... du lever fortfarande
2 Ragheed Aziz Ganni, född 20 januari 1972 i Mosul, Irak, död 3 juni 2007 i Mosul, var en katolsk präst inom den kaldeiska riten som varit verksam i bl.a. Sverige och blev mördad i Irak.... Jag ber för att dessa fyra martyrer som har offrat sitt liv för att vittna om evangeliet, ska fylla alla kvinnors och mäns hjärtan med god vilja, och en stark önskan, att fördöma våldets och hatets väg, att förtrycka det onda med det goda, och arbeta mot en nära försoning, rättvisa och fred i Irak. Påven Benedikt XVI Ganni ordinerades till präst i Rom i oktober 2001. Han hade studerat i Rom mellan 1996 2003, varefter han kom till Sverige och tjänstgjorde i den kaldeiska kyrkan, huvudsakligen i Johanneskyrkan i Södertälje. År 2003, efter Saddam Husseins fall, återvände han till Irak. Efter att ha firat mässan på söndagskvällen den 3 juni 2007 var Ganni och tre diakoner på väg hem. Fyra män stannade bilen och sköt alla...
3 Att övervinna det onda med det goda är en uppmaning som påven Benedikt XVI gav i samband med en händelse som på ett mycket starkt sätt gav exempel både på extrem ondska och godhet. När fader Ragheed Ganni den 3 juni 2007, efter att ha firat kvällsmässa i den kaldeiska Helige Andes kyrka i Mosul, tillsammans med tre subdiakoner brutalt sköts ner, gav det eko runt omkring på jorden. Inte minst i Sverige, där fader Ragheed verkat som präst, väckte dådet bestörtning. Hur kunde en så genomgod person utsättas för en sådan grymhet? Fader Ragheed, som snabbt vann popularitet där han var verksam, bl.a. i Sverige, har inte minst efter sin död fått betyda mycket för många. Hans öde har pekat på den mycket allvarliga situationen för kristna i Irak. Hans död har i kombination med det sätt han levt, skänkt oss ett exempel på en person som tagit vara på de trons skatter som räcks också åt oss. Vi får låta oss inspireras av fader Ragheed, av hans tro, av hans offervilja, av hans strävan att i gemenskap med Kristus övervinna det onda med det goda. I denna skrift samlas utdrag från olika källor som på skilda sätt berättar om fader Ragheed. Han föddes i Mosul 1972. Efter examen från universitet med en ingenjörsexamen 1993 studerade han teologi på Angelicum i Rom mellan 1996 och 2003. Han tog en examen i ekumenisk teologi. Frånsett arabiska talade han flytande italienska, franska och engelska. Han var korrespondent för Asia News, som tillhör det påvliga institutet för utlandsmissionärer.
4 Vatikanradion 6 juni 2007: Ett meningslöst mord, sade påven med stor sorg, då han på måndagen fördömde mordet på fader Ragheed Ganni, och de tre diakonerna som blivit nedskjutna på söndagkvällen i Mosul i Irak. Påven uttrycker på nytt sin andliga närvaro hos den hårt prövade kristna församlingen i Mosul. Jag ber för att dessa fyra martyrer som har offrat sina liv för att vittna om evangeliet, ska fylla alla kvinnors och mäns hjärtan med god vilja och en stark önskan att fördöma våldets och hatets väg, att övervinna det onda med det goda och arbeta mot en nära försoning, rättvisa och fred i Irak. Fader Ragheed Ganni var kaldeisk katolsk präst, och han var bara 35 år då han blev skjuten. Han hade studerat i Rom mellan åren 1996 och 2003. Efter det kom han till Sverige och tjänstgjorde i den kaldeiska kyrkan, och han var en period i Södertälje i Johanneskyrkan. Fader Ragheed Ganni, och de tre diakonerna lämnade Den helige Andes kyrka i Mosul efter söndagskvällens mässa vid åttatiden och satte sig i bilen för att köra till en middag. De hann inte köra mer än hundra meter från kyrkan innan de blev beskjutna. Fyra personer ska ha sprungit fram till dem och efter att ha beordrat hustrun till en av diakonerna att lämna bilen ska de ha tömt sina magasin mot bilen. Alla dödades direkt. Sedan placerades en bomb vid bilen. Det gjorde att det dröjde ungefär tre timmar innan kropparna kunde tas om hand. Man var tvungen att vänta på att Nationalgardet skulle komma och detonera bomben innan anhöriga till de döda och andra församlingsmedlemmar fick omfamna sina döda. Fader Ragheed sa till Iraks kristna att Eukaristin är en källa till liv även då vi varje dag endast upplever död omkring oss. Han sa även att Terroristerna försöker ta livet ifrån oss, men i eukaristin får vi det tillbaka varje dag. När han lämnade Sverige visste han att situationen för de kristna i Irak hade försvårats och han var medveten om risken att dödas, men han reste ändå med glädje då han kallades tillbaka för att tjänstgöra i sin församling i Mosul.
5 Isam Kalka, som tillhör Johanneskyrkan i Södertälje, kände fader Ragheed väl. - Vi sörjer vår martyr, säger Isam Kalka. Han var väldigt omtyckt och han vigde och döpte många. Han hade en väldigt stark relation till ungdomarna. Han hade så mycket att ge och gav det till oss. Isam Kalka berättar att Ragheed Gannis föräldrar tvingades att lämna Mosul. De tog emot flera dödshot på grund av att sonen var katolsk präst och flydde till slut tillbaka till hemstaden Karamles där situationen är något bättre för kristna. Ragheed Ganni var den förste katolske prästen som dödades i Irak sedan 2003.
6 Vatikanradion cirka ett år senare, 4 juni 2008 Igår har man firat fader Ragheeds minne i det irländska kollegiet i Rom eftersom det var där fader Ganni bodde medan han studerade vid det påvliga universitetet i Rom. I en intervju med Vatikanradion minns rektorn vid det irländska kollegiet, Mons. Liam Bergin, fader Ganni på detta sätt: Jag minns hans smittande skratt och hans vackra sångröst. Han var alltid medveten om den farliga situation han befann sig i men han kunde också välkomna döden. En annan person, bosatt i Rom, som väl kände fader Ragheed är fader Robert Christian, som är professor vid det påvliga universitetet Angelicum där Ragheed studerade.
7 Professor Robert Christian lärare för fader Ragheed på Angelicum i Rom Fader Christian predikade under en rekviem-mässa som hölls vid universitetet. Han sade då bl.a.: Lördagen 2 juni fick jag ett e-mail från Mosul. Där förklarade fader Ragheed: Situationen är värre än helvetet och min kyrka har attackerats några gånger sedan vi träffades. Förra veckan skadades två vakter vid en attack. Vi ska träffas inom en snar framtid.gud välsigne, Ragheed. Fader Christian fortsatte: Kaldeernas patriark har kallat dem martyrer. Och martyrer som överensstämmer med Jesu lidande och död har sedan den kristna antiken betraktas som heliga. Ragheed kunde ha flytt, fortsatte fader Christian, Så vitt jag vet kom han till Italien tre gånger efter att han återvänt till Mosul efter sin licentiatavhandling i ekumenik. Men fader Ragheed hade en stark känsla för sin prästerliga uppgift att vara en avbild av den Gode Herden för sitt folk. Fader Christian läste ett meddelande han fått från fader Ganni i oktober 2006: Den situation som ni kan följa i nyheterna är förfärlig. Krisna lider dubbelt, först på grund av situationen, sedan på grund av deras religion. Påvens tal tände en eld i staden. En syrisk-ortodox präst halshöggs, min församlingskyrka attackerades fem gånger. Jag blev hotad, men var mycket noga med att flytta runt. Ramadan var en katastrof för oss i Mosul. Hundratals kristna familjer har flytt utanför staden, inklusive min familj och farbröder. Det är inte lätt men Herren ger stöd och styrka. Vi står inför döden varje dag här: Dessa ord visar, sade fader Christian, att fader Ragheed visste att han stod inför hotet om döden för sin tro. Men han visste också att det var hans plikt att ge ett modigt vittnesbörd om vår tro på den uppståndne Herren. Professorn fortsatte: Vi är vana att undervisa blivande ledare i kyrkan. När vi hör talas om att en av våra tidigare studenter blivit biskop gläds vi. Men att ha varit lärare för en martyr är något annat. Ibland kan vi professorer lära av våra studenter. Vi vet att vi står inför en person som var beredd att betala det högsta priset, en person som var villig att dö på ett hjältemodigt sätt, en person som är beredd att utge sitt blod för att vara trofast. Denna medvetenhet gör oss ödmjuka.
8 Dagen efter fader Ragheeds död publicerade Asia News detta porträtt av honom. Utan söndagen, utan eukaristin, kan inte de kristna i Irak överleva. Det var så fader Ragheed talade om sin församlings hopp, en församling som var van att möta döden dagligen, samma död som igår mötte honom på hemväg från mässan. Efter att ha betjänat sina troende med Kristi kropp och blod, gav han sitt eget blod, sitt eget liv för Irak, för sin kyrkas framtid. Denne unge präst hade medvetet valt att stanna kvar hos sina församlingsbor i den helige Andes församling i Mosul, som betraktades som den farligaste efter Bagdad. Hans skäl var enkelt: utan honom, utan herde, skulle flocken skingras. I de barbariska självmordsattackerna och bombningarna fanns en sak som var klar, och som gav styrka: Kristus, brukade Ragheed säga, utmanar det onda med oändlig kärlek. Han håller oss enade och genom eukaristin ger han oss livet, det som terroristerna försöker utplåna. De yngsta, sade Ragheed bara för några dagar sedan, organiserade återträffar efter de senaste attackerna mot församlingen, kidnappningarna, hoten mot de troende; prästerna firade mässan mitt bland utbombade ruiner; mödrar oroas när de ser sina barn utsättas för fara när de glatt går till katekesundervisningen; gamlingarna kommer för att anförtro sina flyktingfamiljer till Guds beskydd. Ragheed var en stark fadersfigur som ville beskydda sina barn: Det är vår plikt att inte ge upp i förtvivlan: Gud kommer att lyssna till vår bön om fred i Irak. Hans vittnesmål handlar om en entusiastisk tro. Efter en serie attacker från 2004, fick han uppleva smärtan att mista släktingar och nära vänner. Ändå fortsatte han in i det sista att påminna om att det finns en mening mitt i detta lidande, dessa plågor, denna våldsanarki: allt detta måste uppoffras. Efter en attack mot sin församling på palmsöndagen den första april, sade han: Vi förenar oss med Kristus, som kom till Jerusalem fullt medveten om att konsekvenserna för hans kärlek till mänskligheten var korset. Så, medan kulorna slog in i våra kyrkfönster, uppoffrade vi vårt lidande som ett tecken på kärleken till Kristus. Så ökade bombningarnas omfattning, kidnappningarna av präster i Bagdad och Mosul blev mer frekventa. Sunnis började att utkräva skatter från de kristna, de intog deras
9 hem, eller lät militanta grupper göra jobbet åt dem. Vatten och elektricitet var sällsynt, telefon och all annan kommunikation blev mycket svår att genomföra. Ragheed började tröttna. Hans entusiasm försvagades, till den punkt när hans sista e-postbrev kom till Asia News, den 28 maj, där han medgav: Vi är på gränsen att kollapsa. Och han berättade om en bomb som detonerat i Den Helige Andes kyrka, på pingstdagen; han berättade om det krig som utbröt en vecka innan, sju bilbomber, tio explosioner i rask följd. Men sedan kom hans tros styrka tillbaka, en trött men fast tro: Må jag ha fel, men jag är säker på en sak, ett enda faktum är alltid sant: att den Helige Ande kommer att upplysa folket så att det må arbeta för mänsklighetens goda, i denna värld så full av ondska! Käraste fader Ragheed, med ett hjärta som skriker av smärta lämnar du till oss ditt hopp och din övertygelse. Genom att ta dig ville de utplåna hoppet hos Iraks kristna. Istället har ditt martyrium närt och givit nytt liv till din församling, till den Irakiska kyrkan och kyrkan i hela världen. Tack, Ragheed!
10 Biskop Anders Arborelius O.C.D. För någon månad sedan skrev jag ett brev till den kaldeiske patriarken i Bagdad för att be honom att få låta fader Ragheed Ganni komma till Sverige. Under sin studietid i Rom kom han ofta hit och hjälpte till i våra kaldeiska gemenskaper, främst i Södertälje och Skärholmen. Han blev snabbt älskad om uppskattad av alla. Inte minst vann han ungdomarnas hjärtan och de bad mig speciellt att försöka få honom till Sverige. Nu är fader Ragheed död, martyr för sin tros skull i Irak. Vi sörjer honom, men samtidigt tror vi att han nu kan stärka oss i vår tro genom sitt exempel och sin förbön. Må han vila i frid och bli vår förespråkare. Fader Ragheeds martyrdöd är inte förgäves. Han som aldrig kom hit för att stärka oss i tron får nu göra det på ett annat sätt.
11 Mitt samtal med fader Ragheed Jag kommer ihåg hur vi gick, åt och skrattade tillsammans. Inte minst att vi gjorde bördan lättare för varandra, min mentor. Livet var fagert här på jorden. Jag kommer ihåg hur du gång på gång brukade berätta om helgonet som satt i en grotta uppe på berget. En dag drömde jag om en obekant man sittande vid en sten, samma sten som vi, jag och du, min mentor satt vid en gång. - Vem är det? frågade jag och tänkte att det kan vara en nödställd munk. Jag rusade för att ge honom mat. - Jag vill inte ha mat, sa främlingen, jag sitter här och väntar. Jag backade och insåg att främlingen inte var en munk, utan han var själva döden. - Vem väntar du på, undrade jag med tveksam röst. - På en präst, en mentor som heter Ragheed, svarade döden. - Ragheed, skrek jag högt samtidigt som jag höll på att tappa medvetandet, Ragheed, min mentor?. Men han är ju inte ens sjuk och han älskar alla, samtidigt älskar alla honom. Varför skall han då dö? frågade jag döden. - Allt har sin tid svarade döden utan ett enda bekymmer. - Men om det angår dig sade jag när jag hade fått min kraft tillbaka varför min mentor? Det finns många sjuka och brottslingar som önskar att få dö, ta dem istället och lämna min mentor ifred. - Nej, jag sitter här och avvaktar svarade döden som inte blev påverkad av min bön eller av mina ögon som var fyllda av tårar. Jag såg en värld i dödens ögon som varken innehöll förskoning eller medlidande. - Jag var förvirrad och rädd, Vad ska jag göra nu min Gud? Samtidigt som jag väntade på att min mentor skulle bli fångad av döden. Jag kom ihåg helgonet som satt på berget, jag sprang till honom med hopp om att han kan hjälpa min mentor. Jag kunde inte komma till grottan utan min utmattning och kraftlöshet medförde att jag föll ner på marken och blev medvetslös. Jag öppnade mina ögon och hörde en röst kalla på mig återvänd dit du kom och insåg att det var helgonet. - Jag kan inte svarade jag med dyster röst, döden väntar ju på min mentor Helgonet svarade: Vad skiljer din mentor från min mentor, döden skiljer inte på dem. - Hade du känt min mentor hade du inte sagt så svarade jag. Då sa helgonet med mjuk röst: Om du vill krossa döden får du följa min mentor JESUS och gick ut från sin grotta, hans ansikte sken och var kärleksfullt. Jag lyfte upp mitt ansikte för att se hans. - Vem är det? Min mentor Ragheed? skrek jag högt. Då svarade han: Följ Jesus, min mentor!!! dr Mazin Noel översatt av Rand Antoan
Häftet sammanställt av: Fader Björn Göransson Dr. Mazin Noel Katolska kyrkan i Södertälje