Landstingsfullmäktiges protokoll

Landstingsfullmäktiges protokoll Sammanträdet den 24 februari 2011 1 20 Inga Gustafsson, sekreterare Justerat den 2 mars 2011 Elisabeth Lindberg, ordförande Ingmari Åberg, justerare Stefan Tornberg, justerare Bevis Justeringen har tillkännagivits genom anslag på landstingets officiella anslagstavla den 2 mars 2011. Överklagandetiden utgår den 24 mars 2011. Inga Gustafsson

Sammanträdet öppnas...3 Anmälan om nya ledamöter och ersättare...3 Anmälan om inkallade ersättare...3 Upprop...3 Val av två protokolljusterare...5 Information från presidiet...5 Anmälan av interpellationer...5 Anmälan av fråga...6 Information om patientnämndens verksamhet år 2010...6 Motion nr 4/10 om införande av system för spårbarhet av beslutade ärenden...6 Motion nr 7-10 om tandläkarnas skyldighet att larma vid misstanke om att barn far illa...8 Motion nr 8-10 om en oberoende arvodeskommitté...11 Nytt aktieägaravtal och bolagsordning för Filmpool Nord AB...13 Bildande av aktiebolag av BD Pops verksamhet...14 Yttrande över betänkandet Sammanläggning av landsting övergångsstyre och utjämning...15 Avsägelser av uppdrag...17 Val...18 Interpellations- och frågesvar...21 Landstingsstyrelsens rapport...22 Sammanträdet avslutas...22 2

1 Sammanträdet öppnas Ordföranden förklarar sammanträdet öppnat kl 10.00. Sammanträdet hålls i Landstingshuset, Luleå. 2 Anmälan om nya ledamöter och ersättare Länsstyrelsen har utsett: Britt-Marie Vikström (S) till ny ledamot i Östra valkretsen efter Mia Romppainen som avsagt sig uppdraget. Till ny ersättare har samtidigt utsetts Jan Larsson. Bernt Nordgren (NS) till ny ledamot i Piteå älvdals valkrets efter Göran Hedberg som avsagt sig uppdraget. Till ny ersättare har samtidigt utsetts Margareta Dahlén. Sören Sidér (NS) till ny ersättare i Piteå älvdals valkrets efter Johan Taavo som avsagt sig uppdraget. 3 Anmälan om inkallade ersättare Förhindrad ledamot Kristina Sjögren (S) Bengt Niska (S) Kurt-Åke Andersson (S) Kristina Zakrisson (S) Simon Fors (V) Börje Lööw (V) Kenneth Backgård (NS) Lennart Ojanlatva (NS) Migelle Wikström (M) Inkallad ersättare Agneta Burman (S) Erkki Haarala (S) Kristina Yacoub (S) Håkan Bäckström (S) Marianne Jakobsson (V) Ingmari Åberg (V) Erika Sjöö (NS) Sören Sidér (NS) Nihad Zara (M) 4 Upprop Följande ledamöter anmäler sig närvarande vid uppropet: 3

Arbetarepartiet-Socialdemokraterna (S) Kent Ögren Tomas Vedestig Britt Westerlund Håkan Bäckström, ersättare Leif Bogren Birgitta Gidblom Anita Gustavsson AnnKristin Nilsson Thor Viklund Stig Starlind Agneta Burman, ersättare Roland Nirlén JanÅge Mikalsen Anders Öberg Ida Johansson Ingela Uvberg Nordell Lars U Granberg Lennart Thörnlund Eivy Blomdahl Maria Burström Lennart Synnergren David Nordström Pernilla Lundqvist Brita Ström Erkki Haarala, ersättare Fredrik Hansson Britt-Marie Wikström Marianne Viita Kristina Yacoub, ersättare Bengt Ek Lennart Holm Elisabeth Lindberg Agneta Lipkin Vänsterpartiet (V) Monica Carlsson Marianne Jakobsson, ersättare Gunnel Sandlund Ove Haarala Bo Engström Ingmari Åberg, ersättare Miljöpartiet de gröna (MP) Agneta Granström Helena Stenbäck Norrbottens Sjukvårdsparti (NS) Erika Sjöö, ersättare Dan Ankarholm Ann-Christin Åström Doris Messner Bernt Nordgren Johnny Åström Jörgen Afvander Anders Sundström Erkki Bergman Sören Sidér, ersättare Anders Bohm Margareta Henricsson Bo Ek Moderata Samlingspartiet (M) Mattias Karlsson Hans Swedell Gunilla Wallsten Anders Josefsson Daniel Bergman Nihad Zara, ersättare Bo Hultin Camilla Rydbjörk Roland Nordin Centerpartiet (C) Stefan Tornberg Perarne Kerttu Erik Berg Gunnar Selberg Folkpartiet liberalerna (FP) Jens Sundström Anne Kotavuopio Jatko Erik Lundström Övriga ledamöter Erik Söderlund Följande ej tjänstgörande ersättare anmäler sig närvarande vid uppropet: Leif Rönnqvist (S) Jörgen Naalisvaara (MP) Sven Holmqvist (S) Monica Nordvall-Hedström (M) Christer Carlsson (S) Sari Hedlund (M) Gunnar Gabrielsson (S) Kristina Bäckström (C) Monica Sundström (V) Kerstin Hübinette (FP) 4

Bernt Wallström (V) 5 Val av två protokolljusterare Ingmari Åberg (V) och Stefan Tornberg (C) utses till att jämte ordföranden justera protokollet. Justeringen äger rum den 2 mars i Landstingshuset, Luleå. 6 Information från presidiet Motioner under beredning: Motion nr 1/10 om enrumsvård ger bättre vårdkvalitet och integritet för patienten (Jens Sundström, FP) Motion nr 5/10 om det hälsofrämjande landstinget hälsoundersökningar (Kenneth Backgård, NS och Björn Lundqvist, NS) Motion nr 6-10 om screening för tidig upptäckt av tarmcancer (Erik Berg, C) 7 Anmälan av interpellationer Följande interpellationer har lämnats in: Nr 1-11 om Haparanda vårdcentral (Perarne Kerttu, C) Nr 2-11 om fast vårdkontakt (Jens Sundström, FP) Nr 3-11 om den opererande verksamheten (Jens Sundström, FP) Nr 4-11 om landstingets personalförsörjning ur ett patientperspektiv (Mattias Karlsson, M) Nr 5-11 om användandet av så kallade arbetsbeslut (ren verkställighet) i landstingets verksamhet (Dan Ankarholm, NS) Beslut Interpellationerna får ställas. Ordföranden meddelar att svar kommer att lämnas senare under mötet. 5

8 Anmälan av fråga Följande fråga har lämnats in: Nr 1-11 om bassängen på Gällivare sjukhus (Bernt Norgren, NS) Beslut Frågan får ställas. Ordföranden meddelar att svar kommer att lämnas senare under mötet. 9 Information om patientnämndens verksamhet år 2010 Per-Erik Muskos (S), vice ordförande, informerade om patientnämndens verksamhet 2010. 10 Motion nr 4/10 om införande av system för spårbarhet av beslutade ärenden Dnr 1185-10 Motionen Väckt av Robert Andersson (KD): För att underlätta för oss politiker men även för allmänhet och press så bör vi implementera ett system för spårbarhet av de ärenden vi beslutat om i landstingsfullmäktige. Man ska kunna följa ärenden från beslut till ikraftträdande. Där bör bl a framgå vad som beslutats, vem som är ansvarig för ärendet, när det skall vara klart/avrapporteras etc. Det bör även vara så tillgängligt som möjligt. En landstingsledamot ska snabbt kunna få svar om ett ärendes gång i detta system. Detta är en mycket viktig fråga för den demokratiska processen och för att bibehålla och förhoppningsvis öka intresset för det politiska arbetet. Därför yrkar jag att beslut tas om: att implementera ett system där spårbarhet av beslutade ärenden finns att detta system skall vara lätt tillgängligt för varje landstingsledamot 6

att systemet även ska kunna nyttjas av allmänhet och press. Styrelsens förslag till yttrande och beslut Uppföljning av politiska beslut är en viktig del i den demokratiska processen. Medborgare och förtroendevalda ska kunna ta del av de åtgärder som vidtas med anledning av fattade beslut. Allmänheten har rätt att få veta hur pengarna fördelas och hur de har använts. Landstingets system för uppföljning och utvärdering är omfattande. Landstingsplanen är det övergripande dokumentet för all planering i landstinget. Den anger mål och färdriktning samt redovisar vad som ska uppnås under planeringsperioden. Landstingsplanen följs upp i flera steg. Divisionerna lämnar månadsrapporter till landstingsstyrelsen som visar ekonomiskt utfall samt produktionsuppföljning. Delårsrapporter som lämnas till fullmäktige i juni och november visar ekonomiskt utfall samt årsprognos ur ett produktionsperspektiv. Målen i landstingsplanen och divisionsplanerna följs också upp i delårsrapporten. Verksamhetsåret avslutas med en årsredovisning som visar hur landstinget lyckats leva upp till föresatserna i landstingsplanen. Därutöver lämnar landstingsdirektören löpande information från verksamheterna i sina rapporter till landstingsstyrelsen. En gång per år redovisar landstingsdirektören de åtgärder som vidtagits med anledning av uppdrag från styrelsen. Motsvarande redovisning görs för de uppdrag som uppkommit i samband med revisionsrapporter som styrelsen behandlat. Landstingets beredningar får också en årlig återkoppling på de uppdrag som styrelsen gett verksamheten med anledning av beredningarnas rapporter. Den redovisade uppföljningen finns samlad på webbplatsen Landstingets styrdokument med adressen: www.nll.se/styrdokument Styrelsen delar motionärens uppfattning om vikten av att man som förtroendevald ser resultat av fattade beslut för att intresset för det politiska arbetet ska bestå. Det är dock viktigt att notera att de beslut som fattas i landstinget ofta är så omfattande och komplexa att det inte är möjligt att på ett enkelt sätt redovisa en direkt koppling mellan beslut och åtgärd. De åtgärder som vidtas ger effekter som påverkar många verksamheter på olika sätt. Styrelsen ser därför inget behov av ett särskilt IT-stöd för uppföljning av politiska beslut utan anser att landstinget system för uppföljning är omfattande, heltäckande och tillgängligt. Mot den bakgrunden föreslår landstingsstyrelsen att landstingsfullmäktige beslutar: Motionen avslås. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Kent Ögren (S): Yrkanden och propositionsordning Beslutsförslaget bifalls. Yrkande 1 7

Jens Sundström (FP): Motionen bifalls. Yrkande 2 Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att yrkande 1 vinner majoritet. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Enligt beslutsförslaget. Beslut Reservation Av ledamöterna i (FP)-gruppen till förmån för yrkande 2. 11 Motion nr 7-10 om tandläkarnas skyldighet att larma vid misstanke om att barn far illa Dnr 2429-10 Motionen Väckt av Erik Berg (C): Tandläkare är dåliga på att larma om barn far illa. Den senaste tiden har det med all tydlighet framkommit att det inom folktandvården i Sverige så även i Norrbotten sker brister i att slå larm när tandläkare misstänker att barn far illa. En undersökning som barnombudsmannen gjort säger följande; de flesta tandläkare har någon gång misstänkt att barn far illa men det är få som slår larm, trots att man är skyldig enligt socialtjänsten att anmäla om det föreligger misstanke om ett barn far illa! Det kan handla om misshandel men även brister i omsorgen eller att tandhälsan försummas. Om en tandläkare inte ser och agerar på varningstecken som signalerar att barn far illa i hemmet kan det få stora, till och med livsavgörande konsekvenser för barnet konstaterar barnombudsmannen Fredrik Malmberg. Jag kan tänka mig som motionär att det kan finnas en viss osäkerhet att anmäla, vad som är rätt eller fel, och att de signaler de ser inte räcker för en anmälan. Rädslan att förstöra mer än det hjälper kan vara en av förklaringarna till varför så få anmälningar sker till socialtjänsten. Den eventuella förklaringen kan man bortse ifrån kan jag tycka, eftersom dessa ärenden ligger inom sekretessens bestämmelser. 8

Polismyndigheten Norrbotten har sen flera år tillbaka en blankett som polismännen obligatoriskt använder sig av när man misstänker eller ser att barn far illa barn i riskzon som skickas till socialtjänsten i respektive kommuner. Kanske detta kan vara ett enkelt och smidigt sätt att hantera anmälan till socialtjänsten, sett utifrån tandläkarnas hantering av uppkomna situationer. I Norrbottens läns landstingsplaner framkommer det med all tydlighet att barnkonventionen skall genomsyra samtliga nio divisioner, så även division folktandvård. En noggrann analys bör göras varför så få anmälningar från folktandvården inkommer till socialtjänsten beträffande barn som far illa. Folktandvården bör rapportera till landstingsstyrelsen vilka förbättringsåtgärder som vidtagits utifrån socialtjänstens bestämmelser samt barnkonventionens riktlinjer Med anledning av det som ovan anförts, yrkar undertecknad att landstingsfullmäktige beslutar; att uppdra åt landstingsstyrelsen att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att folktandvården alltid anmäler misstankar om barn som far illa till socialtjänsten Styrelsens förslag till yttrande och beslut Barnombudsmannen kritiserar i en rapport Folktandvården i Sverige för att de inte anmäler barn som far illa till socialtjänsten i tillräckligt stor omfattning. Folktandvården i Norrbotten har tagit del av rapporten som baseras på enkäter till chefer (svarsfrekvens ca 95 procent) och till allmäntandläkare (svarsfrekvens ca 15 procent). I Norrbotten anger 88 procent att de känner till tandvårdens riktlinjer för hur tandvårdspersonalen ska agera vid misstanke om att barn far illa, i riket är motsvarande andel 65 procent. 41 procent av cheferna i länet uppger att de gjort någon anmälan det senaste året, i riket 28 procent. Folktandvården har under de senaste åren arbetat för att öka medarbetarnas benägenhet att anmäla misstankar till socialtjänsten: Folktandvården har som en del av landstinget deltagit i utformningen av de råd och riktlinjer som rör barn som far illa. I januari 2007 hade folktandvårdens ledningsgrupp ett sammanträde med en av socialstyrelsen BBIC-licensierad socionom (Barns Behov I Centrum) och beslutade i samband med detta att det skulle utarbetas riktlinjer för hur personalen ska agera när de misstänker att barn far illa. Under 2007 och 2008 genomfördes internutbildningar i Barn som far illa. Deltagarna och specialisten i barntandvård arbetade tillsammans fram underlaget till riktlinjerna som sedan fastställdes av tandvårdens ledningsgrupp. Riktlinjerna belyser våld, kränkningar och försummelse samt ger råd om konsultation respektive anmälan till socialtjänsten Vid en tandvårdsdag för all personal under 2010 deltog en representant för barnombudsmannen och informerade om enkätundersökningen samt om vikten av att uppmärksamma barn som riskerar att fara illa. För att underlätta processen vid anmälning finns en blankett för anmälning tillgänglig direkt i tandvårdens journalsystem. 9

En brevmall har utformats för att informera föräldrar till barn som vid upprepade tillfällen uteblir från tandvårdsbesök. I brevet informeras om tandvårdens skyldighet att anmäla försummelse till socialtjänsten. Barnombudsmannens lyfter i sin rapport fram ett antal faktorer som skulle kunna bidra till att fler missförhållanden uppmärksammas och anmäls. Barnskyddsutredningen föreslår en lagändring som gör det möjligt för socialtjänsten att ge anmälaren återkoppling. Idag saknas den möjligheten och anmälaren vet därför inte om anmälan lett till någon insats för att förbättra barnets situation. Återföring skulle också höja kompetensen i anmälningsfrågor hos vårdpersonalen. Barnombudsmannen föreslår att Socialstyrelsen ska utarbeta nationella riktlinjer för tandvårdens anmälningsskyldighet samt en nationell handlingsplan för hur tandvården ska agera när barn uteblir. Detta skulle vara ett bra stöd för personalen och kunna bidra till större säkerhet i agerandet. Landstingsstyrelsen delar Barnombudsmannens bedömning av behovet av en lagändring samt att en nationell handlingsplan för tandvården utarbetas. Vidare delar styrelsen bedömningen att det föreligger en underrapportering när det gäller barn som far illa och anser därför att det är viktigt att fortsätta att öka den egna personalens kompetens och benägenheten att anmäla. Ämnet kommer att tas upp i kommande internutbildningar och traineeprogram och implementeringen av de egna riktlinjerna ska fortsätta. Mot bakgrund av de redovisade insatser som folktandvården genomfört och planerar att genomföra, finns det inget skäl till att vidta ytterligare åtgärder. Landstingsstyrelsen föreslår därför att landstingsfullmäktige beslutar: Motionen anses besvarad. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Yrkanden och propositionsordning Yrkande 1 Kent Ögren (S): Beslutsförslaget bifalls. Erik Berg (C): Motionen bifalls. Yrkande 2 Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att yrkande 1 vinner majoritet. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - 10

Enligt beslutsförslaget. Beslut Reservation Av ledamöterna i (C)-gruppen till förmån för yrkande 2. Anteckning Daniel Bergman (M) avbryter tjänstgöringen kl 12.00 och ersätts av Lage Hortlund (M). 12 Motion nr 8-10 om en oberoende arvodeskommitté Dnr 2456-10 Motionen Väckt av Erik Berg (C), Stefan Tornberg (C), Per-Arne Kerttu (C) och Gunnar Selberg (C): Inför varje ny mandatperiod görs som regel en översyn av politikerarvodena. Dessa kan se olika ut från landsting till landsting. Varianterna kan vara lika många som det finns landsting. Ett har de dock gemensamt de skapar alltid debatt. De åsikter som framförs handlar mest om att arvodena är för höga. Det handlar också om att politiker både utarbetar förslag och därefter beslutar om sina egna arvoden. Förmodligen är det ingen som anser att den som har politiska uppdrag skall bedriva sitt uppdrag utan skälig ersättning. Idag kan det faktiskt vara så. Schemalagd arbetstid, skiftgång samt arbetsorganisationen kan vara orsak till att fler ställer sig tveksamma. Regelverket kring ersättningarna som betalas ut täcker inte alltid det ekonomiska bortfallet för den som tar på sig ett uppdrag. Vi i centerpartiet märker att det blivit svårare att rekrytera partimedlemmar som är beredda att ta på sig uppdrag just på grund av sin arbetssituation. Det är ingen lätt uppgift att hitta en bra lösning då det är många hänsynstaganden som måste tas. Målsättningen måste ändå vara att ersättningen utformas så att de förtroendevalda utgör en representativ grupp av länets innevånare. Men det är minst lika viktigt på vilket sätt som arvodena arbetas fram. Vi i centerpartiets fullmäktigegrupp ser att det blivit praxis att ersättningarna utformas av politiker, vilket vi menar inte är någon bra ordning. Samtidigt ser vi att det finns ett stort behov av att göra en ordentlig genomgång av hur ersättningarna till de förtroendevalda är utformade och att ta fram ett förslag till utformning som tar hänsyn till de krav som ställs på arbetsmarknaden idag. Det är också viktigt att få ett ersättningssystem som har 11

en förankring hos medborgarna i Norrbottens län. Detta uppdrag skall inte skötas av politiker utan bör göras av en oberoende arvodeskommitté. För att ersättningssystemet skall kunna få en bra förankring hos medborgarna är det viktigt att kommittén som sätts samman har ett allmänt gott anseende och en god möjlighet till objektivitet. Från centerpartiets fullmäktigegrupp kan vi tänka oss följande sammansättning till arvodeskommitté: en jurist, en representant från näringslivet, en representant från arbetstagarorganisationen samt en medborgarföreträdare. Med anledning av det som ovan anförts av centerpartiets fullmäktiggrupp yrkar vi att landstingsfullmäktige beslutar: att uppdra åt landstingsstyrelsen att tillsätta en oberoende arvodeskommitté för framtagande av förslag till ny utformning av de politiska arvodena. Styrelsens förslag till yttrande och beslut Styrelsen delar motionärernas uppfattning om att ersättningssystemet för förtroendevalda kontinuerligt måste ses över och anpassas till rådande förhållanden på arbetsmarknaden och samhällsutvecklingen i stort. Landstingsstyrelsen delar också uppfattningen att fritidspolitikernas situation i många avseenden blir allt svårare att hantera, men anser att det snarare är hela livssituationen som medför svårigheter med nyrekrytering än hur det politiska uppdraget ersätts. Vid en förfrågan till alla landsting/regioner om hur processen för att föreslå ersättningsnivåer går till har drygt hälften svarat. Samtliga meddelar att de grupper som utarbetar förslagen består av förtroendevalda. Frågan har även ställts till riksdagen med likalydande svar. Förtroendevaldas arvoden kommer alltid att vara omdiskuterade oavsett hur processen för att ta fram förslag till ersättningar utformas. Styrelsen anser att de förtroendevalda har den kompetens och integritet som krävs för att värdera frågan, och att de inte ska abdikera från den uppgiften. De representerar i sig olika intressegrupper i samhället och det är inte säkert att personer utan anknytning till landstinget skulle tillföra något i denna process. I samband med varje ny mandatperiod görs en översyn av ersättningen till förtroendevalda. Landstingsstyrelsen anser att det inför nästa mandatperiod bör vara en fråga för gruppledarna. Mot den bakgrunden föreslår landstingsstyrelsen att landstingsfullmäktige beslutar: Motionen avslås. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Yrkanden och propositionsordning Yrkande 1 Lars U Granberg (S), Ove Haarala (V), Jens Sundström (FP), Mattias Karlsson (M): Beslutsförslaget bifalls. 12

Yrkande 2 Erik Berg (C), Stefan Tornberg (C), Gunnar Selberg (C), Dan Ankarholm (NS), Johnny Åström (NS): Motionen bifalls. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att yrkande 1 vinner majoritet. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Enligt beslutsförslaget. Beslut Reservation Av ledamöterna i (C)- och (NS)-gruppen till förmån för yrkande 2. 13 Nytt aktieägaravtal och bolagsordning för Filmpool Nord AB Dnr 469-11 Ärendebeskrivning För att anpassa gällande styrdokument för bolaget Filmpool Nord AB till rådande verksamhet har bolagsordningen reviderats och ett nytt aktieägaravtal tagits fram. Filmpool Nord AB har inget aktieägaravtal sedan tidigare. Förslagen har arbetats fram av tjänstemän från landstinget och Luleå kommun. Under ägarsamråd med samtliga ägare den 19 november 2010 redovisades och godkändes de föreslagna åtgärderna i bolagsordningen och det nya aktieägaravtalet. Bolagsordningen reglerar ägarnas relation till bolaget och aktieägaravtalet reglerar relationen mellan ägarna. Ny bolagsordning gäller från och med att den antas av en bolagsstämma. Styrelsens förslag till beslut Bolagsordning och aktieägaravtal för Filmpool Nord AB antas. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Yrkanden och propositionsordning Yrkande Kent Ögren (S) och Dan Ankarholm (NS): Beslutsförslaget bifalls. 13

Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandet och finner att det vinner majoritet. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Enligt beslutsförslaget. Beslut 14 Bildande av aktiebolag av BD Pops verksamhet Dnr 1885-07 Ärendebeskrivning Landstingsstyrelsen beslutade 2 december 2010 ( 212-10) att landstinget är berett att tillsammans med Luleå kommun ta ansvar för att överföra BD Pops verksamhet till ett aktiebolag samt att landstingsdirektören gavs i uppdrag att utarbeta nödvändigt underlag för en sådan bolagsbildning. Projektet BD Pop avslutas 28 februari 2011 varför en överföring till ett aktiebolag är önskvärt från och med 1 mars 2011. Aktiebolaget bildas från början av Norrbottens läns landsting som ägare till 100%. Luleå kommun väntas inträda som delägare under våren 2011 och därefter erbjuds övriga kommuner i Norrbotten delägarskap. I och med Luleå kommuns inträde som delägare arbetas ett aktieägaravtal fram för att reglera relationen mellan ägarna i bolaget. Styrelsens förslag till beslut 1 Norrbottens läns landsting bildar aktiebolag av BD Pops verksamhet från och med 1 mars 2011. 2 Föreliggande bolagsordning antas. 3 Aktieägaravtal mellan de framtida ägarna i bolaget hanteras i särskild ordning. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Yrkanden och propositionsordning Yrkande 1 Kent Ögren (S), David Nordström (S), Janåge Mikalsen (S), Helena Stenbäck (MP): Beslutsförslaget bifalls med följande ändringar: 4: Aktiekapitalet ska utgöra lägst 100 000 kronor och högst 400 000 kronor 5: Antal aktier ska vara lägst 1 000 och högst 4 000. 16: Ändringar av bolagsordningen beslutas av bolagsstämman. Bolags- 14

ordningen får ej ändras utan tillstyrkande av ägarnas respektive fullmäktige. Yrkande 2 Mattias Karlsson (M), Camilla Rydbjörk (M), Gunnar Selberg (C), Dan Ankarholm (NS), Jens Sundström (FP) Beslutsförslaget avslås. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att yrkande 1 vinner majoritet. - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Enligt beslutsförslaget. Beslut Reservation Av ledmöterna i (NS)- (M)-, (C)-, (FP)-grupperna till förmån för yrkande 2. 15 Yttrande över betänkandet Sammanläggning av landsting övergångsstyre och utjämning Dnr 2509-10 Ärendebeskrivning Regeringen beslutade i juni 2009 att ge Mats Sjöstrand i uppdrag att dels se över den statliga regionala förvaltningen, dels föreslå de lagändringar som behövs för att nya landsting ska kunna bildas. I delbetänkandet Sammanläggning av landsting övergångsstyre och utjämning redovisas den del av uppdraget som avser indelningsdelegerade och mellankommunal kostnadsutjämning vid ändrad landstingsindelning. Frågan om permanenta bestämmelser om indelningsdelegerade väcktes bland annat på grund av ansökningarna om ändrad landstingsindelning i Norrland och Svealand. I samband med att kammarkollegiet avstyrkte ansökningarna förordades en fortsatt utredning då Kammarkollegiet ansåg att det fanns flera faktorer som talade för en landstingssammanläggning i Norrland och Svealand men att det rådde oklarheter kring de geografiska gränsdragningarna. Inför en kommande sammanslagning av landstingen finns det behov av bestämmelser avseende indelningsdelegerade för landstingen. Betänkandet innehåller förslag till bestämmelser om hur ett nytt landsting ska styras under övergångsperioden mellan beslutet om ny landstingsindelning och den dag då ett nytt landstingsfullmäktige tillträder. De bestämmelser om övergångsstyre som finns idag gäller bara vid kommunindelningen. Bestämmelserna 15

finns i lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade, förkortat LKI. Norrbottens läns landsting har inbjudits att lämna synpunkter på delbetänkandet. I lagen om ändringar i Sveriges indelning i kommer och landsting, förkortad indelningslagen, regleras förutsättningarna för ändringar i indelningen och förfarandet med mera vid sådana ändringar. Betänkandet innehåller följande förslag: Vid bildandet av nya landsting eller vid andra ändringar i landstingsindelningen som är så omfattande att landstinget enligt den nya indelningen inte bör företrädas av sittande fullmäktige ska regeringen beslutat att det ny- eller ombildade landstinget ska företrädas av ett särskilt beslutsorgan, sk indelningsdelegerade, fram till dess att de nyvalda fullmäktige tillträder. Om indelningsdelegerade ska utses, ska ändringen i landstingsindelningen träda i kraft den 1 januari året efter ett valår. Dagens bestämmelser om kommunalt indelningsdelegerade och de nya bestämmelserna om indelningsdelegerade för landsting tas in i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting. Lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade upphävs. Innehållet i bestämmelserna om indelningsdelegerade ska i huvudsak ha samma innehåll som lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade. Vissa bestämmelser ges dock samma innehåll som motsvarande bestämmelser i lagen (1996:945) om sammanläggningsdelegerade för Skåne läns landsting och lagen (1997:222) om sammanläggningsdelegerade för Västra Götalands läns landsting. Valbar som indelningsdelegerad för ny- och ombildade landsting ska den vara som är ledamot eller ersättare i fullmäktige i ett landsting som ska utse indelningsdelegerade. Ordförande eller vice ordföranden i ett utskott eller i en nämnd eller beredning i en kommun eller landsting som har valt delegerade ska lämna upplysningar vid indelnings sammanträden, om de indelningsdelegerade begär det och upplysningarna inte omfattas av sekretess. Detsamma ska gälla revisorerna och de som är anställda i kommunen eller landstingen. Revisorerna ska hos indelningsdelegerade få väcka ärenden som gäller granskning eller förvaltning som har samband med revisionsuppdraget. Vissa av kommunallagens (1991:900) bestämmelser om medelsförvaltning ska gälla för indelningsdelegerades verksamhet. Indelningsdelegerade ska vidare lämna en årsredovisning till fullmäktige och revisorerna i kommunen eller landstinget enligt den nya indelningen. Årsredovisningen ska lämnas snarast möjligt och senast den 15 april det år indelningsändringen träder i kraft. Reglering avseende brottslig handling som grund för uppdragets upphörande, rätt att avstå från att rösta och möjlighet att reservera sig, revisorers rätt till ledighet, delegation till utskott, närvarorätt vid utskottssammanträde, offentliga utskottssammanträden För att möjliggöra eventuellt kommande landstingssammanläggningar har utredaren har även fått uppdraget att föreslå lagstiftning som ger landsting och kommuner kompetens att komma överens om att genom bidrag motver- 16

ka att bildandet av ett nytt landsting leder till negativa konsekvenser för vissa kommuner. Förslaget lyder enligt följande: Om ett landsting läggs samman med ett eller flera andra landsting får det nya landstinget lämna bidrag till kommunerna i landstinget. Bidrag får bara lämnas om det behövs för att motverka att bildandet av det nya landstinget leder till höjd kommunalskatt. Kommunerna i det nya landstinget ska få lämna bidrag till varandra om det behövs för att mellan kommunerna jämna ut effekter som uppkommer på grund av att uppgifter förts över från landstinget till kommunerna eller omvänt. Styrelsens förslag till beslut Följande yttrande avges: Förslagen om indelningsdelegerade och bidrag innebär inget utökat ansvar för kommuner och landsting. Förslagen påverkar inte kostnaderna eller intäkterna för kommuner och landsting och leder inte heller till några samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt. Förslagen har stor betydelse för möjligheten att ny- eller ombilda landsting men saknar betydelse för andra frågor som till exempel sysselsättning och offentlig service. Förslaget att landstingen och kommunerna ska få lämna bidrag till varandra för att jämna ut effekterna av en enhetlig landstingsskattesats och verksamhetsöverföringar är positivt för den kommunala självstyrelsen. De nya bestämmelserna om indelningsdelegerade för landsting saknar betydelse för den kommunala självstyrelsen. Möjligheten att lämna bidrag förbättrar förutsättningarna för kommuner och landsting att komma överens om hur effekterna av en enhetlig landstingsskattesats och verksamhetsöverföringar som görs inför en landstingssammanläggning ska regleras ekonomiskt. Enligt beslutsförslaget. Beslut Anteckning Helena Stenbäck (MP) avbryter tjänstgöringen kl 15.30 och Gunilla Wallsten (M) avbryter tjänstgöringen kl 16.00. 16 Avsägelser av uppdrag Dnr 20-11 Ärendebeskrivning Linda Baudin (S) har avsagt sig uppdraget som ersättare i Luleå valkrets. Kristina Zakrisson (S) har avsagt sig uppdraget som ledamot i Malmfältens valkrets. Eva Alriksson (M) har avsagt sig uppdraget som ledamot i Norrbottensteatern. 17

Kristina Bäckström (C) har avsagt sig uppdraget som ledamot i Skattenämnden, skattekontoret i Kiruna. Gösta Eriksson (NS) har avsagt sig uppdraget som ledamot i skattenämnden, skattekontoret i Luleå. Kerstin Johansson (NS) har avsagt sig uppdraget som ledamot i Skattenämnden, skattekontoret i Luleå. Helge Lönnberg (NS) har avsagt sig uppdraget som ledamot i Skattenämnden, skattekontoret i Kiruna Hans Taivalsaari (NS) har avsagt sig uppdraget som ledamot i Skattenämnden, skattekontoret i Kiruna. Agneta Björnström (S) har avsagt sig uppdraget som ledamot i Hälsooch sjukvårdsberedning Nord Ylva Eriksson (V) har avsagt sig uppdraget som ledamot i patientnämnden. Börje Lööw (V) har avsagt sig uppdraget som ledamot i Luleå valkrets. Lotta Lindgren (MP) har avsagt sig uppdraget som nämndeman i Hovrätten för Övre Norrland Agneta Granström (MP) har avsagt sig uppdraget som ersättare i Viltförvaltningsdelegationen. Avsägelserna beviljas. Beslut 17 Val Dnr 20-11 Ärendebeskrivning 1 Fyllnadsval som följer av avsägelser i föregående ärende. 2 Val av revisorer till bolag, stiftelser och organisationer 3 Val av stämmoombudsersättare till Norrstyrelsen ideell förening. Valet avser Tjänstgöringsperiod Förslag Fyllnadsval av en ledamot i T o m 2014-12-31 Hjördis Martinsson (M) Norrbottensteatern Tjautjas 167 Fyllnadsval av en ledamot i skattenämnden, skattekontoret i Luleå Fyllnadsval av en ledamot i skattenämnden, skattekontoret i Kiruna T o m 2014-12-31 T o m 2014-12-31 983 03 Koskullskulle Hans Taivalsaari (NS) Trundövägen 10 945 34 Rosvik Kärstin Lampa (C) Ryttarvägen 1 981 91 Jukkasjärvi 18

Fyllnadsval av en ledamot i skattenämnden, skattekontoret i Luleå Fyllnadsval av en ledamot i skattenämnden, skattekontoret i Kiruna Fyllnadsval av en ledamot i skattenämnden, skattekontoret i Kiruna Val av en stämmoombudsersättare i Norrstyrelsen ideell förening Val av en lekmannarevisor i Garnisfastigheter AB Val av en lekmannarevisor i Norrbottens Turistråd AB Val av två lekmannarevisorer och två lekmannarevisorsersättare i Länstrafiken i Norrbotten AB Val av en lekmannarevisor och en lekmannarevisorsersättare i Norrtåg AB Val av en lekmannarevisor i Norrbottens energikontor AB Val av en lekmannarevisor och en lekmannarevisorsersättare i IT Norrbotten AB T o m 2014-12-31 T o m 2014-12-31 T o m 2014-12-31 T o m 2014-12-31 T o m 2014-12-31 Från ordinarie bolagsstämma 2011 t o m ordinarie bolagsstämma 2015 Från ordinarie bolagsstämma 2011 t o m ordinarie bolagsstämma 2015 Från ordinarie bolagsstämma 2011 t o m ordinarie bolagsstämma 2015 Från ordinarie bolagsstämma 2011 t o m ordinarie bolagsstämma 2015 Från ordinarie bolagsstämma 2011 t o m ordinarie bolagsstämma 2015 Helge Lönnberg (NS) Ängsvägen 3 945 33 Rosvik Kerstin Johansson (NS) Box 52 980 63 Kangos Arne Esberg (NS) Kuttainen 2578 980 16 Karesuando Bengt Ek (S) Öringsgatan 10 941 35 Piteå Göran Hedberg (NS) Burvägen 8 961 39 Boden Agneta Heikki (FP) Erikas väg 38 984 94 Lovikka Lekmannarevisorer Anders Åknert (V) Lingonstigen 201 973 33 Luleå Kennerth Moberg (MP) Kvarnvägen 12 952 32 Överkalix Lekmannarevisorsersättare Marita Björkman (S) Bultvägen 15 944 31 Hortlax Göran Hedberg (NS) Burvägen 8 961 39 Boden Lekmannarevisor Anders Åknert (V) Lingonstigen 201 973 33 Luleå Lekmannarevisorsersättare Marita Björkman (S) Bultvägen 15 944 31 Hortlax Kennerth Moberg (MP) Kvarnvägen 12 952 32 Överkalix Lekmannarevisor Sune Nilsson (C) Yrkesvägen 14 956 31 Överkalix Lekmannarevisorsersättare Agneta Heikki (FP) Erikas väg 38 19

Val av en lekmannarevisor och en lekmannarevisorsersättare i Matlaget i Gällivare AB Val av en lekmannarevisor och en lekmannarevisorsersättare i Filmpool Nord AB Val av en lekmannarevisor i Norrbotniabanan AB Val av en lekmannarevisor i Norrlandstingens regionförbund Val av en lekmannarevisor i Norrstyrelsen ideell förening Val av en lekmannarevisor och en lekmannarevisorsersättare i Stiftelsen Norrbottensteatern Val av en lekmannarevisor och en lekmannarevisorsersättare i Folkrörelsernas Arkiv i Norrbotten Val av en lekmannarevisor och en lekmannarevisorsersättare i GE Broms egnahemsstiftelse Från ordinarie bolagsstämma 2011 t o m ordinarie bolagsstämma 2015 Från ordinarie bolagsstämma 2011 t o m ordinarie bolagsstämma 2015 Från ordinarie bolagsstämma 2011 t o m ordinarie bolagsstämma 2015 T o m 2014-12-31 T o m 2014-12-31 T o m 2014-12-31 T o m 2014-12-31 T o m 2014-12-31 984 94 Lovikka Lekmannarevisor Marita Björkman (S) Bultvägen 15 944 31 Hortlax Lekmannarevisorsersättare Sune Nilsson (C) Yrkesvägen 14 956 31 Överkalix Lekmannarevisor Eva Alriksson (M) Bergmansvägen 103 983 36 Malmberget Lekmannarevisorsersättare Agneta Heikki (FP) Erikas väg 38 984 94 Lovikka Eva Alriksson (M) Bergmansvägen 103 983 36 Malmberget Lars Hedberg (S) Råggatan 8 942 35 Älvsbyn Lars Hedberg (S) Råggatan 8 942 35 Älvsbyn Lekmannarevisor Marita Björkman (S) Bultvägen 15 944 31 Hortlax Lekmannarevisorsersättare Sune Nilsson (C) Yrkesvägen 14 956 31 Överkalix Lekmannarevisor Göran Hedberg (NS) Burvägen 8 961 39 Boden Lekmannarevisorsersättare Eva Alriksson (M) Bergmansvägen 103 983 36 Malmberget Lekmannarevisor Agneta Heikki (FP) Erikas väg 38 984 94 Lovikka Lekmannarevisorsersättare Kennerth Moberg (MP) Kvarnvägen 12 952 32 Överkalix Val av en lekmannarevisor och T o m 2014-12-31 Lekmannarevisor 20

en lekmannarevisorsersättare i Stiftelsen Ájtte Fyllnadsval av en ledamot i hälso- och sjukvårdsberedning Nord Fyllnadsval av en ledamot och en ersättare i Patientnämnden T o m 2014-10-31 T o m 2014-12-31 Sune Nilsson (C) Yrkesvägen 14 956 31 Överkalix Lekmannarevisorsersättare Göran Hedberg (NS) Burvägen 8 961 39 Boden (S) Valet förrättas vid kommande sammanträde Ledamot Gunnel Sandlund (V) Mörtgatan 19 941 35 Piteå Fyllnadsval av en nämndeman i Hovätten för Övre Norrland Fyllnadsval av en ersättare i Viltförvaltningsdelegationen Enligt valutskottets förslag. Ersättare Monica Sundström (V) Box 50 960 33 Murjek T o m 2014-12-31 Annelie Mattson-Djos (MP) Sandviksgatan 36 E 972 32 Luleå 2013-12-31 Per Välitalo (MP) Dalvägen 6 981 43 Kiruna Beslut 18 Interpellations- och frågesvar Interpellationer Landstingsstyrelsens ordförande Kent Ögren (S) svarar på: Perarne Kerttus (C) interpellation nr 1-11 om Haparanda vårdcentral. Jens Sundströms (FP) interpellation nr 2-11 om fast vårdkontakt. Jens Sundströms (FP) interpellation nr 3-11 om den opererande verksamheten. Mattias Karlssons (M) interpellation nr 4-11 om landstingets personalförsörjning ur ett patientperspektiv Dan Ankarholms (NS) interpellation nr 5-11 om användandet av så kallade arbetsbeslut (ren verkställighet) i landstingets verksamhet. Interpellationerna och svaren är intagna som bilagor i protokollet Fråga Landstingsstyrelsens ordförande Kent Ögren (S) svarar på Bernt Nordgrens (NS) fråga nr 1-11 om bassängen på Gällivare sjukhus. 21

Frågan och svaret är intagna som bilagor i protokollet. 19 Landstingsstyrelsens rapport Dnr 18-11 Ärendebeskrivning Landstingsstyrelsen lämnar rapport enligt bilaga. Beslut Rapporten läggs till handlingarna. 20 Sammanträdet avslutas Ordföranden Elisabeth Lindberg (S) avslutar mötet kl 16.30. 22

Bilaga Interpellation nr 1-11 om Haparanda vårdcentral Till landstingsstyrelsens ordförande Kent Ögren (S): I Haparandabladet den 30 oktober 2010 finns en artikel, Läkarjour kan hotas av sparkrav som till vissa delar beskriver den aktuella ekonomiska situationen för Vårdcentralen i Haparanda. Av artikeln framgår att hyresnivån är alldeles för hög i förhållande till beviljade medel enligt kapitering. Underskott är i storleksordningen 2 miljoner för hyreskostnaderna. Det andra problemet som beskrivs i artikeln är otillräckliga medel för att kunna bedriva jourverksamhet kvällar och helger. Att upprätthålla jourverksamheten tär på tillgängligheten dagtid och ökar kostnaderna eftersom samordningsmöjligheterna mellan mottagning, ambulans och OBS-platserna minimerades i samband med borttagandet av OBS-platser i Haparanda. Det tredje problemet är ett generellt sparbeting på 2% till alla vårdcentraler. Undertecknad vill med anledning av detta ställa några frågor till landstingsstyrelsens ordförande: Pågår förhandlingar mellan Landstingsfastigheter och Haparanda kommun om hyreskostnader? Har dessa förhandlingar i så fall resulterat i något konkret till dags dato? Har landstinget för avsikt att behålla jourverksamheten kvällar och helger? Vad kostar jourverksamheten idag? Är landstinget beredd att tillföra ytterligare resurser för att kunna behålla jourverksamheten? Hur har den palliativa vården utvecklats i Haparanda efter borttagandet av OBS-platserna? Perarne Kerttu (C) 23

Svar på interpellation nr 1-11 om Haparanda vårdcentral Mot bakgrund av en artikel i Haparandabladet den 30 oktober 2010 frågar Perarne Kerttu (C) mig: Pågår förhandlingar mellan Landstingsfastigheter och Haparanda kommun om hyreskostnader? Har dessa förhandlingar i så fall resulterat i något konkret till dags dato? Har landstinget för avsikt att behålla jourverksamheten kvällar och helger? Vad kostar jourverksamheten idag? Är landstinget beredd att tillföra ytterligare resurser för att kunna behålla jourverksamheten? Hur har den palliativa vården utvecklats i Haparanda efter borttagandet av OBS-platserna? För närvarande pågår en översyn av verksamheten på Haparanda vårdcentral för att komma tillrätta med det stora budgetunderskott som redovisats för 2010. De slutsatser och åtgärdsförslag som översynen resulterar i kommer att ligga till grund för vilka åtgärder som kommer att vidtas för att anpassa verksamheterna till en budget i balans. Primärvårdens verksamhet och resurser utgår från de förutsättningar som fastställs i regelverket för Vårdval i Norrbotten. Att Haparanda vårdcentral haft omfattande lokalytor och hög hyreskostnad har bidragit till att vårdcentralen har ett underskott i hyreskostnad i förhållande till den kapiterade ersättningen. Vårdcentralen har nu minskat lokalytorna. Hyresavtalet med Haparanda Stad löper ut 31 december 2011 och förhandlingar om ett nytt avtal kommer att inledas i närtid. För 2010 uppgick kostnaden för jourverksamheten vid Haparanda vårdcentral till ca 3,3 miljoner kr. Ett uppdrag i den översyn som pågår är att se över jourverksamheten vid vårdcentralen. Slutsatserna av denna kan komma att påverka nuvarande jourverksamhet, men det är i dagsläget inte möjligt att bedöma hur och i vilken omfattning. Ett omfattande arbete för att förbättra och utveckla den palliativa vården i Norrbotten har resulterat i ett handlingsprogram för vård i livets slut. Exempelvis har palliativa rådgivningsteam utvecklats på samtliga sjukhusorter med uppdrag i hela länet. Den pågående utredningen kommer att ge förslag på hur Haparanda vårdcentral kan anpassa verksamheten för att säkerställa god palliativ vård för medborgarna. Kent Ögren (S) 24

Interpellation nr 2-11 om fast vårdkontakt Till landstingsrådet Kent Ögren: Från den 1 juli 2010 har Regeringen beslutat om ny lagstiftning som ska stärka patientens ställning i vården. Bland annat har Alliansregeringens förslag om en fast vårdkontakt införlivats i hälso- och sjukvårdslagen. I de fall vården upplever ett behov av eller patienten så begär ska en fast vårdkontakt utses. Detta är särskilt viktigt då en patient har kontakt med flera vårdgivare eller flera enheter inom vården. Till exempel kan man med ett bra utformat system med fast vårdkontakt överbrygga den osäkerhet som ibland finns hos patienterna i överlämnandet mellan primärvårdens åtagande och slutenvården. Sedan lagen trädde i kraft har vi inte hört mycket varken från verksamheten eller från patienthåll och vi befarar att kännedomen om möjligheten och rättigheten till en fast vårdkontakt är låg. Norrbottens landsting var ganska sent ute med förberedelserna i vårar/somras och i ett interpellationssvar från vårt fullmäktigemöte i juni behövde vårt landstingsråd ha hela hösten på sig att göra klart rutinerna i verksamheten och för att successivt kunna införa dem. Med anledning av ovanstående vill jag fråga landstingsrådet Kent Ögren: 1 Hur har rutiner och system byggts upp och implementerats för att klara av att erbjuda en fast vårdkontakt? 2 Vilka yrkesgrupper inom vården har erbjudits att kunna arbeta som fast vårdkontakt och hur kommer de/ har de utbildas för uppdraget? 3 Har landstinget tagit fram något centralt informationsmaterial för externt och internt bruk? 4 Hur ser samverkan med kommunerna ut på detta område? Kan våra patienter få en fast vårdkontakt som sträcker sig över huvudmannagränsen mellan kommun och landsting? Jens Sundström (FP) 25

Svar på interpellation nr 2-11 om fast vårdkontakt Med anledning av den nya lagen kring fast vårdkontakt som införts i syfte att stärka patientens ställning i vården frågar Jens Sundström (FP) mig: 1 Hur har rutiner och system byggts upp och implementerats för att klara av att erbjuda en fast vårdkontakt? 2 Vilka yrkesgrupper inom vården har erbjudits att kunna arbeta som fast vårdkontakt och hur kommer de/ har de utbildas för uppdraget? 3 Har landstinget tagit fram något centralt informationsmaterial för externt och internt bruk? 4 Hur ser samverkan med kommunerna ut på detta område? Kan våra patienter få en fast vårdkontakt som sträcker sig över huvudmannagränsen mellan kommun och landsting? Enligt lagen är det respektive verksamhetschefs ansvar att se till att de patienter som är i behov av en fast vårdkontakt erbjuds detta. Olika yrkeskategorier kan vara aktuella eftersom den fasta vårdkontakten utses utifrån individens sammansatta behov. Inom primärvården, där behovet av fast vårdkontakt är mest omfattande, används listningssystemet LISA för att registrera i avvaktan på utveckling och införande av VAS+. Konstaterade behov finns framförallt för de mest sjuka äldre med omfattande och återkommande behov av sjukvård i hemmet, men fler patientgrupper kan komma i fråga om behov finns. För en del personer kan det vara lämpligt att en fast vårdkontakt utses gemensamt mellan landstinget och aktuell kommun. Det pågående arbetet med att utarbeta länsövergripande rutiner för hur fast vårdkontakt ska hanteras mellan specialiserad vård, primärvård och kommunerna förväntas klart under våren 2011. Kent Ögren (S) 26

Interpellation nr 3-11 om den opererande verksamheten Till landstingsrådet Kent Ögren: Från verksamhetsledningens sida har man både internt och i media gått ut med förslag på att den opererande verksamheten i Kalix och Kiruna ska läggas ned. Detta trots att det finns ett politiskt beslut och ett avtal med parterna i Kiruna kring akutkirurgin och trots att vi har en välfungerande verksamhet i Kalix. Även om frågan helt och hållet ligger utanför den pågående Närsjukvårdsutredningen har vi fått en olycklig sammanblandning av frågorna där Närsjukhus inte längre ses som en modell för att långsiktigt kunna bibehålla och utveckla en bra verksamhet på våra länsdelssjukhus utan som en ren nedläggning. För att kunna gå vidare på ett konstruktivt sätt med utvecklingen av närsjukvården är det viktigt att påpeka att det finns ingenting i Närsjukvårdsutredningen som hindrar en fortsatt opererande verksamhet på våra fem sjukhus. Tvärt om så måste vi hitta modeller för att även långsiktigt klara av ett likvärdigt akut omhändertagande i hela länet. Med anledning av ovanstående vill jag fråga landstingsrådet Kent Ögren: 1 Vilka skäl finns för att ytterligare koncentrera den opererande verksamheten till färre sjukhus? 2 Hur kan man säkerställa ett likvärdigt akut omhändertagande för människorna i Östra Norrbotten och de bortre delarna av Kiruna kommun som skulle få det allra längst till ett akutsjukhus? 3 När kommer frågan om förändringar av den opererande verksamheten upp till politisk prövning? Jens Sundström (FP) 27

Svar på interpellation nr 3-11 om den opererande verksamheten Med en hänvisning och koppling till den pågående närsjukvårdsutredningen frågar Jens Sundström (FP) mig: 1 Vilka skäl finns för att ytterligare koncentrera den opererande verksamheten till färre sjukhus? 2 Hur kan man säkerställa ett likvärdigt akut omhändertagande för människorna i Östra Norrbotten och de bortre delarna av Kiruna kommun som skulle få det allra längst till ett akutsjukhus? 3 När kommer frågan om förändringar av den opererande verksamheten upp till politisk prövning? De förändringar som diskuteras inom den opererande verksamheten i länet bygger på hur de verksamhetsansvariga ser på utvecklingen inom de kirurgiska specialiteterna både avseende planerad verksamhet och avseende akut omhändertagande. Bakgrunden till diskussionerna är sammansatt och handlar om åtminstone om tre strategiska områden: förutsättningar för kompetensförsörjningen på kort och lång sikt; befolkningsunderlaget i länet samt behovet av att nå ekonomi i balans. Jag vill även framhålla att dessa diskussioner helt och hållet ligger inom de uppdrag som landstingsfullmäktige fastställt i landstingsplanen för år 2011. I den anges bl a att: Ofta förekommande sjukdomstillstånd ska kunna tas om hand nära patienten medan insatser som är sällan förekommande ska koncentreras. Den akuta verksamheten ska koncentreras och effektiviseras. Verksamhet på jourtid ska minimeras för att ge utrymme för ökad planerad verksamhet på dagtid. Den planerade hälso- och sjukvården och tandvården ska kontinuerligt effektiviseras i syfte att öka tillgängligheten för patienterna. När det gäller kompetensförsörjningen är det redan i dagsläget svårigheter att rekrytera den personal som behövs till den kirurgiska verksamheten i länet. Då måste, enligt min mening, frågorna om hur den kirurgiska verksamheten ska bedrivas analyseras och diskuteras i ett helhetsperspektiv där hela länets behov beaktas. Det andra området gäller befolkningsutvecklingen i länet. Det kan inte vara obekant för någon att länets befolkning minskat oavbrutet under de senaste 15 åren. I stort sett har befolkningen minskat med 20 000 personer sedan år 1995. En sådan utveckling påverkar givetvis också behovet av hälso- och sjukvård, inklusive operationer. Kopplas den negativa befolkningsutvecklingen till de medicinska förändringarna så accentueras utvecklingen ytterligare. Den medicinska utvecklingen har medfört att behovet av operationer minskat tillförmån för skonsammare metoder. I allmänhet genomgår en enskild individ en operation endast vid något enstaka tillfälle under sitt liv. Då har den individen rätt att förvänta sig att de åtgärder som vidtas håller högsta medicinska kvalitet. Ur landstingets perspektiv så ska operationen inte heller kosta mer än nödvändigt för att säkerställa att de samlade resurserna även räcker till för att tillgodose behoven hos kroniskt sjuka i behov av livskvalitetshöjande och livsförlängande insatser. 28

Det handlar alltså om behovet av prioriteringar inom det samlade hälso- och sjukvårdssystemet. Det tredje området gäller divisionens ekonomi. Trots ett betydande resurstillskott år 2009 så redovisar division Opererande verksamheter fortfarande et stort underskott. Landstingsfullmäktiges och styrelsens krav är att divisionen ska uppnå ekonomisk balans och då har ledningen ett ansvar att analysera och lämna förslag till de åtgärder som behöver vidtas. Akut omhändertagandet ska inte likställas med behov av operationer. Det är ytterst sällan en operation är nödvändig för att erbjuda ett tryggt och säkert akut omhändertagande. Dagens riktlinjer och trender avseende akut traumaomhändertagande bygger allt mer på att patienten stabiliseras och därefter remitteras vidare till det sjukhus där slutlig behandling kan ske. Det görs redan idag (på länets samtliga sjukhus) och den förmågan ska både bibehållas och ytterligare utvecklas. Jag ser därför inga särskilda svårigheter att erbjuda hela länets befolkning det akuta omhändertagande de har rätt att kräva av landstinget. Politiskt beslut kring eventuella förändringar av den opererande verksamheten kommer att fattas vid den tidpunkten då ett konkret förslag ligger på styrelsens bord. Kent Ögren (S) 29