INFOGA BILD HÄR REDIGERA FÖRST HÖGUPPLÖST BILD I PHOTOSHOP: 1. Beskär först om det behövs 2. Ctrl + Alt + I = bildstorlek, gör lite större än A4 bredden dvs. 22 cm bred 2. Shift + Ctrl + L (= automatisk toning) 3. Shift + Ctrl + Alt + L (= autokontrast) 4. Spara som jpg eller tiff (färgbilder) MONTERA I INDESIGN: 1. (se till att inget är markerat) Ctrl + D 2. Shift + Ctrl + Ö (= placera underst bland objekten, dvs. under den blå grunkan) Aqua reports 213:2 Biologisk kontroll vid Södra Cell Värö Anna Lingman Björn Fagerholm Susanne Tärnlund
Biologisk kontroll vid Södra Cell Värö. Årsrapport för 212. Anna Lingman, Björn Fagerholm, Susanne Tärnlund. Adress SLU, Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, Skolgatan 6, 742 42 Öregrund mars 213 SLU, Institutionen för akvatiska resurser Aqua reports 213:2 ISBN: 978-91-576-9128-6 (elektronisk version) Vid citering uppge: Lingman, A., Fagerholm, B. och Tärnlund, S. (213). Biologisk kontroll vid Södra Cell Värö. Årsrapport för 212. Aqua reports 213:2. Sveriges lantbruksuniversitet, Öregrund. 25 s. Rapporten kan laddas ned från http://www.slu.se/aquareports E-post Anna.Lingman@slu.se Rapportens innehåll har granskats av: Andreas Bryhn, SLU, Kustlaboratoriet Karl Lundström, SLU, Kustlaboratoriet Finansiärer Södra Cell AB, Södra Cell Värö Framsida: Ålyngelledare i Viskan. Foto: Björn Fagerholm. Baksida: Glasål på mossa. Foto: Björn Fagerholm.
Sammanfattning Pappersmassafabriken Södra Cell Värös påverkan på fisksamhället har övervakats sedan 1983 genom provfisken med bottentrål i det havsområde där avloppsvattnet släpps ut (en). Motsvarande undersökningar har utförts i ett opåverkat område. Fångsten har främst dominerats av unga individer av flera torsk- och plattfiskarter. De vanligaste arterna i fisket är sandskädda och vitling. Den trend vi tidigare sett med ökande fångster under senare år har nu brutits och sett till den senaste tioårsperioden har fångsten av fler arter minskat än ökat. Fjärsing, tungevar, svart smörbult, simkrabba och krabba (krabbtaska) är arter som har ökat i båda områdena. Kolja och slätvar har ökat i området, men ingen trend har kunnat urskiljas i området. Rödspätta och bergtunga däremot, saknar trend i en men har minskat i en. Torsk har minskat på båda lokalerna den senaste tioårsperioden. Sedan provfiskets början har artrikedomen i fångsten ökat i både - och området. Utifrån undersökningarna kunde ingen tydlig negativ effekt på fisk urskiljas från Södra Cell Värös utsläpp. Uppvandringen av ålyngel i Viskan har dokumenterats med hjälp av fällor i åmynningen sedan 1971. En stark nedgång i uppvandringen har skett sedan mitten av sjuttiotalet och totalfångsten under säsongen 212 var den tredje lägsta som registrerats. Nedgången i Viskan har följt de trender som setts på andra platser i Europa och den bedöms inte ha något tydligt samband med verksamheten vid Södra Cell Värö. För att undersöka bottenförhållandena på och i anslutning till utsläppstuben har området filmats varje höst med en fjärrstyrd undervattensfarkost, en så kallad sjöuggla. Havsbotten i anslutning till tuben visade inte några tecken på syrebrist vid årets filmning.
Summary The impact of the pulp mill Södra Cell Värö on the local fish community has been monitored since 1983 by trawl surveys in area where waste water is discharged. Corresponding studies have been conducted in an undisturbed reference area. The catch is mainly dominated by young individuals of several cod (Gadidae) and flatfish (Pleuronectidae) species. The most common species in the fishery is dab (Limanda limanda) and whiting (Merlangius merlangus). The trend lines with increasing catches observed in recent years have now been broken, and during the last decade there have been more species associated with decreasing catches than with increasing catches. Greater weever (Trachinus draco), scald fish (Arnoglossus laterna), black goby (Gobius niger), swimming crab (Liocarcinus sp.) and edible crab (Cancer pagurus) are species that have increased in both areas. Haddock (Melanogrammus aeglefinus) and brill (Scophthalmus rhombus) have increased in the area, but no trend has been observed on the reference area. Plaice (Pleuronectes platessa) and lemon sole (Microstomus kitt), however, have had no trend in the but have decreased in the reference area. Cod (Gadus morhua) has decreased in both areas over the last decade. Since the beginning of the survey period, species diversity in the catch increased in both the and the reference area. Based on these studies, no clear negative effect on fish could be identified due to Södra Cell Värö s emissions. Upstream migration of young eels (Anguilla anguilla) in the river Viskan has been documented annually by means of traps in the river mouth. A strong decline has occurred since the beginning of sampling in the late 197's and in 212 the third lowest recorded number of eels was caught. The decline has followed the trends seen elsewhere in Europe and is not believed to have any clear correlation with the activities of Södra Cell Värö. To investigate the sediment conditions in the area close to the discharge tube, this area has been filmed every fall with an ROV (remotely operated underwater vehicle). The seabed adjacent to the tube showed no sign of hypoxia in this year s filming.
Innehåll 1 Inledning... 1 2 Material och metoder... 2 2.1 Ålyngeluppvandring i Viskan... 2 2.2 Provfiske med bottentrål... 4 2.3 Dokumentation av utsläppstub och omgivande bottnar... 5 3 Resultat... 6 3.1 Ålyngeluppvandring i Viskan... 6 3.2 Provfiske med bottentrål... 9 3.3 Dokumentation av utsläppstub och omgivande bottnar... 19 4 Diskussion... 22 4.1 Ålyngeluppvandring i Viskan... 22 4.2 Provfiske med bottentrål... 22 4.3 Dokumentation av utsläppstub och omgivande bottnar... 24 5 Referenser... 25 6 Bilagor... 26
1 Inledning Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser (tidigare Fiskeriverkets Kustlaboratorium) ansvarar för och genomför en del av kontrollen för cellulosaindustrin Södra Cell Värö (figur 1). Kontrollerna initierades 1971 med syftet att bedöma vilken effekt anläggningens drift har på fisk. Kontrollprogrammets innehåll och inriktning fastställdes av Länsstyrelsen i Halland den 1 januari 1991. Resultaten av undersökningarna redovisas i årliga rapporter. Södra Cell Värö använder 1 m 3 vatten från Viskan varje dag som släpps ut via en utsläppstub som är 5 km lång och är försedd med 175 diffusordysor på de sista 1 meterna för att sprida ut utsläppet. Utsläppet sker på ett vattendjup av 15 18 m i öppet hav väster om massafabriken. Vattnet som släpps ut är 3 4 C varmt och har ph 8. Av den totala vattenmängden är 7 m 3 kylvatten som bara värms innan det når tuben. I den övriga delen finns nedbrytningsprodukter av ved från massafabrikens blekeri som sedan renas i en biologisk rening. De parametrar som mäts och följs upp av tillsynsmyndighet är TOC (totalt organiskt kol), kväve, fosfor och suspenderat material 1. Utsläppet av renat processvatten och den fysiska närvaron av tuben på havsbottnen kan eventuellt påverka levnadsförhållandena för fisk i utsläppsområdet. För att säkra intaget av sötvatten reglerar Södra Cell Värö vattennivån i Viskans mynning. Denna reglering kan eventuellt påverka åluppvandringen i ån. Denna rapport redovisar tillståndet i en för avloppsvatten från Södra Cell Värö, hur detta har utvecklats över tid och i relation till utvecklingen i ett område. Vidare redovisas hur uppvandringen av ålyngel i Viskans mynning har förändrats över tid. 1 Personlig kommunikation: Knut Omholt (knut.omholt@sodra.com) (212-4-12). Mer hjälp om utsläppen. Personlig e-post till Anna Lingman (anna.lingman@slu.se). 1
2 Material och metoder 2.1 Ålyngeluppvandring i Viskan Uppvandring av ålyngel i Viskan kontrolleras med hjälp av fyra ålyngelledare i Södra Cell Värös dammanläggning i Viskans mynning. Dessa ledare är belägna utmed strandkanterna, en på vardera sidan utmed Viskans två mynningsarmar. Varje ledare består av en 7 till 8 meter lång ränna genom dammvallen. Rännans ena ände mynnar i havet cirka 1 decimeter under lägsta vattennivån och den andra änden är belägen innanför vallen cirka 1,5 meter över ytan. Ålarna slingrar sig längs rännan med stöd av upprättstående kvastar och faller vid dess slut ner i en behållare (Neuman, 1977). Nidingen 1 2 3 4 5 Ustö Vendelsö 1 2 3 4 5 siktdjup videofilmning av utsläpp provfiske, bottentrålning 3 km Ringhals kraftverk ålyngelledare N. Horta utsläpp S. Horta Södra Cell Värö (SCV) Klosterfjorden Viskan 1 3 2 4 5 Varberg, 3 km Figur 1. Översiktskarta med fiske- och provtagningslokaler. 2
Ålyngelledaren. Foto: Björn Fagerholm. De täckta rostfria behållarna (ålyngelsamlarna) töms var tredje till var fjärde dygn och de insamlade ålynglens totalvikt registreras. Vid tillfällen då endast ett fåtal yngel samlats registreras endast individantalet. I dessa fall görs en skattning av totalvikten. Innan 23 användes vikten,3 gram som genomsnittlig vikt för ett ålyngel. Från och med år 23 har andra vikter använts. Dessa beräknades utifrån mätningar 23 till,3 gram för maj,,46 gram för juni,,5 gram för juli,,7 gram för augusti och 1, gram för september och oktober. Under perioder då stora mängder ål samlats in har dessa placerats ut i Viskans tillrinningsområde. När små mängder ål insamlats har de släppts ut i ån uppströms om ålyngelsamlaren. Kontrollen genomförs i regel från maj till och med augusti. Det har visat sig att denna period ofta täckt in den tid under vilken huvuddelen av ålarna vandrat upp. Vissa år har provtagningen förlängts, eftersom en stor andel av ålynglen vandrat upp sent på säsongen (Thörnqvist, 21). 3
2.2 Provfiske med bottentrål öppning 5 m Årliga undersökningar med bottentrål startade 1983 för att ge en uppfattning om fisksamhällets tillstånd i 1 m påverkansområdet, även kallad en (Thoresson, 5 m 1992). Tre år senare fastställdes ett program som omfattade trålningar i september med standardiserad bottentrål i Södra Cell Värös påverkansområde och i ett område (figur 1 och 2). Påverkansområdet 4 m strut är lokaliserat till avloppstubens mynningsområde och området är beläget cirka 15 kilometer norrut, väster om Ustö (figur 1). Djupet där trålningarna genomförs Bottentrål, måttuppgifter är 18 till 24 meter i påverkansområdet och Figur 2. Schematisk bild över den trål som används i 24 till 28 meter i området. Inom varje område provfisket. görs normalt fem parallella tråldrag med ett mellanrum på minst 5 meter. De enskilda tråldragen är 12 meter långa och utförs i en följd vid varje undersökningstillfälle. Den effektiva tråltiden, det vill säga den tid trålen släpas över havsbotten, uppgår till cirka 2 minuter med en fart av 2 knop. Trålningen upprepas under tio dagar, varannan dag i vardera området, och vid varje tillfälle drar man fem tråldrag per område. Det ger totalt fem dagars trålning med totalt 25 drag per område. Varje tråldrag om cirka 2 minuter räknas som en ansträngning. maska 13 varv/aln maska 4 varv/aln Överteln 9 m I varje tråldrag registreras fisk, kräftdjur och bläckfisk med individuell längd per centimeterklass och sammanlagd vikt per art. Alla fiskar kontrolleras även med avseende på yttre synliga sjukdomssymptom (Thulin et al., 1989). Beräkningarna har utförts i Microsoft Office XP Excel 27 samt statistikprogrammet IBM SPSS Statistics 2 för Windows. För alla beräkningar har signifikansnivån p<,5 använts. Linjära regressioner har använts för att fastställa om en signifikant utveckling har skett över tid. För att se om fiskens längdfördelning skiljer sig åt 4
mellan och har ANOVA-analys använts. För att jämföra om utvecklingen över tid är olika i de två områdena har ANCOVA-analys använts. I analyser där kraven på normalfördelning eller homogen varians inte uppfyllts har värdena logaritmerats. I de fall dessa krav ändå inte uppfyllts genom logaritmering, har ett icke-parametriskt Mann-Whitney U-test använts. Statistik för signifikanta samband presenteras i en fotnot, alternativt i tabell 1. Icke signifikanta samband presenteras inte. Vetenskapliga namn på observerade arter och andra taxonomiska grupper anges, förutom i den engelska sammanfattningen, i bilagor och anges endast i texten då de inte förekommer på annan plats. 2.3 Dokumentation av utsläppstub och omgivande bottnar Varje år filmas utsläppstuben och havsbottnen i tubens närhet för att kontrollera synbara effekter av Södra Cell Värös utsläpp (Thoresson, 1992). Kontrollen genomförs vid ett tillfälle varje år med hjälp av en undervattensfarkost, en så kallad sjöuggla. Under 212 filmades tuben och omgivande botten under cirka 6 minuter den 28 november, vilket var senare än tidigare år, på grund av en ovanligt stormig höst. Efteråt granskades filmen och djurlivet på och runt tuben dokumenterades och eventuella tecken på påverkan noterades. Resultaten bygger på en visuell tolkning av filmen och jämförelser med tidigare års filmer, och har inte kvantifierats eller genomgått några statistiska analyser. Sjöugglan. Foto: Björn Fagerholm. 5
3 Resultat 3.1 Ålyngeluppvandring i Viskan Under provtagningsperioden 212, som sträckte sig från slutet av maj till slutet av augusti, samlades totalt c:a 46 gram uppvandrande ålyngel in (figur 3). Det är det tredje lägsta värdet sedan insamlingen startade 1971. År 211 noterades den hittills lägsta totalvikten (c:a 14 gram) under provtagningsperioden och 21 var den totala ålyngelfångsten också mycket låg (c:a 35 gram). Sedan provtagningen påbörjades 1971 har det skett en signifikant minskning av massan insamlade ålyngel 2. kg 1 212 fångades ålyngel relativt sett jämnt fördelat under provtagningsperioden, med en topp i juni och en topp i augusti månad. Glasålens uppgång startade senare än genomsnittligt för perioden 198 212 och upphörde något tidigare än normalt (figur 4). 5 Figur 3. Totalvikt av ålyngel per år insamlade i Viskan 1971 212. Trendlinje anger linjär trend över tid. 198 199 2 21 ackumulerad andel av totalvikt (%) 1 8 6 4 Figur 4. Kumulativ vikt (%) för ålyngelfångsterna i Viskan 212 och genomsnittet för insamlingsperioden 198 212 (1981 års data finns ej med). 2 genomsnitt 212 15 2 25 3 35 4 vecka 2 Linjär regression 1971 212 : p<,1, R 2 =,31. 6
Tabell 1. Antal individer i genomsnitt per tråldrag om 2 minuter under 212 och i medeltal för hela undersökningsperioden i området Värö och i området Ustö. Arterna är sorterade efter hur vanligt förekommande de varit i provtagningen vid Värö. Trend anger om förekomsten förändrats signifikant över tid. För fisk är signifikansen beräknad sedan 1983, för evertebraterna sedan 199 utom för eremitkräfta som började registreras först 22. + anger ökande trend, - anger minskande trend med signifikansnivåer, * = p<,5, ** = p<,1, *** = p<,1 och ns anger att ingen signifikant förändring observerats över tiden. VÄRÖ USTÖ medel medel medel medel 1983-23- 1983-23- 212 212 trend 212 trend 212 212 trend 212 trend sandskädda 156,8 241,7 ns 34,6 ns 356,1 327,7 ns 289,1 ns vitling,4 52,8 ns 62,1 -** 37,2 72,4 ns 78,8 ns rödspotta 15,6 22,3 ns 27,8 ns 7,4 2,7 -** 11,9 -* kolja 15,1 13, +*** 29,3 ns,1 9,5 ns 3,4 ns torsk,1 6,2 ns 6,1 -* 1,7 5,7 -** 3,1 -* fjärsing 1,4 5,4 +*** 14,9 ns 5,1 1,3 +*** 3,5 ns knot 3, 4,5 ns 6,4 ns 2,9 4, ns 4,7 ns rötsimpa 3,6 3,5 +** 4,2 ns 2,4 4,2 -*** 2, ns taggmakrill, 3,2 ns 6,7 ns,6,9 +* 2,4 ns randig sjökock,6 2,5 ns 4,2 ns,2,5 ns,3 -** lerskädda,7 1,9 ns 2,1 -** 13,4 6,8 ns 6, ns tungevar 2,9 1, +*** 2,9 ns 2,9,4 +*** 1,3 +** piggvar,3,9 -*,6 ns,1 ns <,1 ns slätvar,1,7 +** 1,5 ns,1,3 ns,5 ns skäggsimpa 1,2,6 ns,8 ns, ns, ns skarpsill,,6 ns 1, ns 3,4 3,8 ns 6,8 ns småvar,,5 ns,5 -*,2 ns,1 -** bergtunga,3,5 ns,5 ns,7 -*** <,1 ns kummel,,4 ns,8 ns,9 1,5 ns 1,6 ns skrubbskädda,4,4 ns,4 ns,4,5 ns,4 ns sill,2,3 ns,2 ns,4,9 ns,5 ns svart smörbult,1,3 +***,8 ns 2,1 1,6 +*** 4,3 ns äkta tunga,2,2 ns,3 ns,2,1 ns,1 ns skärsnultra,2 -* <,1 ns <,1 <,1 ns <,1 ns gulstrimmig mullus,1 ns <,1 ns <,1 ns <,1 ns fläckig sjökock <,1 ns <,1 <,1 +** <,1 ns sjurygg <,1 ns,1 ns fenknot <,1 +*,1 ns <,1 ns <,1 ns femtömmad skärlånga <,1 ns småtunga <,1 <,1 +**,1 +* bergvar <,1 ns <,1 ns <,1 ns ansjovis <,1 ns <,1 ns <,1 ns <,1 ns berggylta <,1 ns <,1 ns gråsej <,1 ns <,1 ns,2 <,1 ns <,1 ns långa <,1 ns <,1 ns <,1 ns <,1 ns havskatt <,1 ns <,1 ns <,1 ns sandstubb <,1 ns <,1 ns,2 <,1 +* <,1 ns pigghaj <,1 ns <,1 ns,1,1 ns,2 ns lyrtorsk <,1 ns paddtorsk <,1 ns tobis (kust-/havs-) <,1 ns <,1 ns grässnultra <,1 ns <,1 ns makrill <,1 ns <,1 ns <,1 ns <,1 ns marulk <,1 ns <,1 ns oxsimpa <,1 ns <,1 ns 7
Tabell 1. (Forts.) VÄRÖ USTÖ medel medel medel medel 1983-23- 1983-23- 212 212 trend 212 trend 212 212 trend 212 trend småfläckig rödhaj <,1 ns spetsstjärtad smörbult <,1 ns <,1 ns <,1 ns <,1 ns stensnultra <,1 ns tånglake <,1 ns gulål <,1 ns <,1 ns lerstubb <,1 ns <,1 ns spetsjärtat långebarn <,1 ns klarbult <,1 ns <,1 ns knaggrocka <,1 ns <,1 ns totalt antal fiskar 212,1 363,9 +* 479, -* 438,1 464,2 ns 421,5 ns antal fiskarter 21 22,1 +*** 25,1 ns 25 2,3 +*** 23,3 ns evertebrater simkrabba obestämd 57,7 18,1 +* 28,3 ns 51,6 22,8 +*** 37, ns eremitkräfta 7,2 5,4 ns 5,4 ns 5,7 1,5 ns 11, ns strandkrabba 13, 3,6 +* 5,4 ns,2,4 ns,8 ns krabba 4,3 1, +*** 2, ns 1,2,5 +*** 1, +* bläckfisk obestämd <,1,1 ns,1 ns,2,4 ns,6 ns hummer,1 <,1 ns <,1 ns,2 <,1 +*, +* havskräfta <,1 ns <,1 ns,2,1 +*,2 ns loligo subulata,1 ns,1 ns maskeringskrabba,8,3 -*,3,5 ns,2 ns nordisk Kalmar <,1 ns <,1 ns sandräka <,1 ns <,1 ns total antal evertebrater 78,9 25,9 +** 41,6 ns 12, 2,3 +** 37,3 ns antal evertebratarter 7 5,7 +** 6,5 ns 8 5,4 +** 7,2 ns antal arter totalt 28 27,8 31,6 33 25,7 3,5 8
3.2 Provfiske med bottentrål Under 212 genomfördes 25 tråldrag (ansträngningar) inom varje område. Totalt fångades 29 olika fiskarter och åtta olika arter av ryggradslösa djur (evertebrater). I området fångades 21 olika fiskarter, vilket var fyra färre än i området (tabell 1, bilaga 1 och 2). Antalet fångade fiskar uppgick till 16 255 och av dessa fångades 5 32 (33%) i området. När det gäller evertebraterna så fångades däremot fler arter, men färre individer, i områden än i området. Det finns ingen statistisk skillnad i utvecklingen av antal arter över tiden mellan de två områdena (figur 5). Antalet arter som fångats varje år visar en ökning i både en och en sedan trålfisket startade 1983. Även om man bortser från de första åren, fram till 1987, då färre tråldrag gjordes, så har artantalet ökat i båda områdena (figur 5). För första gången sedan 1991 fångades år 21 pigghaj i området och pigghajar fångades även 211 och 212. Bläckfiskarna har svår systematik och är små (6 7 cm), av totalt 7 bläckfiskar, fångade 212, förblev samtliga obestämda med avseende på art. Den totala abundansen av fiskar i området uppvisar en svagt signifikant ökning under 1983 212, men minskar under den senaste tioårsperioden (tabell 1). Förekomsten av evertebrater ökar i båda områdena, sett över hela undersökningsperioden (tabell 1). antal fiskarter 3 25 2 Figur 5. Antalet observerade fiskarter i trålfisket 1987 212. Räta linjer anger linjär trend över tid. 15 199 1995 2 25 21 9
3.2.1 De vanligaste fiskarterna i trålfisket Liksom föregående år utgjorde sandskädda den största andelen av fångsten med 79% av antalet fiskar fångade på båda lokalerna. Den därefter vanligaste arten, vitling, stod för 6% av antalet sammanlagt i båda områdena. De flesta vitlingarna (99%) fångades dock i området. De återstående tre vanligaste arterna kolja, rödspätta och fjärsing utgjorde tillsammans 8% av antalet fiskar i fångsten. Torsk tillhörde tidigare de vanligaste förekommande arterna, men utgjorde 212 endast,3% av det totala antalet fångade fiskar i båda områdena. År 21 och 211 var andelen på samma låga nivå. Sandskädda Fångsten av sandskädda har legat på en förhållandevis hög och varierande nivå sedan undersökningarna påbörjades 1983 (figur 6). Utvecklingen i de två områdena skiljer sig inte över tiden. Under trålningen 212, liksom 211, fångades något fler sandskäddor i området än i området, vilket är första gången på 13 år. Sandskäddan representerades nästan uteslutande av förhållandevis små och därmed unga individer. Under fisket 212 fanns en signifikant storleksskillnad mellan lokalerna, med större fiskar i området 3. antal/tråldrag 12 A antal 2 B 8 15 1 4 5 1985 199 1995 2 25 21 1 15 2 25 längdgrupp, cm Figur 6. A) Fångst av sandskädda per tråldrag om 2 min åren 1983 212. B) Storleksfördelning hos den totala fångsten i respektive område under 212. 3 Kovariansanalys ANOVA 1983 212 : p=,1, R 2 =,17. 1
Sandskädda. Foto: Björn Fagerholm. Vitling Fångsten av vitling har fluktuerat relativt mycket från år till år i båda områdena (figur 7). Referensområdet har sett över hela perioden haft högre fångster och områdena har utvecklats olika över tid 4. Sett till hela tidsperioden finns ingen trend, men den senaste tioårsperioden har vitlingen minskat (tabell 1) i en och nivåerna har aldrig varit så låga under undersökningsperioden som under 212. Ingen trend kan urskiljas i området, men en lägre fångst har bara förekommit vid tre tidigare tillfällen. Medellängden av vitling 212 skiljer sig inte åt mellan de två områdena. Vitlingens längdfördelning ger två toppar, vilket syns med störst tydlighet i området, en kring 11 13 cm och en kring 2 22 cm. antal/tråldrag 25 2 A antal 25 2 B 15 1 5 1985 199 1995 2 25 21 1 15 2 25 längdgrupp, cm Figur 7. A) Fångst av vitling per tråldrag om 2 min, 1983 212. B) Storleksfördelning hos den totala fångsten i respektive område under 212. 15 1 5 4 Kovariansanalys ANCOVA (år *område) 1983 212 : p=,6, R 2 =,18. 11
antal/tråldrag 16 12 A antal 1 B 8 5 4 1985 199 1995 2 25 21 1 12 14 16 18 längdgrupp, cm Figur 8. A) Fångst av kolja per tråldrag om 2 min, 1983 212. Rät linje anger linjär trend över tid. B) Storleksfördelning hos den totala fångsten i respektive område under 212. Kolja Fångsterna av kolja har fluktuerat sedan trålningarna startade, med låga fångstnivåer under 198-talet och under flera år från slutet av 199-talet (figur 8). Fångsten har utvecklats olika över tid 5, på grund av en tydlig ökning i en under senare år. I området har fångsten ökat signifikant sedan provtrålningarna startade (tabell 1, figur 8), medan ingen trend har kunnat urskiljas i området. Under 212 fångades bara 3 koljor i området. De fångade individerna har nästan genomgående varit inom storleksintervallet 1 2 cm. Medellängden av kolja i fångsten 212 skilde sig inte åt mellan de båda lokalerna, men väldigt få individer fångades i området. Rödspätta Fångsten av rödspätta har uppvisat periodvisa fluktuationer på båda lokalerna sedan trålningen startade (figur 9). Abundansen har utvecklats olika i de två områdena över tiden 6. I området kan ingen trend urskiljas sedan trålningen startade. I området, däremot, har fångsten av rödspätta minskat över tiden (tabell 1, figur 9). 5 Kovariansanalys ANCOVA (år*område) 1983 212 : p=,4, R 2 =,29. 6 Kovariansanalys ANCOVA (år*område) 1983 212 : p=,6, R 2 =,18. 12
antal/tråldrag 1 8 A antal 12 9 B 6 4 6 2 3 1985 199 1995 2 25 21 1 15 2 25 längdgrupp, cm Figur 9. A) Fångst av rödspätta per tråldrag om 2 min, 1983 212. Rät linje anger linjär trend över tid. B) Storleksfördelning hos den totala fångsten i respektive område under 212. Liksom hos sandskädda fanns en stor dominans av unga individer i fångsten 212. Under de tre föregående åren har medellängden i fångsten varit större i området, men för 212 kunde denna skillnad inte fastställas statistiskt. Fjärsing Fångsten av fjärsing har ökat på ett liknande sätt på båda lokalerna sedan trålningarna startade 1983 (tabell 1, figur 1) och den största ökningen har skett sedan sekelskiftet. Mer fjärsing har fångats i en än i området 7. Medellängden av fjärsing i fångsten 212 skilde sig inte signifikant mellan lokalerna och storlekar mellan 2 och 3 cm dominerade. Fjärsing. Foto: Björn Fagerholm. 7 Mann-Whitney U-test 1983 212 : p<,4, Z=-2,85. 13
antal/tråldrag 5 A 4 antal 6 B 3 4 2 2 1 1985 199 1995 2 25 21 2 25 3 längdgrupp, cm Figur 1. A) Fångst av fjärsing per tråldrag om 2 min, 1983 212. Räta linjer anger linjär trend över tid. B) Storleksfördelning hos den totala fångsten i respektive område under 212. antal/tråldrag 4 A 3 antal 15 B 12 2 9 6 1 3 1985 199 1995 2 25 21 1 15 2 25 längdgrupp, cm Figur 11. A) Fångst av torsk per tråldrag om 2 min, 1983 212. Rät linje anger linjär trend över tid. B) Storleksfördelning hos den totala fångsten i respektive område under 212. Torsk Sedan slutet av 199-talet har det förekommit stora mellanårsvariationer i torskförekomsten, och fångsterna har varit mycket små under de senaste sex åren (figur 11). Fluktuationer har förekommit på båda lokalerna och ingen skillnad i fångstens utveckling över tiden har kunnat urskiljas mellan området och området. I området finns ingen trend hos fångst per ansträngning sedan provtrålningarna startade. Däremot uppvisar den senaste tioårsperioden en negativ trend (tabell 1). I området kan negativa trender urskiljas både för hela perioden och den senaste tioårsperioden (tabell 1). 14
Torskfångsten under 212 dominerades som tidigare av yngre individer. Större delen av fångsten utgjordes av storlekar mellan 9 och 13 centimeter, och bara ett fåtal något större fiskar förekom. Medellängden av torsk i fångsten 212 skilde sig inte åt mellan lokalerna. 3.2.2 Övriga fiskarter i trålfisket Ökande fångster har observerats hos flera fiskarter sett till hela tidsperioden, i synnerhet inom det område som förväntas vara påverkat av processvatten från Södra Cell Värö, men även i viss mån i området (tabell 1, figur 12). Sett till den senaste tioårsperioden har däremot flera bottenlevande arter minskat. Här redovisas några av resultaten av vanliga förekommande arter samt arter för vilka märkbara förändringar skett. antal/tråldrag 6 taggmakrill antal/tråldrag 16 rötsimpa 4 12 8 2 4 1985 199 1995 2 25 21 1985 199 1995 2 25 21 antal/tråldrag 16 randig sjökock antal/tråldrag 8 tungevar 12 6 8 4 4 2 1985 199 1995 2 25 21 1985 199 1995 2 25 21 Figur 12. Genomsnittlig fångst (antal) per tråldrag om 2 min av taggmakrill, rötsimpa, randig sjökock och tungevar i området och området 1983 212. Räta linjer anger linjär trend över tid. 15
Fångsten av taggmakrill har ökat signifikant i området (figur 12). Innan 1997 fångades bara ett fåtal taggmakrillar i båda områdena. Arten blev sedan mer vanligt förekommande. Fluktuationerna är för stora för att ge någon trend i området. Områdenas utveckling skiljer sig inte åt över tid. Fångsten av rötsimpa har minskat i området sedan trålningarna startade, medan den ökat i en (figur 12). Utvecklingen av fångsten mellan områdena skiljer sig signifikant över tid 8. Fångsten av knot har fluktuerat sedan provtrålningarna startade och skiljer sig inte mellan de båda lokalerna. Trender för knot saknas i båda områdena. Fångsten av randig sjökock i området visar inte längre en signifikant ökning på grund av de senaste årens låga fångster (figur 12). I området ligger antalet fångade sjökockar på en låg nivå och det går inte att urskilja någon trend. Statistiskt går det inte att visa att fångsten av randig sjökock har utvecklats olika över tid i de två områdena. Registreringen av den relativt ovanliga plattfisken tungevar har ökat markant i båda områdena (figur 12). Från att bara ha noterats vid enstaka tillfällen har det de senaste åtta åren fångats i genomsnitt 3,1 individer per tråldrag i en och 1,5 per tråldrag i en. Utvecklingen mellan områdena skilde sig inte åt sett över hela tidsperioden, men från 25 och framåt ökade fångsterna i området, samtidigt som fångsten i en under 27 212 föll tillbaka till samma nivå som i området, efter en tidigare markerad ökning 9. 8 Kovariansanalys ANCOVA 1983 212 : p<,1, R 2 =,51. 9 Kovariansanalys ANCOVA 25 212 : p=,14, R 2 =,7. 16
Lerskädda har fångats i högre antal i området än i området sedan provtrålningarna startade 1. Fångsterna har minskat under den senaste tioårsperioden i området medan någon motsvarande trend inte finns i en (tabell 1). Slätvar ökade kraftigt i området under åren 26 21. Fångsterna har de två senaste åren varit nere på samma nivå som tidigare, men det finns en positiv trend (tabell 1). Även i en ökade fångsterna under de här åren, men signifikanta trender saknas. Det finns ingen statistisk skillnad i fångstutveckling mellan områdena. Fångsten av svart smörbult började öka i båda områdena i mitten av 199-talet, från att arten tidigare var sällan förekommande. De största fångsterna erhölls 28 och uppgick då till i medeltal 9,9 fiskar per tråldrag. Utvecklingen över tid är lika i de två områdena. Trender saknas på lång och kort sikt (tabell 1). Piggvar har minskat i en, medan ingen trend kan skönjas i området (tabell 1). Områdena har utvecklats på liknande sätt över tiden med avseende på piggvar. Under perioden 1984 1996 fångades i genomsnitt 1,4 bergtungor per tråldrag, medan fångsten per tråldrag 1998 212 bara var,3 d.v.s. en bergtunga vart 34:e drag. Utvecklingen mellan områdena skiljer sig signifikant över tid 11, eftersom området legat på en mer stabil nivå medan fångsten i området minskat (tabell 1). Sedan 1998 har fångsterna varit större i området, medan förhållandet tidigare oftast var det motsatta. 1 Mann-Whitney U-test 1983 212 : p<,1, Z=-4,8. 11 Kovariansanalys ANCOVA 1983 212 : p<,1, R 2 =,57. 17
3.2.3 Kräftdjur Av de sex olika kräftdjursgrupper (tabell 1) som fångades under trålningen 212 dominerade simkrabbor, följt av strandkrabbor. Kräftdjuren har registrerats regelmässigt från början av 199-talet varför beräkningarna är gjorda på data mellan 199 och 212. Fångsten av simkrabbor och krabbtaskor (krabba) har ökat signifikant i båda områdena sedan trålningarna startade (tabell 1, figur 13). Mer krabba har fångats i en än i området 12. Den högsta noteringen av simkrabbor är från år 2, varefter fångsterna varit något mindre. Krabba nådde en toppnotering i en under 211, med över fem krabbor per tråldrag. Fångsternas utveckling skiljer sig inte åt mellan lokalerna över tid. Eremitkräfta var den tredje vanligaste arten bland kräftdjuren. Eremitkräfta började dock inte registreras förrän 22 och beräkningarna är gjorda på data från 22 212. Fångsterna har inte förändrats nämnvärt under tidsperioden. antal/tråldrag antal/tråldrag 1 6 simkrabba krabba 5 4 2 199 1995 2 25 21 199 1995 2 25 21 Figur 13. Fångst av simkrabba och krabba per tråldrag om 2 min, 199 212. Trendlinje anger linjär trend över tid. 3.2.4 Förekomst av yttre skador Vid Kustlaboratoriets provfisken noteras alltid yttre synliga sjukdomssymptom. Totalt under trålningarna 212 påträffades endast 12 fiskar (,11 procent av fångsten) med för ögat synliga symptom, vilket är något högre jämfört med föregående år. Under 212 noterades skador och sjukdomar enbart på sandskäddor. Det vanligaste 12 Mann-Whitney U-test 199 212 : p<,1, Z=-2,75. 18
symptomet 212 var tumörer, som observerades hos fem fiskar. Andra symptom var Lymfocystis 13, hudsår och ryggradsförkortning. Av de sjuka individerna observerades sju i området och fem i området. 3.3 Dokumentation av utsläppstub och omgivande bottnar För att kontrollera hur utsläppet påverkar den omgivande botten filmades tuben den 28 november 212 under 6 minuter med hjälp av en fjärrstyrd undervattensfarkost (sjöuggla). Filmen börjar vid 18 meters djup vid tubens mynning (figur 14) och följer tuben upp till cirka 16 meters djup. Sikten var något sämre än tidigare år och det rådde en svag sydgående ström. Större delen av tuben samt dess fundament var bitvis täcka av utfällda havsnejlikor (Metridium senile) som filtrerar vattnet (figur 15). Även blåmusslor (Mytilus edulis) och sjöstjärnor (Asterias rubens) var vanliga. Runt tuben påträffades fiskar som stensnultra och mindre torskfiskar. På sandbotten en bit ifrån tuben syntes olika sorters plattfisk och strandkrabbor (figur 16). Figur 14. Värötubens mynning på 18 m djup omgiven av musselskal. Figur 15. Tuben är bitvis täckt av fullt utfällda havsnejlikor (Metridum senile), som filtrerar vattnet. 13 Lymfocystis är en virussjukdom som orsakar druvliknande hudtumörer. 19
Figur 16. Plattfisk (troligen sandskädda) på botten bredvid utsläppstuben Det förorenade vattnet släpps ut genom 175 diffusordysor utefter tubens sidor samt vid mynningen. Utsläppen strömmade ur öppningarna som mörka plymer med inslag av större partiklar. Dysorna var ofta omgärdade av stora havsnejlikor (figur 17). Omgivande botten utgjordes av jämn sand eller skalgrusbotten och under tuben fanns mest skalrester, huvudsakligen efter musslor som troligen fallit av röret eller ansamlats där på grund av vattenströmmar. Söder om tuben fanns en jämn botten bestående av finsand med inslag av mjukare organiskt sediment (figur 18) och där upptäcktes inga vita syrefria fläckar (svavelvätebakterier). Tecken på syrebrist i sedimentet har dock observerats tidigare år. Syrebrist kan uppstå i sedimentet vid otillräcklig vattenomblandning och kan förvärras när stora mängder organiskt material tillförs och bryts ned, varvid syre förbrukas. Utanför den avslutande mynningen samt i området norr om tuben syntes stora områden av skalbotten bestående av diverse musselskal, däribland en stor del islandsmussla (Artica islandica), men även hjärtmusslor och sandmusslor (figur 19). Följer man röret upp mot grundare vatten längs norra sidan övergår skalbotten till finare grus/sand, men fortfarande med ett stort inslag av musselskal. 2
Figur 17. Längs tuben finns öppningar med jämna mellanrum (dysor), där utsläppsvatten släpps ut. Dessa öppningar var ofta omgärdade av havsnejlikor (Metridium senile). Figur 18. Rena bottnar med finsediment och enstaka strandkrabbor. Inga tecken på syrefria bottnar observerades under 212. Figur 19. Stora områden runt tuben var täckta av skalbotten 21
4 Diskussion 4.1 Ålyngeluppvandring i Viskan Uppvandringen av juvenila ålar har varit svag de senaste decennierna, och 212 utgjorde inget undantag, med den tredje lägsta totalvikten som registrerats sedan provtagningen startade 1971. Notera att provtagningen 212 påbörjades sent och avslutades tidigt och det kan betyda att en del av årets uppvandring inte övervakats. Inför 213 planeras en översyn av ålyngelledarna. Bland annat kommer pumpar och ventiler att bytas så man lättare kan reglera flödet. Det fanns tecken under 212 på att pumpar och ventiler inte fungerade lika effektivt som de gjorde när anläggningen var ny. Utvecklingen i Viskan speglar en omfattande rekryteringsnedgång för ålen i hela Europa och en negativ utveckling gällande förekomst av glasål har på västkusten även konstaterats vid Ringhals kärnkraftverk (ICES, 213). Det betyder att det med stor sannolikhet inte finns någon tydlig koppling mellan nedgången av uppvandrande ål i Viskan och uttaget av vatten till driften av massaindustrin vid Södra Cell Värö. Transport av juvenila ålar för utsättning längre upp i vattensystemet, i enlighet med den ålplan som finns upprättad, skedde senast 25. 4.2 Provfiske med bottentrål Antalet fångade arter under provtrålningarna har ökat i både - och området sedan trålningarna startade. Flera av de arter som studerats närmare visar en ökning av abundansen i en men inte i en. Att artantal och förekomst av vissa arter ökar i en kan möjligen bero på tillförseln av organiskt material via utsläppstuben till området runt denna. Detta kan stimulera den biologiska produktionen och öka födomängden för fisk, med en attraktion till området som följd. Att tuben även kan utgöra ett mindre konstgjort rev skulle också kunna vara positivt för fisk. 22
Sett till den senaste tioårsperioden är det fler arter vars förekomst har minskat än ökat, och främst gäller det bottenlevande arter. Detta kan bero på naturliga fluktuationer i fisksamhället men kan också vara en indikation på att något skett som påverkar bottenlevande fisk negativt. Det är också möjligt att det finns samband med omgivningsfaktorer. Vädret har varit ogynnsamt (blåsigt) under de senare årens fiske vilket kan ha påverkat resultaten från provtagningen. För flera av de arter där abundansen har ökat, till exempel svart smörbult, fjärsing och kolja, skedde ökningen framförallt under 2-talet. Någon entydig förklaring till denna utveckling, vid sidan av en attraktion till påverkansområdet, är svår att finna. Möjligen kan utvecklingen mot ett varmare klimat (Moksnes et al., 21) ha bidragit till förändringen, vilket dock inte skulle förklara utvecklingen för de arter som endast ökat i området. Rötsimpan har haft en intressant utveckling, då den har minskat i området parallellt med en ökning i en. Det skulle kunna tyda på en starkt positiv effekt i området på denna art. Det kan exempelvis vara ökningen av näringsämnen i vattnet som varit gynnsam. Enligt de undersökningar som gjorts hittills tyder resultaten på att Södra Cell Värö inte har haft en negativ påverkan på fiskbeståndet, utan snarare en positiv påverkan på vissa arters utveckling. Fångsten vid trålningen har till stor del bestått av ungfisk. Detta beror troligtvis på att de områden som fiskats, både och, fungerar som bra uppväxtplatser för ungfisk av flera arter. Att så få stora individer fångats kan också bero på trålningsmetoden, genom att trålen rör sig för långsamt över botten för att fånga de stora individerna. Ett byte av fartyg mellan 29 och 21 kan möjligen ha haft en effekt på resultatet av undersökningarna under de senaste åren. Det finns flera sjukdomssymptom hos fisk som har kopplats till pappersindustrin, som skelettdefekter och fenröta (Thulin et al., 1989). Dessa förekommer, men någon tendens att de skulle vara vanligare i det påverkade området än i området kunde inte ses under 212. 23
4.3 Dokumentation av utsläppstub och omgivande bottnar Under årets dokumentation syntes inga vita syrefria fläckar på bottnarna runt tuben. Syrebrist har observerats på samma plats tidigare, men framtiden får utvisa om den förbättrade situationen vid besöket 212 var av tillfällig natur eller inte. Undervattensfilmningen fördröjdes fram till sent i november eftersom det var för blåsigt i september och oktober. Detta kan möjligen förklara de förbättrade bottenförhållandena. De partier av botten som inte bestod av fin sand- och sedimentbotten utgjordes huvudsakligen av botten täckt av musselskal på liknande sätt som under tidigare år. Dokumentationen 212 visade ett stort antal utfällda havsnejlikor fastsittande på tuben och dess fundament. När dessa är utvecklade och utfällda för att filtrera det omgivande vattnet framstår de som nästan som heltäckande skogar i motsats till då de drar in sig och enbart framstår som geleartade klumpar. Därför är det möjligt att man underskattar antalet havsnejlikor när de inte är utfällda. Kräfttrålaren Miranda Marie användes vid provfisketrålningen utanför Värö. Foto: Björn Fagerholm. 24
5 Referenser ICES (213). Report of the 212 Session of the Joint EIFAAC/ICES Working Group on Eels. ICES Advisory Committee. ICES CM 212/ACOM:18. 828 s. Moksnes, P-O., Elfwing T., Tobiasson S. och Wikner J. (21). Havsmiljöns tillstånd ur miljömålsperspektiv. HAVET 21, 6 1. Neuman, E. (1977). Fiskeriundersökningar vid Väröhalvön. Statens Naturvårdsverk. Opubl. Rapport. SNV, 18 s. Thoresson, G. (1992). Handbok för kustundersökningar. Recipientkontroll. Kustrapport 1992:4. Fiskeriverket, 88 s. Thulin J., Höglund J. & Lindesjöö E. (1989). Fisksjukdomar i kustvatten. Naturvårdsverket, 126 s. Thörnqvist, S. (21). Biologisk kontroll vid Värö Bruk. Årsrapport för 2. Fiskeriverket, Kustlaboratoriet. Opubl. rapport. 12 s. 25
Bilaga 1. Totalfångst av alla arter i provfiske med bottentrål i en för Södra Cell Värö 1994 212. Bilaga 1. Totalfångst av alla arter i provfiske med bottentrål i en för Södra Cell Värö 1994 211 FISKAR Latinskt namn 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 ansjovis Engraulis encrasicolus 7 2 7 bergtunga Microstomus kitt 15 8 13 1 6 7 6 8 17 7 5 9 18 23 4 28 7 1 bergvar Zeugopterus punctatus 2 1 2 fenknot Chelidonichthys lucerna 1 6 2 1 7 3 3 fjärsing Trachinus draco 2 1 8 2 67 22 72 152 91 37 246 763 613 615 99 364 26 gråsej Pollachius virens 1 4 1 grässnultra Centrolabrus exoletus 1 gulstrimmig mullus Mullus surmuletus 42 5 havskatt Anarhichas lupus 2 knot Eutriglia gurnardus 12 3 31 16 116 41 121 31 13 89 265 37 168 128 152 128 73 62 75 kolja Melanogrammus aeglefinus 11 654 114 18 176 14 37 41 167 8 92 52 362 1546 124 1765 388 836 378 kummel Merluccius merluccius 1 15 1 2 19 2 1 1 11 12 89 43 11 8 11 1 1 lerskädda Hippoglossoides platessoides 54 3 38 19 64 36 42 58 311 67 94 82 86 6 44 9 7 14 8 långa Molva molva 1 1 makrill Scomber scombrus 1 oxsimpa Taurulus bubalis 1 pigghaj Squalus acanthias 2 piggvar Psetta maxima 1 15 5 3 2 12 36 16 7 4 4 7 29 18 17 3 32 11 7 randig sjökock Callionymus lyra 38 9 1 12 28 11 35 95 169 74 147 155 32 45 125 17 14 8 16 rödspätta Pleuronectes platessa 79 142 521 188 376 21 347 75 566 353 1265 453 1255 748 49 365 774 365 389 rötsimpa Myoxocephalus scorpius 62 76 83 66 153 13 151 75 48 1 89 15 137 92 37 74 135 152 89 sandskädda Limanda limanda 768 3848 5326 3672 5245 3219 6761 2434 823 584 12361 711 13122 522 7216 782 462 6576 3921 sandstubb Pomatoschistus minutus 3 1 sill Clupea harengus 9 5 6 2 32 5 26 9 3 1 4 1 1 7 6 sjurygg Cyclopterus lumpus 27 skarpsill Sprattus sprattus 1 9 12 4 1 18 2 13 9 15 9 12 6 1 83 skrubbskädda Platichthys flesus 9 9 38 4 7 4 1 4 9 29 9 11 4 1 6 7 13 12 9 skäggsimpa Agonus cataphractus 1 8 2 2 5 3 24 7 3 6 2 9 46 3 1 1 64 13 3 skärsnultra Symphodus melops 1 3 1 1 1 3 3 slätvar Scophthalmus rhombus 7 1 2 4 12 9 11 12 29 13 5 9 62 4 48 41 121 11 2 småtunga Buglossidium luteum 2 6 5 1 småvar Phrynorhombus norvegicus 3 5 11 15 1 5 9 25 28 4 54 3 1 1 spetsstjärtad smörbult Lesueurigobius friesii 1 svart smörbult Gobius niger 3 2 4 3 13 8 18 1 17 21 22 53 37 12 1 taggmakrill Trachurus trachurus 5 23 2 6 76 11 1 8 22 253 54 19 1 89 14 2 tobis (kust-/havs-) Ammodytidae 1 torsk Gadus morhua 115 38 2 9 694 96 79 36 14 526 88 287 369 21 75 97 27 12 3 tungevar Arnoglossus laterna 2 82 117 126 8 63 71 54 73 vitling Merlangius merlangus 1681 615 196 665 2428 128 3421 398 237 4911 2835 786 1927 1339 1473 74 359 1 9 äkta tunga Solea solea 5 1 4 2 2 5 2 2 9 5 3 1 11 4 2 12 3 6 antal fiskar 1471 5483 6421 5438 9411 5177 11475 6431 12143 12642 1755 1654 18595 1295 1154 1128 6392 878 5295 antal fiskarter 21 19 19 23 23 19 22 22 23 25 26 24 27 24 25 25 28 26 21 EVERTEBRATER bläckfisk obestämd Loligo sp. 1 3 2 16 1 4 2 9 1 7 1 eremitkräfta Paguridae sp. 133 11 329 37 178 13 1 12 265 231 181 havskräfta Nephrops norvegicus 2 2 2 1 1 1 1 1 hummer Homarus gammarus 1 1 1 1 2 3 krabba Cancer pagurus 8 4 4 11 3 11 4 14 34 43 22 31 43 26 43 99 126 18 tioarmad bläckfisk Allotheutis subulata 16 maskeringskrabba Hyas araneus 1 4 3 1 15 16 2 132 6 14 25 6 13 1 6 3 2 4 2 simkrabba obest. Liocarcinus sp. 1 116 59 65 158 179 147 2115 76 66 1127 514 572 666 811 39 1319 72 1442 strandkrabba Cancer maenas 13 29 13 25 44 32 75 119 62 26 5 145 262 111 235 66 75 82 326 antal evertebrater 133 154 75 97 233 23 235 2428 938 8 1579 997 157 935 1195 622 1761 1154 281 antal evert. arter 5 5 3 6 6 4 4 6 7 6 7 7 6 8 7 5 6 7 7 antal tråldrag 25 25 25 25 25 25 25 25 25 25 2 25 25 2 25 25 25 25 25
Bilaga 2. Totalfångst av alla arter i provfiske med bottentrål i området till Södra Cell Värö 1994 212. Bilaga 2. Totalfångst av alla arter i provfiske med bottentrål i området till Södra Cell Värö 1994 211. FISKAR Latinskt namn 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 ansjovis Engraulis encrasicolus 1 1 bergtunga Microstomus kitt 4 21 34 12 1 1 1 1 1 4 1 bergvar Zeugopterus punctatus 1 4 fenknot Chelidonichthys lucerna 1 1 1 fjärsing Trachinus draco 1 2 11 17 28 11 69 38 112 123 194 17 12 127 fläckig sjökock Callionymus maculatus 1 1 2 1 gråsej Pollachius virens 2 5 gulstrimmig mullus Mullus surmuletus 1 1 4 gulål Anguilla anguilla 1 havskatt Anarhichas lupus 1 1 knot Eutriglia gurnardus 64 19 18 72 121 31 91 81 188 164 19 244 39 12 157 41 92 67 72 klarbult Aphia minuta 6 knaggrocka Raja clavata 1 kolja Melanogrammus aeglefinus 13 2633 1162 177 143 26 16 1 33 5 6 16 28 278 21 364 3 11 3 kummel Merluccius merluccius 3 68 26 5 52 8 1 6 2 13 1 161 71 2 3 18 2 53 22 lerskädda Hippoglossoides platessoides 155 134 141 595 394 165 122 54 549 13 23 19 162 92 71 47 53 183 336 lerstubb Pomatoschistus microps 1 långa Molva molva 1 1 makrill Scomber scombrus 1 1 pigghaj Squalus acanthias 33 3 3 piggvar Psetta maxima 2 4 2 1 2 2 1 1 2 6 randig sjökock Callionymus lyra 4 2 6 1 1 3 35 31 17 17 9 8 4 5 9 1 5 rödspätta Pleuronectes platessa 761 294 282 112 14 123 16 93 468 249 415 558 548 16 167 179 27 151 184 rötsimpa Myoxocephalus scorpius 82 18 172 6 44 38 81 54 28 76 31 59 84 24 12 32 78 25 61 sandskädda Limanda limanda 8853 123 1615 6384 6847 2716 4111 2726 631 565 1327 755 838 4477 4326 587 3971 97 892 sandstubb Pomatoschistus minutus 5 2 5 sill Clupea harengus 2 5 3 1 82 41 16 12 36 6 6 3 44 2 6 1 14 1 11 skarpsill Sprattus sprattus 12 1 38 1 1 63 33 1 8 11 237 178 242 87 17 514 14 86 skrubbskädda Platichthys flesus 1 22 25 18 11 6 1 16 9 12 13 13 4 12 4 9 13 1 skäggsimpa Agonus cataphractus 1 2 3 1 1 1 3 skärsnultra Symphodus melops 1 1 1 2 1 slätvar Scophthalmus rhombus 4 7 3 13 3 4 5 13 4 2 6 19 13 7 12 56 8 2 småvar Phrynorhombus norvegicus 17 8 11 4 3 2 6 8 14 12 9 3 2 spetsstjärtad smörbult Lesueurigobius friesii 1 1 svart smörbult Gobius niger 2 11 12 5 11 42 29 88 37 32 114 69 22 248 136 55 53 taggmakrill Trachurus trachurus 1 2 11 9 7 223 18 61 122 32 24 1 61 22 15 torsk Gadus morhua 117 181 95 184 34 84 12 21 66 211 63 123 118 13 95 58 11 31 42 tungevar Arnoglossus laterna 18 3 31 21 33 27 46 39 72 vitling Merlangius merlangus 2579 1877 131 521 2466 1534 3429 2362 1219 3497 864 1165 2374 1265 3334 2179 2457 938 93 äkta tunga Solea solea 1 1 4 2 1 2 2 1 3 1 2 1 4 antal fiskar 12687 17441 13643 8216 1643 48 8252 5758 995 14 12291 998 12311 6959 8721 935 7777 193 1953 antal fiskarter 21 19 21 19 18 16 2 21 21 27 23 2 25 24 21 22 24 22 25 EVERTEBRATER bläckfisk obestämd Loligo sp. 1 1 2 15 22 33 1 28 4 34 6 eremitkräfta Paguridae sp. 133 154 558 578 315 219 144 83 197 137 143 havskräfta Nephrops norvegicus 3 1 2 8 3 1 5 5 5 7 1 7 4 hummer Homarus gammarus 1 1 3 1 4 krabba Cancer pagurus 2 2 2 1 2 14 7 13 19 9 21 17 18 3 54 34 3 tioarmad bläckfisk Allotheutis subulata 3 1 maskeringskrabba Hyas araneus 2 4 6 17 87 1 2 11 6 14 1 8 5 3 8 nordisk Kalmar Loligo forbesi 2 sandräka Crangon crangon 1 1 simkrabba obest. Liocarcinus sp. 55 42 62 46 164 225 385 198 481 794 117 493 591 826 1298 454 117 753 129 strandkrabba Cancer maenas 1 2 11 25 2 3 29 26 12 21 74 8 1 4 antal evertebrater 59 43 65 49 173 244 417 243 732 989 1673 1119 96 112 1572 575 1435 97 1489 antal evert. arter 3 2 2 3 5 5 5 6 7 7 8 8 7 8 6 4 8 8 8 antal tråldrag 25 25 25 25 25 25 25 25 25 25 2 25 25 18 25 25 25 25 25