På den tiden var Gotland ingen utkant i världen Bild 01. Skeppssättning i Djupvik, Eksta, med Lilla Karlsö i bakgrunden. Det finns ungefär 350 st. runt Denna stolta deklaration av Erik hittar man i förordet till Gotland Gotlands kuster från bronsåldern, cirka 1800 f.kr. vår hembygd som kom ut 1985 och som börjar med trettio bilder 400 f.kr. Båtarna har Erik hämtat från fantasin och ur Gotlands historia. från fyndet av en kanot i Hjortsprings mosse på Als i Två år tidigare gav han ut bilderboken Gotland mitt i Östersjön. Danmark. Olja 1982. Då var han inte lika övertygad om att gotlänningarnas självständighet Gutarnas historia är märklig, för vi har från vikingatid till fortfarande gäller. Han skriver i förordet: Om Hansan kan nutid i stort varit ett fritt folk. Havets män, fria män. När vi man säga att det var det första multinationella företag som etablerade seglade ut i världen skötte kvinnorna våra gårdar och hem, sig på Gotland. Och därmed tog den gotländska friheten slut. Och han och i detta låg vår hemlängtan. I demokratisk ordning genom förtydligar: Handeln gick gutarna ur händerna och Hansan tog över. val på Gutna-al-tinget, sände vi ut Avajr Strabajn från Alva När Valdemar Atterdag 1361 invaderade ön tog den definitivt slut. att underhandla med sveakonungen om fred med och skydd I dessa två böcker presenterar Erik ett stort antal av sina historiska av Sverige, men vår självständighet behöll vi. Detta hände på planscher som han med några senare undantag gör under 150 900-talet. åren 1981 86. Hans syfte är att presentera Gotlands historia på 151 Om Gotlands och gotlänningarnas historia
152 153 Bild 02. Arton snäckor seglar ut ur Bogeviken. Som fria handelsmän seglade de till Miklagård och England med dessa små lätta och grundgående båtar. Olja 1982.
Bild 05. Vinterkväll i långhuset. Här samlas man efter de långa handelsfärderna med värme, mat och goda historier. Olja 1984. Bild 03. Pilgårdsstenen från vikingatid som hittades 1871 i ett stenröse vid Bogeviken. Fyra bröder satte upp stenen till minne av sin bror Ravn som omkom i forsen Aifur i floden Dnjepr söder om Kiev. Olja 1982. Bild 04. Paviken i Västergarn runt år 800. Havsnivån var cirka 2 meter högre än idag. Detta var en av vikingatidens viktigaste hamnar med skeppsvarv, handel och hantverk. Man har bl.a. hittat spår av smycketillverkning och glasmosaikbitar från ön Torcello utanför Venedig. Olja 1982. ett lättillgängligt sätt och dessutom berätta sådant som de flesta inte har en aning om. Han blandar de stora politiska händelserna med vardagen. Han hävdar att gotlänningen vet alldeles för lite om sin historia och att det till stor del är skolans fel eftersom den bara bryr sig om svenskarnas historia. Han uttrycker det på detta sätt: Låt oss vara bra gotlänningar i Sverige i stället för bra svenskar på Gotland. Vi presenterar i detta kapitel ett urval av Eriks historiska bilder i kronologisk ordning och med bildtexter som bygger på hans egna kommentarer. Ett litet seriealbum. Visby förekommer i ganska många av de historiska bilderna. Det är ett undantag i Eriks produktion som i övrigt är inriktad på den gutniska landsbygden. Bild 06. Biskop Unni vid brunnen i Hunninge i Klinte år 936. Akryl 1995. Bild 07. Snäcka seglar in i Gamle hamn vid Lauters på Fårö cirka år 1000. Hamnen avsnördes av stormar och landhöjning runt 1300. Här byggdes också S:t Olofs kapell. Olja 1984. 154 155
Bild 08. Konung Olof Haraldsson fördrevs från Norge och landade vid Akergarn år 1029 på väg till svågern i Ryssland. Enligt Gutasagan och traditionen har han kristnat Gotland. En kyrka byggdes vid Akergarn som döptes om till S:t Olofsholm. Olja 1982. Bild 12. Välkommen till Gotland Herr Biskop. Va, har han varit sjösjuk? Många biskopar på pilgrimsfärd passerade Gotland och då hände det att de invigde en eller annan kyrka här. På gotlänningarnas begäran beslöt påven att Gotland skulle tillhöra Linköpings stift. Olja 1984. Bild 10. De sju ledungssnäckorna. Bakgrunden är Gutasagans kapitel 6, som börjar: Sedan gutarna hade tagit sig biskop och präster och mottagit full kristendom, då åtog de sig också att följa sveakonungen i härfärd med sju snäckor mot hedniska länder.????. Bild 14. Visbys segerparad efter slaget mot gutarna vid Högbro i Halla år 1288. Olja 1986. Bild 11. Stenbrottet på Stora Karlsö. Här vid Suderhamn bröts den hårdaste och bästa kalkstenen till kyrkobyggen, lite rödaktig till färgen. Man kan ännu idag se spåren efter hur stenarna bröts loss med flatkilar. Stenen användes till bl.a. portaler i de gotländska kyrkorna men exporterades också till Tyskland och Danmark. Olja 1982. 156 157 Bild 15. Visby ringmur, Östergravar med Dalmansporten. Muren byggs högre på 1290-talet. Sten hämtas från Östergravar, Galgberget, Bingers kvarn och Hejdeby hällar. Erik funderar över varför muren är byggd så långt utanför den dåtida bebyggelsen. Kanske för att en angripare inte ska nå fram med brandpilar. Olja 1983.
Bild 16. Västergarn 1302. En orkan drabbade Gotlands västkust natten mellan 24 och 25 februari. Vattnet steg och i Västergarn förstördes alla skepp. Enligt sägnen har det funnits två kyrkor och ett stenhus här. Olja 1983. Bild 17. Kraup fram din rackare! Det ropade slaktaren från Vallstena till svenske kung Birger när han gömde sig i en hasselbuske år 1313. Kungen kom över med sin flotta till Slite för att straffa gutarna som vägrade gå med på en skattehöjning. Men gutarna slog den svenska hären vid Röcklinge backe i Lärbro. De förde kungen till Visby och släppte honom efter förlikning för att slippa få alla svenska bönder emot sig. Olja 1985. Bild 19. Gutarna led katastrofala förluster mot Valdemar Atterdags trupper. Först vid Ejmunds bro och sedan utanför Visby ringmur vid Söderport, där borgarna stod på muren och såg på när gutarna slaktades. Stadens borgerskap öppnade portarna för danskarna som krävde att en del av muren skulle rivas ner så att de kunde marschera in elva man i bredd. Sedan brandskattades Visby. Danskarna krävde att tre stora öltunnor på torget skulle fyllas med guld och silver. Olja 1983. Bild 20. Fide 1361. När Atterdag slagit gutarna och tagits emot i Visby, släpptes enligt sägnen den danska hären lös på landsbygden för att röva och plundra. I Fide kyrka finns vittnesmål om deras framfart. Olja 1985. Bild 18. Valdemar Atterdag landstiger 1361 vid Kronvall i Eksta. Man tvistar om var han landsteg, men Erik väljer Kronvall. Här förlorade gutarna sin frihet och fick den aldrig åter. Visbyborgarna förlorade silver och guld. Olja 1981. 158 159 Bild 21. Tyska sjörövare, fetaliebröderna, hade Gotland som bas för sitt sjöröveri i Östersjön i slutet av 1300-talet. Tyska orden bestämde sig då för att ockupera Gotland. Den 21 mars 1398 kommer de med 80 85 skepp, 5000 man och 400 hästar till Västergarn. De intar Visby utan strid och bränner fetaliebrödernas fästen. Efter tio år sålde de Gotland till drottning Margareta och Erik av Pommern. Olja 1981.
Bild 22. Hansans Visby på 1400-talet. Koggarna seglade in i Almedalshamnen söderifrån och ut norrut vid Kruttornet eller Lamberts torn som enligt Erik betyder»det av vattnet slickade tornet«. Olja 1981. Bild 26. Visby 1525. Nu gjorde Lübeck ett nytt försök. I maj under ottesången landsatte flottan sitt folk norr om staden. Soldaterna gick över muren och plundrade och brände arbetarnas små trähus. Det välstånd som sjöröveriet och Hansan skapat gick till spillo och Visby sjönk ner i fattigdom och glömska. Olja 1982. Bild 23. Visborgs slott i Visbys södra del började byggas under Tyska ordens tid. Det färdigställdes 1436 av ståthållaren Trugot Hase som blev rik på att plundra fartyg. Slottet ansågs vara Östersjöns starkaste fästning. Kung Erik bodde där med sin älskarinna Cecilia och bedrev sjöröveri till 1449. Sedan var slottet ömsom i dansk och svensk ägo fram till 1676. Olja 1982. Bild 27. Visborgs slott faller 1676. Under kriget mot danskarna blev Gotlands läge utsatt. Amiral Nils Juel landsatte 500 man vid Sågholmen i Sanda och seglade sedan mot Visby. Där lyckades de komma så nära slottet att dess kanoner inte kunde användas. Slottet sprängdes och alla hus brändes. Svenska staten byggde sedan en kalkugn på platsen och slottets sten brändes till kalk. Olja 1985. Bild 25. Anfall mot Visborgs slott 1524. Gustav Vasa tröttnade på dansken Sören Norrbys sjöröveri och beslöt försöka inta Visborgs slott och därmed Gotland. Han fick hjälp från Finland och Lübeck men misslyckades. Sören Norrby lurade dem allihop och danskarna blev kvar på Visborg. Olja 1983. 160 161 Bild 28. Några fartyg ur den svenska flottan försökte i maj 1679 att ta sig in till Gotland vid Västergarn och Eksta under dansk flagg. De blev beskjutna och fick vända. De begravde sina döda på Lilla Karlsö den 20 maj. Olja 1982.
Bild 29. Skansen i Västergarn 1713. I början av 1700- talet krigade Sverige mot Ryssland och man började befästa Gotlands kuster. Västergarns skans byggdes 1712 13 för åtta kanoner för att skydda hamnen. Men den vanligen tekniskt orienterade målaren har nog missuppfattat hur kanonöppningarna ska vändas. Olja 1982. Bild 32. Fårösund 1854. Under Krimkriget ockuperade franska och engelska flottorna Fårösund. Det kunde ligga 96 fartyg där ett brott mot Gotlands neutralitet. Men gotlänningarna kunde tjäna bra på att sälja proviant. Och koleran blev ett stort problem. Olja 1981. Bild 30. Ryssarna vid Herrvik 1715. Det var östkusten som blev hårdast utsatt av ryssarna. Den 3 augusti ankrade sex ryska örlogsskepp utanför Herrvik. De landsatte 250 man som plundrade Östergarn och tog en rad fångar, bl.a. prosten Nils Neogard som tvingades gå och spegla sin skam i salsspegeln. Olja 1982. Bild 34. År 1902 strandar den finska briggen Maria på Näsrevet med 35 fat 96-procentig sprit. När tullen skulle plombera lasten fanns det bara 29 fat kvar. Näsborna hade lyckats bärga 6. Det räckte till 4 600 liter sprit som dracks utan att någon åkte fast. Det kallar Erik en stabil bygd. Akryl 1990. Bild 31. På Fårö var det de tjocka källingarna som skötte försvaret. De ställde sig med ändan i vädret när ryssarna skulle landstiga vid Sudersand. Ryssarna flydde förskräckta. Än idag ber man i ryska kyrkor: Måtte gud bevara oss för det storansiktiga och enögda folket på Fårö! Akryl 1989. 162 163 Bild 35. Fiskarbefolkningen i Gnisvärd på väg till strandkyrkan. Efter nattens fiske trummar Fältingen till bön klockan 6 på morgonen. Strandkyrkan byggdes 1839 och renoverades 1970. Akryl 1996.
Bild 36. Detta får markera slutet för Gotlands krigiska historia. Ryska flottan förföljer i juli 1915 den tyska minutläggaren Albatross som försöker ta skydd på svenskt vatten. Hon går in i sundet mellan Östergarnsholm och Kuppen, förföljd av ryska kryssare. Albatross beskjuts med cirka 3000 skott som också hotade fyrpersonal och fiskare. Hon sätts på grund och 26 sjömän begravs på Östergarns kyrkogård. De överlevande interneras. Olja 1982. Bild 37. Midsommarfest i Koviks fiskeläge på 1920-talet. Pappa Kalle vid dragspelet som vanligt. Akryl 1991. Bild 39. Den historiska serien får sluta med Ängsfesten. Denna målning har Erik gjort i flera versioner. Den skildrar en tidlös fest med Mat, dricke u glädje. Varpe, pärk u ringlaikar för bani. Visst har vör minnen. Olja 1987. Bild 38. Dans på bryggan i Klintehamn. Här spelar pappa Kalle igen och ungdomar och sjömän från skutorna dansar och roar sig. Erik berättar att Oskar Krusell och Smittens piga Klara dansar i sjön i en vild polka. Hon kunde inte simma men tidens långa kjolar gjorde att hon flöt och kunde dras upp med en båtshake. Akryl 1989. 164 165