Mitt i verkligheten Nyhetsbrev 3 11:e november 2015 En tisdagsmorgon precis innan bibelstudiet som jag leder för mina kollegor kommer Miss América in i rummet med ett stort leende på läpparna och frågar om hon får berätta en sak. Och givetvis får hon det. Då berättar hon att hennes dotter under gårdagen fått vara med om något alldeles osannolikt. Helena som dottern heter har kämpat mot cancer, någon form av leukemi, blodcancer i ca 1-1,5 år och haft ytterligare problem med hälsan såsom lungorna och hjärtat, hon har varit svag och haft nedsatt immunförsvar. Hon har genomgått behandling så långt det har varit möjligt. Under denna tid har hon bett Gud att han skulle kunna göra något som kan vara ett vittnesbörd om hans storhet och det utanför kyrkan. Något som skulle vara omöjligt för människor, men möjligt för Gud. Vid lunchtid promenerar Helena i Panorama, den stadsdel där jag bor, för att gå hem. På gatan precis utanför en grind till ett kvarter med hus ser hon så en mobil som ligger på marken. Mobilen har ett snöre som är fäst till en lapp där hennes namn är skrivet Till Helena Vega. Snöret är sedan fastbundet till en ganska stor sten. Eftersom hennes namn står vid mobilen tar hon upp den. När hon kommit hem så sätter hon på den och då finns alla hennes kontaktuppgifter, kontakter på hennes vänner, foton m.m. i den upphittade mobilen. Däremot finns inget chip, så hon plockar ut sitt chip ur sin mobil och sätter in det i den nya mobilen och precis när hon gjort det så ringer det. Hon svarar och det är från sjukhuset som meddelar att de har aldrig varit med om något liknande, men att de senaste provsvaren visar att hon är helt fri från cancer. Vilken glädje det blir i hemmet och vilken stor Gud de får tacka och lova! Det är en helt otrolig historia som verkligen visar att för Gud är allting möjligt. Ofta i olika samlingar i kyrkan så utropar personen som leder mötet eller talar Quién vive? Vem lever? Cristo Kristus svarar då församlingen. Direkt därpå Y a su nombre? Och till hans namn? Gloria Ära ekar det mellan väggarna. De som hört denna historia har också tänkt, sagt eller ropat Ära till hans namn inom sig. Berättelsen om kvinnan vid brunnen i Johannes 4 är en story som alltid fascinerat mig. Jesu personliga tilltal och samtal med denna kvinna som vi inte vet namnet på ger oss hopp om att även korta möten kan vara livsavgörande. Jesus möter henne och fast att han är törstig och förmodligen trött av värmen mitt på dagen så är han inte fullbokad i sin agenda utan har och tar sig tid med en människa, vars etniska grupp och religiösa tillhörighet är illa sedd av judarna,
Just nu befinner jag mig i Montecristi som är en välkänd stad för många svenskar då Missionsförbundet haft eller bidragit med olika projekt sedan årtionden. Det är här Apg 29 skolan håller till sedan september. Eleverna är nu inne på slutspurten, då skolan avslutas i slutet av november. I oktober var jag här en vecka för att bidra med tolkning och själavård. I måndags kom jag och denna gång ska jag vara här i två veckor och min funktion är främst densamma som sist. Det är härligt att se vad Gud gör i unga människors liv och att han förvandlar människor på djupet. Det har de också kunnat vittna om efter att ha varit ute på sina praktikperioder i olika församlingar. Gud gör något i dem, men också i människor som de mött. Det är en go blandning av latinos och svenskar och fantastiskt bra ledarteam. I oktober var ett gäng på åtta ungdomar i min församling under 9 dagar. Tre av dem bodde hemma hos mig och jag var också till stor del ansvarig för deras tid och program under dagarna i kyrkan Nytt liv. De fick bl.a. hålla utomhusmöten för barn, vara med på ett stort fotbollsevent i en fattig stadsdel, måla kyrkan, hålla i gudstjänst, ha program på ett center för drogmissbrukare och göra hembesök. Det var intensiva och innehållsrika dagar. De fick också känna på värmen i Guayaquil, vilket kan få den mest sturske att baxna. När det är 37 grader och jeansen sitter som fastlimmade så kan vem som helst känna sig ganska matt. Mitt vanliga jobb rullar annars på som vanligt om man nu kan säga att det finns någon normalitet här. På skolan Teodoro Kelly i Durán där jag bor har jag gjort en hel del hembesök tillsammans med skolpsykologen för att se hur den socioekonomiska situationen ser ut när det gäller att dela ut stipendium, vilket utgörs av nedsatt kursavgift varje månad för föräldrarna. Där har jag också börjat med en tjejgrupp för klass 10B som har 15 tjejer främst i åldrarna 14-15 år. Vi har hittills bara hunnit med två gånger på den nya terminen som startade i mitten av oktober, men det har varit roligt och tjejerna har deltagit med liv och lust i de aktiviteter som vi då gör tillsammans. Syftet är att ha en egen plats för tjejerna där de kan få göra sina röster hörda, att självkänslan förhoppningsvis kan höjas och att de ska börja reflektera över olika teman som vänskap, relationer, kärlek, sex, droger, alkohol och så vidare. folket på hemmaplan. Dessutom är hon kvinna och han, en judisk man, behandlar henne med respekt. De talar om andliga ting och han erkänner hennes förmåga att resonera kring andliga spörsmål. Trots hennes bakgrund skuldbelägger han inte och kanske tack vare hennes bakgrund så kommer grannar och bybor till tro på denne märklige man som inte är som någon annan. Han är annorlunda! Där mitt i den extrema hettan när solen gassar högt på himlen så säger han den som dricker av det vatten jag ger honom blir aldrig mer törstig. Det vatten jag ger blir en källa i honom, med ett flöde som ger evigt liv.
På den andra skolan Telmo Marquina dit jag pendlar ca 1,5 tim. på ett håll, så är det alltid fullt upp och så många behov att det känns som att min tid aldrig helt räcker till. Där har jag återigen haft en Föräldraskola om Funktionella och Dysfunktionella familjer där mitt främsta fokus var att betona att en funktionell familj är fri från våld. Barnperspektivet är också något jag vill lyfta upp. Självklart är att det inte finns familjer som är 100 % funktionella. Det finns alltid ett mått av dysfunktionalitet i varje familj precis som det lika lite finns helt perfekta människor. Det kan vara befriande att höra och nödvändigt för duktiga flickor/ mammor i Sverige som alltid eftersträvar perfektion. Däremot kan vi alltid växa, utvecklas och förbättras som människor och som föräldrar. I samtal med barn får jag ta del av tunga berättelser och jag hoppas att jag kan bidra med något positivt även om det känns som en droppe i havet bland alla dessa problematiska familjesituationer. Det är verkligen mer regel än undantag med barnaga, konflikter, bråk, våld och förolämpningar inom familjen. Kanske har ni hört historien om den lilla pojken som går längs med stranden och kastar tillbaka uppspolade maneter i havet Så känner jag mig ofta. När pappan närmar sig sonen så säger han på den vuxnes förnuftiges vis att det finns ju tusentals maneter i vattenbrynet utmed stranden och du kan inte rädda alla. Pojkens svar är klart och koncist, - Men för den här maneten gör det skillnad. Mitt i den maktlöshet jag ibland kan känna så får jag påminna mig om flickan som jag har samtal med som har berättat att när hennes föräldrar bråkar och hon stänger in sig på toaletten för att gråta så kommer hon att tänka på mig och det då känns lite lättare. Att få vara ett hjälpjag för någon och att kunna peka på att Jesus kan vara som din hemliga vän, låtsaskompis fast han är på riktigt kan var det som ger hopp i svåra stunder. Många av barnen kommer fram och vill ge kramar och flertalet är det där jag känner att det inte är en kram de ger utan istället en kram de söker genom att vilja tanka kärlek en kort stund hos en vuxen. Kan jag bidra med att ge kramar och bara hålla om ett behövande barn en stund så är jag säker på att jag är med och gör skillnad. Hur är det möjligt? Den välkände finlandssvenske evangelisten Frank Mangs, som kanske för vissa härstammar från en svunnen tid har sagt och skrivit, och jag tar mig friheten att återberätta fritt, att många söker detta vatten utanför sig själva på olika sätt och hoppas på så sätt få sin törst släckt. Vad de inte förstår är att de har själva Källan inmonterad i sitt inre och att de bara har att söka Honom i stillhet så att källan kan porla. På vilket sätt är jag törstig? Vad söker jag? Tänk, vi har Källan inmonterad!
I förra veckan fick skolan besök av en svensk församlingsresa från Tibro och Kroppetorp under ledning av Kristina Färdeman som tidigare arbetat som missionär i Ecuador. Då många av deltagarna varit yrkesverksamma som lärare tyckte de att det var extra roligt att besöka skolan. Skolan hade ett ambitiöst program där eleverna fick visa upp sina färdigheter med sång, dans och drama. I söndags deltog gruppen i den lokala kyrka som är huvudman för skolan och för mig var det mäktigt att vara i kyrkolokalen när svenskgänget som kör tar ton framifrån i O store Gud och hur församlingen klämmer in i refrängen på spanska och vi tillsammans på olika språk lovsjunger samma Gud, samme Far. Vi förenas som trossyskon trots våra olikheter till allt det yttre. Det berörde mig att vara just där och just då och att erfara att alla bibeltexter som talar om enheten i Kristus är en verklighet om än i ögonblick. Sedan september läser jag en kurs varje lördag som en fortbildning på en idéburen organisation som heter Paz y Esperanza Frid och Hopp som handlar om Våld i familjen. Den är riktigt bra och det är gott att få ta del av deras syn på ecuadoriansk verklighet och vad man kan göra åt våldsproblematiken i hemmen. Dessutom har jag gått en kurs till som handlat om Det goda bemötandet med fokus på familj och förebyggande av sexuella övergrepp hos barn. Det var också en bra utbildning som jag kommer att ha nytta av här i landet. Det har inneburit ett antal veckor nu med merarbete som har gjort mig lite extra sliten även om det har varit mycket bra. Böneämnen: Fr.o.m. lovet i oktober och den nya terminen har skolorna på kusten fått det extra tungt då utbildningsministeriet vidtagit åtgärder att korta ned denna termin pga. att man tror att El Niño väderfenomenet kommer att drabba Ecuador ovanligt hårt detta år med häftiga skyfall och översvämningar som konsekvens. Därför slutar terminen sista januari istället för sista februari, men det betyder att all skolpersonal och elever har en extra skoldag i veckan på lördagar och att jullovet kortas. Be för skolor på kusten, elever och personal som har det extra tufft just nu i och med detta. Be speciellt för Teodoro Kelly och Telmo Marquina. För mig handlar detta om att på ett sätt alltid vara törstig efter Källan själv, Jesus Kristus. Han som är livets vatten, men att samtidigt ändå få dricka ur Källan för att så få den andliga törsten tillfredsställd. Det kan låta motsägelsefullt, men Han är både den som väcker vår törst och den som mättar oss. Både vår längtan och vår tillfredsställelse kan ibland samexistera. Hur har jag fått mina behov tillgodosedda hos Kristus Jesus? Kvinnan blir upprättad genom ett kortvarigt möte med Honom som är alltigenom annorlunda.
Be för Apg 29 skolan, att den sista tiden ska få vara full av lärdom för eleverna och att de ska få vara till välsignelse liksom att få ta emot välsignelse. Be också om ny styrka för de som är trötta och slitna. Be för att min kurs i familjevåld kan vara till välsignelse och att alla vi som deltagit i den kan vara ett redskap för Gud i att visa att man och kvinna har samma värde enligt bibeln och att vi fortsätter att ha möjlighet att föra fram den synen i våra kyrkor i detta macholand. Personligen för mig ber jag om beskydd och om ny kraft. Mitt i verkligheten är där Gud vill ha oss var och en och det är där vi får vara till nytta. Verkligheten överträffar alltid dikten, enligt mig, och här är det sällan att saker och ting blir som man tänkt. Men det blir oftast bra! Verkligheten är också den att Gud kan förändra till synes oföränderliga situationer eller människor och att vi behöver påminna oss om det ständigt så att vi fortsätter att ha blicken fäst på Jesus som är trons upphovsman och fullkomnare. Hennes vittnesbörd räknas som giltigt och hon skäms inte när hon berättar. Även om vi bara har korta små stunder kan vi få göra något annorlunda som kan väcka hopp eller vara livsförvandlande för någon. Då flödar Källan inte bara för att bevattna mig utan strömmar flyter fram även för Guds rike här på jorden. Allt gott! Gunilla
Här är Apg 29 praktikgänget in action med drama och innan vi ger oss av till fotbollsfestivalen.
Utomhusmöte för barn med Apg 29 i min stadsdel. Nej, men vilda som finns lite överallt. Husdjur i trädgården
Guayaquil lite från ovan. Möte för högstadiet på skolan Teodoro Kelly. En gudstjänst hölls för att tacka för den första terminen på läsåret.
Övning för eleverna inför flaggans dag. Mammor som samtalar i smågrupper på Telmo Marquina skolan på Föräldraskola.