Årsrapport 2014 från Tåkerns Fältstation Årsrapport 2014 från Tåkerns Fältstation.

Transkript

1 Årsrapport 214 från Tåkerns Fältstation 1

2 Föreningen Tåkerns Fältstation är en sammanslutning av fauna- och floraintresserade personer och har till ändamål att främja intresset för biologiska studier samt att verksamt delta i arbetet för naturskydd. Verksamheten stöds ekonomiskt av Tåkernfonden. Styrelsen Ordförande: Bengt Andersson Åkerstigen 6 lago.andersson@telia.com ÖDESHÖG Vice ordf: Tommy Tyrberg tel Kimstadvägen 37 tommy.tyrberg@gmail.com 61 2 KIMSTAD Sekreterare: Lars Gezelius S. Krängevägen 16 lars.gezelius@lansstyrelsen.se LINKÖPING Kassör: Jan Henriksson Bondegatan 15 A janne.bittan@bredband.net MJÖLBY Ledamöter: Ellen Hultman Konny Hörberg Tommy Berg Adam Bergner Stora Broby 1 Vretgatan 11 Norra vägen 57 Barnhemsgatan ÖDESHÖG SOMMEN ÖDESHÖG LINKÖPING ellenhultman@yahoo.se konnyh@hotmail.se b.tommy@live.se adam.bergner@gmail.com Suppleanter: Peter Berglin Ruben Brage Kim Arrio Bo Håkansson Fortunagatan 33 Tröskaregatan 9 Navestadgatan 4U Karpstigen JÖNKÖPING LINKÖPING NORRKÖPING TRANÅS peterberglin@ mail@rubenbrage.se swespy_kim@hotmail.com bo.thomas.hakansson@ comhem.se telia.com Föreningsadress: Fältstation: Tåkerns Fältstation, Box 24, MJÖLBY Renstad, Åsen 2, VÄDERSTAD Postgironummer: Medlemsavgift: Avgiften 215 är 1 kr - inkluderar ett info och Vingspegelns Tåkernnummer. Adress hemsida: Org. nr

3 14 Redaktörer: Lars Gezelius och Lars Nilsson Linköping 215. ISSN Meddelande nr. 97 från Tåkerns Fältstation. Rapport till Tåkernfonden. Upplaga: 15 ex. Omslag/Cover: Buskskvätta/Whinchat. Foto: Johan Träff Annual report 214 from Tåkern Field Station, Sweden Contribution No. 97 from Tåkern Field Station. Report to the Tåkern Fund. De årliga rapporterna som publicerats sedan 199 har haft lite olika namn. Till en början hette de "Fältarbete" ( ). Sedan kom namnet "Fåglar i Tåkern. Fältarbete" ( ) och rapporten registrerades med ett ISSN nummer hos Kungliga biblioteket. Eftersom det inte alltid bara handlar om fåglar kändes benämningen Fåglar i Tåkern inte helt korrekt. Från och med 2 heter den kort och gott "Årsrapport från Tåkerns Fältstation". Arter på rödlistan anges med hotkategori i rubriken. (EN - Starkt hotad, VU- sårbar, NT - nära hotad). Innehåll Verksamheten Väder... Doppingar... Rördrom... Knölsvan... Gåsräkningar... Sädgås... Kanadagås... Grågås... Årta... Skedand... Snatterand... Simfågelräkningar... Brun kärrhök... Småfläckig sumphöna... Trana... Skrattmås... Fisktärna... Svarttärna... Trastsångare... Vassångare... Skäggmes... Pungmes... Ringmärkning... Inventering av strandängar... Övriga obsar Förteckning över meddelanden... Sida Tåkerns Fältstation stöds ekonomiskt av Tåkernfonden. Tåkern Field Station is financially supported by the Tåkern Fund. 3

4 Verksamheten Fältstationsåret 214 blev relativt omfattande vad gäller fältarbete och guidningar vid Glänås. Ännu ett jubileum firades i september var det 5 år sedan den första fågeln, en rödhake, ringmärktes vid Tåkern. Fältarbetet har utförts av många trotjänare, några rookies och liksom tidigare med ett internationellt inslag. Ny art för Tåkern blev bronsibis och sällsyntheter som svart stork, stäpphök, aftonfalk, tuvsnäppa och turturduva sågs. Stationen var bemannad hela 154 dagar, med nästan daglig bemanning från maj till början av september. Långliggande personal var Karl-Martin Axelsson, Adam Bergner och Lars Gezelius. Från Litauen kom assistenten Matas Joneliunas. Omfattande inventerings- och ringmärkningsinsatser har också gjorts av Bengt Andersson, Kim Arrio, Tommy Berg, Peter Berglin, Göran Bergengren, Torbjörn Blixt, Benny Ekberg, Christer Elderud, Ramona Eriksson, Jan Henriksson, Linnea Henriksson, Ellen Hultman, Bo Håkansson, Konny Hörberg, Johan Molin, Gunnar Myrhede, Elke Myrhede, Lars Nilsson, Jan-Erik Nordqvist, Andreas Pettersson, Per Saarinen och Magnus Swenson. Under året noterades enligt svalan 21 arter vid sjön. Januari - mars Stationen var bemannad 11 dagar. Två vinterfågelrutter genomfördes i början av januari, Tåkern Runt och Omberg. Denna vinter deltog vi i midvinterräkning av simfåglar, då sjön var helt öppen. Matning av örn vid åteln öster om Glänås samt småfåglar vid fågeltornet bedrevs. Viss småfågelfångst bedrevs vid Glänås och lite småfågelmärkning förekom vid Åsen. Vi deltog i guidningsevenemanget "Vinterfåglar inpå knuten". I mars genomfördes två gåsräkningar och en nattfågelrutt kördes. Personal var Lars Gezelius, Adam Bergner och Bengt Andersson. April-maj Under april var stationen bemannad 14 dagar. En tran- och gåsräkningar genomfördes. Ännu en nattfågelrutt kördes. Inventeringarna av strandängarna påbörjades, liksom kartering av brun kärrhök, rördrom och trana. Under maj var stationen bemannad 17 dagar. Strandängarna inventerades, grågåskullar räknades och karteringen av skäggdopping, skedand, årta, snatterand, pungmes, skrattmås, tärnor, trastsångare, vassångare och pungmes påbörjades. Ringmärkning visades vid Glänås under fågelskådningens dag. Holkarna vid Åsen och Glänås kollades. Sex paddlingsturer gjordes; en till Tovören, en till Prästören och fyra till Renstad yttre. Personal under månaderna var bl.a. Adam Bergner, Kim Arrio, Lars Gezelius, Lars Nilsson, Per Saarinen, Ellen Hultman och Karl-Martin Axelsson. Juni-juli Under juni var stationen bemannad 19 dagar. Arbetet under perioden dominerades av inventeringar av häckande fåglar på strandängarna samt trastsångare, vassångare, rördrom, måsar, tärnor, doppingar, trana och pungmes. Punktruttsinventeringarna "Tåkern runt" och Omberg genomfördes. Inventeringarna ute i sjön omfattade totalt tolv paddelturer fördelat på Renstad yttre 2, Tovören 3, västra vassarna 2, östra delen 2, Källstadviken 1, Prästören 1 och Lorbydeltat 1. Ringmärkning av boungar av skrattmås, fisktärna, svarttärna, pilgrimsfalk och holkhäckande fåglar bedrevs. Den traditionella nattsångarinventeringen genomfördes 6 juni. Växtinventering bedrevs för Östergötlands flora. En visning av ringmärkning för synsvaga samt en veckoslutskurs i ringmärkning genomfördes. I juli var stationen bemannad 28 dagar. Den standardiserade ringmärkningen vid Renstad kanal startade och fångst bedrevs under totalt 15 morgnar. I övrigt inventerades knölsvan och rastande vadare. En paddeltur till Tovören genomfördes. Personal var Karl-Martin Axelsson, Adam Bergner, Per Saarinen, Johan Molin, Torbjörn Blixt, Matas Joneliunas (Litauen), Kim Arrio, Ellen Hultman, Linnea Henriksson, Andreas Pettersson samt Lars Gezelius. 4

5 14 I augusti var stationen bemannad 28 dagar och i september 16. Personal var Karl-Martin Axelsson, Kim Arrio, Adam Bergner, Per Saarinen, Andreas Pettersson och Lars Gezelius. Två simfågelräkningar och tre gås- och tranräkningar genomfördes. Ringmärkning vid Renstad kanal bedrevs 22 morgnar i augusti och 1 i september. Dvärgbeckasinfångsten vid Glänås påbörjades av Christer Elderud och Kent Persson. 2 september firades stationens 5-årsjubileum för den första ringmärkta fågeln i Tåkern. Ca 6 personer bevistade då visning av ringmärkning vid Glänås. Augusti-september Oktober-december Under perioden var stationen bemannad 21 dagar. Fyra gåsräkningar och en simfågelräkning genomfördes. Ringmärkning bedrevs vid Renstad kanal fyra morgnar under oktober. Fångst av dvärgbeckasin bedrevs ett 1-tal kvällar. I november deltog hela 12 personer för Ödeshög i det prestigefyllda kommunrallyt. Personal/Gåsräknare var bl.a. Bengt Andersson, Karl-Martin Axelsson, Kim Arrio, Tommy Berg, Peter Berglin, Adam Bergner, Benny Ekberg, Ellen Hultman, Bo Håkansson, Konny Hörberg, Staffan Kvist, Gunnar och Elke Myrhede, Jan-Erik Nordqvist, Per Saarinen och Tommy Tyrberg. Övriga som bidragit med inventeringsinsatser är Göran Bergengren, Christer Eriksson, Jan Henriksson och Magnus Swenson. Verksamheten har figurerat i TV, radio och press. Väder (data från SMHI, där temperatur gäller väderstationen Malmslätt och nederbördsdata från Omberg) Det blev en mycket mild vinter. Sjön frös till i januari, men var åter helt öppen 1 mars. I slutet av april var det riktigt varmt. Våren blev sedan nära normal vad gäller temperatur men mycket nederbördsrik i maj. I juli kom det in riktig högsommarvärme med dryga 3 grader. Hösten blev också relativt varm och ganka nerderbördsrik. I december var det mycket milt, men på juldagen kom kylan och sjön frös snabbt till. Figur 1. Temperaturavvikelse från normalvärdet under dec dec Deviation (degrees) from normal temperature from December 213 to December 214. Avvikelse/grader D J F M A M J J A S O N D Månad/Month Figur 2. Nederbörden i procent av normalvärdet under dec dec (Normalvärdet = 1 %.) Precipitation expressed as percentage of normal amount. December 213 to December 214. (Normal precipitation = 1 %). Nederbörd i % av normalvärdet D J F M A M J J A S O N D Månad/Month

6 Skäggdopping Podiceps cristatus Lars Nilsson Inventeringen av skäggdopping som återupptogs 1996 efter över 2 års uppehåll fortsatte för sjuttonde året. Den största insatsen har gjorts på räkning av par under juni-juli och totalantalet skäggdoppingar under sommar och höst. I vissa områden med många doppingpar har antalet bon räknats. Totalt lokaliserades 159 par (revir). Det är en rejäl uppgång från 213 och närmar sig årshögsta (data fr.o.m. 1996) 164 revir som noterades 27. Betingelserna i Tåkern är för närvarande uppenbarligen mycket goda för många arter vilket avspeglas i mängden översomrare och rekordsiffror vid höstens simfågelräkningar. Vid simfågelräkningarna noterades följande antal skäggdoppingar i mitten av månaden: augusti 124, september 32 och oktober 58. År Antal revir par 25 par 15 par 4 par 1 par 19 par Figur 3. Skäggdoppingrevir, totalt 159 par. Territories of Great Crested Grebe, in total 159 pairs. Smådopping Tachybaptus ruficollis Noterad bara vid fem tillfällen med sedvanligt mönster, d.v.s. inga indicier på häckning. Ett ex. vid Hovtornet 3 mars, hörd vid Svanshals udde 2 maj och ett ex. Hovtornet 13 augusti. 2 oktober 9 november fanns tre ex. både vid Hov och Glänås. Svarthakedopping Podiceps auritus Observerad vid sex tillfällen under perioden april till juli. Under våren 1-2 ex. vid Hov och Glänås, 19 april - 3 maj, troligen rastande fåglar. Dessutom två ex. vid Glänås 5-7 juli. Svarthalsad dopping Podiceps nigricollis (EN) Ett par vid Glänås 26 april är första observationen sedan 21! Två ex. på samma lokal även 14 maj. 6

7 Rördrom Botaurus stellaris (NT) Lars Gezelius Den första rördrommen hördes 22 februari. Inventeringen har pågått från islossningen fram till midsommar. Avlyssning har skett från stränderna och vid paddelturer i kanaler och vid vassens ytterkant, parallellt med räkning av övriga vassarter såsom brun kärrhök och trastsångare. Vassbesök är ett måste för att lokalisera reviren, då avståndsbedömningen är mycket svår att göra. Rördrommen är ju fågelsjöns doldis och ses enstaka gånger vid spelflykten under tidig vår. Större är chansen i början av juni, då honorna flyger fram och åter mellan boet och ut till fiskeplatserna. Reviren ligger tätast i de västra vassarna och med jämn spridning i sjöns östra del. 5 tutande hanar registrerades och populationen är relativt stabil. Sista observationen gjordes 22 november. Enligt Fåglarna i Sverige - antal och förekomst (SOF 212) finns ca 78 par i Sverige Antal hanar/number of males År/year Figur 4. Antalet tutande rördrommar Number of booming Bitterns Figur 5. Tutande hanar av rördrom, totalt 5 st. Booming Bitterns, in total 5 males.

8 Knölsvan Cygnus olor Lars Nilsson Efter att ha ägnat knölsvanen ringa uppmärksamhet började Fältstationen 1998 att samla in mer data om arten. Förutom noteringar om bl.a. häckande svanar som gjorts i samband med annat inventeringsarbete har räkningar av ungkullar skett från strategiska platser runt sjön, framförallt från Glänåstornet. Här ser man i juni-juli en stor del av kullarna som har kläckts i sjön under året. Från höstens simfågelräkningar finns också data men här är naturligtvis antalet översomrare och inflyttare stort. Även om simfågelräkningarna inte visar hur många häckningar som genomförts i sjön under året ger de ändå en bra bild av Tåkerns förutsättningar att attrahera knölsvanar. Till skillnad mot föregående år blev vintern mild. Det gjorde att svanar blev kvar i sjön hela vintern. Årets högsta notering som inräknades vid simfågelräkningarna blev 416 ex den 16 augusti. Det är återigen totalrekord för simfågelräkningarna, räkningar som genomförts varje höst sedan mitten av 197-talet. Antalet svanar var sedan högt fram till årsskiftet med bl.a. 2 på juldagen. Antalet kullar i sjön uppskattades till 6, en siffra som i år av olika skäl är ganska osäker. Medeltalet för de senaste tio åren är 71 kullar, med stor variation mellan åren.varför antalet kullar varierar så mellan åren har vi idag ingen bra förklaring till. Det finns inget som tyder på att födounderlaget har förändrats, kransalgsbestånden är på en fortsatt hög nivå. Sedan finns det naturligtvis en hel rad andra faktorer som kan påverka antalet häckande knölsvanar, inte minst förhållandena i övervintringskvarteren. Figur 6. Max antal knölsvansfamiljer under sommaren i Tåkern Maximum number of Mute Swan families during summer Antal kullar / Number of families År / Year jan 25-feb 19-mar 2-apr 2-maj 6-aug 17-jul 16-aug 13-sep 18-okt 23-nov 25-dec 29-dec Figur 7. Antal knölsvanar i Tåkern 214 räknade i huvudsak från Glänås fågeltorn (från och med september, inklusive årsungar). Number of Mute Swans in Lake Tåkern in 214 counted mainly from Glänås bird tower. From September juveniles are included. 8

9 Gåsräkningar /Goose-counts Lars Gezelius och Bengt Andersson Under våren genomfördes två räkningar och under hösten åtta. Mittmånadsräkningarna på hösten ingår i de av Wetlands International samordnade europeiska inventeringarna av gäss. Räkningsmetodiken var densamma som tidigare år, d.v.s. gässen räknades under morgonuppfloget från sju platser runt sjön. Räkningarna kompletterades med artbestämning av ovanligare arter på fälten senare samma dag eller dagen efter. Hösten bjöd på ökande antal av tranor, sädgäss och inte minst vitkindade gäss. Sädgåsens max på drygt 13 är det högsta höstrastande antalet vid Tåkern sedan 22. Sista observationen gjordes 2 december. Endast nio ex. bestämdes till rasen tundrasädgås. Grågässen toppade i mitten av augusti, men med lägsta antal sedan 21. Vitkindade gäss toppade med 23 ex., vilket är rekord för Tåkern. Utanför räkningarna noterades makalösa 4 ex. vid Ramstad Bläs- och spetsbergsgäss rastade i relativt beskedliga antal. 11 fjällgäss passerade Glänås 17.1 och ett ex. sågs där Åtta prutgäss sågs vid Renstad 8.1. Under våren toppade sädgås med 13 och grågås med 145 redan 8 mars. Bläsgås rastade med som mest 15 ex och spetsbergsgås med 45 ex tundrasädgäss noterades på Hånger 29.3 till 1.5. En prutgås sågs Tabell 1. Antalet individer av olika gåsarter vid höstens räkningar. Number of Geese counted during the autumn. 16/8 3/8 13/9 4/1 18/1 25/1 1/11 15/11 Sädgås Anser fabalis Grågås Anser anser Bläsgås Anser albifrons Spetsbergsgås Anser brachyrhynchus Kanadagås Branta canadensis Vitkindad gås Branta leucopsis 9

10 Sädgås Anser fabalis (NT) Höstmaximum infaller allt senare på säsongen. Årets topp kom 25 oktober då 133 ex. räknades, vilket är det högsta sedan 22. De flesta gässen flög liksom tidigare ut i sektorn Säby- Furåsa samt vid Holmen-Renstad (särskilt under senare delen av hösten). Antalet sädgäss i Sverige 214 var i oktober 59. Arten ökade som höstrastare i Sverige fram till 27 och har sedan legat kring 6. Under senare år tyder observationer på att rasen tundrasädgås (A.f. rossicus) är vanligare än man trott Antal/number År/Year Figur 8. Max antal sädgäss vid Tåkern höstarna Linjen anger rullande treårsmedel. Maximum number of Bean Geese at Tåkern during the autumns The line shows running three-year means. Kanadagås Branta canadensis Antalet höstrastande kanadagäss ökade i slutet av 199-talet men efter 21 finns en klart nedåtgående trend vad gäller höstmaximum. Variationerna under hösten är dock stora och beror bl.a. på att de utnyttjar Vättern som alternativ sovplats. Årets max, 192 ex., inräknades så sent som 15 november. Antalet häckande kanadagäss är fortsatt lågt i Tåkern. I maj-juni sågs inga kullar i vassarna och på strandängarna. Antalet kullar föregående år har varit 2, 4, 6, 3, 6, 3, 3, 19, 18, 8, 16, 16, 14, 14 och slutligen 22 kullar år I hela Sverige ökade antalet höstrastare fram till 27, varefter en minskning skett. Figur 9. Max antal kanadagäss vid Tåkern höstarna Maximum number of Canada Geese at Tåkern during the autumns Antal/Number År/Year

11 Grågås Anser anser Maxantalet grågäss under hösten, 119 ex. i mitten av augusti, är klart lägre än toppåren. Totalsumman har vid de riksomfattande septemberinventeringarna i Sverige ökat kraftigt från 2 ex till omkring 225 ex. 21. Därefter har arten gått tillbaka något och 214 räknades ca 166 ex Antal/Number År/Year Figur 1. Maxantal grågäss under höstarna Maximum number of Greylag Geese during the autumns Årets inventering av häckande grågåsfamiljer var heltäckande och räkningarna skedde 25 april - 11 maj, under perioden då kullarna lämnar vassområdena och går upp på strandängarna. Detta år kläcktes kullarna mycket tidigt. Första kullen sågs redan 16 april, vilket är fenologirekord för Tåkern. Det högsta antalet kullar på respektive strandängsavsnitt blev Väversunda 66, Åsby 54, Yxstad 8, Hopabetet 2, Herrestad 18, Svälinge 5, Sandby 6, Säby 1, Hov 28, Furåsa 25, Sjötuna 25, Glänås 6, Svanshals 61, Bankängen 35, Kvarnängen 6 och Ramstad 25. Årets inventering slutade på hela 53 kullar, vilket innebär en rejäl ökning. Antalet sedda kullar är naturligtvis inte samma sak som antalet häckande par som är större. 12 antal kullar / number of families År / year Figur 11. Antal grågåskullar Number of Greylag Geese families

12 Årta Anas querquedula (VU) Lars Nilsson Årtan har räknats runt Tåkern enligt samma principer som gällt för skedand. Uppträdandet följer också samma mönster, lättobserverad i blå bården under våren och färre observationer fram mot sommaren. Under 214 räknades till tio revir vid sjön. Det är en klar uppgång jämfört med fjolårets bottennotering på sju revir, men ändå på en oroande låg nivå. I slutet av 197-talet uppskattades det häckande beståndet till 15-2 par. Under andra halvan av 8-talet ökade antalet par med en topp 199 på 4-45 par. Under slutet av 9-talet har antalet sedan minskat. Medeltalet för de senaste femton åren är 12 par. Första observationen för året gjordes den 15 april, då tre ex. sågs vid Glänås. Största antal samtidigt under våren var fyra hanar, som sågs både vid Renstad Yttre och Sjötuna i slutet av maj. I slutet av juli fanns fem ex. vid Sjötuna. Vid simfågelräkningen 16 augusti observerades en fågel vid Svälinge, vilket också blev årets sista observation Antal revir / Number of territories År/Year Figur 12 Antalet par av årta i Tåkern Number of breeding pairs of Garganey in Tåkern Figur 13. Par/revir av årta Anas querquedula, 1 st. Number of pairs of Garganey, 1. 4 par 12

13 Skedand Anas clypeata Lars Nilsson Under årens lopp har försök gjorts att uppskatta hur många skedänder som häckar i Tåkern. Detta är ingen lätt uppgift. Fåglarna, och då speciellt hanarna, uppehåller sig i april och fram till juni företrädesvis i den s.k. blå bården, det öppna vattnet mellan vass och strandäng. De är då lätta att räkna. De är också rörliga och flyger gärna mellan olika lokaler runt sjön. Uppskattningen av antalet häckande par bygger framförallt på ett stort antal besök vid de olika strandängarna. Antalet hanar och honor har räknats. Under 214 beräknas 21 par av skedand ha funnits vid sjön under häckningstid. De sju senaste åren har antalet par etablerat sig på en högre nivå än tidigare. Medeltalet för de senaste sexton åren är 2 par. Första observationen gjordes den 3 april, då två ex. sågs vid Svälinge. Under vår/sommar sågs sedan som mest 18 ex. vid Tovören 18 maj. Högsta antal vid ordinarie simfågelräkning blev 18 ex. den 16 augusti, en lägre siffra än tidigare år. Årets sista observation gjordes vid Glänås den 23 november då en fågel sågs. 3 Antal revir / Number of territories År/Year Figur 14. Antalet par av skedand Tåkern Number of breeding pairs of Shoveler in Tåkern Figur 15. Par/revir av skedand Anas clypeata, 21 st. Number of pairs of Shoveler,

14 Snatterand Anas strepera Lars Nilsson Här görs återigen ett försök att beräkna hur många snatteränder som finns i Tåkern. Uppgiften är inte lätt eftersom snatteranden under häckningstiden är ganska mobil och också kan vara diskret i sitt uppträdande. Till hjälp har jag tagit framförallt Fältstationens dagbok. Här finns registrerat ett antal observationer dels från olika strandängar med blå bård och dels från paddlingsturer från olika delar av sjön. Komplettering görs också med obsar från de olika fågeltornen. Liksom för övriga redovisningsarter ger artportalen värdefull extra information. Med utgångspunkt från dagboken bedöms Tåkernpopulationen under 214 till 41 par. Det är en fortsatt anpassning till nivåer som rådde för tio år sedan. Medeltal för de senaste tretton åren är 38 par. Märk dock att siffran är ganska osäker eftersom snatteranden, som tidigare påpekats, är både mobil och diskret i sitt uppträdande. Dessutom anländer allt större mängder fåglar under senvår/försommar för att rugga i sjön och blir svåra att skilja från det häckande beståndet. Årets första observation av snatterand gjordes redan den 26 februari då ett par sågs vid Sjötuna. I juni samlas snatteränder i större flockar. I början av månaden fanns 15 ex. i Svälingeviken. Under höstens simfågelräkningar noterades mycket höga antal (16 augusti 27 ex., 13 september 185 ex., 13 oktober 6 ex.). Årets sista observation gjordes 7 december; då tre ex sågs från Glänåstornet. Antal revir / Number of territories År/Year Figur 16. Par/revir av snatterand Anas strepera, 41 st. Number of territories of Gadwall, 41. Figur 17. Par/revir av snatterand Anas strepera, 41 st. Number of pairs of Gadwall, par 8 par 1 par 6 par 14

15 Simfågelräkningar / Counts of Waterfowl Lars Gezelius Under hösten genomfördes tre simfågelräkningar. Räkningen i september ingår i de alleuropeiska räkningarna av simfåglar som är en del av Wetlands International program. Väderbetingelserna var relativt bra vid alla räkningstillfällena med god sikt och svaga till måttliga vindar. Vid räkningen i augusti var det dock lite regnskurar. Räkningsplatserna var i stort sett bemannade som tidigare år, d.v.s. Svanshals udde, Glänås, Sjötuna, Hov, Säbyviken, Svälinge och Åsby. Antalet rastande simfåglar blev det högsta någonsin för Tåkern, drygt 1 fler än tidigare rekord som var hösten 29. Tidiga höstens antal blev generellt dubbelt så höga som medeltalen för de tio föregående åren. Brunand (rekord) och sothöna dominerade med omkring 3 vardera! Andra arter med höga antal var knölsvan, bläsand, snatterand. 416 knölsvanar är också rekord för Tåkern! Vigg, knipa och storskrake förekom i relativt höga antal i oktober. Bland fåtaliga arter kan nämnas fyra gråhakedoppingar och två bergänder. De stora antalen förklaras bl.a. av att en stor del av sjöns bottenyta var bevuxen av axslinga Myriophyllum spicatum, kransalgen rödsträfse Chara tomentosa, samt flera nate-arter. Utanför räkningarna kan nämnas att 2 knölsvanar och 4 sothöns var kvar året ut. 5 vigg räknades från Glänåstornet och 2 ex. noterades salskrakar rastade vid Hov Antal År Figur 18. Totalt antal inräknade simfåglar, exklusive sothöns, i Tåkern under septemberräkningen Linjen anger rullande treårsmedelvärde. Total number of waterfowl, exclusive of Coots, in Tåkern in the mid-september counts The line shows running three-year mean. 15

16 Augusti Antal/number År/year Oktober Antal/number År/year Figur 19. Totalt antal inräknade simfåglar vid augustiräkningarna (omkring 17 augusti) och oktoberräkningarna (omkring 15 oktober). Ingen räkning genomfördes i augusti 1993 eller i oktober Total number of waterfowl counted in Lake Tåkern in August and October. Våren och sommaren 6.1 räknades 29 knölsvanar och 33 sångsvanar noterades Under våren sågs som mest 4 sothöns och 55 knipor i mars, 25 viggar 6.4 och 3 brunänder Hela 49 bergänder rastade vid Glänås 6.1 och samtidigt sågs 42 salskrakar vid Hov. I början av juni sågs omkring 5 brunandhanar vid Glänås och minst 5 ex. fanns i sjön i början av juli. Under sommaren sågs två salskrakehanar vid Svälinge. 16

17 Tabell 2. Antal simfåglar vid höstens räkningar. Inom parentes anges medelantalet för de senaste tio årens räkningar. * anges vid månadsrekord för Tåkern. Number of Waterfowl during the autumn counts. Within brackets is given the mean for the latest ten years counts. * marks new monthly record for Tåkern. 16/8 (4-13) 13/9 (4-13) 18/1 (4-13) Skäggdopping Podiceps cristatus 124 (211) 32 (284) 58 (417) Gråhakedopping Podiceps grisegena (1) () 4* () Smådopping Tachybaptus ruficollis (1) (1) (1) Storskarv Phalacrocorax carbo 33 (131) 212 (246) 81 (28) Häger Ardea cinerea 32 (22) 13 (17) 12 (21) Knölsvan Cygnus olor 416* (2442) 326 (2487) 28 (257) Sångsvan Cygnus cygnus (3) (2) 27 (1) Gravand Tadorna tadorna (3) (1) (1) Bläsand Anas penelope 41 (244) 582 (3969) 5 (597) Snatterand Anas strepera 27* (674) 185 (198) 6 (484) Kricka Anas crecca 36 (824) 53 (1112) 162 (334) Gräsand Anas platyrhynchos 13 (1414) 16 (157) 82 (1423) Stjärtand Anas acuta 15 (14) 22 (161) 41 (75) Årta Anas querquedula 1 (1) () () Skedand Anas clypeata 18 (5) 11 (29) 12 (16) Brunand Aythya ferina 18 (1734) 31* (1545) 22 (4887) Vigg Aythya fuligula 21 (1566) 25 (1244) 463 (248) Knipa Bucephala clangula 11 (275) 28 (179) 36 (164) Bergand Aythya marila () 2 () () Obest. änder Aninae sp. 5 (1583) (1472) (239) Salskrake Mergus albellus 2 (2) (2) 52 (51) Småskrake Mergus serrator () (1) () Storskrake Mergus merganser (3) 51 (48) 7* (159) Sothöna Fulica atra 3* (879) 29 (189) 156 (3479) Rörhöna Gallinula chloropus () () () Summa: (31563) (3517) (25167) % av medelvärdet 199 % 216 % 91 % 17

18 Brun kärrhök Circus aeruginosus Lars Gezelius Den första brunhöken sågs 22 mars. Inventeringen pågick fram till midsommar och var intensivast i april, då bobyggnaden pågår. Både honan och hanen bygger med mindre kvistar, vass och starr och fodrar boet med gräs. Likt övriga rovfåglar byggs boet på under hela ruvningstiden och även efter kläckningen. Tätast låg reviren i Ramstad-Rensad yttre. Fördelningen av antalet par i sjöns sektorer blev SW 21 par, NW 11 par, SE 5 par och NE 7 par. Totalt häckade 44 par och stammen visar en liten minskning de senaste åren. Enligt Fåglarna i Sverige - antal och förekomst (SOF 212) häckar ca 15 par i Sverige. Inga ungar har ringmärkts och inga återfynd har rapporterats. Årets sista observation gjordes 1 oktober Antal par/number of pairs År/year Figur 2 Antalet par av brun kärrhök i Tåkern Number of breeding pairs of Marsh Harriers in Tåkern Figur 21. Antal häckande par av brun kärrhök i fyra sektorer, totalt 44 par. Number of pairs of Marsh Harriers in different parts of the lake, in all 44 pairs

19 Småfläckig sumphöna Porzana porzana (VU) Lars Nilsson Antalet småfläckiga sumphönor har varierat betydligt mellan åren. I figur 22 visas numerären under de senaste dryga 4 åren. De sista åren på 196-talet skedde en drastisk minskning då noll till fem individer hördes kunde 1-25 exemplar höras på sträckan Väversunda-Renstad. Under 199-talet kan en svagt uppåtgående trend skönjas. År 2 var ett toppår med en av de högsta årssummorna under hela perioden. De senaste 13 åren har antalet revir varierat kraftigt, från ett till tio revir per år. Under 214 gjordes relativt få observationer, 9 maj till 6 september. Tre revir konstaterades. I slutet av augusti och början av september kunde en till två fåglar ses vid Glänåstornet. Troligen får vi även kommande år se en stor variation i antalet spelande fåglar, som kanske inte främst beror på tillgången till lämpliga häckningsbiotoper utan mer på förhållanden i övervintringsområdet och under flyttning. Enligt Fåglarna i Sverige - antal och förekomst (SOF 212) finns ca 25 par i Sverige. 3 Antal hanar/number of males År/year Figur 22. Antal spelande småfläckiga sumphönor vid Tåkern Number of whistling Spotted Crakes at Lake Tåkern Figur 23. Revir av småfläckig sumphöna i slutet av maj och början av juni 214. Territories of Spotted Crakes in late May and early June

20 Trana Grus grus Lars Gezelius De första tranorna sågs redan 25 februari. Under våren räknades tranor i samband med gåsräkningarna i mars - april. Alltsedan våren 26 har det varit tämligen låga antal vårrastande tranor, men i år blev det rekord med 4 ex. 29 mars. Tidigare vårrekord är från 24 då 322 ex. rastade. Sammantaget bedöms ett hundratal tranor ha översomrat vid sjön. Under april till juni markerades ensamma par, varnande fåglar eller par med ungar på karta över Tåkern. I år bedöms att 26 par påbörjat häckning vid sjön, vilket är ungefär som de senaste årens antal. Trenden är alltjämt en svagt ökande häckande population. Fem av paren sågs med ungar, fyra med en unge och ett med två ungar. Förmodligen är predationen hög p.g.a. att rävpopulationen är stor. Vid räkningarna under hösten noterades antalet tranor med följande resultat: 16/8 3/8 13/9 4/1 18/1 25/ Tranorna rastade alltså med som mest 71 ex. 13 september, vilket är rekord för Tåkern. Medeltalet för åren är 488 ex. Under hösten räknades andelen ungfåglar. Bland 54 åldersbestämda tranor var andelen årsungar 9 %. Tranorna lämnade Tåkern i mitten av oktober. De sista (två ex.) fanns kvar så sent som Figur 24. Häckningsplatser för tranor vid Tåkern 214, 26 par. Territories of Cranes at Tåkern 214, 26 pairs Antal / Number År / year Figur 25. Högsta dagsnotering av tranor vid Tåkern under höstarna Highest number of Cranes at Tåkern during the autumns

21 Skrattmås Chroicocephalus ridibundus Lars Gezelius Enstaka fåglar dök upp 7 mars. Större antal (1 ex.) noterades 19 mars vid Glänås. I maj påbörjade ca 295 par häckning i två huvudkolonier. Liksom de senaste åren häckade alla par på öar ute i sjön. De nyskapade öarna vid Glänås var fortsatt mycket attraktiva och de blev även i år den dominerande häckningsplatsen. Vid Glänås var paren uppdelade på de olika öarna med 15 par på stora ön, gamla flottarna 4, långa ön 42, västra ön 3 och vassöar mellan närmsta och långa 25, ön närmst tornet 5, nya flottarna 15, ostliga vassöar 2, vilket ger totalt ca 23 par vid Glänås. Vid Tovören fanns drygt 4 par spridda på de flesta öar. I övrigt fanns ovanligt många kolonier i västra delen med över 2 par. 18 maj räknades äggen i 173 bon vid Tovören. 1 bo med 4 ägg, 129 med 3 ägg, 37 med 2 ägg och 5 med 1 ägg ger ett medel på 2,7 ägg. Liksom föregående år gick häckningen över lag bra för skrattmåsarna. Predationen var ringa och inga sjuka fåglar sågs. Detta år beräknas totalt 23 ungar ha blivit flygga, vilket ger,78 ungar per par. Ungfågelproduktionen har legat på denna tämligen goda nivå de senaste fem åren. I juni ringmärktes 135 boungar. Ett fågel märkt som bounge 29 har rapporterats från Rotterdam, Holland, både i januari och november (ringen avläst i fält) Antal / Number År/Year Figur 26. Antal par och ungproduktion hos skrattmås. För åren saknas data angående ungproduktionen, men baserat på anteckningar på fältkartor dessa år bedömer vi att antalet ungar då var minst,5 ungar per par. Number of breeding pairs of Blackheaded Gulls and number of fledglings in Tåkern. During the years we estimate the number of chicks to at least,5 per pair. Figur 27. Skrattmåsens häckningsplatser i början av juni, 295 par. Breeding sites of the Black-headed Gull in early June, 295 pairs

22 Fisktärna Sterna hirundo Lars Gezelius Årets första observation gjordes 16 april. I år häckade 135 par fisktärnor i Tåkern, vilket är nära medeltalet för åren som är 141 par. Populationen i Tåkern har varierart med relativt snabba svängningar, men de senaste åren har det varit en mer stabil nivå kring par. Spridningen av kolonierna i sjön var även i år ganska stor och väldigt lik fördelningen 213. Äggkullstorleken i 43 bon 6-1 juni var 35 med 3 ägg, och 7 med 2 ägg och 1 med 1 ägg, vilket ger 2,8 ägg per par. Uppskattningsvis kom minst 15 ungar på vingarna. De konstgjorda träflottarnas (totalt sju st) attraktivitet var stor även i år. I år häckade 3 par fisktärnor (22 %) på flottarna mot par åren Under året ringmärktes 48 ungar, de flesta vid Glänås. Inga återfynd har rapporterats under Antal par/number of pairs År/Year Figur 28. Antalet häckande par fisktärnor i Tåkern Number of breeding pairs of Common Tern in Tåkern Figur 29. Fisktärnans häckningsplatser (antal par) i Tåkern 214, totalt 135 par. Breeding sites (number of pairs) of Common Tern 214, in all 135 pairs

23 Svarttärna Chlidonias niger (VU) Lars Gezelius Efter toppåren i slutet av 198-talet och början av 199-talet har populationen fluktuerat ganska kraftigt med en minskande trend och en ungfågelproduktion som sällan är god. De senaste åren har populationen legat på ca 1-2 par med undantag för bottenåret 24. Årets första svarttärnor sågs 1 maj vid Svälinge. 2 par påbörjade häckning på en låg ö av vassrotfilt vid Tovören i slutet av maj. Det var samma plats som de fyra föregående åren. 7 juni räknades följande antal ägg i bona: 3 med 4 ägg, 14 med 3 ägg och 3 med 2 ägg, vilket ger ett medel på 3, (6 ägg). 18 ungar ringmärktes 24 juni. Då fanns ytterligare fem bon med ägg, totalt 12 ägg. Troligen blev minst 2 ungar flygga, vilket är ett mycket gott resultat. Totalt har nu 165 svarttärnor märkts i Tåkern genom åren. Årets sista observation gjordes 8 augusti. Enligt Fåglarna i Sverige - antal och förekomst (SOF 212) finns ca 22 par i Sverige Figur 3. Antal par och ungproduktion (svarta staplar) hos svarttärna. Number of breeding pairs of Black Tern and number of fledglings (black bars) in Tåkern. 2 par Figur par svarttärnor häckade vid Tovören (svart punkt). 2 pairs of Black Tern started breeding (at the black dot). 23

24 Trastsångare Acrocephalus arundinaceus (NT) Lars Gezelius Årets insats koncentrerades på att inventera antalet sjungande hanar. Första trastsångaren hördes redan 26 april. I stort sett alla vassområden blev inventerade och sjungande hanar prickades in på vasskartor från 18 maj till 16 juni. Flera områden blev besökta fler än två gånger. Årets inventering slutade på hela 247 sjungande hanar, vilket är näst högsta någonsin. Det är fortsatt höga tätheter i Renstad Yttre samt vid Åsby-Källstadviken. Under den standardiserade märkningen vid Renstad kanal i juli-september fångades hela 17 trastsångare. Det är klart högre än den genomsnittliga fångsten som är sex fåglar per säsong sedan Fångststatistiken vid Renstad kanal har inte varit särskilt väl korrellerad med antalet sjungande hanar de senaste åren. 3 Antal hanar/number of males År/year Figur 32. Antalet revirhävdande trastsångare i Tåkern Number of singing males of Great Reed Warbler in Tåkern Figur 33. Trastsångarnas fördelning. Totalt 247 sjungande hanar. Distribution of Great Reed Warblers. In all 247 singing males.

25 Vassångare Locustella luscinioides (NT) Lars Gezelius Efter ett förstafynd 1972 och en första konstaterad häckning 1996 har Tåkernbeståndet av vasssångare ökat sedan början av 2-talet. År 212 blev det en ny toppnotering med 16 revirhävdande hanar och minst sju inledda häckningar. Enligt Fåglarna i Sverige - antal och förekomst (SOF 212) finns ca 3 par i Sverige. Artens etablering i Tåkern, såväl som i Sverige, är intressant att följa, varför ett färgmärkningsprojekt inleddes 27. Vi märker våra vassångare med en orange färgring över aluminiumringen på höger ben och två individuella färgringar på vänster ben. Färgmärkningarna ger oss också möjligheter att studera vassångarens ortstrohet. Hittills har endast två hanar återkommit till Tåkern ett år efter att de ringmärkts, vilket antyder att de flesta fåglar som dyker upp är nya individer, eventuellt förlängda flyttare från den europeiska kontinenten. Under 212 genomfördes studier av vassångarens habitatval i Tåkern, vilket tidigare inte undersökts i Sverige. Karaktäristiskt för de flesta besatta revir var områden täckta av tjocka mattor med liggande fjolårsvass. Antalet videbuskage var högre i undersökta revir jämfört med slumpmässigt provtagna vassområden. Arten noterades i år med sex revir och till skillnad mot 213 noterades inga revir i norra eller östra delen. Där fanns ifjol fem revir. Tre årsungar märktes under sensommaren vid Renstad kanal. Totalt har nu 72 vassångare ringmärkts i Tåkern. Inga återfynd har rapporterats Antal revir / Number of territories År/Year Figur 34. Antalet revirhävdande vassångare i Tåkern Number of singing males of Savi s Warbler in Tåkern Figur 35. Revir av vassångare i Tåkern 214. Totalt minst sex sjungande hanar. Distribution of territories of Savi s Warbler. Totally six singing males. 25

26 Skäggmes Panurus biarmicus (NT) Lars Gezelius Vintern blev mycket mild varför skäggmesarna bör ha klarat sig relativt bra. Hela 151 observationer under året finns på Artportalen och arten noterades alla månader (fig. 36). Under vintern noterades en till tio fåglar vid ett 2-tal tillfällen. Under högflyktsperioden i oktober noterades som mest 3-5 ex. vid Renstad kanal, Glänås, Svanshals äng och Sjötuna. Höstmärkning Totalt märktes 168 flygga skäggmesar vid den standardiserade fångsten vid Renstad kanal. I figur 37 visas fångsten per nättimme under september-oktober för de senaste åren, vilket kan ge en fingervisning om förändringar av populationsstorleken. Mellan 1993 och -94 skedde en kraftig minskning och därefter har populationen legat på en lägre nivå och fluktuerat. Medelfångsten är 29 fåglar per 1 nättimmar, just detsamma som årets fångst! Drygt 135 skäggmesar har nu märkts vid Tåkern genom åren. Enligt Fåglarna i Sverige - antal och förekomst (SOF 212) finns ca 12 par i Sverige. Återfynd/kontroller Två återfynd har rapporterats. Ett förmodat par märktes 19 september och kontrollerades i Uknö, Loftahammar efter 37 dagar. Figur 36. Antalet rapporterade skäggmesar per vecka vid Tåkern 214. Number of reported Bearded Tits per week Antal per 1 nättimmar År Figur 37. Antalet fångade skäggmesar per 1 nättimmar under september-oktober Number of trapped Bearded Tits per 1 net-hours during September-October

27 Pungmes Remiz pendulinus (EN) Lars Gezelius Årets enda observation blev ett ex. som flög över Svanshals äng 25 maj. Populationen har även en vikande trend i Sverige och arten klassas som starkt hotad på den nya rödlistan. Enligt Fåglarna i Sverige - antal och förekomst (SOF 212) finns ca 6 par i Sverige. Det är troligen ingenting i Tåkerns biotoper som spelar in eftersom det finns gott om björkridåer utefter kanalerna som fortsatt erbjuder goda häckningsplatser Antal / Number År / Year Figur 38. Antal funna påbörjade/kompletta pungmesbon vid Tåkern Number of found nests of Penduline tit (in various stages) at Tåkern

28 Antal per 1 nättimmar Ringmärkning / Bird ringing Lars Gezelius Under året ringmärktes 39 fåglar av 65 arter och nu har nära 114 fåglar av 155 arter märkts genom åren. Det blev ingen ny märkart och enda årsrekord (dock tangerat) blev något oväntat gransångare med fem st. Vassarterna märktes i stora antal, t.ex. 115 rörsångare och 497 sävsångare. 821 boungar märktes, bl.a. 21 svartvita flugsnappare, 125 talgoxar, 135 skrattmåsar, 48 fisktärnor och 18 svarttärnor. 835 fåglar märktes av Göran Bergengren vid Slästorp, Boxholms kommun, bl.a. många mesar, finkar och siskor. Märkning av boungar Under året märktes något färre boungar jämfört med de senaste sju årens antal kring 1. Arbetet koncentrerades som vanligt på måsar och holkhäckande arter. Skrattmås, fisktärna och svarttärna märktes i stor omfattning. Bland ovanligheter detta år var 83 märkta skräntärnor i Gryts skärgård. Antalet märkta boungar i holkar blev 526, vilket är tämligen högt. Höstmärkning Fångstinsatsen vid Renstad kanal 1 juli till 1 oktober resulterade i 2652 nättimmar, varav samtliga föll inom ramen för den standardiserade vassmärkningen. Antalet nättimmar var i juli 1434, i augusti 89, i september 276 och i oktober 52. Vad gäller trender, i form av antalet fåglar märkta per 1 nättimmar, kan vi konstatera att det blev höga antal för de vasslevande arterna rör- och sävsångare (figur 39), samt sävsparv Åtta sävsparvar fångades per 1 nättimmar, vilket är över medeltalet på fyra. Under hösten ringmärktes endast en dvärgbeckasin och två enkelbeckasiner vid Glänås. Återfynd och kontroller Hittills har 29 återfynd/kontroller rapporterats under året. Fyra färgmärkta skräntärnor från Gryt lästes av; en i Marocko, en i Spanien, en i Polen och en i Tyskland. En svartvit flugsnappare återfanns i Norge. Kontroller av rörsångare rapporteras från Belgien, Holland, Frankrike och Danmark År Figur 39. Antal fångade rörsångare (blå) och sävsångare (röd) per 1 nättimmar vid Renstad kanal Number of trapped Reed Warbers (blue) and Sedge Warblers (red) per 1 nethours at our standard effort site at Renstad channel. 28 Tabell 3. Antalet ringmärkta fåglar 214. Inom parentes anges hur många som var boungar. Number of ringed birds in 214. Ringed as nestlings within brackets. Kricka Anas crecca 1 Duvhök Accipiter gentilis 1 Vattenrall Rallus aquaticus 1 Tofsvipa Vanellus vanellus 1 (1) Dvärgbeckasin Lymnocryptes minimus 1 Enkelbeckasin Gallinago gallinago 2 Skrattmås Chroicocephalus ridibundus 135 (135) Skräntärna Sterna caspia 83 (83) Fisktärna Sterna hirundo 48 (48) Svarttärna Chlidonias niger 18 (18) Kattuggla Strix aluco 3 (3) Tornseglare Apus apus 2 (2) Göktyta Jynx torquila 1 (9) St. hackspett Dendrocopos major 7 Trädpiplärka Anthus pratensis 3 Sädesärla Motacilla alba 5 Gärdsmyg Troglodytes troglodytes 1 Järnsparv Prunella modularis 1 Rödhake Erithacus rubecula 53 Blåhake Luscinia svecica 1 Näktergal Luscinia luscinia 3 Rödstjärt Phoenicurus phoenicurus 1 Buskskvätta Saxicola rubetra 2 Koltrast Turdus merula 8 Björktrast Turdus pilaris 1 Taltrast Turdus philomelos 1 (1) Gräshoppsångare Locustella naevia 1 Vassångare Locustella luscinioides 3 Sävsångare Acrocephalus schoenob.497 Kärrsångare A. palustris 18 Rörsångare A. scirpaceus 115 Trastsångare A. arundinaceus 17 Härmsångare Hippolais icterina 2 Ärtsångare Sylvia curruca 4 Törnsångare Sylvia communis 32 Trädgårdssångare Sylvia borin 11 Svarthätta Sylvia atricapilla 13 Gransångare Phylloscopus collybita 5 Lövsångare Phylloscopus trochilus 144 Svartvit flug. Ficedula hypoleuca 216 (21) Skäggmes Panurus biarmicus 168 Stjärtmes Aegithalos caudatus 8 Entita Poecile palustris Talltita Poecile montanus 28 2 (8) Tofsmes Parus cristatus 4 Svartmes Periparus ater 29 (22) Blåmes Cyanistes caeruleus 277 (97) Talgoxe Parus major 336 (125) Nötväcka Sitta europaea 3 (12) Trädkrypare Certhia familiaris 1 Skata Pica pica 2 Kaja Corvus monedula 3 Stare Sturnus vulgaris 44 (42) Gråsparv Passer domesticus 1 Pilfink Passer montanus 19 Bofink Fringilla coelebs 14 Bergfink Fringilla montifringilla 23 Grönfink Carduelis chloris 47 Steglits Carduelis carduelis 2 Grönsiska Carduelis spinus 6 Domherre Pyrrhula pyrrhula 6 Gulsparv Emberiza citrinella 18 Sävsparv Emberiza schoeniclus 215 Antal arter: 65 Summa: 39 (821)

29 Inventering av Tåkerns strandängar Lars Nilsson, Bengt Andersson, Karl-Martin Axelsson, Adam Bergner, Lars Gezelius, Jan Henriksson & Gunnar Myrhede Under året har 18 hävdade, öppna strandängar besökts under häckningstid för att dokumentera antalet häckande fåglar. Mest intresse har ägnats de typiska strandängsarterna; vadare, gulärla och ängspiplärka. Observationer av andra arter, såsom andfåglar, har också noterats. De större ängarna har besökts 5-6 gånger från slutet av april till midsommar. Mindre och mer lättinventerade ängar besöktes 3-5 gånger. I tabellen nedan sammanfattas antalet häckande par av tofsvipa, rödbena och gulärla. Karteringen av dessa arter är tillförlitlig samtidigt som förekomsten av dessa arter indikerar att områdets hävd är relativt god. När det gäller tofsvipa står siffran oftast för högsta antalet ruvande fåglar och för rödbenan liksom gulärlan antalet revirhävdande par. Arealen avser inventerad strandäng inklusive den s.k. blå bården. 15 ängar har inventerats sedan 23. Under 211 tillkom två ängar; Toregårdsängen och Glänås och 212 Svälingemaden. För resp. äng anges även aktuell hävdstatus i kategorierna god, måttlig, svag och saknas. Igenväxningsgraden anges i kategorierna låg, medel och hög. Tabell 4. Antal revir av tofsvipa, rödbena och gulärla på Tåkerns välhävdade strandängspartier 214, inom parentes anges antal per km 2. Number of breeding Lapwings, Redshanks and Yellow Wagtails on the meadows at Tåkern 214, within brackets are given number per km 2. Storlek Tofsvipa Rödbena Gulärla (ha) Lapwing Redshank Yellow Wagtail 1. Väversundamaden 22 3 (14) Charlottenborgsmaden 15 - (-) Lövängsborgsmaden 18 2 (11) 2-4. Renstadmaden 7 3 (43) 1-5. Kvarnängen (75) Bankängen 23 5 (22) Toregårdsängen 1 2 (2) 1-8. Svanshals äng 21 3 (14) Glänåsängen 2 1 (5) Sjötuna 9 5 (56) Furåsa/Hov 23 4 (17) Säby 16 3 (19) Svälingemaden 8 1 (13) Herrestad 15 1 (7) Källstad hopabete 26 6 (23) Källstadviken 5 - (-) Yxstad strand 12 1 (83) Åsby 19 7 (37) - - Summa: (25) 18 (7) 16 (6) Figur 4. Strandängarnas lägen. The location of the meadows.

30 7 6 5 Antal par per km år Figur 41. Antal revir av tofsvipa (blå punkter) och rödbena (röda) per 1 ha på Tåkerns inventerade strandängar Number territories of Lapwing (blue dots) and Redshank (red) per 1 ha on the investigated meadows at Tåkern Väversundamaden 22 ha. Hävdstatus: måttlig. Igenväxning: låg. En medelstor strandäng som ligger nedanför Väversunda kyrka vid sydvästra delen av Tåkern. Ängen avgränsas i väster av kyrkogården och några tomter, samt innefattar även en yta med flera grova almar strax norr om kyrkan. Betestrycket har varit måttligt eller tämligen gott på de lite torrare delarna av ängen, men vissa år kommer betesdjuren ut för sent på säsongen för att lyckas hålla vegetationen i schack. Närmast vassen brukar relativt hög gräsvegetation snabbt komma upp på våren. Fin blå bård i april. 4 djur i juni. Vassen utanför strandängen är tät utan öppningar och kanaler. Antal häckande par: Tofsvipa 4,2 1,8 1, Rödbena,2,2, Enkelbeckasin????? 1 1 Gulärla??

31 Charlottenborgsmaden 15 ha. Hävdstatus: måttlig. Igenväxning: medel. Den här ytan har tidigare legat för fäfot. Med början 1999 startade en restaurering av området. Med hjälp av grävmaskin skapades norr och söder om Charlottenborgskanalen två dammar med öar. De är.5-1 m djupa och ca 1 ha stora. Även kanalen har breddats och fördjupats. Av någon anledning har träd planterats på kanalbanken! När vårens högvatten dragit sig tillbaka betas området. Den här ytan är en blandning av olika miljöer med olika behov av hävd. Trots, eller tack vare, detta hopkok av grävmaskinsmiljöer varvat med slåttermad är fågellivet rikt och antalet arter våtmarksfåglar stort. Gränsande till strandängen breder sälgbuskagen ut sig. Tofsviporna häckar framförallt på angränsande åkrar men ungarna drar efter kläckning snabbt ned till strandängen. Antal häckande par: Medel Snatterand, Årta Skedand 1, Tofsvipa Enkelbeckasin 4, Rödbena 2, Gulärla, Ängspiplärka, Övriga observationer: Dubbelbeckasin 1-2 spelande

32 Lövängsborgsmaden 18 ha. Hävdstatus: måttlig. Igenväxning: låg påbörjades restaureringen av Lövängsborgsmaden genom fräsning och hela dagens yta om ca 18 ha blev klar Restaureringen bekostades av Tåkernfonden WWF. Maden sköts genom slåtter och den utförs med ett rotorslåtteraggregat i augusti. Det slagna gräset strängläggs och samlas upp alternativt eldas. Efterbetning sker med nötkreatur/hästar. Karaktäristiskt för slåtterängen är att gräset växer kraftigt när värmen kommer och vattnet sjunker undan. Det gör att fåglarna kan vara svårsedda från mitten av maj och fram till slåttern. God hävs framför plattformen i form av slåtter. Västra delen betas. En del buskuppslag utmed diket centralt. I SO 3-5 cm hög starr. medel Årta 1,4,2, Småfläckig sumph. 1,3 1,2 1, Tofsvipa , Enkelbeckasin ca , Dubbelbeckasin.3, Rödbena 4, Brushane, Ängspiplärka 1,4, Gulärla,7,2, Övriga observationer: Rödspov 1 ex Dubbelbeckasin spelar i maj. 32

33 Renstadmaden 7 ha. Hävdstatus: måttlig. Igenväxning: låg. Restaureringen av denna slåttermad strax öster om Ramstad kanal påbörjades under hösten 1997 i Länsstyrelsens regi med buskröjning och fräsning av starrtuvor. Den restaurerade ytan är ca 7 hektar. Maden kan avspanas väl från vallen eller vägen söder om maden. I augusti 22 släpptes de första betesdjuren på ytan som varit obetad under många år. Betestrycket blev dock för svagt och under efterföljande vår fanns mycket långt fjolårsgräs och stora tuvor. Från 23 har betningen fungerat tillfredsställande. 6-7 nötdjur var ute 1 maj. Antal häckande par: medel Gräsand 1, Årta, Småfläckig sumph. 1, Tofsvipa 4, Enkelbeckasin 5,6 3, Rödbena,2, Övriga observationer: Brushane 2 ex

34 Kvarnängen 16 ha. Hävdstatus: god-måttlig. Igenväxning: medel. Effekterna av restaureringen 1993 då den blå bården bearbetades med specialmaskin har efter hand klingat av. Betestrycker på ängsmarken är oförändrat bra men tyvärr visar djuren inget större intresse för att beta i den blå bården. Bården är därför ganska igenvuxen med högt gräs/ starr och kaveldun. Under hösten 212 gjordes vissa maskinella röjningar i den blå bården. Antal häckande par: medel Tofsvipa 8, Enkelbeckasin 3, Rödbena 1,6 3 1, Ängspipl. 2, Gulärla 1,6 2,8, Övriga observationer: Skedand 1 par. 34

35 Bankängen 23 ha. Hävdstatus: måttlig-svag. Igenväxning: låg-medel. Ängen är fortfarande i väl hävdat skick även om betestrycket minskat under senare år. Antalet häckande och rastande fåglar har också minskat något. Storspoven har glädjande nog åter etablerat sig i området. Den blå bården minskar i omfång bl.a. beroende på att betesdjuren sällan går ut här och betar. Någon form av maskinell bearbetning av bården, kanske i kombination med ökat betestryck, behövs för att återge Bankängen dess förlorade stjärnstatus. Hävden är måttlig i väster men svag i öster. 6 juni noterades 27 nötdjur. Antal häckande par: medel Strandskata 1 1, Tofsvipa Enkelbeckasin 3 1, Rödspov, Storspov,25, Rödbena 1 1,3, Gulärla -,8, Övriga observationer: Skedand 2 par. 35

36 Toregårdsängen 1 ha. Hävdstatus: måttlig. Igenväxning: låg. Denna äng har successivt under 2-talit blivit bättre hävdad och 211 inkluderades den i strandängsprogrammet. Området har restaurerats under senare år, träd och buskar har röjts. Ängen är relativt blöt med högstarr men torrare partier finns i väster ut mot stranden samt utmed diket centralt. I början av maj var ca 8 % av ytan dränkt. Antal häckande par: Tofsvipa Enkelbeckasin Rödbena Gulärla Strandskata Övriga observationer: årta 1 par 36

37 Svanshals äng 21 ha. Hävdstatus: god. Igenväxning: låg. Observationerna har dels skett från vandringsleden som går över ängen och dels från den bro som går över ett dike mitt på ängen. Under de senaste åren har de sämst hävdade avsnitten putsats och betestrycket har ökat. Det har medfört att hävden nu är mycket god över hela området. Den blå bården är mycket bred och i fint skick. Trots den goda hävden är antalet häckande fåglar inte imponerande. Antal häckande par: Strandskata,2,4 -, Tofsvipa , Enkelbeckasin , Storspov, Rödbena,4 1,2 1, Ängspiplärka 2,6 2,8, Gulärla 3,8 3,2 1,6 1, Övriga observationer: Småfläckig sumphöna 1 revir Rödspov 1 ex. 3.5 Strandskata 1 revir i anslutning till ytan 37

38 Glänåsängen 2 ha. Hävdstatus: god. Igenväxning: låg-måttlig. Denna lilla äng restaurerades genom röjning av Salix och efterföljande stubbfräsning 22. Sedan dess har ängen slagits med slåtterbalk/betesputs. Inget bete har förekommit. Ytan är nu mycket välhävdad genom årlig slåtter. Den yttre kanten mot sjön är svår att slå och här är det tidvis högre vegetation. Ängen ligger precis intill naturum Tåkern. Antal häckande par: Tofsvipa Enkelbeck Rödbena Ängspipl Gulärla Övriga observationer: Dvärgbeckasin 3 observationer september-oktober. 38

39 Sjötuna äng 9 ha. Hävdstatus: god. Igenväxning: låg. Ytan är som helhet mycket välbetad och fågellivet är mycket rikt. När det gäller antal individer och arter står Sjötuna i särklass bland Tåkerns strandängar. Detta gäller inte minst vadarna som rastar under både vår- och höstflyttning. Stor del av ytan dränkt 18 april. Kring 2 maj kom 18 kor med 12 kalvar ut på bete. Antal häckande par: 1993 medel Strandskata -, Tofsvipa , Brushane -, Enkelbeck , Rödbena , Ängspipl. 1, Gulärla 1 1, Övriga observationer: Mindre strandpipare 1 i maj St. strandpipare 1.6 Brushane 8 ex. 1.5 Rödspov 2 ex Tuvsnäppa 1 ex. 7.9 Årta 4 par Skedand 2 par. 39

40 Furåsa - Hov 23 ha. Hävdstatus: måttlig. Igenväxning: låg. En långsträckt strandäng som delvis ligger inklämd mellan skog och vass. Här har aldrig varit några större mängder av häckfåglar, men området är ändå attraktivt för rastare och fåglar på näringssök. En viss utglesning av strandskogen och enbuskmarken har skett under senare år samtidigt som antalet häckfåglar ökat. Skogsdungen i sydöstra kanten av området har avverkats, vilket ökar ytans värde för strandängens fåglar. Blå bården generellt fint utvecklad. Häckande par: medel Tofsvipa 4,8 3, Enkelbeckasin 2, Rödbena 1, Ängspiplärka 1, Gulärla Övriga observationer: Dvärgbeckasin 1 ex

41 Säby 16 ha. Hävdstatus: måttlig. Igenväxning: låg. Området har under lång tid varit välbetat. I början av maj konstaterades dock att beteshävden var svag. En del för fågellivet störande element finns i form av ristipp, skjutbana och annan verksamhet. Trots detta är antalet arter och individer relativt högt, men har minskat markant under senare år. Ett par fiskgjuse häckar i en tall i området. medel Strandskata Tofsvipa 1 3, Enkelbeckasin Rödbena 1,8 1, Ängspiplärka,4, Gulärla 4 2, Övriga observationer: Småfl. sumphöna 1 revir Årta 1 par Svälingemaden 8 ha Hävdstatus: måttlig. Igenväxning: låg. Ett nyligen tillkommet strandängsobjekt som sedan 212 inkluderas i stationens strandängsprogram. Ytan är belägen längs östra sidan av Tåkerns utlopp, Mjölnaån, i anslutning till Svälinge besöksområde. Betestrycket är tillfredsställande över i stort sett hela ytan. I norra delen växer några tallar ute på ängen som annars är fri från buskage och mycket välbetad. I södra delen finns några maskinupptagna vattenhål omgivna av högstarrsvegetation Tofsvipa 1-1 Enkelbeck Rödbena Gulärla

42 Herrestad äng 15 ha. Hävdstatus: måttlig. Igenväxning: låg. En strandäng som i huvudsak har varit i gott skick under många år. Förutom en torr del finns här en rejäl mad som är ytterst värdefull för de fåglar som häckar men också för dem som häckar i närheten och har maden som födosöksområde. Ängen är också övernattningslokal för relativt stora mängder gäss tidig vår och sen höst. Betestrycket på östra delen har varit bättre än på många år och kvigorna har också rört sig långt ut i vassen. Den västligaste delen har varit dåligt betad under flera år och uppslaget av björk, en och enstaka tallar är stort. Noterbart är att flera av nyckelarterna försvunnit som häckfåglar. Antal häckande par: medel Tofsvipa Enkelbeckasin 4 6 6, Storspov Rödbena.6 1,8, Ängspiplärka.6 -, Gulärla 2 2 1,

43 Källstad hopabete 26 ha. Hävdstatus: god. Igenväxning: låg. Hopabetet är välbetat och utgör utmärkta häckningsmiljöer för strandängsfåglar. Tyvärr är området svårinventerat pga få utsiktspunkter, vattenhinder, halvvilda kreatur och hänsynskrävande rovfåglar. Det verkliga antalet revir är därför troligen något högre än vad som redovisas nedan medel Strandskata?,6 1, M. Strandp. 1 -,5, Tofsvipa , Brushane 1-2,2, Enkelbeck , Storspov Rödbena 1 1 1,2 1, Drillsnäppa -,4, Ängspiplärka 6 1, Gulärla ,8 1, Övriga observationer: M. strandpipare 1 varn. i maj. Bronsibis 1 ex Skedand 2 par 43

44 Yxstad strand 12 ha. Hävdstatus: god. Igenväxning: låg. Området är röjt under senare år och betas därefter med högt tryck. Ängen är smal men öppen och utan träd/buskar förutom i västra kanten. Blå bården är bred och öppen hela våren Strandskata Tofsvipa 5, Enkelbeckasin 2, Rödbena 1, Gulärla 1, Ängspiplärka Övriga observationer: Årta 1 par Skedand 2 par 44

45 Åsby 19 ha. Hävdstatus: god. Igenväxning: låg. Området har varit välbetat, ja rent av kortsnaggat, under många år. Mellan ängen och vassen finns en välutvecklad blå bård utan igenväxningssymptom, troligen beroende dels på bra betestryck och dels på det magra underlaget i form av gallstrand Strandskata, Tofsvipa Brushane, Enkelbeckasin Rödbena Ängspiplärka Gulärla Övriga observationer: Skedand 2 par 45