 12 13 16 17 18 29 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 43

Verksamheten 2003 månad för månad 03 Januari - mars Stationen var bemannad 19 dagar, mestadels på helger. Sporadisk ringmärkning bedrevs vid fågelbordet, Kvarnstugan. Tre skid- eller skridskoturer genomfördes. Två vinterfågelrutter genomfördes i början av januari, Tåkern Runt (för sjätte året) och Omberg (fjärde året). Midvinterräkning av simfåglar i mitten av januari kunde inte genomföras vid Tåkern. Dock räknades simfåglar i Vättern. I mars räknades gäss vid tre tillfällen och en samordnad hackspettinventering genomfördes på Omberg. Personal/gåsräknare var Lars Gezelius, Christer Eriksson, Lars Frölich, Bengt Andersson, Ruben Brage, Christer Kimgård och Lars Nilsson. April-maj Under april var stationen bemannad 24 dagar. Inventeringarna av strandängarna påbörjades, liksom kartering av brun kärrhök, rördrom och trana. Två gåsräkningar genomfördes. Holkarna städades och några nya holkar sattes upp i Glänås och vid Kvarnstugan. Häckfågeltaxeringen på Omberg fortsatte för andra året. TV-kanalen "Nollettan" gjorde ett reportage om Tåkerns Fältstation och fågelskådning vid Tåkern. Personal var Lars Nilsson, Ruben Brage, Silvio Della Femina, Ilze Girgensone, Karl- Martin Axelsson och Lars Gezelius. En paddeltur till Renstad Yttre genomfördes. Under maj var stationen bemannad 24 dagar. Strandängarna inventerades, grågåskullar räknades och karteringen av skäggdopping, skedand, årta, skrattmås, pungmes, trastsångare, skrattmås och tärnor påbörjades. Holkarna vid Kvarnstugan och Glänås kollades. Personal var bl.a. Erik Jonsson, Jocke Gustafsson, Morgan Johansson, Jan Henriksson, Lars Nilsson, Lars Gezelius, Ruben Brage. Totalt fyra paddelturer företogs, fördelat på Renstad yttre 2, Prästören 1 och Tovören 1. Juni-juli Under juni var stationen bemannad i stort sett dagligen. Arbetet under perioden dominerades av inventeringar av häckande fåglar på strandängarna, trastsångare, rördrom, måsar, tärnor, doppingar, trana, pungmes. Punktruttsinventeringen "Tåkern runt" genomfördes och häckfågeltaxeringen på Omberg fortsatte. Totalt 15 paddelturer genomfördes fördelat på Renstad yttre fyra, Tovören/Svälinge två, västra vassarna två, östra delen fyra, Källstadviken en och Prästören två. Ringmärkning av boungar av skrattmås, fisktärna och holkhäckande fåglar bedrevs. Den traditionella nattsångarinventeringen genomfördes 3 juni. I juli var stationen bemannad 22 dagar. Den standardiserade ringmärkningen vid Renstad kanal startade 1 juli och fångst bedrevs under totalt11 morgnar. I övrigt inventerades pungmes och rastande vadare, främst vid Sjötuna. Antalet svankullar i sjön räknades. Tre paddelturer gjordes till Tovören (1), Renstad yttre (1) och Furåsa (1). Personalen utgjordes av Karl-Martin Axelsson, Lars Gezelius, Ruben Brage och den israeliske ringmärkaren Shai Agmon. De tyska biologerna Tanja Eagan-Krieger och Anette Bötcher arbetade som praktikanter för Länsstyrelsen med inventering av fjärilar, orkidéer och Tåkerns undervattensvegetation. Augusti-september I augusti var stationen bemannad 20 dagar och i september elva. Personal var Karl-Martin Axelsson, Ruben Brage, Lars Gezelius, Kim Arrio, Elis Ölvingsson, Johan Jensen, Axel Jensen, Jocke Gustafsson, Lars Nilsson och Bengt Andersson.Två simfågelräkningar samt fyra gås- och tranräkningar genomfördes. Ringmärkning vid Renstad kanal bedrevs 27 morgnar. Holkarna rensades och rastande vadare räknades på strandängarna. Clas Hermansson från Hornborgasjön gästade stationen för att studera rastande tranor och mängden ungfåglar. 2

03 Oktober-december Under perioden var stationen bemannad 21 dagar. Fem gåsräkningar och en simfågelräkning genomfördes. P1:s Naturmorgon sändes från Kvarnstugan och Glänås i slutet av oktober. I oktober ringmärktes i vassen vid fem tillfällen. Ett projekt för att studera rastande gäss i tre områden projekterade för vindkraft genomfördes. Årets inventeringar sammanställdes och fåglar ringmärktes åter vid fågelbordet. Personal/ flitiga gåsräknare var Bengt Andersson, Karl-Martin Axelsson, Anders Elf, Benny Ekberg, Christer Eriksson, Lars Frölich, Lars Gezelius, Jocke Gustafsson, Tony Håkansson, Christer Kimgård, Gunnar och Elke Myrhede, Lars Nilsson, Jan-Erik Nordqvist, Ruben Brage och Tommy Tyrberg. Det var en kort resumé av fältstationsåret 2003. På följande sidor presenteras resultatet av inventeringarna i Tåkern detta år. Ett varmt tack till alla som bidragit. Väder (Uppgifterna är hämtade från väderstationen Herrberga, SMHI, som ligger ca 20 km öster om Tåkern). Det blev över lag en relativt kall vinter men tämligen nederbördsfattig. Isläggningen i sjön började redan i slutet av november. I december var det kraftig is. Det var kyligt kring jul/nyår men i januari kom en mildare period. I februari blev det vinterkyla igen som varade fram till 10 mars, då våren kom. Till och med Vättern frös i mitten av februari. Tåkern gick upp i andra halvan av mars. Dock kom10 april ett rejält bakslag med ca 15 cm snö, som emellertid snabbt smälte undan efter ett par dygn. Vårfloden uteblev, men täta regn i slutet av april (ca 80 mm), gjorde att vattennivån i Tåkern snabbt ökade i månadsskiftet april/maj. Varmaste vårperioden var 22-23 april med knappt 20 grader. Inledningen på maj blev relativt sval, men sen blev det en relativ varm sommar med höga temperaturer ända in i september. Juni-juli blev också tämligen nederbördsrika medan augusti och september blev torrare. Hösten kom snabbt med en kall oktober, men inledningen på vintern blev mycket mild och gråmulen. 4 Figur 1. Temperaturavvikelse från normalvärdet under dec 2002 - nov 2003. Deviation (degrees) from normal temperature from December 2002 to November 2003. Figur 2. Nederbörden i procent av normalvärdet under dec 2002 - nov 2003. (Normalvärdet =100 %.) Precipitation expressed as percentage of normal amount. December 2002 to November 2003. (Normal precipitation = 100 %). Nederbörd i % av normalvärdet Avvikelse/grader 3 2 1 0-1 -2-3 -4 300 250 200 150 100 50 0 D J F M A M J J A S O N Månad/Month D J F M A M J J A S O N Månad/Month 3

Skäggdopping Podiceps cristatus Lars Nilsson Inventeringen av skäggdopping som återupptogs 1996 efter över 20 års uppehåll fortsatte för åttonde året. Den största insatsen har gjorts på räkning av kullar under juni-juli och totalantalet skäggdoppingar under sommar och höst. I vissa områden med många doppingpar har antalet bon räknats. Totalt lokaliserades 76 par (revir). Det är en klar nedgång jämfört med de två föregående toppåren 2001 och 2002 då 117 par registrerades. Trots allt är årets antal det tredje högsta som noterats sedan räkningarna återupptogs 1996. Den stora kolonin utanför Furåsa/Hygnestad har halverats och paren är nu mer jämnt fördelade runt sjön. Första ungen sågs 15 juni. Antalet observationer av ungfåglar under sensommaren var även detta år relativt få vilket tyder på att predationen varit hög. Vid höstens simfågelräkningar noterades följande antal i mitten av månaden: augusti 252, september 184 och oktober 137. Medeltalet skäggdoppingar för perioden 1993-2002 var för motsvarande månader 77, 76 respektive 73. Det, trots nedgången jämfört med föregående två år, stora antalet revir och de höga siffrorna vid hösträkningarna beror säkerligen på att bestånden av kransalger och krusnate fortsatt är på en mycket hög nivå. År Antal revir 1996 46 1997 45 10 par 1998 60 10 par 1999 54 7 par 2000 56 2001 117 2002 117 25 par 2003 76.. 12 par 12 par Figur 3. Skäggdoppingrevir, totalt 76 par. Territories of Great Crested Grebe, totally 76 pairs. Svarthakedopping Podiceps auritus (VU) Vid Glänåstornet sågs ett ex 11 oktober och två ex 12 oktober (Lasse Linde, Henrik Roos). I Tåkernområdet gjordes dessutom observationer av arten vid St.Lund 26 april (1 ex), Vadstena reningsverk 2 juni (1 ex), Skänningedammen 13 maj 5 juni (5 adulta ), 22 juni (2 ex) och Spellingedammen 14 27 maj (8 adulta). Smådopping Tachybaptus ruficollis (VU) Fem observationer har gjorts under året, en på våren och fyra under hösten. Vid Hov sågs ett ex 2 maj (Benny Ekberg). I övrigt har enstaka ex noterats vid Glänås (5/10), Sjötuna (9/8, 13/9) och Hov (3/ 10). I Tåkernområdet har dessutom enstaka smådoppingar setts i Högbydammen 22 april och i Älgsjösjön 21 april. 4

Rördrom Botaurus stellaris (VU) Lars Gezelius Årets första rördrom tutade vid Hov 13 mars. Inventeringen har skett enligt tidigare mönster från stränderna, fågeltornen, observationstorn i vassarna och vid kanotturer i vasskanalerna och vid vassens ytterkant. Inventeringen har pågått från mars till juni och med huvudvikt vid månadsskiftet april-maj. I samband med inventeringar av skrattmås, doppingar och andra arter har även läget för tutande hanar prickats in. Nattfågelinventeringen 2-3 juni gav också ett mycket bra underlag för inventeringen. 60 Antalet revirhållande hanar blev för året 44 st. Populationen är något minskande, men fortfarande klart över medelantalet för de tio närmast föregående åren som är 36. I de breda vassarna i västra delen av sjön fanns revir både strandnära och vid vassens ytterkant. Populationen i Sverige är stigande och 2002 rapporterades 577 tutande hanar i landet. 50 Antal hanar/number of males 40 30 20 10 0 47 48 49 50 51 52 53 54 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 År/year Figur 4. Antalet tutande rördrommar1947-2003. Number of booming Bitterns 1947-2003. 5 Figur 5. Tutande hanar av rördrom, totalt 44 st. Booming Bitterns, totally 44 males.

Knölsvan Cygnus olor Lars Nilsson Efter att ha ägnat knölsvanen ringa uppmärksamhet började Fältstationen 1998 att samla in mer data om arten. Förutom noteringar om bl a häckande svanar som gjorts i samband med annat inventeringsarbete har räkningar av ungkullar skett från strategiska platser runt sjön, framförallt från Glänåstornet. Här ser man i juni-juli en stor del av kullarna som har kläckts i sjön under året. Från höstens simfågelräkningar finns också data men här är naturligtvis antalet översomrare och inflyttare stort. Även om simfågelräkningarna inte visar hur många häckningar som genomförts i sjön under året ger de ändå en bild av Tåkerns förutsättningar att attrahera knölsvanar. Under hösten och en bit in i december var antalet knölsvanar rekordstort. Årskurvan liknar tidigare år med undantag av att ett stort antal svanar dröjde sig kvar i Tåkern så sent på säsongen. Antalet kullar i sjön uppskattades till 140 (1998: 40-50, 1999: 25-30, 2000: 22, 2001:100, 2002:40), även detta nytt rekord. Högsta siffran på antal kullar räknade från Glänåstornet blev 120 st den 22 juni och 132 st den 28 september (1998: 30, 1999: 14, 2000: 7, 2001: 71, 2002:20). Varför antalet kullar varierar så mellan åren har vi idag ingen bra förklaring till. Det finns ingenting som tyder på att födounderlaget har förändrats, kransalgsbestånden är fortsatt på en hög nivå. Sedan finns det naturligtvis en hel rad andra faktorer som kan påverka antalet häckande knölsvanar, inte minst förhållandena i övervintringskvarteren. Medelkullstorleken var 2-3 juli i 54 familjer var 4,4 ungar. En ringmärkt hane upptäcktes vid Renstad Yttre 8 juni. Den hade en grön ring med vit text (372) på höger ben och en aluminiumring på vänster ben. Samma fågel sågs våren 2002 vid Glänås. 3000 2630 2500 2424 2300 2100 2200 Antal / Number 2000 1500 1000 770 730 850 1150 1300 1535 1800 1720 500 485 387 0 23- mar 30- mar 20- apr 19- maj 07- jun 13- jun 22- jun 18-jul 03- aug 13- sep 28- sep 05- okt 11- okt 22- nov 07- dec Datum / Date Figur 6. Antal knölsvanar i Tåkern 2003 räknade i huvudsak från Glänås fågeltorn (från och med september, gamla plus årsungar). Number of Mute Swans in Lake Tåkern in 2003 counted mainly from Glänås bird tower. From September juveniles are included. 6

Gåsräkningar /Geese-counts Lars Gezelius Våren Under våren har vi arrangerat fem gåsräkningar som täckte in hela sjön. De tre vanligaste arternas antal vid olika räkningstillfällen åskådliggörs i figuren nedan. Årets första sädgäss sågs inte förrän 5 mars, 13 ex, (Anders Elf). Även denna vår blev det ett tämligen lågt maxantal med ca 4190 ädgäss 29 mars. Årets första grågås sågs i Säbyviken 17 feb, ovanligt sent (Lars Gezelius). Som mest räknades drygt 2000 ex in på morgonen 23 mars. I samband med räkningen av grågåskullar uppskattades att det fanns ca 1500-2000 ettåriga grågäss runt sjön i slutet av maj. Två halsmärkta (blå ring-vit text) grågäss har också setts; Hcn 24 maj vid Väversunda (Bengt Andersson) och Cnx 28 juli vid Säby (Kjell Johansson). Maxantal för spetsbergsgås blev 12 ex 16 mars (Bengt Andersson). 19 maj sågs fyra spetsbergsgäss vid Åsby (Erik Jonsson). Bläsgässen rastade i betydligt större antal; 50 ex 5 april. En bläsgås sågs så sent som 23 maj vid Herrestadmaden (Erik Jonsson). Två snögäss, blå fas, fanns vid Bankängen 26-29 mars (Ruben Brage m.fl.) samt 1 april (Ingrid Bergengren). Vitkindad gås har setts från 15 mars, som mest 50 ex vid Hovtornet 25 april (Lennart Sanded). Noterbart är att ingen fjällgås sågs i området under våren. En ovanlig observation var den av 75 sträckande prutgäss vid Svälinge 4 juni (Anders Elf ). 4500 4000 3500 3000 Antal / number 2500 2000 1500 Sädgås (Anser fabalis) Grågås (Anser anser) Kanadagås (Branta canadensis) 1000 500 0 15-mars 23-mars 29-mars 5-april 13-april Datum/Date Figur 7. Antalet gäss vid vårens räkningar. Number of geese during spring 2003. 7

Hösten Under hösten genomfördes nio gåsräkningar. Mittmånadsräkningarna ingår i de av Wetlands International samordnade europeiska inventeringarna av gäss. Räkningsmetodiken var densamma som tidigare år, d v s gässen räknades under morgonuppfloget från sju platser runt sjön. Dessutom har räkningarna kompletterats med artbestämning av ovanligare arter på fälten senare samma dag. Antalet gäss vid de olika tillfällena framgår av tabellen nedan. Det mest anmärkningsvärda med höstens räkningar var väl att sädgässen återigen blev rejält distanserade av mängden grågäss (grågåsmax var rekord för Tåkern) och att antalet kanadagäss var ovanligt lågt hela perioden. Sädgässen var kvar ovanligt länge beroende på den millda hösten. Två tundrasädgäss A. f. rossicus sågs vid Svälinge 14 oktober (Anders Elf). Både 1998 och 1999 noterades 19 fjällgäss och 2000 var det 17 ex.och 2001 ca 25 ex. I höst liksom i fjol gästades Tåkern dock bara av en gammal fågel; ett ex vid Åsberga 1 oktober (Anders Elf). En rödhalsad gås rastade vid Hovtornet 13 september (Benny Ekberg). Tre observationer av stripgås gjordes; en vid Glänås 5 oktober (Bengt Andersson), en ad Källstad kyrka 28 september (Anders Elf) och en i Säbyviken 1 juni (Magnus Swenson, Jan Henriksson). Av bläsgäss och spetsbergsgäss uppträdde den sistnämnda i rekordantal. Som mest inräknades 102 ex så sent som 22 november (Benny Ekberg). I oktober 2002 fanns 30 av landets 52 räknade spetsbergsgäss vid Tåkern. Bläsgässen var däremot direkt ovanliga med max nio ex i oktober. Vitkindad gås hade sin högsta notering redan i slutet av september. Inga snögäss noterades. Tabell 1. Antalet individer av olika gåsarter vid höstens räkningar. Number of Geese counted during the autumn. 16/8 30/8 13/9 27/9 11/10 18/10 25/10 2/11 15/11 Sädgås 0 0 310 6900 6800 7830 8300 9650 7130 Anser fabalis Grågås 11520 13380 8530 7100 5000 91 4 9 1 Anser anser Bläsgås - - - 2 2 9 5 3 2 Anser albifrons Spetsbergsgås - - - - 20 20 28 37 100 Anser brachyrhynchus Fjällgås - - - - - - - - Anser erythropus Kanadagås 1510 2000 510 1130 1500 1080 1250 1060 1330 Branta canadensis Vitkindad gås - - 37 60 25 50-37 - Branta leucopsis Prutgås - - - - - - - - - Branta bernicla 8

Sädgås Anser fabalis (NT) Höstmaximum inföll så sent som 2 november, då drygt 9650 ex räknades. Det är det lägsta maxantalet på hösten sedan 1973. De flesta gässen flög liksom tidigare ut i sektorn Säby-Furåsa samt vid Holmen-Renstad (särskilt under senare delen av hösten). Antalet sädgäss i Sverige under oktober 2002 var ca 42670, vilket är en bottennotering. Under 1996, -97 och -98 var Tåkern den lokal i Sverige som hade flest gäss vid de samordnade räkningarna i mitten av oktober. Under 1999 var Tåkern och Kvismaren lika och 2000 hade både Östen och Kvismaren fler i mitten av oktober. Under 2001 var det i särklass flest gäss vid Kvismaren (28500). I oktober 2002 hade Östen flest (14100), men Tåkern var god tvåa med 13100. Då fanns drygt 30 % av de i Sverige rastande sädgässen vid Tåkern. Tre halsmärkta sädgäss noterades, X73 och X75 (röd ring) sågs 19 oktober vid Strå (Christer Kimgård). N65 vid Kälkestad 1 nov (Bengt Andersson). 60000 Antal/number 50000 40000 30000 20000 10000 3500 2600 6000 4000 9000 15400 15800 13600 17200 37000 28000 25000 20000 26000 30000 26000 43000 43000 45000 49600 45000 33000 17000 24500 17700 20400 13000 16000 14200 16300 15300 12300 9800 16080 9650 0 Figur 8. Max antal sädgäss vid Tåkern höstarna 1969-2003. Linjen anger rullande treårsmedel. Maximum number of Bean Geese at Tåkern during the autumns 1969-2003. The line shows running three-year mean. Kanadagås Branta canadensis Antalet höstrastande kanadagässs uppvisar en stadig ökning, men denna höst rastade betydligt färre vid Tåkern. Förmodligen har många fler kanadagäss än brukligt hela hösten utnyttjat Vättern som sovplats och inte kommit med i räkningarna. Denna höst låg antalen konstant lågt vid Tåkern. Årets max, 2000 ex, inräknades 30 augusti. 2002 räknades som mest 5130 ex i mitten av sept, vilket var det högsta antal på någon lokal i Sverige (25 % av alla räknade kanadagäss i Sverige). Antalet häckande kanadagäss är fortsatt relativt lågt i Tåkern. I maj sågs totalt 16 kullar (jfr. 16 st 2002, 14 st 2001 och -00 samt 22 st 1999) i vassarna och på strandängarna runt sjön, fördelat på: Åsby 3, Yxstad 1, Tovören 6, Säby 1, Sjötuna 3, Svanshals äng 1 och Bankängen 1. Figur 9. Max antal kanadagäss vid Tåkern höstarna 1974-2003. Maximum number of Canada Geese at Tåkern during the autumns 1974-2003. 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 Antal/Number 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 74 49 76 80 95 78 80 82 200 År/Year 84 400 86 88 800 700 90 1500 92 2500 1600 1600 94 4340 96 2450 4750 98 6000 6130 00 3730 6860 02 5890 2000 9 År/Year

Grågås Anser anser 16000 14000 12000 Maxantalet grågäss blev i år rekord för Tåkern, 13 380 i slutet av augusti. Vad gäller grågässen i Sverige har totalsumman vid de riksomfattande septemberinventeringarna ökat kraftigt från 20 000 ex 1984 till ca 144 000 ex 2002. Tåkern hyste 2002 landets största ansamling av grågäss vid septemberräkningen (11190 st) Bråviken var näst störst med 6000. Räkning av grågåskullar Årets inventering var heltäckande och räkningarna skedde 4 maj -3 juni, med huvudinventeringsdag 24 maj, d.v.s. under perioden då kullarna lämnar vassområdena och går upp på strandängarna. De första kullarna sågs 30 april vid Åsby. Det högsta antalet kullar på respektive strandängsavsnitt återges i tabell 2. Årets inventering slutade på 423 kullar, vilket är mer än en halvering sedan 2002. Det var dock ett kraftigt snöfall kring 10 april med 15 cm snö och kraftiga regn i slutet av april som gjorde att vattennivån höjdes. Detta gjorde att många bon förmodligen dränktes och flera par misslyckades. Många "barnlösa" par sågs på ängarna i maj. Antal/Number 10000 8000 6000 4000 2000 0 50 150 270 350 300 300 125 400 250 250 250 Figur 10. Max antal grågäss under höstarna 1970-2003. Maximum number of Grey-lag Geese during the autumns 1970-2003. Tabell 2: Antal grågåskullar fördelade på olika strandängar med 2002, 2001, 2000, 1999 och 1998 års antal inom parentes. Number of Greylag Geese clutches on different meadows at Tåkern. Number 2002,2001, 2000, 1999 & 1998 within brackets. 800 1196 2398 657 1500 Äng/Meadow 3000 3600 3760 4000 4900 6100 6700 6000 5400 13200 11220 12800 10510 12850 13380 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 År/Year Antal/Number Ramstad + mad 1 (15,4, 5, 16, 5) Kvarnängen 5 (40, 35, 30, 32, 25) Bankängen 55 ( 130,80, 80, 90, 100) Svanshals äng 82 (100, 40, 40, 19, 16) Öster Glänås 0 (10, 0, 0, 0, 0) Sjötuna 12 (16, 20, 16, 10, 5) Hov/Furåsa 27 (77, 80, 93, 52, 41) Säby 20 (100, 65, 35, 30, 9) Sandby 10 (43, 17, 15, 20, 33) Herrestad 20 (77, 30, 23, 24, 14) Källstad hopabete 30 (35, 10, 30, 10, 15) Hånger 0 (22, 0, 0, 0, 0) Källstad 4 (40, 34, 22, 31, 18) Yxstad 62 (80, 50, 20, 33, -) Åsby 25 (72, 50, 34, 57, 40) Väversunda 70 (110, 50, 137,101, 100) Summa: 423(967, 565, 580, 525, 421) 1200 antal kullar / number of pairs 1000 800 600 400 200 0 1 5 7 12 20 30 40 40 40 45 45 45 50 50 50 60 103 112 197 149 96 299 421 525 580 565 967 423 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 År / year Figur 11. Antal grågåskullar 1970-2003. Number of Grey-lag Geese families 1970-2003 10

Skedand Anas clypeata (NT) och årta Anas querquedula (VU) Lars Nilsson Skedand Under årens lopp har försök gjorts att uppskatta hur många skedänder som häckar i Tåkern. Detta är ingen lätt uppgift. Fåglarna, och då speciellt hanarna, uppehåller sig i april och fram till juni företrädesvis i den s k blå bården, det öppna vattnet mellan vass och strandäng. De är då lätta att räkna. De är också rörliga och flyger gärna mellan olika lokaler runt sjön. Uppskattningen av antalet häckande par bygger framförallt på ett stort antal besök vid de olika strandängarna. Antalet hanar och honor har räknats. Under 2003 beräknas 18 par av skedand ha funnits vid sjön under häckningstid (2002: 17 par, 2001:16 par, 2000:17 par, 1999:20 par). Inga häckningar har konstaterats, dvs inga bofynd eller observationer av ungkullar har gjorts. Första observationen av skedand under våren gjordes 13 april, två par vid Hovtornet. Högsta antal under våren var 10 par vid Tovören 25 april. Årta Årtan har räknats runt Tåkern enligt samma principer som gällt för skedand. Uppträdandet följer också samma mönster, lättobserverad i blå bården under våren och färre observationer fram mot sommaren. Under 2003 räknades till 16 revir vid sjön (2002: 16 revir, 2001:13 revir, 2000:12 revir, 1999:12 revir). I slutet av 70-talet uppskattades det häckande beståndet till 15-20 par. I slutet av 80-talet ökade antalet par med en topp 1990 på 40-45 par. Under andra halvan av 90-talet har antalet sedan minskat. Första observationen gjordes 18 april, då en hane sågs både vid Bankängen och Kvarnängen. Största antal samtidigt var tre par vid Tovören 25 april och samma antal vid Säby 5 maj. o uu o u oo o o uu o o o u u u u o u u o o o uu o oo u Figur 12. Par/revir av skedand Anas clypeata u, 18 st och årta Anas querquedula o, 16 st. Number of pairs of Shoveler u18, and Garganey o 16. 11

Snatterand Anas strepera (NT) Lars Nilsson Här görs ett försök att beräkna hur många snatteränder som finns i Tåkern. Uppgiften är inte lätt eftersom snatteranden under häckningstiden är ganska mobil och också kan vara diskret i sitt uppträdande. Till hjälp har jag tagit framförallt Fältstationens dagbok. Här finns registrerat ett antal observationer dels från olika strandängar med blå bård och dels från paddlingsturer från olika delar av sjön. Alla Tåkernobsar av snatterand som registrerats i Svalan har också kontrollerats. Svalanobservationerna har inte heller i år givit någon ny kunskap om snatteranden vid Tåkern (jfr förra årsrapporten). Med utgångspunkt från dagboken bedöms Tåkernpopulationen under 2003 till 29 par. Reviren är relativt väl spridda runt sjön och återges i figur nedan. Det måste dock poängteras att siffran är ganska osäker eftersom snatteranden, som tidigare påpekats är både mobil och diskret i sitt uppträdande. Fem bon konstaterades i skrattmåskolonin på Prästöern. I två bon räknades 15 resp. 7 ägg. Några ungkullar har inte noterats. Årets första observation av snatterand gjordes redan den 31 mars, en hane i Säbyviken, medan de sista för året noterades 25 oktober, 8 ex vid Hov. Under hösten ökar antalet snatteränder i sjön. Vid simfågelräkningen den 16 augusti kunde totalt 369 individer räknas in. Antalet sjönk sedan för att den 12 oktober vara nere i 162 individer. 7 5 4 8 Figur 13. Par/revir av snatterand Anas strepera, 29 st. Number of pairs of Gadwall, 29. 12

Simfågelräkningar / Counts of Waterfowls Lars Gezelius Under hösten genomfördes tre simfågelräkningar (se tabellen intill). Räkningen i september var en del av de alleuropeiska räkningarna av simfåglar som samordnas av Wetlands International. Väderbetingelserna var vid de flesta räkningstillfällen tämligen gynnsamma. Vid räkningstillfällena i augusti och september var sikten god och vinden svag. Oktoberräkningen däremot genomfördes i frisk V-vind och med regnskurar. Räkningsplatserna var bemannade som tidigare år. Efter några höstar med stigande antal rastande simfåglar smällde det denna höst till med ett präktigt rekord i antalet rastande simfåglar. I mitten av oktober rastade över 40 000 simfåglar i sjön! om man inkluderar gässen. Antalen var vid samtliga räkningar långt över medelantalen för de senaste tio åren (se tabell). Antalet skäggdoppingar var mycket högt, medan däremot storskarv förekom i mera normala antal. Mycket höga antal noterades över hela höstsäsongen för bläsand, brunand och knölsvan. Vad gäller den sistnämnda gick även häckningen mycket bra med ca 150 kullar i september! Sothönan uppvisade en fantastisk topp i september med drygt 10000. Även vigg förekom i höga antal, särskilt i oktober. Det var stora antal obestämda änder mitt ute på sjön. Det mesta av dem var troligen brunand, bläsand och en hel del vigg, så siffrorna för nämnda arter är säkert i underkant. Tämligen höga antal var det av snatterand, kricka och skedand. 369 snatteränder i augusti är nära rekordet. Arter som förekom i helt normala antal var gräsand och knipa. Bland de ovanligare arterna kan nämnas rostand, svarthakedopping, bergand, alfågel och vitögd dykand (se obsavsnittet). Salskrake, som var sparsam vid räkningarna, är noterad från 11 september. I slutet av oktober sågs 60 ex och 22 november noterades 150 ex vid Hov (Christer Kimgård). I övrigt utanför de ordinarie räkningarna kan nämnas 600 vigg 3 juli vid Sjötuna, fyra årtor 21 september (Anders Elf), fyra gravänder 19 oktober (Leif Jern), 40 sångsvanar 18 oktober (Östgötasvararen) och 2200 knölsvanar i december (Lars Gezelius), vilket torde vara decemberrekord för Tåkern. Undervattenvegetationens utbredning undersöktes av två studenter från Greifswald universitet i Tyskland som ett praktikarbete på Länsstyrelsen Östergötland. En mycket stor del av sjöns bottenyta var bevuxen av frodiga kransalgsbestånd som dominerades av kransalgen rödsträfse (Chara tomentosa). 25000 20000 Antal /Number 15000 10000 5000 0 74 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 År / Year Figur 14. Totalt antal inräknade simfåglar, exklusive sothöns, i Tåkern under septemberräkningen 1974-2003. Linjen anger rullande treårsmedelvärde. Total number of waterfowls, exclusive the Coot, in Tåkern in the mid-september counts 1974-2003. The line shows running three-year mean. 13

25000 Augusti Antal / number 20000 15000 10000 5000 0 År / year 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Antal / number 25000 20000 15000 Oktober 10000 5000 0 År / year 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Figur 15. Totalt antal inräknade simfåglar vid augustiräkningarna (omkring 17 augusti), diagrammet överst och oktoberräkningarna (omkring 15 oktober). Ingen räkning genomfördes i augusti 1993 resp i oktober 1991. Total number of waterfowls counted in Lake Tåkern in August (above) and October. Å Våren-sommaren Ingen regelrätt räkning genomfördes under våren, men foljande noteringar finns; högsta vårsiffran för sångsvan blev 227 ex 15 mars (Tfstn). Gravänder har setts på olika lokaler runt sjön från 7 april med indicier på häckning under ladugårdar (Benny Ekberg, Kenneth Strand, Arne Andersson). En hög notering för snatterand, 80 ex, föreligger från Glänås 20 april (Bengt Andersson). Höga vårnoteringar finns också för brunand och vigg, 600 ex respektive 500 ex den 8 april från Glänåstornet (Bengt Arhall). Salskraken fick en förhållandevis blygsam högstanotering med 18 ex vid Hovtornet 5 april (Benny Ekberg). 14

Tabell 3. Antal simfåglar vid höstens räkningar. Inom parentes anges medelantalet för de senaste tio årens räkningar. Number of Waterfowls during the autumn counts. Within brackets is given the mean for the latest ten years counts. 16/8 (92-02) 13/9 (93-02) 13/10 (93-02) Skäggdopping Podiceps cristatus 252 (77) 184 (76) 137 (73) Gråhakedopping Podiceps grisegena 0 (0) 0 (0) 0 (0) Svarthakedopping P. auritus 1 (0) 0 (0) 1 (1) Storskarv Phalarocorax carbo 591 (319) 100 (335) 169 (158) Häger Ardea cinerea 58 (44) 47 (33) 13 (36) Knölsvan Cygnus olor 1314 (941) 2424 (886) 1720(1021) Sångsvan Cygnus cygnus 0 (0) 10 (1) 2 (14) Rostand Tadorna ferruginea 0 (0) 0 (0) 1 (0) Gravand Tadorna tadorna 3 (0) 0 (1) 2 (2) Bläsand Anas penelope 2013 (215) 2601 (537) 4751 (987) Snatterand Anas strepera 369 (113) 237 (87) 162 (124) Kricka Anas crecca 1005 (765) 1894 (682) 442 (323) Gräsand Anas platyrhynchos 1053 (1469) 920 (774) 912 (579) Stjärtand Anas acuta 13 (5) 34 (14) 16 (21) Årta Anas querquedula 1 (2) 0 (0) 0 (0) Skedand Anas clypeata 29 (30) 60 (18) 3 (25) Brunand Aythya ferina 3932 (1669) 5093 (1114) 4093(1339) Vigg Aythya fuligula 60 (52) 300 (97) 1020 (282) Bergand Aythya marila 0 (0) 0 (0) 4 (0) Vitögd dykand Aythya nyroca 0 (0) 0 (0) 1 (0) Knipa Bucephala clangula 72 (35) 31 (39) 66 (63) Obest. änder Ducks sp. 1485 (553) 6950 (361) 4570 (886) Salskrake Mergus albellus 4 (0) 0 (0) 7 (26) Småskrake Mergus serrator 0 (0) 0 (11) 0 (1) Storskrake Mergus merganser 0 (3) 9 (52) 208 (240) Obest skrak Mergus sp. 0 (0) 0 (0) 0 (6) Sothöna Fulica atra 2093 (1646) 10149 (1707) 1500(1800) Rörhöna Gallinula chloropus 0 (0) 0 (0) 0 (0) Summa: 14348 (7940) 31043 (6978) 19910(8011) % av medelvärdet 181 % 445 % 248 % % of mean 15

Brun kärrhök Circus aeruginosus Lars Gezezius 60 Första brunhökarna anlände 22 mars och den första bobyggnaden iakttogs 31 mars nära Hovtornet. Bona lokaliserades genom spaning efter bobyggnads- samt matningsaktiviteter och prickades in på vasskartor. Inventeringsinsatsen blev av något lägre omfattning jämfört med de närmast föregående åren, särskilt i april. Antalet revir av brun kärrhök blev för året 43 st och stammen får betecknas som stabil. Årets siffra är något lägre men den får anses ligga inom felmarginalen för inventeringen. Fördelningen av reviren i sjöns sektorer enligt karta nedan. Den tätaste koncentrationen fanns i de sammanhängande stora vassområdena i sydvästra delen av sjön. Under året ringmärktes tre ungar vid en mindre damm i Tåkernbygden. Inga återfynd har rapporterats. 50 Antal par/number of pairs 40 30 20 10 0 55 56 57 58 59 60 61 62 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 År/year Figur 16. Antalet par av brun kärrhök i Tåkern 1955-2003. Number of breeding pairs of Marsh Harriers in Tåkern 1955-2003. 8 Figur 17. Antal häckande par av brun kärrhök i fyra sektorer, totalt 43 par. Number of pairs of Marsh Harriers in different parts of the lake, totally 43 pairs. 12 15 8 16

Småfläckig sumphöna Porzana porzana (VU) Lars Nilsson Antalet småfläckiga sumphönor har varierat betydligt mellan åren. I figur 18 visas numerären under de senaste 37 åren. De sista åren av 1960-talet skedde en drastisk minskning då noll till fem exemplar hördes. 1967 kunde 10-25 exemplar höras på sträckan Väversunda-Renstad. Under 1990-talet kan en svagt uppåtgående trend skönjas. År 2000 var ett toppår med en av de högsta årssummorna under hela perioden. 2001 spelade tre och 2002 respektive 2003 fyra fåglar, vilket är låga siffror. Hanar hördes spela vid Lövängsborgsmaden 13-14 juni, Renstadmaden 16 maj - 21 juni, Bankängen 9 17 maj och Säby 13 juni. Vid Hedakärret, fyra kilometer söder om Tåkern hördes en spelande individ 31 maj. 30 Antal hanar/number of males 25 20 15 10 5 25 5 1 5 8 5 10 3 6 6 9 18 4 2 8 5 6 1 4 10 12 6 3 3 3 4 7 6 9 6 4 12 3 4 4 0 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 År/year Figur 18. Antal spelande småfläckiga sumphönor vid Tåkern 1967-2003. Number of whistling Spotted Crakes at Tåkern 1967-2003. Figur 19. Platser där småfläckig sumphöna spelade i slutet av maj och början av juni 2003. Whistling Spotted Crakes in late May and early June 2003. 17

Trana Grus grus Lars Gezelius Den första observationen för året gjordes 4 mars Under våren räknades tranor mer regelbundet i samband med gåsräkningarna. I mars var det inga större antal men 29 mars räknades 892 ex och 5 april blev det vårrekord med 2320. Vid vårens sista räkning 13 april räknades 1170 ex in på fälten norr om sjön. 761 av dessa gick på nysådda fält och 327 på stubbåkrar. Bland sommarobservationerna kan nämnas 190-240 ex vid Källstad hopabete/tovören under 27 maj- 16 juni. Samtidigt fanns ca 100 ex vid Lorbybäckens mynningsdelta. Sammantaget bedöms 350 ex ha översomrat (räknade i mitten av juni). Under april till juni markerades ensamma par, varnande fåglar eller par med ungar på karta över Tåkern. I år häckade 18 par vid sjön (fig. 20), vilket är rekord för Tåkern. Endast två av paren sågs med en unge vardera. Man kan misstänka att predationen är hög p.g.a. att rävpopulationen är relativt stor. Clas Hermansson från Svenska Tranarbetsgruppen och Hornborgasjön gjorde 24-25 september en studie av de rastande tranorna. Han hittade inga radiomärkta ex, men räknade andelen ungfåglar. Han noterade 1128 adulta och 87 kullar. Den genomsnittliga kullstorleken var 1,16. 16 % av kullarna innehöll 2 ungar. Sammantaget var 9 % ungfåglar. 83 % av fåglarna uppehöll sig då på höstsådda fält, 16 % på stubb och 1 % på plöje. Kjell Johansson räknade 484 adulta och 61 juvenila fåglar, dvs 12,6 % ungfåglar under perioden 4-25 september. Vid gåsräkningarna under hösten noterades antalet tranor med följande resultat: 16/8 30/8 13/9 27/9 11/10 18/10 25/10 942 2144 2220 2700 2600 3 0 Figur 20. Häckningsplatser för tranor vid Tåkern 2003, 18 par. Territories of Cranes in Tåkern 2003, 18 pairs. 3500 3500 3000 3130 3050 2700 Figur 21. Högsta dagsnotering av tranor vid Tåkern under höstarna1989-2003. Highest number of Cranes at Tåkern during the autumns 1989-2003. Antal / Number 2500 2000 1500 1000 500 0 2390 2200 1370 900 860 850 410 270 200 170 100 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 År / year 18

Skrattmås Larus ridibundus Lars Gezelius De första fåglarna sågs vid sjön 30 mars. På kartan nedan visas de platser där kolonier fanns i början av juni, ca 810 par. Det förekom en hel del störningar i kolonierna av diverse predatorer och det skedde en del omflyttningar en bit in i juni. Liksom de senaste åren häckade de flesta par på öar ute i sjön. Inga häckningar påbörjades på strandängar detta år. I västra delen av sjön häckade 70 par på ett skördat vassområde med liggvass. Som vanligt fanns de största kolonierna vid Prästören (600) och Tovören (100). På Prästören har Tåkerns största koloni nu funnits i tre år. I år, liksom de senaste två åren, häckade där de flesta paren (360) på den långsmala ön i mitten (den som saknar torvlager på ytan och har mest kortvuxen vegetation). Vegetationen (vass, nässlor och en del salix) slogs av med röjsåg/trimmer i mars. I denna koloni misslyckades till stor del häckningen. Predation skedde av både kråkor och mink. Kolonin vid Tovören stördes även detta år kraftigt av mink och endast ett 50-tal ungar kom på vingarna där. 16 juni konstaterades ett 40-tal bon i Källstadviken, men dessa bedömdes som omläggningar. En del par flyttade från Prästören till Tovören under säsongen. Detta år beräknas totalt 200 ungar ha blivit flygga, vilket ger det svaga resultatet om 0,25 ungar per par. I juni och juli ringmärktes 74 boungar, främst vid Prästören. Ett återfynd rapporterades. En fågel som märktes som bounge 2001 återfanns död i Friesland, Holland i januari. År Antal Antal flygga Antal ungar par ungar per par 1992 730 100 0,14 1993 500 50 0,10 1994 300 10 0,03 1995 520 120 0,23 1996 500 300 0,60 1997 740 200 0,28 1998 840 310 0,37 1999 900 650 0,72 2000 620 150 0,24 2001 925 500 0,54 2002 725 200 0,28 2003 810 200 0,25 100 10 70 30 600 Figur 22. Skrattmåsens häckningsplatser i juni 2003, 810 par. Breeding sites 2003 of the Blackheaded Gull in June, 810 pairs. 19

Fisktärna Sterna hirundo Lars Gezelius Årets första observation gjordes 25 april vid Tovören. I år häckade 90 par fisktärnor i Tåkern, vilket är något under medeltalet för åren 93-02 som är 116 par. Häckpopulationen i Tåkern uppvisar en stor variation i antal med snabba svängningar. Spridningen av kolonierna i sjön var relativt stor, vilket framgår av kartan nedan, och det fanns ingen riktigt stor koloni. Nästan hälften av paren häckade på de konstgjorda flottarna. Öarna på Prästören (åter)skapades hösten -95 och åren 96-00 häckade 78, 100, 45, 2 respektive 20 par där. 2002 häckade där 11 par och i år 21 par. Kullstorleken kontrollerades i 71 bon i slutet av maj med följande resultat; 53 bon med 3 ägg, 17 bon med två ägg och ett bo med ett ägg. Det ger ett medel på 2,7 ägg per bo, vilket är normalt. Häckningsresultatet blev också gott och rekordmånga ungar kunde märkas, 107 st. Uppskattningsvis kom ca 110 ungar på vingarna vid sjön detta år, vilket ger ca 1,2 ungar per par. De konstgjorda träflottarnas attraktivitet håller i sig eller ökar trots att jordlagret på dem delvis är bortspolat på några av de äldre flottarna. Ytterligare tre flottar lades ut vid Glänås vintern 2001 och nu finns sju st. i sjön. Totalt häckade 42 par fisktärnor på flottarna. I Renstad yttre häckade 18 par på flotten (15 par -02, 25 par -01, 20 par -00 och -99 och 21 par -98) och i Glänås 19 par - åtta par på de tre nya flottarna och 11 på de gamla (14 par -02, åtta par -01, ett par -00, -99 och -98) och i Svälinge fem par (fyra par -02, sex par -01, fem par -00, sex par -99 och ett par -98). På en av flottarna hittades 17 juni en ringmärkt fågel död. Den var märkt som bounge i Söderfjärden, Mälaren, 1985! 300 250 251 Figur 23. Antalet häckande par fisktärnor i Tåkern 1970-2003. Number of breeding pairs of Common Tern in Tåkern 1970-2003. Antal par/number of pairs 200 150 100 50 0 40 60 85 100 181 184 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 År/Year 140 93 146 198 154 118 51 94 162 110 98 82 108 184 90 5 21 5 Figur 24. Fisktärnans häckningsplatser (antal par) i Tåkern 2003, totalt 90 par. Breeding sites (number of pairs) of Common Tern 2003, totally 90 pairs. 18 20 21 19 1

Svarttärna Chlidonias niger (VU) Lars Gezelius Efter toppåren i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet har populationen fluktuerat ganska kraftigt och ungfågelproduktionen är sällan god. Årets första svarttärna sågs 5 maj vid Tovören (Georg Andersson) och 6-10 ex sågs över Väversundavassen 18 maj. I slutet av maj etablerade sig en koloni på en yta med liggvass invid Charlottenborgskanalen. De vuxna fåglarna sågs ofta furagera över vassen och maderna intill. Vid ett besök 10 juni kunde tio ruvande fåglar ses. Den 13 juni var det bara en handfull par kvar. Två bon konstaterades med tre ägg vardera. I mitten av juni sågs 12 ex vid Tovören men deras beteende tydde ej på häckning. Vid Sjötuna sågs 16 juli tre juvenila svarttärnor tilsammans med två adulta, vilket tyder på lyckad häckning. Efter bottennoteringen 1997 har populationen varit i stigande trend, men denna bröts detta år. Sammanfattningsvis gick tio par till häckning och minst tre ungar bedöms ha blivit flygga, vilket ger 0,3 ungar per par. Mönstret att de som regel varje år väljer en "ny" häckplats inom området håller i sig. Antal par/number of pairs Antal ungar/number of fledgings 60 50 40 30 20 10 0 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 Figur 25. Antal par 1970-2003 och ungproduktion 1987-2003 hos svarttärna. Number of breeding pairs of Black Tern 1970-2003 and number of fledglings 1987-2003 in Tåkern. Figur 26. Totalt 10 par svarttärnor påbörjade häckning (svart punkt). Totally 10 pairs of Black Tern initiated breeding (at the black dot). 10 par 21

Trastsångare Acrocephalus arundinaceus (NT) Lars Gezelius Efter de senaste årens intensiva studier av arten med ringmärkning av adulta och boungar blev årets insats att inventera antalet sjungande hanar. Första trastsångaren hördes redan 29 april. I stort sett alla vassområden blev inventerade och sjungande hanar prickades in på vasskartor från 13 maj till 23 juni. De flesta områden blev besökta mer än två gånger. Årets inventering slutade på 175 sjungande hanar, vilket är det högsta antalet vid Tåkern någonsin. I år var det något lägre antal i sjöns nordvästra hörn, men höga tätheter mellan Sjötuna och Furåsa, vid Svälinge-Tovören, king Charlottenborgskanalen och i Renstad Yttre. Tätheten är högst i mosaikartad vass samt även vid laguner och kanaler. Kanske kan den ytterligare ökningen förklaras av minskad vassutbredning och trastsångarpopulation i Hornborgasjön. Under häckningstiden fångades inga adulta fåglar och inga boungar kunde märkas. Under den standardiserade märkningen vid Renstad kanal i juli-september fångades 17 trastsångare. Det innebär 0,71 fåglar per nättimme, vilket är den högsta siffran sedan 1991. Inga främmande kontroller eller återfynd av Tåkernmärkta fåglar har rapporterats. Antal hanar/number of males 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 11 7 20 21 16 22 33 43 46 66 80 83 Figur 27. Antalet revirhävdande trastsångare i Tåkern 1970-2003. Number of singing males of Great Reed Warbler in Tåkern 1970-2003. 95 112 115 102 93 121 118 100 129 105 130 126 155 165 163 175 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 År/year 30 13 14 21 1 17 3 11 5 32 17 9 22 2 Figur 28. Trastsångarnas fördelning. Totalt 175 sjungande hanar. Distribution of Great Reed Warblers. Totally 175 singing males.

Skäggmes Panurus biarmicus (NT) Lars Gezelius Kylan och tillgången på mat spelar stor roll för skäggmesens överlevnad under vintern. Vintern 02/03 var inledningsvis tämligen kall. December var 2,4 grader kallare än normalt och kring jul var mintempen -12 till -17 grader och från nyår till 11 januari var det en kall period med åtta nätter under - 15 grader (fyra av dem under -20 och -24 som kallast). Januari blev sedan betydligt mildare men det blev kallare igen i februari med fyra nätter under -15. Det gjordes inte många noteringar av skäggmesar i vassen under den relativt kalla vintern. En mindre flock höll till vid Renstad kanal. Häckningsstudier Det gjordes inga häckningsbiologiska studier under året. Dock märktes en bounge. Ringmärkning Totalt märktes 312 flygga skäggmesar detta år, samtliga vid den standardiserade fångsten vid Renstad kanal. Det är en klar ökning från de två föregående höstarna. I figur 29 visas fångsten per nättimme under september-oktober för de senaste åren, vilket kan ge en fingervisning om populationsstorleken. Mellan 1993 och -94 skedde en kraftig minskning och därefter har populationen legat på en lägre nivå och fluktuerat. Medelfångsten 1994-2002 är 28 fåglar per 100 nättimmar så årets antal på 40 ligger klart över genomsnittet. I månadsskiftet september - oktober pågick intensiv högflykt och några minde grupper kunde ses lämna Tåkern. Återfynd/kontroller Hittills har två återfynd rapporterats. En hane märktes 17 september och kontrollerades i Neringa, Litauen efter 22 dagar. Avståndet är 495 km. En hona som märktes 4 oktober kontrollerades i Osieczna i nordvästra Polen 4 januari 2004. Det märkvärdiga är att kontrollen gjordes av ingen mindre än Janus Stepniewski som arbetat med skäggmes och trastsångare här i Tåkern under flera somrar. En mellanårskontroll av en Tåkernmärkt fågel gjordes. 350 300 308 Antal per 100 nättimmar Ringed per 100 nethours 250 200 150 100 50 0 85 115 223 156 15 8 Figur 29. Antalet fångade skäggmesar per 100 nättimmar under september-oktober 1989-2003. Number of trapped Bearded Tits per 100 nethours during September-October 1989-2003. 23 35 76 58 11 46 3 0 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 År/Year 40

Pungmes Remiz pendulinus (VU) Ruben Brage och Karl-Martin Axelsson Årets inventeringsinsats var väl spridd över häckningssäsongen. Även detta år hittades ett par bon efter häckningssäsongen i samband med skridskoturer. Totalt hittades detta år 21 bon, vilket är ett förhållandevis lågt antal. Av dessa var 18 placerade i björk, två i sälg och en i tall (!). Det var första gången vid Tåkern som en pungmes konstaterats bygga i tall. Detta misslyckades dock. Boet (stadium DELTA ) hittades nerblåst på marken. Ett par dagar senare sågs en hane göra några tafatta försök att bygga i en annan tall i närheten. Det försöket avböts redan efter någon dag och har därför inte räknats som ett bo. Ett annat anmärkningsvärt bobygge gjordes i en sälg ute i vassen, bara en meter över vattenytan. Antalet lyckade häckningar uppgick till sju och dessutom konstaterades fem hannästen. I nio bon är utfallet okänt. Ett flertal fångstförsök för ringmärkning gjordes, men de flesta misslyckades. Vid ett bo ringmärktes dock båda föräldrarna samt tre boungar. Vid Renstad kanal märktes i augusti tre flygga årsungar. u u Antal / Number 50 40 30 20 10 0 1 0 0 0 0 1 l 8 2 1 7 Figur 30. Antal funna påbörjade/kompletta pungmesbon vid Tåkern 1973-03. Number of found nests (in various stages) of Penduline tit at Tåkern 1973-03. 25 36 47 34 24 25 20 33 20 29 31 73 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 År / Year 39 21 u u l l u u l u l Figur 31. De 21 pungmesbonas lägen. Location of the 21 Penduline Tits nests.l= hannäste/påbörjad häckning, uncompleted nest/initiated breeding,u= lyckad häckning, successful breeding, =okänt utfall, breeding result unknown. 24

Ringmärkning / Bird ringing Lars Gezelius I år har vi ringmärkt 4351 fåglar av 56 arter. Totalt har nu ca 76 500 fåglar märkts i Fältstationens regi sedan starten 1964. Det blev ingen ny märkart under detta år, men det blev årsrekord för fisktärna, nötväcka, talgoxe, entita, tofsmes och kärrsångare. Bland ovanliga arter kan nämnas sparvuggla, pärluggla och vassångare (stationens nionde). 1121 fåglar märktes av Göran Bergengren vid Slästorp, Boxholms kommun, bl.a ugglorna samt många mesar, finkar, siskor och sparvar. 14 av gråsiskorna bestämdes till rasen brunsiska, C.f. cabaret. Märkning av boungar Under året märktes 908 boungar av 22 arter, vilket är jämförelsevis höga antal. Arbetet koncentrerades som vanligt på måsar och holkhäckande arter. Antalet fisktärnor blev som nämnts rekord. Tidigare högsta antal var 85. Skrattmås märktes i mer genomsnittligt antal men totalsumman passerade 5000. Svarttärna uteblev tyvärr helt i märkprotokollen. Märkning av boungar i holkarna resulterade i 658 märkta ungar. Flest även i år blev det av svartvit flugsnappare med 238 ungar märkta. Höga antal blev det för stare (95) och nötväcka (41). Arter som märktes i liten omfattning var brun kärrhök, trastsångare, skäggmes och pungmes. Höstmärkning Fångstinsatsen vid Renstad kanal 1 juli till 4 oktober resulterade i 2496 nättimmar varav 2396 föll inom ramen för de standardiserade vassmärkningen. Antalet nättimmar i juli var 744, i augusti 1068, i september 536 och i oktober 48. Vad gäller trender uttryckt som antalet fåglar märkta per nättimme (inom den standardiserade märkningen) kan vi konstatera att rörsångare (0,59 fångade per nättimme) fortsätter att öka allt sedan bottenåret 1998 med 0,32. Sävsångaren ligger kvar på en relativt hög nivå (0,12 fångade per nättimme) medan sävsparven ligger kvar men på en mycket låg nivå jämfört med tidigare år (0,03). Antalet fångade årsungar per gammal fågel var för rörsångare 12,6 (2002 var det 14,4) och sävsångare 13,0 (7,3) och sävsparv 2,4 (3,0) vilket tyder på god ungfågelproduktion för de två förstnämnda arterna, särskilt för sävsångare. Högsta totalsummor blev det för rörsångare med 1393 fåglar märkta, sävsångare (291), lövsångare (99) och sävsparv (74). I övrigt kan nämnas att hela 14 kärrsångare ringmärktes vid Renstad kanal, vilket är årsrekord. Återfynd och kontroller Hittills har 13 återfynd/kontroller rapporterats under året; en skäggmes i Litauen, en berguv i Västergötland, rörsångare 6 (bl.a. tre kontrollerade i Belgien, en i Frankrike och en i Danmark), lövsångare 3 (bl.a. en på Menorca och en i Portugal), skrattmås en i Holland, domherre en i Falsterbo. Sex fynd av märkta fåglar har gjorts av oss; en fisktärna funnen död vid Glänås märkt i Söderfjärden 1985 (17 år!!), en berguv från Småland, en storskarv från Roxen, en blåmes från Falsterbo och två rörsångare - från Belgien respektive Frankrike. Under året gjordes 24 mellanårskontroller av egenmärkta fåglar, bl a rörsångare 5, sävsångare 4, sävsparv 7 och skäggmes 1. Tabell 4. Antalet ringmärkta fåglar under 2003. Inom 8 parentes anges hur många som var boungar. Number of ringed birds in 2003. Ringed as nestlings within brackets. 25 Brun kärrhök Cicus aeruginosus 4 (4) Tofsvipa Vanellus vanellus 13 (13) Skrattmås Larus ridibundus 74 (74) Fisktärna Sterna hirundo 114 (114) Sparvuggla Glaucidium passerinum 1 Kattuggla Strix aluco 2 Pärluggla Aegolius funereus 1 Göktyta Jynx torquilla 9 (9) St. hackspett Dendrocopos major 4 Ladussvala Hirundo rustica 2 Trädpiplärka Anthus trivialis 1 Sädesärla Motacilla alba 13 (13) Sidensvans Bombycilla garrulus 9 Gärdsmyg Troglodytes troglodytes 7 Järnsparv Prunella modularis 10 Rödhake Erithacus rubecula 22 Näktergal Luscinia luscinia 4 Koltrast Turdus merula 40 (3) Björktrast Turdus pilaris 14 (10) Taltrast Turdus philomelos 8 (5) Rödvingetrast Turdus iliacus 9 (9) Gräshoppsång. Locustella naevia 1 Sävsångare Acrocephalus shoenob.291 Rörsångare A. scirpaceus 1393 Kärrsångare A. palustris 14 Trastsångare A. arundinaceus 17 Härmsångare Hippolais icterina 3 Ärtsångare Sylvia curruca 3 Törnsångare Sylvia communis 9 Trädgårdssångare Sylvia borin 10 Svarthätta Sylvia atricapilla 4 Lövsångare Phylloscopus trochilus 99 Grå flugsnappare Muscicapa striata 6 (5) Svartvit flug. Ficedula hypoleuca 255 (238) Skäggmes Panurus biarmicus 313 (1) Entita Parus palustris 46 (15) Talltita Parus montanus 19 Svartmes Parus ater 14 (10) Blåmes Parus caeruleus 390 (110) Talgoxe Parus major 460 (131) Tofsmes Parus cristatus 5 Nötväcka Sitta europaea 50 (41) Trädkrypare Certhia familiaris 1 Pungmes Remiz pendulinus 8 (3) Törnskata Lanius collurio 2 Skata Pica pica 2 (1) Stare Sturnus vulgaris 97 (95) Gråsparv Passer domesticus 17 Pilfink Passer montanus 43 (4) Bofink Fringilla coelebs 19 Bergfink Fringilla montifringilla 3 Grönfink Carduelis chloris 210 Grönsiska Carduelis spinus 35 Gråsiska Carduelis flammea 20 Domherre Pyrrhula pyrrhula 8 Gulsparv Emberiza citrinella 48 Sävsparv Emberiza schoeniclus 74 arter/species (56) Summa/Totally: 4351 (908)

Punktrutt Tåkern runt / Standard route around Tåkern Lars Nilsson På sjuttiotalet fanns ett antal fasta punktrutter i Tåkern som inventerades under framförallt häckningstid. De var belägna i det sydvästra vassområdet och förflyttningarna mellan punkterna skedde med kanot. Som förste inventerare fungerade Gunnar Björkman. Vissa rutter blev med tiden snart oframkomliga pga dåligt underhållna kanaler (igenväxning). Därför slutade rutterna att paddlas i slutet av 70-talet. Materialet som samlades in är bara grovt bearbetat. Fältstationen återupptog 1998 arbetet med fasta punktrutter. En rutt består av tjugo punkter som inte får ligga för nära varandra (för att förhindra dubbelräkning). Rutten startas senast en timme efter soluppgången och vid varje punkt noteras alla fåglar som ses eller hörs under fem minuter. Eftersom avsikten var att kunna genomföra inventeringarna när som helst under året lades punkterna utmed det allmänna vägnätet runt sjön, Giro di Tåkern var skapat. Tanken var också att samla in data om jordbrukslandskapets fåglar, något som oftast legat lite vid sidan om den ordinarie verksamheten. Förfarandet följer reglerna för Svenska Häckfågeltaxeringen. Där beskrivs också varje punkt avseende biotop. Fyra poäng fördelas på de fyra huvudbiotoperna; barrskog, lövskog, åker/bete och myr/hygge. För vår rutt blev fördelningen åker 70 poäng, lövskog 7 poäng och myr 3 poäng. Utan tvekan en rutt i jordbrukslandskapet! Huvudmålet är att inventera rutten en gång omkring nyår och en gång under häckningstid i början av juni. Det är viktigt att vädret vid inventeringstillfället är bra, dvs utan besvärande nederbörd eller blåst. Det är också en fördel om samma personer återkommer som inventerare. Vinterinventeringen genomfördes för sjunde året i januari 2004, medan fem inventeringar hittills gjorts i juni. Fältstationen har också en punktrutt på Omberg som inventerades första gången 1999. Huvudansvar för inventeringarna har Bengt Andersson, Lars Gezelius och Lars Nilsson. Avsikten med den här typen av inventering är dels att beskriva fågelsamhället och dels att följa förändringar i antalet fåglar över tiden. Detta gör att man bör ha många års resultat för att kunna få någorlunda säkra siffror. I tabellen nedan redovisas hur många hur många individer av ett urval arter knutna till det öppna jordbrukslandskapet som registrerats under de fem år som juniinventeringen gått av stapeln. Tabell 5. Antal individer av några utvalda arter som noterats vid punktrutten Tåkern runt i juni 1999-2003. Numbers of some chosen species during the standard route around Tåkern in June. Art/Species 1999 2000 2001 2002 2003 Sånglärka Skylark 60 27 38 42 31 Ladusvala Barn Swallow 11 7 3 6 7 Törnsångare Whitethroat 11 13 10 13 11 Stare Starling 25 12 37 8 20 Hämpling Linnet 9 6 1 1 10 Gulsparv Yellowhammer 15 4 6 8 8 Gråsparv House Sparrow 12 16 3 7 3 26

Nattfågelinventering / Census of night-active birds Lars Nilsson Av tradition genomfördes Fältstationens inventering av nattfåglar i början av juni, i år tisdagen den 3:e. Kvällen och natten bjöd på bra väder; molnfritt, svaga vindar och femton grader i luften. Hela Tåkerns strandlinje kunde täckas in under tisdagen med undantag för en mindre delsträcka som inventerades redan under måndagsnatten. Några delsträckor genomfördes den 2:e juni. Årets inventering var den sjuttonde i ordningen sedan starten 1986. Tillvägagångssättet har hela tiden varit detsamma med olika personer som svarat för sina respektive strandavsnitt. Huvuddelen av rutterna går utmed strandängar, diken och enskilda vägar, men vissa områden avpatrulleras också med kanot på sjösidan av vassbältet. 1989 och 1991 inventerades inte alla delsträckor och 1998 fick evenemanget ställas in helt pga dåligt väder under flera dagar. Rördromen noterades med hela 35 bölande fåglar, nytt rekord. Även för trastsångare blev det all-timehigh, 45 sjungande exemplar. Den noteringen är relevant eftersom även årets mer noggranna trastsångarinventering visar på nytt årshögsta. Fjolårets uppgång för gräshoppsångaren verkar bli tillfällig eftersom antalet halverats till årets tre sjungande fåglar. Även sävsångaren är på stadig nedgång sedan mitten av nittiotalet och närmar sig normalnivån från perioden 1986-1995. Medelvärde 1986-1995 1996 1997 1999 2000 2001 2002 2003 Rördrom 19 15 19 23 29 28 24 35 Vaktel - - - 2-1 1 1 Småfl.sump. 1.2 6 9 1 15 1 2 - M.sumph. 0.2 - - - - - - Kornknarr 0.2 - - 1 - - - - Dubbelbeck. 0.1 - - - - - - Storspov 0.9 - - - - - - - Hornuggla 1.1-1 - - 1 - - Kattuggla 0.3-1 - 1 1-1 Näktergal 5.5 2 5 7 12 5 8 10 Gräshopps. 11 11 5 4 1-6 3 Flodsångare 0.3 - - - 1 - - - Vassångare 0.4 1 - - 1 - - - Sävsångare 39 97 94 73 70 60 53 50 Busksångare - 1 - - - - - - Kärrsångare 1.4 4 - - 4-3 3 Trastsångare 24 23 22 16 23 6 21 45 Tabell 6. Antal revirhävdare som räknades vid nattfågelinventeringen den 2-3 juni 2003 och motsvarande siffror från tidigare års räkningar. Number of night-active birds in June 1986-2003. 27

Inventering av Tåkerns strandängar Lars Nilsson, Bengt Andersson, Anders Elf, Christer Eriksson, Lars Gezelius, Jan Henriksson, Erik Jonsson, Morgan Johansson, Tony Håkansson och Christer Kimgård Under året har ett stort antal hävdade öppna strandängar besökts under häckningstid med syfte att dokumentera antalet häckande fåglar. Mest intresse har ägnats de typiska strandängsarterna; vadare, ängspiplärka och gulärla. Observationer av andra arter, såsom andfåglar, har naturligtvis också noterats. De stora ängarna med många häckande arter och individer har besökts 10-15 gånger från slutet av april till midsommar. Mindre, och därmed oftast mer lättinventerade, strandängar besöktes 4-5 gånger. I det följande redovisas resultaten från de flesta strandängarna tillsammans med siffror från tidigare år. I tabellen nedan sammanfattas antalet häckande par av tofsvipa, rödbena och gulärla. Karteringen av dessa arter är ganska enkel och därmed tillförlitlig samtidigt som förekomsten av dessa arter indikerar att områdets hävd är relativt god. När det gäller tofsvipa står siffran för högsta antalet ruvande fåglar och för rödbena och gulärla antalet revirhävdande par. Arealen avser inventerad strandäng inklusive den s.k. blå bården. Tabell 7. Antal ruvande tofsvipor och revirhävdande rödbene- och gulärlepar på Tåkerns välhävdade strandängspartier 2003, inom parentes anges antal per km 2. Number of breeding Lapwings, Redshanks and Yellow Wagtails on the meadows at Tåkern 2003, within brackets are given number per km 2. Storlek Tofsvipa Rödbena Gulärla (ha) Lapwing Redshank Yellow Wagtail 1. Väversundamaden 22 3 (14) 1-2. Charlottenborgsmaden 15 4 (27) 2-3. Lövängsborgsmaden 18 4 (22) 3-4. Renstadmaden 7 - (-) - - 5. Kvarnängen 16 3 (19) 1-6. Bankängen 23 6 (26) 1-7. Svanshals äng 21 - (-) 1 2 8. Sjötuna 9 5 (56) 2 1 9. Furåsa/Hov 23 5 (22) 1 1 10. Säby 16 5 (31) 2 5 11. Herrestad 15 18 (120) 2 2 12. Källstad hopabete 26 10 (38) 1 2 13. Källstadviken 5 - (-) - 2 14. Yxstad strand 12 2 (17) 1 2 15. Åsby 19 2 (11) 2 3 Summa: 247 67 (27) 20 (8) 20 (8) 15 14 13 12 11 10 9 1 2 3 4 5 6 7 28 8 Figur 33. Strandängarnas lägen. The location of the meadows.

Charlottenborgsmaden 15 ha Med början 1999 startade en restaurering av området. Med grävmaskin skapades norr och söder om Charlottenborgskanalen två dammar med öar (se bild). De är 0,5-1 m djupa och ca 1 ha stora. Även kanalen har breddats och fördjupats. Den del av ytan som fortfarande är opåverkad av grävning har slagits med slåtterblad under hösten. Extensivt bete av islandshästar har förekommit. Vattenytorna har lockat till sig en del fåglar, bl a har både årta och skedand funnits med vardera ett revir. Många andra arter har också dragits till vattnet för att födosöka t ex svarttärnor och rastande vadare. På angränsande åkermark sågs i början av maj 10 ruvande tofsvipor, 11 maj spelade fyra dubbelbeckasiner! och en jorduggla sågs 30 april. Antal häckande par: 2000 2001 2002 2003 Snatterand 1 - - - Årta 1 1 1 1 Skedand 1 1 2 1 Tofsvipa 6 6 6 4 Brushane 1 - - - Enkelbeck 2 6 5 3 Rödbena 2 2 1 2 Ängspiplärka 2 - - - 29

Lövängsborgsmaden 18 ha 1988 påbörjades restaureringen av Lövängsborgsmaden genom fräsning och hela dagens yta om ca 18 ha blev klar 1991. Maden sköts genom slåtter och den utfördes med ett rotorslåtteraggregat i augusti. Det slagna gräset stränglades och brändes. Maden efterbetades av ca 15 islandshästar. Ytan är mycket välhävdad. Karaktäristiskt för slåtterängen är dock att gräset växer till när värmen kommer och vattnet sjunker. Det gör att fåglarna kan vara svårsedda från mitten av maj och fram till slåttern.ytan inventerades på fåglar under perioden 20 april 1 juni. Inventeringen genomfördes med hjälp av handkikare och tubkikare från plattformen och vägen intill. Vid besöken bokfördes i stort sett samtliga fåglar. I tabellen nedan presenteras de arter som har häckat inom området. Enkelbeckasinen är svårinventerad och siffran osäker, antagligen i underkant. Under senare år har vattenståndet varit högt under våren. I slutet av april och början av maj kom ca 75 mm regn, vilket spolierade en del häckningar då vattnet steg. Medel 1993-99 2000 2001 2002 2003 Årta 1.4 - - 1 - Småfläckig sumph. 1.3 2-1 1 Trana 0.7 1 1 1 1 Tofsvipa 13 2 8 15 4 Enkelbeckasin ca 14 10 15 15 12 Dubbelbeckasin 0.3 - - 1 - Rödbena 4.7 2 3 4 3 Brushane 0.4 - - - - Ängspiplärka 1 1-1 - Gulärla 0.7 1 - - - Övriga observationer: M. sångsvan 1 ex 15 mars Bläsgås 1 ex 5-6 april St strandpipare 1 ex 14 april Rödspov 3 ex 22 april och 1 ex 29 april Grönbena 35 ex 3 maj Jorduggla 1 ex 28 april 30

Renstadmaden 7 ha Restaureringen av denna slåttermad strax öster om Ramstad kanal påbörjades under hösten 1997 i Länsstyrelsens regi med buskröjning och fräsning av starrtuvor. Den restaurerade ytan är ca 6 hektar. Maden kan väl spanas av från vallen eller vägen strax söder om maden. Under hösten 1998 kunde tyvärr ingen slåtter bedrivas på grund av det höga vattenståndet. Därför var ytan i något sämre skick under häckningssäsongen 1999. En stor del av området var under våren vattendränkt. Både under 2000 och 2001 har vattennivån under våren varit klart lägre. I augusti 2002 släpptes de första betesdjuren på ytan som varit obetad under många år. Betestrycket blev dock för svagt och under våren fanns mycket långt fjolårsgräs och stora tuvor. Dessutom saknade ytan vattenspeglar. Effekten blev bl a att såväl tofsvipa som rödbena saknades som häckfåglar. Redan 31 maj fanns dock betesdjur på plats, sju vuxna och sju kalvar av nöt, varför det finns hopp om flera häckande vadare kommande år. Antal häckande par: 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Gräsand 3 2? 1-2 Årta 1 - - - - - Småfläckig sumph. 1 1 2-1 1 Tofsvipa 4 3 2 5 6 - Enkelbeckasin 4 2 5 10 7 3 Rödbena 1 - - 1 - - Övriga observationer: Vildsvin 3 individer i maj 31

Kvarnängen 16 ha Effekterna av restaureringen 1993 då den blå bården bearbetades med specialmaskin har efter hand klingat av. Betestrycket på ängsmarken är oförändrat bra men tyvärr visar djuren inget större intresse för att beta i den blå bården. Tofsviporna fortsätter att överraska. Variationen i antal par mellan åren är svårförklarad. Tangerat bottenrekord i år! Den nedåtriktade trenden för Tåkerns ängspiplärkor och gulärlor är tydlig även på Kvarnängen. Antal häckande par: medel 1985-89 medel 1995-99 2000 2001 2002 2003 Tofsvipa 8.4 18 5 11 3 3 Enkelbeck. 3.6 ca 5 3 5 ca 3 6 Rödbena 1.6 3 2 3 2 1 Ängspipl. 2.8 ca 1 - - - - Gulärla 1.6 2.8 1 - - - Övriga observationer: Snatterand 1 par Kricka max 40 ex 28 april Årta 1 par 32

Bankängen 23 ha Jämte Sjötuna och Kvarnängen den mest besökta strandängen. Strandängen är i mycket välhävdat skick ( 19 vuxna och 14 unga nötkreatur 13 juni) och det är gott om fåglar, både häckande och rastande. I blå bården kommer emellertid vegetationen snabbt på våren och eftersom betesdjuren sällan går ut här och betar blir det svårt att få syn på alla fåglar. Mest effektivt ur inventeringssynpunkt är att sitta och vänta på att någon kärrhök ska passera på låg höjd, då tar de flesta fåglarna till vingarna. Rekordsiffran på 24 tofsviperevir 2001 har efter en rejäl nedgång 2002 sjunkit ytterligare till bottennivån sex revir, långt under medelnivån. Antal häckande par: 1996-99 2000 2001 2002 2003 Strandskata 1 1 1 1 1 Tofsvipa 15 8 24 10 6 Enkelbeck. 3? 2 3 2 Rödspov 0,25 - - - - Storspov 0,25 1 - - - Rödbena 1 1 2 1 1 Övriga observationer: Snögås (blå form) Spetsbergsgås Bläsgås Snatterand Gräsand Stjärtand Årta Skedand Småfl.sumphöna Strandskata Svartsnäppa Gulärla 2 ex 29 mars och 1 april 2 ex 14 april 4 ex 17 april 1 par 5 par 26 april 1 par 18 april och 12 maj 2 par 3 par 1 revir 1 ex 26 april 21 ex 13 juni 3 revir 33

Svanshals äng 21 ha Observationerna har dels skett från vandringsleden som går genom ängen och dels från den bro som går över ett dike mitt på ängen. Under de senaste åren har de sämst hävdade avsnitten putsats och betestrycket har ökat. Det har medfört att hävden nu är mycket god över hela området. Trots detta fortsätter tofsviporna att minska i antal. I år var inget revir besatt! Antal häckande par: 1985-89 1996-2000 2001 2002 2003 Strandskata 0.2 0.4 - - - Tofsvipa 7 14 9 1 - Enkelbeck. 8 4 2 4 4 Storspov 0.4 - - - - Rödbena 0.4 1.2 2 1 1 Ängspipl. 2.6 2-1 2 Gulärla 3.8 3.2 2 1 2 Övriga observationer: Vitkindad gås 1 par 17 maj Gravand 1 par 8 april Snatterand 1 par Sothöna 7 ex + 2 ruvande 23 april (ruvar fortfarande 17 maj) Dvärgbeckasin 1 ex 7 november 34

Sjötuna äng 9 ha Inventeringarna (10 besök) gjordes mellan 14 april och 15 juni. Det är dessa som legat till grund för beräkningen av antalet häckande fåglar. Övriga besök som Fältstationen gjort på lokalen har bokförts i kategorin övriga observationer. Ytan är som tidigare år mycket välbetad. Tack vare den exponerade stranden lockar ängen till sig bl a flyttande vadare som man sällan ser på andra platser runt sjön. Strandängen genomgick en omfattande restaurering hösten 1995 då en stor mängd sly avverkades och tuvor frästes bort. Antal häckande par: 1993 medel 1996-2000 2001 2002 2003 Strandskata - 0,2 - - - Tofsvipa 3 10 10 12 5 Brushane - 0,8 - - - Enkelbeck. 4 4 4 3 3 Rödbena - 2 2 3 2 Ängspipl. 1 0,2 - - - Gulärla 1 1 1-1 Övriga observationer: Sångsvan 14 ex 14 april Snögås 1 ex 10 maj Gravand 4 ex 10 maj Bläsand 240 ex 10 maj Snatterand 20 ex 15 juni Kricka 300 ex 15 juni Stjärtand 6 ex 15 juni Strandskata 4 ex 23 april M strandpipare en misslyckad häckning St strandpipare 2 ex 31 maj Kustpipare 1 ex 8 juni Kustsnäppa 1 ex 8 juni Mosnäppa Kärrsnäppa Brushane Dvärgbeckasin Enkelbeckasin Rödspov Svartsnäppa Grönbena Dvärgmås Skräntärna 13 ex 17 maj max 88 ex 11 oktober 150 ex 12 maj 1 ex 22 maj, 1 ex 16 okt. 30 ex 14 april 2 ex 9 augusti 50 ex 8 juni 45 ex 4 maj 4 ex 29 maj 12 ex 4 maj 35

Furåsa - Hov 23 ha En långsträckt strandäng som delvis ligger inklämd mellan skog och vass. Här har aldrig varit några mängder med häckfåglar, men områdetär ändå attraktivt för rastare och fåglar på näringssök. Häckande par: 2000 2001 2002 2003 Tofsvipa 8 2 5 5 Enkelbeckasin? 2 3 3 Rödbena 1-1 1 Ängspiplärka? 1 1 1 Gulärla - - 1 1 Övriga observationer: Gravand 1 par 7 april och 27 maj Snatterand 3 par Stjärtand 5 ex 17 april Årta 2 par Skedand 2 par Säby 16 ha Området har under lång tid varit välbetat. En del för fågellivet störande element finns i form av ristipp, skjutbana och annan verksamhet. Trots detta är antalet arter och individer högt. 2001 2002 2003 Strandskata 1 1 1 Tofsvipa 10 15 5 Enkelbeckasin?? 4 Rödbena 1 2 2 Ängspiplärka - - 1 Gulärla 3 4 5 Övriga observationer: Gravand 1 par Snatterand 2 par Årta 1 par Skedand 2 par 36

Herrestad äng 15 ha Antalet tofsvipor fluktuerar rejält. Flera förklaringar finns till detta fenomen. Helt uppenbart är att högt vattenstånd tidigt på våren ger färre häckande par. Kraftig bopredation tidigt på säsongen kan också göra att viporna överger lokalen. Under 2003 är antalet vipor på en fortsatt hög nivå till skillnad mot de flesta andra strandängar där antalet minskat drastiskt. I västra delen av området har en hel del sly kommit upp. Det missgynnar givetvis bl a vadarna, istället har buskskvätta etablerat sig med ett par. Antal häckande par: 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Tofsvipa 17 18 5 15 4 19 18 Enkelbeckasin 3 2 2 8 3 9 - Storspov 1 - - - 1 - - Rödbena - 1 1 1-1 2 Ängspiplärka - - - 3 - - - Gulärla?? 3 2 1 2 2 Övriga observationer: Kanadagås 1 kull Snatterand 1 par Årta 1 par Enkelbeckasin ca 350 ex 26 april Rödspov 1 ex 10 maj Storspov minst 3 par på åkrarna norr om ängen 37

Källstad hopabete 26 ha Området har av de två huvudinventerarna besökts sex gånger under april och maj. Besök har också gjorts i juni. Hopabetet är mycket välbetat och utgör gynnsam häckningsbiotop för många vadare Antal häckande par: 1993 medel 1996-2000 2001 2002 2003 Strandskata? 0,6 1 1 1 M Strandp. 1 - - 1 - Tofsvipa 14-18 13 15 16 10 Brushane 1-2 0,2 1 1 - Enkelbeck. 10-12 5 6-7 7-8 8 Storspov 1 - - - - Rödbena 1 1 2 1 1 Drillsnäppa - 0,4-1 1 Ängspipl. 6 1-1 1 Gulärla 1-2 2 3 2 2 Övriga observationer: Sånglärka 2 par häckar 38

Yxstad strand 12 ha Området är röjt under senare år och betas därefter med högt tryck. Ängen är smal men öppen och utan träd/buskar förutom i västra kanten. Blå bården är öppen hela våren. 2003 Tofsvipa 2 Enkelbeckasin 2 Rödbena 1 Gulärla 2 Övriga observationer: Vitkindad gås 1 ex 22 maj Åsby 19 ha Området har varit välbetat, ja rentav kortsnaggat, under många år. Mellan ängen och vassen finns en välutvecklad blå bård utan igenväxningssymptom, troligen beroende dels på bra betestryck och dels på det magra underlaget i form av gallstrand. 2002 2003 Strandskata - 1 Tofsvipa 6 2 Brushane 1 Enkelbeckasin? 2 Rödbena 2 2 Ängspiplärka - - Gulärla 1 3 Övriga observationer Spetsbergsgås 4 ex 19 maj Bläsgås 1 ex 23 april Vitkindad gås 4 ex 14 maj Snatterand 1 par Årta 1 par Skedand 2 par 39