Kommunutredningen Stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen Fi 2017:02 Ordförande: Niklas Karlsson Huvudsekreterare: Sverker Lindblad Sekreterare: Susanne Widding-Gidlund Sekreterare: Ulf Tynelius Sekreterare: Lisa Hörnström Kommunutredningen Fi 2017:02 1
Kommittén ska lägga fram: Delbetänkande om avtalssamverkan den 17 oktober 2017 Slutbetänkande den 15 oktober 2019 Kommunutredningen Fi 2017:02 2
Urbanisering och regionförstoring Befolkningsförändring i kommuner 2011-2016 Lokala arbetsmarknadsregioner 2030 (ytan proportionell mot folkmängden) Källa: SCB och Kommunutredningen Ansvarskommittén Fi 2017:02 3
Demografiska förändringar Andel befolkning 65+ i kommuner 2016 Ökande försörjningskvoter (total bef / bef 20-64år) Källa: LU2015 Bilaga.7 Kommunutredningen Fi 2017:02 4
Tilltagande polarisering mellan kommuner Antal kommuner per kommunstorlek 1974, 2013 och 2040 Befolkning 1974, antal 2013, antal 2040, antal 4 999 9 15 23 5 000 7 999 36 33 33 8 000 19 999 133 123 108 20 000 49 999 78 72 69 50 000 99 999 24 33 34 100 000 10 14 23 Summa 290 290 290 Källa: SOU 2015:101, Långtidsutredningen, bilaga 7 Kommunutredningen Fi 2017:02 5
Stora och växande skillnader i förutsättningar Från 2 500 inv i Bjurholm och Sorsele till 950 000 inv i Stockholm Från över 19 000 km 2 i Kiruna till 9 km 2 i Sundbyberg Från 39 procents tätortsgrad i Berg till 100 procent i flera Stockholmskommuner Från 34 procent 65+ åringar i Borgholm och Pajala till 13 procent i Sundbyberg och Huddinge Från över 74 200 kr/inv i kommunala nettokostnader i Vilhelmina till 33 900 kr/inv i Solna Genomsnittlig köpeskilling för småhus, från 310 tkr i Ragunda och Åsele till över 10 Mkr i Danderyd och Lidingö Kommunutreningen Fi 2017:02 6
Stora skillnader i förutsättningar några nyckeltal: Kommun Befolkning 2017 Areal (km2) Inv/km2 Tätortsgrad (%) Andel 0- Andel 18 år (%) 65+ (%) Andel 80+ (%) Skattesats kommu n Nettokostnader kr/inv Kom.ek. resultat kr/inv Skatteutj. och bidrag kr/inv Köpeskilling småhus tkr Mediankommun 15 937 670 28 78 21,4 24,1 6,1 21,85-54 974 1 643 10 658 1 462 Ale 30 223 317 95,3 83 25,0 17,7 3,8 21,87-53 412 1 289 7 125 2 822 Alingsås 40 390 472 85,6 83 22,8 22,2 5,7 21,36-53 535 2 546 5 907 2 816 Göteborg 564 039 448 1259,3 99 20,7 15,4 3,9 21,12-51 190 3 773 4 514 5 387 Härryda 37 412 267 140,3 91 27,4 16,0 3,8 20,62-52 540 2 103 2 138 3 887 Kungsbacka 81 986 607 135,2 86 25,5 19,5 4,7 21,33-53 863 1 603 615 4 162 Kungälv 44 110 362 121,7 78 23,4 20,3 5,5 21,44-54 081 787 3 078 3 606 Lerum 41 510 259 160,6 91 27,0 17,9 4,4 20,65-53 471 699 3 871 3 470 Lilla Edet 13 961 316 44,2 66 22,2 19,5 4,3 22,37-56 844 2 044 10 332 1 681 Mölndal 66 121 146 453,4 97 23,7 15,9 4,3 20,26-50 566 1 688 1 403 4 534 Partille 37 880 57 666,9 99 25,4 16,9 4,8 19,96-52 389 5 541 3 053 4 866 Stenungsund 26 224 252 104,1 83 24,1 19,4 4,7 21,64-52 656 2 431 2 673 3 194 Tjörn 15 790 167 94,3 74 20,2 26,7 5,8 21,71-52 937 1 646 97 2 885 Finansdepartementet 7 Öckerö 12 923 26 501,9 98 22,4 24,2 5,9 21,21-55 881 445 3 114 4 257
Två huvudutmaningar Minskande och åldrande befolkning ger bristande kapacitet i mindre kommuner Urbanisering och vidgade funktionella regioner innebär att kommunindelningen inte svarar mot ett funktionellt regionperspektiv Kommunutredningen Fi 2017:02 8
Specifika kommunala utmaningar som växer i styrka Svag ekonomi pga. demografi och ökade krav Personal och kompetensförsörjning Etablering och integration av nyanlända Kommunernas investeringsbehov Växande anspråk på service Klimatförändring Kommunutredningen Fi 2017:02 9
Demografi och kommunala kostnader Källa: SOU 2011:39 Kommunutredningen Fi 2017:02 10
Procentuell förändring av antalet personer under perioden 2017-2026, efter län. -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland 0-19 år 20-67 år 80+
Förändring av antal sysselsatta totalt samt i kommunsektorn, exklusive respektive inklusive trend Tusental personer 12
Förändring antal invånare - ålder 20-64 år kommande 10-årsperiod
Etablering och integration av nyanlända Sysselsättningsandel för svenskfödda respektive utlandsfödda 20-64 år, kommuner 2014 Källa: SCB/Reglab Kommunutredningen Fi 2017:02 14
Kommittén ska analysera olika strukturella åtgärder: Kommunal samverkan Kommunsammanläggningar Generell förändring av uppgifter Asymmetrisk ansvarsfördelning Andra tänkbara åtgärder (t ex digitalisering) Utökade möjligheter till avtalssamverkan (delbetänkande) - En kombination av åtgärder kan vara en framkomlig väg - Försöksverksamhet kan föreslås Kommunutredningen Fi 2017:02 15
Centrala begrepp och frågor att hantera Kommunalt självstyre och demokrati generellt samt kopplat till förslag, politisk representation Kommunal kapacitet mer resurser, höjd effektivitet, färre (eller fler) uppgifter, anpassning till funktionell region Bärkraft och utvecklingskraft strategisk förmåga Kort resp lång sikt dagens utmaningar, men också beredskap för eventuella strukturreformer Kommunutredningen Fi 2017:02 16
Samverkan mellan kommuner Kommunutredningen Fi 2017:02 17
Delbetänkande 2017-10-17 En generell rätt till kommunal avtalssamverkan Lagändring (KL) 2018-07-01 Kommunutredningen Fi 2017:02 18
Kommunal avtalssamverkan En generell rätt för kommuner och landsting att med stöd av avtal utföra uppgifter åt varandra införs i kommunallagen. Undantag från lokaliseringsprincipen (för utförarkommunen). Sammanhängande rätt till extern delegation av beslutanderätt. Förtydligande av styrelsens uppsiktsplikt. Årlig rapporteringsskyldighet för styrelsen till fullmäktige. Förhållandet till LOU måste bedömas i enskilda fall. Kommunutredningen Fi 2017:02 19
Tillit och tidsperspektiv viktigt i all samverkan En effektiv samverkan förutsätter att alla parter har något att vinna på den, kan vara svårt med små och stora kommuner Ju fler kommuner, desto större komplexitet i samverkan Det tar tid att bygga förtroende och tillit i en samverkanskonstellation, men Med tiden kan också slitningar mellan de samverkande parterna uppstå, t.ex. genom ändrade politiska eller ekonomiska förhållanden i kommunerna Kommunutredningen Fi 2017:02 20
Frivilliga kommunsammanläggningar Kommunutredningen Fi 2017:02 21
Är det dags för kommunsammanläggning? Vid 1974 års kommunreform ansågs 8 000 inv vara kritisk gräns för att bedriva effektiv verksamhet Kommunreformsutredningar i Danmark, Norge och Finland pekar på minst 20 000 inv som önskvärt för effektiv verksamhet År 2040 beräknas vi ha 56 kommuner < 8 000 inv (19 %) och 164 kommuner < 20 000 inv (56 %) Kommunutredningen Fi 2017:02 22
Kommunutredningen Fi 2017:02 23
Finns det motiv för kommunsammanläggningar? Förmodligen inga stora ekonomiska vinster att hämta hem genom sammanläggningar, men gleshet, bosättningsmönster och funktionella kopplingar spelar roll Kapacitets- och kompetensmässiga argument finns dock sannolikt robusthet Ökad investeringsförmåga Lokal identitet och maktrelationer regionalt spelar roll Ger större utvecklingskraft! Kommunutredningen Fi 2017:02 24
Antal befattningshavare efter kommunstorlek (invånare) J; 521 H;164 M;156
Förändring av kommunernas uppgifter generellt eller asymmetriskt Kommunutredningen Fi 2017:02 26
Verksamheter har olika territoriell logik lokalt, regionalt, nationellt: Arbetsmarknadspolitiken Gymnasieskolan Räddningstjänsten Fysisk planering / bostadsplanering Kollektivtrafiken Sjukvården Etc Bör ansvaret ändras, generellt eller asymmetriskt? Kommunutredningen Fi 2017:02 27
Kommunal asymmetri i Sverige? Modell 1: Befria de minsta kommunerna från vissa obligatoriska uppgifter. Läggs över till större näraliggande kommuner eller landsting Modell 2: Olika uppgiftsfördelning kommun-region i de större stadsregionerna respektive i landet i övrigt. Starkare stadsregionala beslutsorgan Kanske alltför komplexa lösningar på specifika problem?
Andra tänkbara åtgärder, t.ex. - Digitalisering - Systematiskt lärande Kommunutredningen Fi 2017:02 29
Den digitaliserade kommunen Vad är en digitaliserad kommun (idag)? Hur skulle den kunna se ut i framtiden? Hur ser vägen dit ut? Vilka är fallgroparna? Vilka stödstrukturer skulle behövas för att hjälpa kommuner av olika karaktär (stora, små, etc) i ett digitaliseringsarbete? Fördjupningsstudie från Institutet för Framtidsstudier, december 2018. Kommunutredningen Fi 2017:02 30
Systematiskt lärande Lär av varandra och genom goda exempel Samverkan för lärande Kommunala intresseorganisationer SKL Tematiskt inriktade lab-miljöer? Kommunutredningen Fi 2017:02 31
Utredningens förslag Kommunutredningen Fi 2017:02 32
Några frågor under diskussion Frikommunförsök? I så fall om vad? Beredskap för nödvändiga reformer på lång sikt Statligt stöd till svaga kommuner? Hur klara investeringsförmåga och drift? Vad händer efter utredningen? Strategi och organisation Kommunutredningen Fi 2017:02 33
Det är vår framtid det gäller! vaggeryd.se pajala.se skara.se kiruna.se sverker.lindblad@regeringskansliet.se tingsryd.se malmo.se www.sou.gov.se/kommunutredningen Kommunutredningen Fi 2017:02 34