SIS-CEN/CENELEC Guide 6:2017

SIS-CEN/CENELEC Guide 6:2017 Publicerad/Published: 2017-12-12 Utgåva/Edition: 2 Språk/Language: svenska/swedish ICS: 01.020; 11.180.01; 13.180 Riktlinjer för att beakta och inkludera tillgänglighet i standarder Guide for addressing accessibility in standards

Standarder får världen att fungera SIS (Swedish Standards Institute) är en fristående ideell förening med medlemmar från både privat och offentlig sektor. Vi är en del av det europeiska och globala nätverk som utarbetar internationella standarder. Standarder är dokumenterad kunskap utvecklad av framstående aktörer inom industri, näringsliv och samhälle och befrämjar handel över gränser, bidrar till att processer och produkter blir säkrare samt effektiviserar din verksamhet. Delta och påverka Som medlem i SIS har du möjlighet att påverka framtida standarder inom ditt område på nationell, europeisk och global nivå. Du får samtidigt tillgång till tidig information om utvecklingen inom din bransch. Ta del av det färdiga arbetet Vi erbjuder våra kunder allt som rör standarder och deras tillämpning. Hos oss kan du köpa alla publikationer du behöver allt från enskilda standarder, tekniska rapporter och standardpaket till handböcker och onlinetjänster. Genom vår webbtjänst e-nav får du tillgång till ett lättnavigerat bibliotek där alla standarder som är aktuella för ditt företag finns tillgängliga. Standarder och handböcker är källor till kunskap. Vi säljer dem. Utveckla din kompetens och lyckas bättre i ditt arbete Hos SIS kan du gå öppna eller företagsinterna utbildningar kring innehåll och tillämpning av standarder. Genom vår närhet till den internationella utvecklingen och ISO får du rätt kunskap i rätt tid, direkt från källan. Med vår kunskap om standarders möjligheter hjälper vi våra kunder att skapa verklig nytta och lönsamhet i sina verksamheter. Vill du veta mer om SIS eller hur standarder kan effektivisera din verksamhet är du välkommen in på www.sis.se eller ta kontakt med oss på tel 08-555 523 00. Standards make the world go round SIS (Swedish Standards Institute) is an independent non-profit organisation with members from both the private and public sectors. We are part of the European and global network that draws up international standards. Standards consist of documented knowledge developed by prominent actors within the industry, business world and society. They promote cross-border trade, they help to make processes and products safer and they streamline your organisation. Take part and have influence As a member of SIS you will have the possibility to participate in standardization activities on national, European and global level. The membership in SIS will give you the opportunity to influence future standards and gain access to early stage information about developments within your field. Get to know the finished work We offer our customers everything in connection with standards and their application. You can purchase all the publications you need from us - everything from individual standards, technical reports and standard packages through to manuals and online services. Our web service e-nav gives you access to an easy-to-navigate library where all standards that are relevant to your company are available. Standards and manuals are sources of knowledge. We sell them. Increase understanding and improve perception With SIS you can undergo either shared or in-house training in the content and application of standards. Thanks to our proximity to international development and ISO you receive the right knowledge at the right time, direct from the source. With our knowledge about the potential of standards, we assist our customers in creating tangible benefit and profitability in their organisations. If you want to know more about SIS, or how standards can streamline your organisation, please visit www.sis.se or contact us on phone +46 (0)8-555 523 00

CEN och CENELEC beslöt att anta ISO/IEC Guide 71:2014 som en CEN/CENELEC Guide 6:2014 genom CEN/BT Decision C081/2014 respektive CENELEC BT C148/116. CEN/CENELEC Guide 6:2014 innehåller en exakt återgivning av ISO/IEC Guide 71:2014. Detta dokument innehåller den svenska språkversionen av CEN/CENELEC Guide 6:2014. Detta dokument ersätter den svenska översättningen av SIS-CEN/CENELEC Guide 6:2002. Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sverige. Användningen av denna produkt regleras av slutanvändarlicensen som återfinns i denna produkt, se standardens sista sidor. Copyright SIS, Swedish Standards Institute, Stockholm, Sweden. All rights reserved. The use of this product is governed by the end-user licence for this product. You will find the licence in the end of this document. Upplysningar om sakinnehållet i detta dokument lämnas av SIS, Swedish Standards Institute, telefon 08-555 520 00. Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om nationell och internationell standard. Information about the content of this document is available from the SIS, Swedish Standards Institute, telephone +46 8 555 520 00. Standards may be ordered from SIS Förlag AB, who can also provide general information about national and international standards. Dokumentet är framtaget av kommittén för Samordningsgrupp för tillgänglighet, SIS/TK 536. Har du synpunkter på innehållet i det här dokumentet, vill du delta i ett kommande revideringsarbete eller vara med och ta fram standarder inom området? Gå in på www.sis.se - där hittar du mer information.

Innehåll FÖRORD... 5 ORIENTERING... 6 1 OMFATTNING... 7 2 TERMER OCH DEFINITIONER... 7 3 TILLGÄNGLIGHET... 10 3.1 ALLMÄNT... 10 3.2 TILLGÄNGLIGHET OCH STANDARDER... 10 4 TILLGÄNGLIGHET I STANDARDISERINGSPROCESSEN... 11 4.1 ALLMÄNT... 11 4.2 ÖVERVÄGANDEN FÖR STANDARDISERINGSORGANISATIONER... 11 4.3 ÖVERVÄGANDEN I SAMBAND MED PROCESSEN FÖR ATT UTVECKLA STANDARDER... 11 4.3.1 Steg 1: Definiera standardiseringsprojektet och fastställ om denna guide är tillämplig... 11 4.3.2 Steg 2: Säkerställ att standardiseringskommittén är väl rustad för att genomföra en tillgänglig process med likvärdigt deltagande.... 12 4.3.3 Steg 3: Utveckla standardens innehåll... 12 4.3.4 Steg 4: Sänd standardförslaget på remiss och rösta och revidera standarden vid behov... 13 4.3.5 Steg 5: Publicera standarden... 13 5 ATT TILLÄMPA DENNA GUIDE... 14 5.1 TVÅ TILLVÄGAGÅNGSSÄTT FÖR ATT BEAKTA OCH INKLUDERA TILLGÄNGLIGHETSASPEKTER I STANDARDER... 14 5.2 ANDRA KÄLLOR FÖR INFORMATION... 15 5.3 KONTROLL OCH VALIDERING AV ATT TILLGÄNGLIGHET BEAKTATS PÅ ETT ADEKVAT SÄTT... 16 6 TILLGÄNGLIGHETSMÅL... 17 6.1 ALLMÄNT... 17 6.1.1 Målens struktur... 17 6.1.2 Identifiera tillgänglighetsbehov hos användare... 17 6.1.3 Tillämpning av tillgänglighetsbehov hos användare för att ta fram krav och rekommendationer... 17 6.2 MÅLEN... 18 6.2.1 Lämplighet för bredast möjliga spektrum av användare... 18 6.2.2 Överensstämmelse med användares förväntningar... 19 6.2.3 Stöd för användaranpassning... 20 6.2.4 Åtkomlighet... 21 6.2.5 Förnimbarhet... 22 6.2.6 Begriplighet... 22 6.2.7 Kontrollerbarhet... 24 6.2.8 Användbarhet... 24 6.2.9 Feltolerans... 25 6.2.10 Likvärdig användning... 26 6.2.11 Kompatibilitet med andra system... 27 7 MÄNSKLIGA FÖRMÅGOR OCH EGENSKAPER... 28 7.1 ALLMÄNT... 28 7.1.1 Beskrivning... 28 7.1.2 Olika mänskliga förmågor och egenskaper... 28 7.2 SENSORISKA FÖRMÅGOR OCH EGENSKAPER... 29 7.2.1 Allmänt... 29 7.2.2 Synfunktioner... 29 7.2.3 Hörselfunktioner... 30 7.2.4 Känselfunktioner... 32 3

7.2.5 Smak- och luktfunktioner... 32 7.3 IMMUNOLOGISKA FUNKTIONER... 33 7.3.1 Beskrivning... 33 7.3.2 Nedsättningar och begränsningar... 33 7.3.3 Utformningsöverväganden... 33 7.4 FYSISKA FÖRMÅGOR OCH EGENSKAPER... 34 7.4.1 Allmänt... 34 7.4.2 Kroppsbyggnad... 34 7.4.3 Rörelse: Funktioner hos överkroppens strukturer och finmotoriska handförmågor... 36 7.4.4 Rörelse: Funktioner hos underkroppens strukturer... 37 7.4.5 Muskelkraft och muskeluthållighet... 38 7.4.6 Röst och tal... 39 7.5 KOGNITIVA FÖRMÅGOR... 39 7.5.1 Beskrivning... 39 7.5.2 Nedsättningar och begränsningar... 40 7.5.3 Utformningsöverväganden... 41 8 STRATEGIER FÖR ATT BEAKTA TILLGÄNGLIGHETSBEHOV HOS ANVÄNDARE OCH UTFORMNINGSÖVERVÄGANDEN I STANDARDER... 42 8.1 ALLMÄNT... 42 8.2 UTVECKLA STANDARDSPECIFIKA KRAV OCH REKOMMENDATIONER BASERAT PÅ TILLGÄNGLIGHETSBEHOV HOS ANVÄNDARE OCH UTFORMNINGSÖVERVÄGANDEN... 42 8.2.1 Tillhandahålla alternativa presentationssätt av information och användarsamspel... 42 8.2.2 Utforma fasta parametrar som tillgodoser bredast möjliga spektrum av användare... 43 8.2.3 Utforma justerbara parametrar som passar bredast möjliga spektrum av användare... 43 8.2.4 Minimera onödig komplexitet... 44 8.2.5 Tillhandahålla användaranpassad tillgång till ett system... 45 8.2.6 Eliminera onödiga gränser eller begränsningar för användares interaktion med ett system... 45 8.2.7 Tillhandahålla kompatibilitet med hjälpmedel... 46 8.2.8 Tillhandahålla alternativa versioner av ett system... 46 BILAGA A (INFORMATIV) GLOBALA TRENDER TILL STÖD FÖR TILLGÄNGLIGHET. 47 BILAGA B (INFORMATIV) DEN INTERNATIONELLA KLASSIFIKATIONEN AV FUNKTIONSTILLSTÅND, FUNKTIONSHINDER OCH HÄLSA (ICF) SOM TERMINOLOGIRESURS 49 BILAGA C (INFORMATIV) FRÅGOR TILL STÖD FÖR ATT UPPNÅ TILLGÄNGLIGHETSMÅL. 51 LITTERATURFÖRTECKNING 55 4

Förord ISO (Internationella standardiseringsorganisationen) och IEC (Internationella elektrotekniska kommissionen) är världsomspännande sammanslutningar av nationella standardiseringsorgan (ISO:s medlemsorgan och IEC:s nationella kommittéer). Utarbetande av internationella standarder sker normalt i ISO:s och IEC:s tekniska kommittéer. Varje medlemsland som är intresserad av arbetet i en teknisk kommitté har rätt att bli medlem i den. Internationella organisationer, statliga såväl som icke-statliga, som samarbetar med ISO eller IEC deltar också i arbetet. ISO har nära samarbete med International Electrotechnical Commission (IEC) i alla frågor rörande elektroteknisk standardisering. Internationella standarder utarbetas i enlighet medreglerna i ISO/IEC Directives, Part 2. Förslag till internationella guider som godkänts av ansvarig teknisk kommitté eller grupp sänds till medlemsorganisationerna för röstning. För publicering av en internationell guide krävs att minst 75 % av de röstande medlemsorganisationerna godkänner förslaget. Det bör uppmärksammas att vissa beståndsdelar i detta dokument kan vara föremål för patenträtter. ISO och IEC ska inte hållas ansvariga för att identifiera någon eller alla sådana patenträtter. ISO/IEC Guide 71 utarbetades av ISO/IEC JTAG (Joint Technical Advisory Group) på begäran av ISO/TMB och IEC/SMB. Den godkändes därefter av ITU-T Study Group 16 som ITU-T Supplement 17 till H-serien av rekommendationer. Denna andra utgåva ersätter den första utgåvan (ISO/IEC Guide 71:2001), som har genomgått teknisk revision. Vi vill gärna ha återkoppling och information om erfarenheten av att använda denna guide. Du är därför välkommen att lämna dina synpunkter på ISO/IEC Guide 71:2014. Klicka på länken nedan för att delta i online-enkäten. http://www.surveymonkey.com/s/guide71 5

Orientering Syftet med denna guide är att stödja standardutvecklare (t.ex. tekniska kommittéer eller arbetsgrupper) att beakta och inkludera tillgänglighet i standarder som direkt eller indirekt inriktas på olika system som människor använder. Den ger vägledning om hur man utvecklar och skriver lämpliga tillgänglighetskrav och rekommendationer i standarder. Guiden har tagits fram för standardutvecklare, men innehåller också information som kan vara användbar för andra, t.ex. tillverkare, designer, tjänsteföretag och utbildare. Den andra utgåvan av denna guide, som har döpts om till Riktlinjer för att beakta och inkludera tillgänglighet i standarder bygger på den utgåva som publicerades 2001, Riktlinjer för att i standardiseringsarbetet tillgodose behoven hos äldre och personer med funktionsnedsättningar. Den nya utgåvan tar hänsyn till utveckling i både synen på och praxis för tillgänglighet som har ägt rum sedan 2001 och har därmed ett mer inkluderande synsätt. Den är även tänkt att vara lättare att använda och implementera. Precis som föregångaren är avsikten med denna guide att vara en del av det överordnade ramverk som standardiseringsorganisationen kan använda för att stödja utvecklingen av system som tillgodoser en mångfald användares behov. Ett viktigt mål för hela samhället är att alla människor, oavsett ålder, kroppsbyggnad eller förmåga, har tillgång till bredast möjliga utbud av system. Frågor kring systemens tillgänglighet och användbarhet har blivit allt viktigare, eftersom antalet människor (t.ex. äldre, barn, personer med nedsatta förmågor och personer med funktionsnedsättningar) med en mångfald tillgänglighetsbehov hos användare har ökat. Baserat på människornas individuella förmågor och egenskaper varierar deras tillgänglighetsbehov stort och förändras också under livets gång (från barndomen till vuxenlivet och ålderdomen). Funktionsnedsättningar kan vara permanenta, tillfälliga eller variera dagligen, och ibland är de inte fullständigt erkända eller vedertagna. Även om en del begränsningar kan vara små kan kombinationer av olika begränsningar skapa stora problem för individer när de försöker samspela med system. Så är särskilt fallet när man inte har tagit hänsyn till tillgänglighetsbehov hos användare och krav på tillgänglighet under utvecklingen av systemen. Standarder som innehåller tillgänglighetskrav kan stödja utvecklingen av system som fler kan använda. Stora framsteg har gjorts världen runt i utvecklingen av tillgänglighetsstandarder när det gäller IKT och den byggda miljön, men utvecklingen av standarder för tillgänglighet inom andra sektorer har inte alltid hållit samma takt. Kraven i nationell och internationell antidiskrimineringslagstiftning har dock blivit allt strängare. Ytterligare rekommendationer finns i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, [36] (särskilt artiklarna 4, 9, 21 och 30), FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning, allmänna kommentar 2[37] samt i nytillkomna nationella och regionala upphandlingsregler. Rekommendationerna i de internationella standarderna från ISO, IEC och ITU-T kan spela en viktig roll för att undvika marknadsfragmentering och skapa harmoniserade och tillgängliga system, i stället för system som bara uppfyller nationella standarder och är inte kompatibla med system som tas fram i andra länder. I den gemensamma programförklaringen om standardisering och tillgänglighet från IEC/ISO/ITU[25] anges grundprinciperna för att se till att behoven hos äldre, barn och personer med funktionsnedsättningar integreras i standardiseringsarbetet, vilket är motiverat både av människorättsliga och ekonomiska skäl. En av kärnfrågorna i den gemensamma programförklaringen är tillgänglig eller universell utformning. Tanken med detta är att produkter, system, tjänster, miljöer och anläggningar ska kunna användas av människor med så olika egenskaper och förmågor som möjligt. Denna andra utgåva av guiden är avsedd att komplettera den gemensamma politiska förklaringen genom att formulera en uppsättning tillgänglighetsmål och beskriva mänskliga förmågor och egenskaper för att stödja standardutvecklare att identifiera tillgänglighetsbehov för en mångfald användare i en mångfald olika användningssammanhang. Denna guide tillhandahåller information på en generell nivå. Principen om att standarder normalt inte bör hämma utveckling beaktas i denna guide. Guiden innehåller därför förslag om hur tillgänglighetsbehov hos användare kan fastställas utan att ge specifika lösningar. Det är viktigt att man är medveten om att en enda lösning sällan tillgodoser allas behov, och att funktioner som ökar tillgänglighet gynnar de allra flesta i befolkningen. Den bästa lösningen måste väljas från fall till fall, eftersom detta varierar stort beroende på användare och användningssammanhang. Man kan behöva utarbeta sektorsrelaterade guider för särskilda produkt- eller tjänstebranscher. 6

Riktlinjer för att beakta och inkludera tillgänglighet i standarder 1 Omfattning Denna guide ger vägledning till standardutvecklare om hur de kan beakta och inkludera tillgänglighetskrav och rekommendationer i standarder som direkt eller indirekt inriktas på system som (dvs. produkter, tjänster och byggda miljöer) används av människor. För att hjälpa standardutvecklare att fastställa tillgänglighetskrav och rekommendationer innehåller guiden följande avsnitt: En sammanfattning av den rådande terminologin beträffande tillgänglighet. aspekter att beakta för att främja tillgänglighet i standardiseringsarbetet En uppsättning tillgänglighetsmål (som används för att identifiera tillgänglighetsbehov hos användare). Beskrivningar av (och utformningsöverväganden för) mänskliga förmågor och egenskaper. Strategier för att beakta och inkludera tillgänglighetsbehov hos användare och utformningsöverväganden att beakta i standarder. 2 Termer och definitioner För tillämpning av detta dokument gäller följande termer och definitioner. 2.1 system produkt, tjänst, byggd miljö eller vilken kombination som helst av dessa, som användare samspelar med 2.2 användare individ som kommer i kontakt med eller samspelar med ett system [KÄLLA: ISO 9241-11:1998, 3.7, modifierad kommer i kontakt med har lagts till definitionen, person har ersatts med individ.] 2.3 användarmångfald, mångfald av användare individer med ett brett spektrum av förmågor och egenskaper eller tillgänglighetsbehov 2.4 tillgänglighetsbehov hos användare användares behov relaterade till funktioner eller egenskaper som är nödvändiga för att ett system ska vara tillgängligt ANM 1 till termpost: Tillgänglighetsbehov hos användare varierar med tiden och mellan olika användningssammanhang. 2.5 funktionsnedsättning problem såsom en betydande avvikelse eller förlust i kroppsfunktion eller kroppsstruktur Anm till svensk övers. i texten används funktionsnedsättning och nedsättning med samma betydelse. ANM 1 till termpost: Funktionsnedsättningar kan vara tillfälliga eller permanenta, progressiva, regressiva eller statiska, periodiska eller kontinuerliga. 7

[KÄLLA: ICF 2001, WHO, klausul 6, avsnitt 4.1) 2.6 aktivitetsbegränsningar svårigheter som en person kan ha vid genomförande av aktiviteter [KÄLLA: ICF 2001, WHO] 2.7 användningssammanhang fysiska och sociala omgivningar i vilka ett system används, inklusive användare, uppgifter, utrustning och material [KÄLLA: ISO 9241-11:1998, 3.5, modifierad Meningens struktur har ändrats.] 2.8 mångfald sammanhang brett spektrum av användningssammanhang samt ekonomiska, kulturella och organisatoriska förhållanden 2.9 ändamålsenlighet noggrannhet och fullständighet med vilken användarna uppnår givna mål. [KÄLLA: ISO 9241-11:1998, 3.2] 2.10 effektivitet resursåtgång i förhållande till den noggrannhet och fullständighet med vilken användare uppnår givna mål [KÄLLA: ISO 9241-11:1998, 3.3] 2.11 tillfredsställelse frånvaro av obehag samt positiva attityder vid användningen av en produkt [KÄLLA: ISO 9241-11:1998, 3.4] Anm till svensk övers: ISO 9241-11: 1998 finns i svensk översättning. Guiden använder den svenska översättningen av termen och dess definition. Det finns andra översättningar av denna term. 2.12 användbarhet Den grad i vilken användare i ett givet sammanhang kan bruka en produkt för att uppnå specifika mål på ett ändamålsenligt, effektivt och för användaren tillfredsställande sätt. [KÄLLA: ISO 9241-11:1998, 3.1] 2.13 alternativa presentationssätt olika sätt att presentera information ANM 1 till termpost: Genom att presentera information på olika sätt är det möjligt att förbättra systemens tillgänglighet 2.14 alternativt handhavande olika sätt för styrning och kontroll ANM 1 till termpost: Genom att tillhandahålla olika sätt för styrning och kontroll är det möjligt att förbättra systemens tillgänglighet 8

2.15 hjälpmedel en produkt (inkluderar anordningar, utrustning, instrument och programvara), speciellt framtagen eller all-mänt tillgänglig, använd av eller för personer med funktionsnedsättning för delaktighet, för att skydda, stödja, träna, mäta eller fungera som ersättning för kroppsfunktioner/strukturer och aktiviteter; eller för att förebygga funktionsnedsättningar, strukturavvikelser, aktivitetsbegränsningar och delaktighetsinskränkningar [KÄLLA: ISO 9999:2011, 2.3] Anm till svensk övers: I denna översättning används termen hjälpmedel för det engelska originalets förekomster av 2.15 assistive products och 2.16 assistive technology. I vissa länder skiljer man mellan 2.15 hjälpmedel (assistive product) / 2.16 assisterande teknologi (assistive technology). I Sverige har denna distinktion ingen relevans och därför inbegriper termen hjälpmedel båda begreppen i denna översättning. 2.16 assisterande teknologi utrustning, produktsystem, maskinvara, programvara eller tjänst som används för att öka, upprätthålla eller förbättra individers förmågor ANM 1 till termpost: Assisterande teknologi är en övergripande term som är bredare än hjälpmedel. ANM 2 till termpost: Assisterande teknologi kan innefatta hjälp- och stödtjänster samt professionella tjänster som behövs för bedömning, rekommendation och tillhandahållande. Anm till svensk övers: Denna term används inte i denna översättning se 2.15 2.17 standardiseringsorganisation standardiserande organ, erkänt på nationell, regional eller internationell nivå, vars huvuduppgift, enligt dess stadgar, är att utarbeta, överföra eller fastställa standarder som görs allmänt tillgängliga ANM 1: En standardiseringsorganisation kan ha standardiseringskommittéer, arbetsgrupper eller andra organ som arbetar med standardisering inom olika ämnesområden. ANM 2: En standardiseringsorganisation kan också ha andra huvuduppgifter. [KÄLLA: ISO/IEC Guide 2:2004, 4.4, ändrad ANM 1 har lagts till] 2.18 universell utformning utformning av produkter, miljöer, program och tjänster så att de ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning, utan behov av anpassning eller specialutformning. ANM 1: Universell utformning ska inte utesluta hjälpmedel för enskilda grupper av personer med funktionsnedsättning där så behövs. ANM 2: Termer som universell utformning, utformning för tillgänglighet, design för alla, hinderfri design, inkluderande design och generationsöverskridande design används ofta utan åtskillnad med samma mening. [KÄLLA: Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, artikel 2, ändrad ANM 2 har lagts till] 2.19 utformning för tillgänglighet utformning som är inriktad på en mångfald användare för att maximera antalet möjliga användare som enkelt kan använda ett system i en mångfald sammanhang 9