REMISS avseende förslag till ny kyrkohandbok för Svenska kyrkan 1. Detta frågeformulär gäller Sveriges Kristna Råd. Namn på kontaktperson (obligatoriskt) Befattning Olle Kristenson Telefonnummer 08-453 68 10 Svaret gäller även följande remissinstanser Direktor för ekumenisk teologi 2. Hur har barns och ungas perspektiv tagits tillvara i remissvaret? Det finns förslag på texter som kan vara mer lättillgängliga för barn och unga, men i stort saknas perspektivet barn och unga, vilket förvånar utifrån beslut om barnkonsekvensanalys. Barn och ungas närvaro är mest tydligt i samband med dop. Perspektiv som gör barn och unga till subjekt i gudstjänsten saknas, liksom förslag till familjemässa och inslag i gudstjänst som särskilt inkluderar barn. Man skulle kunna nämna något i anvisningarna om placeringen av barnens stund /söndagsskola i gudstjänsten eftersom denna blir allt vanligare i församlingarna. 3. Vad anser ni om att Den allmänna gudstjänsten utgår från en gemensam struktur? Mycket bra 4. Vad är bra och mindre bra i Högmässa? Bra med många alternativ, som gör att man kan forma gudstjänsten efter den specifika kontexten. Samtidigt kan det vara förvirrande när alternativen liknar varandra för mycket. Bra att ordningen i princip har med samtliga moment i BEM-dokumentets paragraf 27 om Nattvarden som fasta moment i ordningen för Högmässa. Inledningsorden inför trosbekännelsen. Bra att man inte föreslår Låt oss bekänna vår kristna tro utan säger Låt oss stämma in/förenas Ordet han skulle kunna ersättas med Gud på fler ställen än som nu sker Formuleringen Församlingens förbönssvar är olycklig eftersom det är Gud som svarar på bön och inte församlingen; tyvärr har vi inget bra förslag på vad man kan säga istället. Att baka in bön om förlåtelse i förbönen är inte bra eftersom detta kan skapa förvirring om vad som är vad. Låt detta vara moment var för sig även om bönen om förlåtelse med förlåtelseord (med fördel) kan ligga alldeles innan förbönen. Prefationen för trettondedagstiden känns platt. Den speglar knappast den härlighet som uppenbaras i Kristus och som står i centrum under denna tid på kyrkoåret. Här är alternativet i HB 86 att föredra. Visserligen är det bra med många alternativ, men i momenten för inledning och sändning blir de för många, vilket kan medföra att det blir svårt att känna igen sig när man firar gudstjänst någon annan stans än i hemförsamlingen. Alternativen för Bön efter kommunionen är mycket ojämna både språkligt och teologiskt. Vissa av dem saknar t o m referenser helt till nattvarden/måltiden, t ex den för advent och allmän nr 4. 5. Vad är bra och mindre bra i Mässa/Gudstjänst? För många moment är fakultativa; i BEM-dokumentets anda öre t ex i princip samtliga moment i Måltiden i ordningen för Mässa vara fasta. 6. Hur ryms barns och ungas perspektiv i Högmässa, Mässa/Gudstjänst? Ganska dåligt Se svaret på fråga 2.
7. Vad anser ni om avvägningen mellan fasta och fakultativa moment i Högmässa? Samling Ordet Måltiden Sändning 8. Vad anser ni om avvägningen mellan fasta och fakultativa moment i Mässa/Gudstjänst? Samling Ordet (Måltiden) Sändning Det bör vara fler fasta moment Det bör vara fler fasta moment Bön om förlåtelse med förlåtelseord bör vara fasta moment liksom samtliga moment i Måltiden. Viktigt att man följer BEM-dokumentet vad gäller fasta moment i ordningen för Mässa. 9. Kyrkohandboken ska uttrycka teologisk mångfald. Hur bedömer ni gudstjänstordningarnas teologi i Den allmänna gudstjänsten (till exempel i böner)? Det är bra att BEM-dokumentet, precis om i HB 86, varit en viktig referenspunkt. Visserligen talas det mycket om Ekumeniska överväganden i Förklaringarna till förslaget, men det finns inte så många nedslag av detta i förslaget. Särskilt efterlyses nedslag från kyrkorna i syd. De ekumeniska översättningarna av trosbekännelserna från 1996 som SKRs styrelse bekräftade senast 2011 borde finnas med som alternativ. 10. Hur bedömer ni gudstjänstordningarnas språk i Den allmänna gudstjänsten (till exempel i böner)? Språket är mycket ojämnt. Ibland är språket lysande, ibland ligger det nära pekoralet. En grundlig genomgång av någon med stilistisk känsla för liturgiska texter innan beslutet tas av ny handbok för Svenska kyrkan rekommenderas. 11a. Vad är bra och mindre bra i musikserierna A? Bra i musikserie A är Fint att man för kontinuitetens skull bygger vidare på HB 86 11b. Vad är bra och mindre bra i musikserierna B? Bra i musikserie B är Spännande med en helt nykomponerad musikserie. 11c. Vad är bra och mindre bra i musikserierna C? Bra i musikserie C är Bra ansats Mindre bra i musikserie C är Det förvånar oss att man inte lyfter fram mer internationellt material här, särskilt material från syd. 11d. Vad är bra och mindre bra i musikserierna D? Bra i musikserie D är Spännande med ny musik av lovsångskaraktär 11e. Vad är bra och mindre bra i musikserierna E?
Bra i musikserie E är Bra att knyta an till vis- och folkmusiktradition 13. Vad är bra och mindre bra i Julotta, Långfredagsgudstjänst och Sjukkommunion? Det är bra med ordningar för julotta och långfredagsgudstjänst, men också en ordning för påsknattmässa med tydlig ordning för förnyelse av doplöftena bör finnas med; det är oklart vilken tyngd förslagen på sid 128-129 i Förklaringar till förslaget har. Det är bra att det finns en särskild ordning för sjukkommunion, vilket är viktigt inte minst för sjukhuskyrkan. Inledningsord och Bibelläsning kan vara fakultativa moment, men att det är bra om Bön om förlåtelse/överlåtelsebön och Förlåtelse/Löftesord är fasta moment, liksom Bön efter kommunionen. Bra att det är möjligt att infoga förbönsämnen här. Man behöver också precisera hur utdelandet kan gå till (t ex i övergripande anvisningar sid 12); det är inte alltid bröd och vin kan delas ut till den sjuke. 15. Vad är er generella åsikt om ordningarna för Den allmänna gudstjänsten? Positiv, men förslaget har vissa brister En språklig genomgång är nödvändig. Ett bredare ekumeniskt perspektiv samt fler nedslag från den världsvida kyrkan efterlyses. 16. Vad anser ni om förslaget att endast ha en gudstjänstordning för respektive kyrklig handling? (inte olika till exempel för dop av barn eller dop av unga och vuxna) Positivt, men förslaget har vissa brister 17. Vad är bra och mindre bra i dopgudstjänsten? Tydningsorden före bibelläsning. Bra med många föreslagna bibelord. Dessa kan kompletteras med några av dem som BEM-dokumentet refererar till i Dopavsnittet, nr 2-10. Bra att det finns alternativ till befrielsebönen. Ett bredare ekumeniskt perspektiv saknas. Samstämmighet i formuleringar mellan olika kyrkotraditioner vore önskvärd, inte minst eftersom det både dels därför att det både i familjen och bland dopgästerna kan finnas olika kyrkotraditioner. Igenkänningsgraden är väsentlig. Det bör finnas en ordning för dop i krissituation liknande den i HB 86. Anvisningarna på sid 99 är inte tillräckliga särskilt om man betänker att dop i krissituation kan förrättas av döpt lekman (ofta barnmorska, sjuksköterska eller läkare) eller av pastor eller diakon i annat samfund. 18. Vad är bra och mindre bra i ordning för bikt? Anvisningarna för bikt är mycket knapphändiga. Här är skrivningarna i HB 86 föredömligt tydliga. 19. Vad är bra och mindre bra i konfirmationsmässan/gudstjänsten? Bra med föreslagna bibelord. Bara ett alternativ finns efter trosbekännelsen. I HB 86 finns tre, varav ett är den direkta frågan Vill ni med Guds hjälp leva i denna tro? En liknande fråga bör finnas med i den nya handboken också, inte minst med tanke på att konfirmationen är en bekräftelse av dopet. Resonemanget på sid 112 i Förklaringar till förslaget övertygar inte. Ett bredare ekumeniskt perspektiv vore önskvärt. Konfirmander och familj kommer ibland från andra kyrkotraditioner och ibland sker konfirmationsläsningen gemensamt mellan olika kyrkor. Man skulle kunna tänka sig
moment i konfirmationsgudstjänsten där ungdomar som deltagit i undervisningen, men av konfessionella skäl inte kan/vill konfirmeras i Svenska kyrkans ordning ändå kan vara delaktiga i gudstjänsten. 20. Vad är bra och mindre bra i vigselgudstjänsten? Det vore önskvärt med fler bibelord. Här är ett bredare ekumeniskt perspektiv nödvändigt. Många par tillhör olika kyrkotraditioner och då är det nödvändigt att arbeta med gemensamma formuleringar mellan kyrkotraditionerna. Det bör stå i anvisningarna hur man kan samverka i vigselgudstjänsten med andra kyrkotraditioner. Av särskild vikt är det om en av parterna tillhör Katolska eller Ortodoxa kyrkan eftersom äktenskapet är sakrament i dessa kyrkotraditioner. Formuleringarna viktiga för igenkänningsfaktorn. Det är inte ovanligt med vigsel på sjukhus eller i hemmiljö där den ena parten är svårt sjuk eller döende. Här är en särskild vigselordning önskvärd, eller åtminstone tydliga anvisningar, för att inte oklarheter om vad som konstituerar vigseln ska uppstå. 21. Vad är bra och mindre bra i begravningsgudstjänsten? Också här är det ekumeniska perspektivet nödvändigt. Till skillnad från vigselgudstjänsten är ekumenisk samverkan över kyrkogränserna mycket enklare vad gäller begravningsgudstjänsten. Något om detta bör skrivas i anvisningarna. Här är samstämmigheten i formuleringarna från olika kyrkotraditioner ännu viktigare. Det kan vara regel, snarare än undantag att deltagare från olika kyrkotraditioner sitter med bland gästerna/gudstjänstdeltagarna. Fler böner än de åtta som finns i förslaget efterfrågas. Bönerna kan med fördel förses med rubriker liknande dem i HB 86. Det behövs tydliga anvisningar för barnbegravning. Frågan om avskedsandakt för dödfödda eller barn som dött under eller strax efter förlossningen bör tas upp i anvisningarna. Här kan man hänvisa till de riktlinjer som arbetats fram för ändamålet. Bra att ordning för gravsättning och urnnedsättning finns med, men också en ordning för utfärdsbön/bisättning bör finnas med. 22. Vad anser ni om avvägningen mellan fasta och fakultativa moment i... Dopgudstjänsten Ordning för bikt Konfirmationsmässa-/gudstjänsten Vigselgudstjänsten Begravningsgudstjänsten 23. Kyrkohandboken ska uttrycka teologisk mångfald. Hur bedömer ni gudstjänstordningarnas teologi i De kyrkliga handlingarna (till exempel i böner)? Mångfalden behöver förstärkas, t ex med böner från den världsvida kyrkan, inte minst från syd. 24. Hur bedömer ni gudstjänstordningarnas språk i De kyrkliga handlingarna (till exempel i böner)? Precis som i frågan om högmässa, mässa, gudstjänst behövs en språklig bearbetning. 25. Hur ryms barns och ungas perspektiv i gudstjänst vid dop, konfirmation, vigsel och begravning? Samma synpunkter som det övergripande svaret på fråga 2 kan anföras. 27. Vad är er generella bedömning av de föreslagna ordningarna för De kyrkliga handlingarna? Positiv, men förslaget har vissa brister 29. Uttrycker kyrkohandboksförslaget ett inkluderande gudstjänstspråk? I ganska hög grad 30. Hur bedömer ni de språkliga förändringar som gjorts i kyrkohandboksförslaget i relation till bibelöversättningen från år 2000.
Ganska bra 31. Ger kyrkohandboksförslaget utrymme för den gudstjänstfirande församlingens delaktighet? I ganska hög grad 33. Är Kyrkohandbok för Svenska kyrkan en bra benämning för en ny kyrkohandbok? Ja Tack för att ni besvarat enkäten! Finns det något ytterligare som ni vill ta upp kan ni göra det här: SKR vill peka på behovet av ett vidare ekumeniskt perspektiv. Eftersom det blir allt vanligare att människor från andra kyrkotraditioner deltar i Svenska kyrkans gudstjänster (inte bara i de kyrkliga handlingarna) är igenkänningsfaktorn viktig. Det vore därför önskvärt att man efter remissomgången och i samband med den slutgiltiga utformningen av kyrkohandboken konsulterar andra kyrkor för större samstämmighet i vissa av formuleringarna. Detta gäller särskilt för de kyrkliga handlingarna. Ett särskilt viktigt område för det ekumeniska perspektivet gäller dopet. Här har de baptistiska samfunden kommit väldigt långt när det gäller erkännandet av barndopet. I detta sammanhang skulle vi vilja lyfta fram värdet av att gemensamt, t ex i SKRs regi, arbeta fram en ordning för dopbekräftelse som skulle kunna ingå i Svenska kyrkans nya kyrkohandbok. Detta skulle sannolikt stärka dopets ställning i svensk kristenhet och minska de spänningar som fortfarande finns kvar vad gäller olika doppraxis i Sverige. Med tanke på förändringar i samhälle och kyrkogeografi uppmuntras Svenska kyrkan att påbörja ett samtal om barnvälsigelse, inte som en kyrklig handling eller ett alternativ till dop, utan som en vilja att inkludera barn och familjer som skriver in barn i Svenska kyrkan i väntan på dop. Det finns bibliska texter och kyrkliga traditioner, t ex Luk 2:22-40 med Symeons lovsång, och ortodox gammal tradition för kyrktagning, eller, ytterligare ett exempel kunde vara Te Deum som kan förekomma vid vissa barns födelse, som skulle kunna vara inspirerande utgångspunkt för ett samtal om hur familjer där tradition eller önskan om att vänta med dop kan inkluderas i kyrkans liv. Det finns stora förtjänster med de olika musikserierna, men det är anmärkningsvärt att så lite finns med från syd; det enda som är med är den gamla och fina zulu-laudamus i musikserie A, som fanns med redan i HB 86. De internationella bidragen i förslaget kommer från främst fornkyrkan, östkyrkan, Taizé och Iona och det tycker vi är magert. Här finns massor av material att hämta som t ex Kyrkornas världsråd har tagit fram och bearbetat, material som torde passa både Musikserie C och Musikserie E. Det finns intressanta kompletterande förslag på sid 128-133 i Förklaringar, som bör lyftas fram som reella förslag i den nya kyrkohandboken. Förslaget till veckmässa 2 på sid 133 bör dock ha fler fasta moment (se resonemang om fasta/fakultativa moment i resonemanget om mässa i fråga 5 och 8 ovan). För pastorala synpunkter på de kyrkliga handlingarna men också för nattvardsfirandet hänvisas till skriften Att möta människor i högtidens glädje och sorg Pastorala råd för det mångkulturella lokala sammanhanget i SKRs skriftserie (Nr 19). Här finns tankar som kan vara användbara i arbetet med att färdigställa den nya kyrkohandboken, inte minst i de anvisningar som blir nödvändiga.