VFU-DEN VERKSAMHETSFÖRLAGDA DELEN I YRKESLÄRARPROGRAMMET

Institutionen för kommunikation och information Yrkeslärarprogrammet VFU-DEN VERKSAMHETSFÖRLAGDA DELEN I YRKESLÄRARPROGRAMMET 2013-2014 INFORMATION OCH RIKTLINJER FÖR STUDENTER, VFU-LÄRARE OCH REKTORER Denna information riktas till studenter, VFU-lärare/handledare, rektorer, VFU-samordnare samt lärare i Högskolan som undervisar i Yrkeslärarprogrammet. Samtliga studenter får ett exemplar vid utbildningsstart. Information om lärarutbildningen samt VFU kan hämtas via http://www.his.se/hogskolan/organisation/lararutbildningsportalen/. 1

Innehållsförteckning LÄRARUTBILDNINGEN VID HÖGSKOLAN I SKÖVDE... 3 VFU för den student som inte arbetar som lärare... 5 VFU för den student som arbetar som yrkeslärare... 6 Validering av VFU... 6 Högskolans kontaktpersoner... 6 VFU-PLACERING... 6 UTFORMNING AV VFU... 7 VFU-BESÖK... 8 STUDENTENS ANSVAR... 8 VFU-LÄRARES ANSVAR... 9 SKOLLEDNINGENS ANSVAR... 9 HÖGSKOLANS ANSVAR... 10 ÖVRIGT... 10 Bedömning... 10 Frånvaro... 10 Ej uppnådda mål i VFU... 10 Sekretess... 11 Försäkring... 11 Avtal... 11 Allmänna råd för likabehandling av studenter... 11 LÄRARUTBILDNINGEN VID HÖGSKOLAN I SKÖVDE UTMANINGAR OCH HÖRNSTENAR... 11 2

LÄRARUTBILDNINGEN VID HÖGSKOLAN I SKÖVDE Inför höstterminen 2011 reformerades svensk lärarutbildning. Nya lärarexamina och en ny nationell examensordning beslutades. Höstterminen 2011 startade Yrkeslärarprogrammet 90hp vid Högskolan i Skövde enligt den nya examensordningen. Examensordningen reglerar utbildningens innehåll och mål (Högskoleförordning (1993:100), bilaga 2). För yrkeslärarexamen gäller följande: "Omfattning Yrkeslärarexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 90 högskolepoäng. För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande: - skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund innefattande, de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, - läroplansteori och didaktik, - vetenskapsteori och forskningsmetodik, - utveckling, lärande och specialpedagogik, - sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, - bedömning och betygsättning, och - utvärdering och utvecklingsarbete Mål För yrkeslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som yrkeslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet. Kunskap och förståelse För yrkeslärarexamen ska studenten - visa sådana didaktiska och ämnesdidaktiska kunskaper som krävs för yrkesutövningen samt kännedom om vuxnas lärande, - visa kännedom om vetenskapsteori och kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, samt om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen, - visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för yrkesutövningen, - visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, - visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och - visa fördjupad kunskap om bedömning och betygsättning. 3

Färdighet och förmåga För yrkeslärarexamen ska studenten - visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas, - visa förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat, för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom yrkesområdet, - visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling, - visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling, - visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra hantera specialpedagogiska behov, - visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare, - visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna, - visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever, - visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, - visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten, - visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten samt att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och - visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen Värderingsförmåga och förhållningssätt För yrkeslärarexamen ska studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare, - visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens både i yrkesämnet och i det pedagogiska arbetet. Övrigt För yrkeslärarexamen ska också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. 4

Lokala mål för lärarutbildningen vid Högskolan i Skövde (enligt Utbildningsplanen Yrkeslärarprogrammet fastställd 2010-06-17) Efter avslutad utbildning ska studenten kunna: - dokumentera och analysera erfarenhetsgrundade frågeställningar knutna till egen yrkespraktik, samt sätta dessa i relation till teoretiska perspektiv som kan bidra till relevant verksamhetsutveckling, - hantera och analysera yrkesverksamheten utifrån ett yrkesetiskt perspektiv på ett kritiskt och reflekterande sätt samt - kritiskt och konstruktivt förhålla sig till informationsteknikens möjligheter i undervisning och i andra yrkesmässiga sammanhang, samt visa kompetens att på ett innovativt sätt använda sig av dessa möjligheter. Studenten som antas till yrkeslärarutbildning förväntas ha de ämneskunskaper som krävs för undervisning i de yrkesämnen som studenten bedöms vara behörig i. Förutom grundläggande behörighet krävs relevant och kvalificerad yrkeskunskap förvärvad genom yrkeserfarenhet, högskoleutbildning eller eftergymnasial utbildning. Behörighetskraven för antagning till Yrkeslärarprogrammet innebär därmed att den sökande blir bedömd som behörig i ett eller flera yrkesämnen. Vilka ämnen som definieras som yrkesämnen beslutas av Universitetskanslerämbetet, som också beslutar om de kriterier som ska uppfyllas för respektive ämne. Yrkeslärarprogrammet erbjuds på halvfart (6 terminer) och helfart (3 terminer). Det består av sammanlagt sex kurser. Utbildningen ges på distans med schemalagda dagar på Högskolan. I programmet ingår 30hp VFU. Dessa högskolepoäng är dels fördelade på programmets fyra inledande kurser, dels som en egen VFU-kurs omfattande 15hp under utbildningens avslutande termin. VFU innebär att studenten har heltidspraktik, det vill säga studietiden under VFU motsvarar lärares arbetstid. VFU är kursplane- och därmed målstyrd. Målen avgör innehållet i VFU och hur detta innehåll ska prövas och bedömas i slutet av respektive kurs. VFU kan genomföras på två sätt. VFU för den student som inte arbetar som lärare Den student som inte arbetar som lärare söker en VFU-plats via särskild blankett som lämnas till Högskolans VFU-ledare. 1 I allmänhet är VFU-dagar inte schemalagda. Dessa dagar kan därmed anpassas till studentens och VFU-skolans behov. Givetvis kan VFU inte genomföras de dagar som undervisningen är förlagd till Högskolan. Studenten har en VFU-lärare 2 som planerar VFU-perioden, handleder och bedömer studenten. VFU-placeringen sköts via Högskolans VFU-ledare i samarbete med de kontakter eller funktioner som vanligen placerar lärarstudenter i den aktuella kommunen eller annan huvudman. Studenten är placerad på samma VFU-plats under hela sin utbildning, om det inte finns särskilda skäl för byte. En 1 Gunvi Broberg gunvi.broberg@his.se är VFU-ledare. Gunvi finns på Högskolan och arbetar övergripande med verksamhetsförlagd utbildning Gunvi Broberg gunvi.broberg@his.se 2 VFU-lärare är den lärare i som har särskilt ansvar för studentens VFU i den aktuella VFU-skolan. 5

VFU-placering ska helst innebära att studenter kommer i kontakt med samtliga yrkesämnen som studenten är behörig att undervisa i. I annat fall är byte av VFU-plats under utbildningen aktuellt. VFU för den student som arbetar som yrkeslärare Den student som arbetar som yrkeslärare inom gymnasieskolan (ungdoms- och/eller vuxenutbildning) kan genomföra VFU i sitt arbete. Studenten har en VFU-lärare (kollega/rektor) som ansvarar för att studenten prövas och bedöms i enligt med kursens VFU-mål. Studenten meddelar Högskolans VFU-ledare via särskild blankett om sin placering och kontaktuppgifter till ansvarig rektor samt VFU-lärare. Studenten ansvarar i samarbete med VFU-lärare och rektor för att skapa förutsättningar för att nå aktuella kursmål. Validering av VFU Den student som har erfarenhet av att arbeta som lärare kan ansöka om validering av VFU. Validering innebär att prövas mot utbildningens VFU-mål. Prövningen genomförs både skriftligt, och i det konkreta lärararbetet. Ansökan om validering kan ske vid utbildningens start eller senare under utbildningen genom kontakt med Susanne Gustavsson (examinator) via meddelande i SCIO alt susanne.gustavsson@his.se. Information om validering finns på utbildningens kurssajter i SCIO. Högskolans kontaktpersoner VFU-ledare: Gunvi Broberg gunvi.broberg@his.se tele: 0500-44 82 74 Kursansvariga lärare: Ingela Gyllspång ingela.gyllspang@his.se Stefan Nilsson stefan.nilsson@his.se Susanne Gustavsson susanne.gustavsson@his.se Programansvarig: Annelie Andersén annelie.andersen@his.se tele: 0500-44 82 66 Utöver kursansvariga lärare finns det även andra lärare som gör VFU-besök. Varje student har information om vem som är besökande lärare från Högskolan och som kommer att göra besök. Studenten tar ansvar för att VFU-läraren får nödvändig information inför och under VFU. Studenten ska kunna svara på frågor eller tillhandahålla skriftlig information. VFU-PLACERING För att arbetet med att planera för en VFU-plats ska ske så effektivt som möjligt finns en särskild blankett som är tillgänglig via http://www.his.se/samverkan/skola-lararutbildning/vfu/. Blanketten skickas till samtliga antagna inför programstart. Utifrån de uppgifter som studenten lämnar söker Högskolans VFU-ledare efter en plats enligt de rutiner som finns i respektive kommun eller hos huvudman alt tar en kontakt med den rektor eller VFU-lärare där studenten är anställd. Ingen hantering av VFU-plats sker förrän den aktuella blanketten är fullständigt ifylld och inlämnad till VFU-ledare gunvi.broberg@his.se. 6

UTFORMNING AV VFU En grundläggande idé med VFU är att studenten ska knytas till VFU-skolans verksamhet under en längre tid. Genom att följa samma skolas verksamhet kan förståelse och viss förtrogenhet för läraryrkets innehåll och villkor utvecklas. Lärarutbildningen vid Högskolan bygger på tanken att praktik och teori utgör två sidor av samma mynt (se avsnitt om LÄRARUTBILDNINGEN VID HÖGSKOLAN I SKÖVDE UTMANINGAR OCH HÖRNSTENAR). Det är väsentligt att studenten redan i detta tidiga skede får möjlighet att studera och delta i så mycket som möjligt av skolans vardag. Studenten ska under sin utbildning få erfara lärararbetets komplexitet och dess många dimensioner. VFU-skolans/VFU-lärarens roll är alltså främst att erbjuda en rik lärandemiljö som ger studenten förutsättningar att utvecklas i sin kommande yrkesroll. Detta sker genom att få genom att ges möjlighet att studera, pröva och reflektera. Att delta i undervisning förutsätter att studenten även behöver få ta del av och medverka vid för- och efterarbete av undervisning. Lärarutbildningens ideologiska utgångspunkt är att man som student generellt sett lär sig bättre och på ett annat sätt om man tar sin utgångspunkt i det konkreta. Såsom vi ser det är det också naturligt att man lär sig "hantverket" i VFU. I den högskoleförlagda delen får studenten möjlighet att följa upp sina erfarenheter genom att analysera och kritiskt granska dem. Högskolan har inte fastställt hur många undervisningstillfällen studenten ska ansvara för. Däremot är det mot bakgrund av syftet med VFU relevant att studenten tar ansvar för så mycket undervisning som är möjligt och rimligt, framför allt i de behöriga yrkesämnena. Dessutom ska studenten delta i annan verksamhet/arbetsuppgifter som tillhör läraryrket. Det är också relevant att studenten skaffar sig en fördjupad kunskap om skolan som utbildningsinstitution så som ledning, styrning, stödfunktioner, studierelaterade funktioner. Högskoleförlagd och verksamhetsförlagd tid utgör lika viktiga delar i utbildningen. Den verksamhetsförlagda delen har mer karaktären av situationsbundet lärande där en mångfald av erfarenheter utgör innehåll. Denna del av utbildningen styrs i hög grad av studentens frågor, observationer och delaktighet i relation till de möjligheter VFU ger. Studenten ska få stöd av arbetslaget. Principen om stöd bör bygga på samma förhållande som gäller för nyanställda lärare och kollegor i samarbete. Utöver detta ska studenten ges tid för handledande samtal. Vår erfarenhet är dessutom att många lärare också upplever att studenten kan tillföra arbetslaget nya infallsvinklar inom olika områden. Detta innebär ett givande och tagande från båda parter. Högskolan vill betona vikten av att studenten ges möjlighet att successivt utveckla en egen pedagogisk förståelse och medvetenhet om undervisning och lärares uppdrag. Därför är det centralt att studenten dels får se och erfara hur undervisning och lärares arbete kan vara, dels att VFU inte enbart utgör ett övningsfält utan också ett kunskapsfält som kan studeras. Det betyder i realiteten att stora krav ställs på studenter att ta egna initiativ och eget ansvar i sitt lärande. Vid starten av en VFU-period ska studenten planera utbildningen i samarbete med VFU-lärare och i relation till personliga mål, aktuella kursmål och utbildningens övergripande mål. Högskolans VFU-ledare ansvarar för att generell information är tillgänglig för VFU-skolan via Högskolans hemsida http://www.his.se/samverkan/skola-lararutbildning/vfu/. Mer specifik information om kursmål och 7

kursuppgifter är studentens/kursansvariga lärares ansvarsområde. Detta innebär att studenten har ett eget ansvar att kontinuerligt informera sin VFU-lärare. Mål för VFU redovisas på aktuellt utvärderingsformulär som finns att hämta på Högskolans hemsida i vissa fall via aktuell kurssajt. Studenten ansvarar för att informationen delges VFU-lärare. En del av studentens mål under VFU är de uppgifter som styrs av kursmål och i hög grad formuleras av Högskolans lärare. Dessa uppgifter ska inte betraktas som statiska utan måste kunna anpassas till den aktuella verksamheten. Syftet med dessa uppgifter är att vara verktyg för studentens måluppfyllelse. VFU-BESÖK Studenten får under sin utbildning två VFU-besök, det vill säga besök av Högskolans lärare. I undantagsfall kan ett besök ersättas med telefonkontakt. I särskilda fall kan en student få tre besök. Ordinarie VFU-besök har inte i första hand som syfte att bedöma studentens kunskaper eller prestation. Avseende denna bedömning är VFU-lärare de mest suveräna eftersom de möter studenten i en mängd situationer och sammanhang. Besökets/kontaktens syfte och mål är att följa upp studentens VFU utifrån aktuella kursmål. Däremot kan VFU-läraren be om stöd för bedömning av besökande lärare. Vanligen tar besökande lärare en kontakt med studenten för planering av VFU-besök. Besöket ska helst göras i samband med att studenten bedriver undervisning. Före besöket skickar studenten ett planeringsunderlag som beskriver undervisningens mål, innehåll, genomförande samt hur undervisningen ska utvärderas i relation till aktuella mål. STUDENTENS ANSVAR - Studenten tar egna initiativ och ta ansvar för att få en så rik erfarenhet som möjligt, vilket inkluderar såväl undervisning som lärararbetets övriga arbetsuppgifter. Detta kräver ett aktivt deltagande under VFU-dagarna. - Studenten bidrar med erfarenheter och reflektioner till lärare i VFU. En grundläggande idé är att studenten inte ska placeras ut, utan istället uppfattas som en del i ett arbetslag. Det betyder att studenten ansvarar både för ett givande och tagande utifrån aktuella förutsättningar. Studenten avkrävs god planering och framförhållning i samarbete med arbetslaget. - Studenten förbereder sig på att presentera och diskutera såväl resultat av kursuppgifter som egna studier inom det egna arbetslaget eller VFU-skolan. - Studenten tar initiativ till att diskutera aktuella frågeställningar som kan leda till egna studier inom ramen för lärarutbildningen. - Studenten tar ansvar för sin egen kunskapsutveckling. - Studenten visar god kännedom om den egna utbildningens kurser, kursmål, uppgifter. Studenten har visar god kännedom om den verksamhetsförlagda utbildningen. Studenten ska kunna informera om utbildningen och vidarebefordra eventuella frågor från arbetslaget/skolan till högskolan. 8

VFU-LÄRARES ANSVAR - VFU-lärare ansvarar för att låta studenten utgöra en del i arbetslagets hela verksamhet. - VFU-läraren ska stödja studenten och hjälpa denne att utveckla förmågan att kunna planera och utvärdera undervisning samt diskutera situationer, handlingar och erfarenheter. En viktig princip är att studenten ska få möjlighet att se variationer i sättet att hantera olika situationer samt få diskutera dessa. För att genomföra detta krävs att studenten får delta i de samtal som förs i olika sammanhang samt att studenten erbjuds samtal av handledande karaktär utifrån olika infallsvinklar. - VFU-läraren kan ta egna initiativ till att utforma VFU-uppgifter som passar den egna verksamheten. Arbetslaget ska involvera studenten i de samtal som förs kring skolutveckling, samt pågående och planerade projekt och utvecklingsinsatser. - Studenten är en viktig resurs. Samtidigt är det viktigt att betona att studenten deltar i en utbildning. I ett arbetslag åtar man sig uppgifter och hjälper normalt varandra vid tillfällig frånvaro. Samma principer kan gälla för studenten, MEN det måste ske på studentens villkor. Det är viktigt att studenten känner att en sådan förfrågan är uttryck för ett förtroende från skolans sida och inte ett utnyttjande. - Värdet av kontinuerlig, vardaglig och specifik utvärdering av studentens prestationer betonas. Utöver det vardagliga samtalet gör VFU-läraren en samlad skriftlig utvärdering av studentens måluppfyllelse vid varje kursslut. Studenten ansvarar för att aktuella blanketter är tillgängliga och lämnas vidare till Högskolan. - - VFU-lärare ska meddela rektor samt ta kontakt med Högskolan i de fall studenter riskerar att inte uppnå målen under innevarande VFU-period. SKOLLEDNINGENS ANSVAR - Skolledningen ansvarar, tillsammans med VFU-lärare och lärare från Högskolan, för att utbildningstiden som är förlagd till skolan får den utformning som utbildningsplan, kursplaner och riktlinjer föreskriver. - Studenten ska ges möjlighet att presentera sig själv och sin utbildning. - Skolledningen ansvarar också för att studenten blir förtrogen med hur respektive skola fungerar som ett pedagogiskt, organisatoriskt och ekonomiskt system. - Skolledningen kan se studenten och lärarutbildningen som en del i arbetet med skolutveckling. - Om tveksamheter eller problem uppstår angående studentens möjlighet att uppnå planerade mål eller om dennes lämplighet för läraryrket ifrågasätts bör Högskolan underrättas i ett tidigt skede. Därefter beslutas i varje enskilt fall om åtgärder, till exempel mer konkreta delmål med kontinuerliga utvärderingar. 9

HÖGSKOLANS ANSVAR - Högskolan ansvarar för att kontinuerligt via studenten, hemsidan och genom möten informera om utbildningens högskoleförlagda och verksamhetsförlagda del. - Högskolan formulerar underlag för dokumentation av mål och utvärdering av VFU. - Högskolan förbereder VFU genom att studenten konkretiserar kursens lärandemål. - Högskolan ska informera studenter om syfte och mål med VFU i lärarutbildningen. Specifik information inför respektive VFU-period ges av kursansvarig lärare. - VFU-uppgifter ska fungera som ett stöd för studentens måluppfyllelse i VFU. Detta innebär att de måste kunna anpassas till studentens aktuella VFU-skola. - Högskolan ska vara lyhörd för de behov av VFU-skolans skolutvecklande insatser som kan tillgodoses inom lärarutbildningens ram. - Högskolans lärare utgör samarbetspartners på det sätt som tidigare beskrivits. Frågor som rör den verksamhetsförlagda utbildningen kan ställas till VFU-ledare alternativt kontaktperson från Högskolan. - I de fall studenten behöver särskilt stöd i samband med sin VFU ansvarar Högskolan för att initiera och genomföra de insatser som krävs. ÖVRIGT Bedömning VFU är en del av utbildningens kurser vilket innebär att kursexaminator gör den slutgiltiga bedömningen av studentens måluppfyllelse. Efter varje avslutad kurs fyller VFU-läraren tillsammans med studenten i en skriftlig utvärdering där studentens prestation i relation till formulerade mål värderas. Frånvaro Huvudprincipen är att antalet VFU-dagar är obligatoriska och att frånvaro ska kompenseras. Studenten har ansvar för att meddela frånvaro samt att i samråd med VFU-lärare planera för åtgärder. Ej uppnådda mål i VFU Högskolans kursexaminator är bedömningsansvarig för den verksamhetsförlagda utbildningen. Vid eventuella problem under VFU skall snarast Högskolan kontaktas. Därefter ansvarar lärare från Högskolan för samtal med VFU-lärare och student. VFU-läraren ska i första hand beskriva den aktuella situationen utifrån sitt perspektiv. Beslut om åtgärder sker utifrån studentens individuella förutsättningar och behov. Vid alla beslut är villkoren för lärarexamen samt aktuella kursmål vägledande. Den student som oavsett anledning inte når målen har rätt att göra om VFU-perioden en gång i varje kurs. Se också Policy för bedömning av studenters måluppfyllelse i verksamhetsförlagd utbildning i lärarutbildningen. Uppstår tveksamhet om studentens möjlighet att fullfölja utbildningen eller lämplighet att utöva läraryrket, prövas om studenten bör rådas att inrikta sina studier mot annan yrkesverksamhet. Sådan prövning, som bör ske så tidigt som möjligt i utbildningen, görs av programansvarig lärare i samråd med studenten och studievägledare. 10

Sekretess Under verksamhetsförlagda studier omfattas studentens av samma lagstiftning som lärare vad gäller sekretess (Sekretesslagen 7 kap 9 ). Den som får kännedom om något där socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd inom verksamhet som rör barn och ungdomar är skyldig att anmäla detta (Socialtjänstlagen 14 kap 1 ). Som student har man aldrig ansvar för denna typ av anmälan. Försäkring SFS 1982:1077 reglerar ersättning av allmänna medel till arbetsgivare för skador som studenter vid statliga högskoleenheter orsakar under praktik. Försäkringen gäller person- och sakskada. Ansökan om ersättning görs till den högskola där studenten är inskriven. Studentens ansvar under VFU bygger på ett ömsesidigt förtroende d v s inga generella riktlinjer kan anges. Avtal Högskolan har slutit avtal med Skaraborgs kommuner. I avtalet regleras parternas ansvar samt den ersättning som utgår. Kommunen ansvarar för att information om avtal når respektive skola. Avtalet kan hämtas på lärarutbildningens hemsida. De kommuner/utbildningsanordnare som inte slutit avtal ersätts enligt samma princip som övriga. Allmänna råd för likabehandling av studenter Utgångspunkten för arbetet med jämställdhet och mångfald är att alla medarbetare och studenter ska behandlas med tolerans och respekt oavsett kön, etnicitet, religiös tillhörighet, sexuell läggning eller funktionshinder, se Allmänna råd för likabehandling av studenter samt handlingsplaner. Dessa gäller även för studenter under VFU. Studenten och VFU-lärare bör ha kännedom om dessa riktlinjer. Dokumenten finns publicerade på http://www.his.se/hogskolan/jamstalldhet-och-mangfald/ LÄRARUTBILDNINGEN VID HÖGSKOLAN I SKÖVDE UTMANINGAR OCH HÖRNSTENAR Läraryrket är ett yrke i förändring. Den lärare som arbetar med yrkesutbildning har både att svara upp mot skolans/utbildningens nationella mål och intentioner och branschens/yrkesområdets villkor. Yrkeslärarens professionella kompetens grundas i ett yrkeskunnande som i läraryrket utgör ett eller flera undervisningsämnen. För att skapa en stabil grund för yrkeslärarens kompetens krävs att utbildningen - ger den blivande yrkesläraren kompetens att arbeta både självständigt och i arbetslag, - integrerar s.k. praktik och teori, - stimulerar lokal skolutveckling vid samarbetsskolorna, - ger kompetens att arbeta med moderna och framtida kommunikationsmedel, - skapar förutsättningar för att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt hos studenten - skapar förutsättning för att utveckla studentens egen självbild och ledarskap i yrkesrollen, - bygger på delaktighet och inflytande från berörda parter (studenter, VFU-lärare, rektorer) 11

Utifrån dessa centrala frågor har lärarutbildningen vid Högskolan i Skövde valt att satsa på fyra hörnstenar: relationen praktik teori, ett vetenskapligt förhållningssätt hos studenterna, en IT - profil, ett värdegrundsperspektiv Att utveckla relationen praktik och teori har sin utgångspunkt i ett problem som historiskt varit vanligt i lärarutbildning. Såväl studenter som lärare har ofta sett praktik och teori som olika delar i utbildningen. Studenter säger inte sällan att det är praktiken man lär sig på, i diskussioner ställs ofta praktik mot teori osv. Traditionella kursplaner, skilda studier om studenters föreställningar men också begreppsparen praktik och teori pekar mot en dualism i lärandet (dvs. där två principer eller förhållande står mot varandra). Praktik tycks utgöra en del och teori en annan. Ett centralt mål i vår utbildning är emellertid att studenten ska stå med en fot i praktiken och en i teorin samtidigt. Båda delarna är lika viktiga (citat från en student i en kursvärdering). Genom att varva VFU och mer teoretiska studier tror vi att studenten lär sig och utvecklar sin lärarkompetens på ett bättre sätt. Denna variation kräver också att erfarenheter måste bearbetas. Ett exempel på detta är när VFU-dagar följs upp med seminarium. Syftet här är att tematisera, reflektera över och belysa skilda områden som är centrala i lärarkompetensen. Hantverket" lär sig studenten främst i den verksamhetsförlagda delen i utbildningen. För att utveckla en yrkesprofession måste denna kunskap emellertid kläs i ord. Det är härigenom en kollektiv medvetenhet och yrkeskårens profession utvecklas. Därför behöver studenten utveckla teorier och begrepp för att kunna formulera, reflektera över och diskutera sin yrkespraktik. Det betyder vidare att också examinationsuppgifter bör ha en sådan tydlig inriktning, d.v.s. där problem/frågor formuleras med anknytning till verksamheten i förskola/skola och med belysning utifrån forskningsbaserad litteratur. Den verksamhetsförlagda delen utgör en förhållandevis stor del i högskolans utbildning men den centrala aspekten är: vilka kvaliteter är det som ska utvecklas hos studenten? Ett mål med utbildningen är att studenten ska utveckla en praktikgrundad yrkesteori, vilket betyder att utbildningen måste fokusera relationen tanke och handling. Den verksamhetsförlagda delen är därmed inte bara ett övningsområde utan ett kunskapsfält som kan teoretiseras (dvs. att studera strukturella och komplexa mönster, utveckla begrepp, synliggöra antaganden etc.). På samma sätt är den högskoleförlagda delen en (annan) slags praktik som bygger på antaganden vilka behöver synliggöras och bli föremål för reflektion. En del i idén om att utveckla förhållandet praktik - teori hänger samman med begreppet livslångt lärande. Lärandet är en långsiktig och kontinuerlig process. Med denna utgångspunkt betraktas inte en nyutbildad lärare som en färdig lärare. Det blir därmed viktigt att se den blivande yrkeslärarens utbildning i ljuset av en långsiktig kompetensutveckling. Lärarutbildningen hör nära samman med lärares kompetensutveckling och lokal skolutveckling. En grundläggande idé är därför strävan efter att integrera utbildningen och lärares kompetensutveckling. Att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt kan ses som en självklarhet och utgör ett krav för all högskoleutbildning. Med ett vetenskapligt förhållningssätt avses här att utveckla ett kritiskt, analytiskt tänkande och systematisk träning i kunskapsutveckling. Därför är undervisningens utformning avgörande. Forskningsanknytning ses som en given del i en utbildning av professionella yrkeslärare. Att 12

kunna distansera sig till sin egen praxis, reflektera och kommunicera sina erfarenheter genom begrepp och ett utvecklat yrkesspråk torde bli en allt viktigare del i lärarkompetensen. Utbildningen har en inriktning mot IT vilket också ligger i linje med högskolans profil och utbildningsstrategi. I Högskolans verksamhetsplan pekas IT-området ut som en av de viktigaste delarna. Högskolans utbildningar ska ha ett naturligt fokus mot just informationsteknologi inom ramarna för varje utbildningsprogram. IT-profilen genomsyrar i princip hela utbildningen. Det betyder att IT-perspektivet lyfts fram i kurser, i examinationsuppgifters utformning men också som naturligt kommunikationsmedel mellan studenter och lärarutbildare. Den blivande yrkesläraren kommer under sin utbildning i kontakt med informationsteknik genom de undervisningsformer som används och det undervisningsinnehåll som behandlas. Olika IT-verktyg används genomgående för att dokumentera händelser som tydliggör studenternas lärprocesser både i högskole- och verksamhetsförlagd utbildning. Dessutom visar utbildningen på teknikens möjligheter och bidrar till att kritiskt förhålla sig till både identifierade möjligheter och hinder. Det krävs att lärare utvecklar en nyanserad förståelse för den komplexa relationen mellan teknologi, ämnesinnehåll och pedagogik. Denna förståelse är nödvändig för utveckla adekvata innehållsspecifika strategier och representationer. En fruktbar integrering av teknologi i undervisning måste överväga alla dessa komponenter inte i tur och ordning utan som just den komplexa helhet som definieras av dessa tre nyckelkomponenter. Fokus inom lärarutbildningen vid Högskolan i Skövde blir att se hur tekniken kan integreras i undervisning och lärande snarare än att fokusera på tekniken i sig. Studenten måste alltså göra mer än bara lära sig att använda vissa redskap; de måste också lära sig förstå den nya tekniken och tillägna sig de förmågor som tekniken gör nödvändig. Den verksamhetsförlagda utbildningen ger studenterna tillfällen att bekanta sig med elevernas användning av olika former av IT. Studenter ska ges möjlighet att utveckla kunskap om elevers sociala villkor i användningen av IT. Lärarstudenterna ska dessutom få kunskap hur de på olika sätt kan ta in världen i klassrummet och därmed behandla olika typer av innehåll i undervisningsformer där informationstekniken har förändrat villkoren för lärande. Lärarstudenten fyller en viktig funktion i att delta i utvecklingen av IT-miljöer i sin VFU. Det offentliga skolväsendet ska enligt skolans styrdokument vila på demokratins grund. Skolan ska präglas av vissa grundläggande värden som t ex alla människors lika värde, jämställdhet, solidaritet med svaga och utsatta. Värdegrunden utgör fundamentet för yrkesutbildningens verksamhet. Därför ska dessa frågor utgöra en central del i utbildningen och i en lärares yrkeskompetens. I lärarutbildningen ska både fakta och värden aktualiseras. Vad som är centrala värden ska kritiskt granskas och diskuteras. Värdegrunden inkluderar relationsfrågor, t ex förhållandet lärare - lärare, lärare - elev, lärare - föräldrar etc, och därmed praktisk yrkesetik. Därför blir också frågor om yrkeslärarens ledarskap och egen självkännedom centrala. Sammantaget betyder detta att etiska och existentiella frågor liksom frågor om inflytande och delaktighet är centrala. Utbildningsplan och kursplaner anger ramar och mål för studentens utbildning och lärande, men dessa ska kontinuerligt utvärderas. Studenterna har genom valda representanter möjlighet att påverka allmänna och principiella frågor i utbildningen. Studenterna har också inom ramen för kurserna möjlighet att styra sitt eget lärande. Möjligheten till inflytande och delaktighet ska inte inskränkas till enbart studenterna utan berör också arbetslagen och andra företrädare för avnämarna. En viktig förutsättning i genomförandet av utbildningen är ett nära samarbete mellan Högskolan och skolans företrädare. Eftersom en 13

grundläggande idé är att integrera praktik och teori förutsätter lärarutbildningen ett förtroendefullt samarbete mellan nämnda parter. Inflytande och delaktighet ses som en del i den värdegrund som ska genomsyra utbildningen till yrkeslärare. 14