SVERIGEFÖRSÖKEN 2013 FÖRSÖKSRAPPORT animaliebältet Resultat från regionala växtodlingsförsök utförda i Jönköping, Kalmar Kronoberg, Blekinge, Gotland och Halland www.sverigeforsoken.se
animaliebältet Försöksrapport 2013 Fältförsöksverksamheten är en del i Sverigeförsöken. Övriga områden: Mellansverige och Skåneförsöken. www.sverigeforsoken.se
Produktionsinformation: ISSN 1404-6262 ISBN 91-88668-40-12 Tryck: Bording Halmstad AB Papper: Maxisatin
I n n e h å l l Statistiska begrepp i försöksrapporten 4 Förord 5 Ämneskommittéer/Ämnesområde 6 Försöksverksamheten i Sverigeförsöken och Animaliebältet 7 Adressuppgifter 8 Länsvis grödfördelning i Animaliebältet 2013 9 Växtodlingsåret 2013 10 Temperatur och nederbörd 11 Växtnäring Kaliumgödsling till ensilagemajs 18 Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar 23 Kol/kväve-kvoten upplyser om gödselns kvävegödslingseffekt 28 Ogräs Ogräsbekämpning i vallinsådd och efterverkan vallåret 31 Aktuella ogräsförsök i spannmål och majs 35 Vall och grovfoder Intensivt skördade vallar 49 Rödklövers konkurrensförmåga 54 Sortförsök i ensilagemajs 65 Ensilagemajs i Jönköping 69 Sorter och odlingsteknik Sortförsök i höstvete 71 Sortförsök i rågvete 81 Sortförsök i höstråg 85 Sortförsök i höstkorn 88 Sortförsök i vårkorn 91 Sortförsök i havre 101 Sortförsök i vårvete 108 Sortförsök i ärter 112 Våroljeväxter 115 Höstraps 120 växtskydd Växtskyddsförsök i stråsäd 125 Bladmögelbekämpning 139 Priser och kostnader 2013 149 Skördeprodukter 152 Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 3
Statistiska begrepp I försöksrapporten förekommer ett antal statistiska begrepp som hjälpmedel för tolkningen av resultaten. Nedan ges en enkel förklaring till vad de betyder. CV % = Variationskoefficient Variationskoefficient används inom statistikberäkningar. Vid observationer på olika skalor exempelvis 1, 2, 3, 4, 5 och 100, 200, 300, 400, 500 kommer standardavvikelserna vara olika (större vid högre skalor) även om de procentuellt sett är lika. Variationskoefficienten är en normaliserad standardavvikelse och uttrycker standardavvikelsen som procentandelar av medelvärdet. Variationskoefficenten gör alltså standardavvikelser på olika skalor jämförbara. För att översätta detta till försöken brukar dessa indelnigar av CV göras när man ska tolka resultaten: < 3 mycket jämnt försök 3 6 jämnt försök 6 10 något ojämnt > 10 kasseras oftast. Om det är små skillnader kan det vara svårt att ta med försök med höga CV i sammanställningar. Men i till exempel ogräsförsök används försök med höga CV värden om det är tydliga skillnader. p-värde Anger sannolikheten för att det inte finns skillnader i försöket. Eller egentligen är det risken att göra fel om man säger att det finns en skillnad mellan några led i försöket. Värdet 0,05 innebär alltså 5 % risk att göra fel om man antar att det finns skillnader. Normalt används gränsen 0,05 för att man skall anse att det finns signifikanta skillnader i försöket. < 0,05-1-stjärnig signifikans 0,01-0,001 2-stjärnig signifikans < 0,001 3-stjärnig signifikans LSD Minsta signifikanta skillnad Anger hur stor skillnaden måste vara mellan två led för att de skall vara signifikant skilda. Anges för enstjärnig signifikans det vill säga P < 0,05. Om Prob-värdet är > 0,05 brukar inte LSD-värdet redovisas. 4 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013
Tack! Ett stort tack till alla som på olika sätt medverkat till Sverigeförsöken och därmed till vår region Animaliebältet! Det gäller försöksvärdar, försökspersonal, alla lantbrukare genom Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) och andra finansiärer och inte minst ni som bidragit med material och artiklar till Animaliebältets Försöksrapport 2013. Nedanstående företag tillsammans med Hushållningssällskapen har bidragit till finansieringen av de regionala försöken. Detta visar att det både finns ett stort intresse för Sverigeförsökens verksamhet och att resultaten kommer att användas av många. AB Hjalmar Möller AB Johan Hansson AB Strängnäs Valskvarn AB Västerbottens Fodercentral Berte Qvarn Dalviks Kvarn AB DLA Agro Sverige European Fertilizer AS Farina AB Fodercentralen Fole Kvarn Forsbecks AB Gullviks/Bröderna Berner Handels Aktiebolag Hörby Lantmän Järrestads Härads Lantmannaförening Kalmar Lantmän Ek. för. Knislingeortens Lagerhusförening Kristianstadsortens Lagerhusförenings Ek. för. Lantmännen Ek. för. Lovanggruppens Handelshus AB Skånefrö AB Slöinge Lantmän Svenska Foder AB Söderslätts Spannmålsgrupp Södra Åby Lokalförening Tyringe/Ljungbyhed Lokalförening Vallberga Lantmän Varaslättens Lagerhus Ek. för. VärmLant AB Yara Medverkande i Animaliebältets försöksrapport För bearbetning och sammanställning av försöksresultat och artiklar i denna publikation har en rad personer engagerats. Respektive artikel eller inlägg presenteras med namn och e-post. För ytterligare information kan dessa personer kontaktas. Foto där inget annat anges: Erik Ekre. Redigering och databearbetning i rapporten har utförts av Monica Lindell vid Hushållningssällskapet Halland. VARMT TACK TILL ALLA som på olika sätt medverkat till Animaliebältets artonde försöksrapport. Halland 17 januari 2014 Erik Ekre, redaktör Illustr. Maria Henriksson Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 5
Ämneskommittéer/Ämnesområde, Fältforsks ämneskommittéer samordnar forskning och försök inom områdena nedan, där ordförande, sekreterare och ämnessakkunnig presenteras inom respektive område: Ämneskommittéerna ska vara mötesplatser för intressenter inom respektive kommittés ämnesområde och arbeta med idé- och behovsformulering samt information och resultatspridning. Kommittéerna kan även medverka till att initiera projektansökningar och att finna finansieringsvägar för verksamheten inom respektive ämnesområde. Vatten Helena Aronsson, Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ingrid Wesström, Jordbearbetning Johan Arvidsson, Lennart Johansson, HS Rådgivning Agri AB, Linköping Växtnäring Sofa Delin, Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skara Odlingssystem Göran Bergkvist, Anders Ericsson, HS Konsult Ogräs Anders Nilsson, Lars Danielsson, HS Konsult Vall och grovfoder Bodil Frankow-Lindberg, Jan Jansson, Rådgivarna i Sjuhärad Odlingsmaterial (Sorter) Magnus Halling, Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet Kristianstad Växtskydd Erland Liljerot, Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Malmöhus Roland Sigvald, 6 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013
Försöksverksamheten i Sverigeförsöken och Animaliebältet Animaliebältet representerar en av regionerna inom Sverigeförsöken. Animaliebältets Försöksrapport, som ges ut för nittonde året är ett samarbete med fältförsöken i Kalmar -Blekinge-Kronoberg, Jönköping, Halland och Gotland. Verksamhetsmål Verksamhetens gemensamt uppsatta mål är att snabbt sammanställa och föra ut praktiskt tillämpbara försöksresultat prövade inom vår region, kopplade till animalieproduktionens stora betydelse för jordbruket i området. Finansiärer Sverigeförsökens basfinansiering sker från den gemensamma växtodlingshandeln och Hushållningssällskapen, men bekostas till största delen av SLF, Stiftelsen Lantbruksforskning. Medel från SLF söks i en gemensam ansökan för alla regioner och beviljade medel fördelas efter handelns omsättning i respektive område. Därutöver medverkar och finansierar flertalet växtodlingsföretag och Jordbruksverket egna led i pågående försöksserier. Försöksresultat på Sverigeförsöken. se För att göra resultaten mer lättillgängliga lanseras en ny webbaserad platt form 2014 : Sverigeförsöken.se Projektet som finansierats av SLF har till syfte att få ökad tillgänglighet till alla officiella försöksresultat i Sverige på en och samma hemsida. Här kan man enkelt söka resultat från regionernas försöksrapporter och dessutom söka enskilda försöksresultat. Styrelsen 2013 Ulf Ohlsson, ordförande, Halland Magnus Karlsson, Lantmännen SW Seed Samuel Forssmed, lantbrukare, Huskvarna Robert Ekholm, Kalmar Lantmän Björn Cedergren, lantbrukare, Kalmar Stefan Uddin, Lantmännen Gotland Roland Rodebjer, lantbrukare Gotland Niklas Ingvarsson, Svenska Foder Sven-Olof Bernhoff, Scandinavian Seed Adjungerade: Charlotte Holm, ekon.ansv. Kalmar-Kronoberg-Blekinge Björn Andersson, Fältforsk, Styrelsens arbetsutskott Ulf Ohlsson, ordförande, Halland Erik Ekre, verksamhetsledare, Halland Erik Abrahamsson, Jönköping Klas Eriksson, Kalmar-Kronoberg-Blekinge Linda af Geijerstam, Kalmar-Kronoberg-Blekinge Bo Pettersson, Gotland Delar av styrelsen under sommarmötet 2013. Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 7
Animaliebältet Jönköpings län Försöksledare: Erik Abrahamsson 036-39 88 87, 0708-29 30 56 erik.abrahamsson@hushallningssallskapet.se Hushållningssällskapet, Datorgatan 5, 561 33 Huskvarna Försöksutförare: Jan-Olof Storm 036-931 52, 070-234 50 58 Försökshallen Riddersberg, 552 92 Jönköping Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Försöksledare/ Försöksutförare: Klas Eriksson 070-287 63 63 klas.eriksson@hushallningssallskapet.se Hushållningssällskapet KKB, Torslunda Försöksstation, Skogsby 1063, 386 92 Färjestaden Gotlands län Försöksledare/försöksutförare: Bo Pettersson 0498-20 22 45, 070-775 76 34 bo.pettersson@hushallningssallskapet.se Hushållningssällskapet, Hallfreda, Follingbo, 621 91 Visby Hallands län Försöksledare: Erik Ekre 035-465 03, 0708-43 82 03 erik.ekre@hushallningssallskapet.se Hushållningssällskapet Halland, Lilla Böslid 146, 305 96 Eldsberga Försöksutförare: Magnus Håkansson 035-465 25, 0708-438204 magnus.hakansson@hushallningssallskapet.se Hushållningssällskapet Halland, Lilla Böslid 146, 305 96 Eldsberga 8 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013
Länsvis grödfördelning i Animaliebältet 2013 Areal höstsådd stråsäd, totalt 41 600 hektar Källa: SJV 2013 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Halland H-korn 11 34 2 663 2 990 310 161 Råg 28 21 589 774 235 242 Rågvete 459 317 3 634 2 407 544 1 423 Höstvete 892 387 10 872 6 352 3 079 3 174 Areal vårsådd stråsäd, totalt 103 120 hektar Källa: SJV 2013 40 000 30 000 20 000 10 000 0 Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Halland Blandsäd 1 282 207 749 131 80 558 Vårvete 991 984 1 761 4 307 1 119 7 434 Havre 5 929 3 105 2 940 1 541 767 9 056 Vårkorn 6 469 2 830 9 640 14 948 3 324 22 970 Areal vall, majs och baljväxter, totalt 295 980 hektar Källa: SJV 2013 80 000 60 000 40 000 20 000 0 Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Halland Majs 138 42 3411 2104 495 1738 Ärt/bönor 75 17 953 1 503 85 2 471 Vall 69 193 37 612 73 715 37 752 15 181 49 499 Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 9
Växtodlingsåret 2013 Av Erik Abrahamsson Hushållningssällskapet, Jönköping, Bo Pettersson, Hushållningssällskapet Gotland, Klas Eriksson, Hushållningssällskapet KKB, och Erik Ekre Hushållningssällskapet Halland Jönköpings län Hösten 2012 var nederbördsrik, höstsådden avklarades något senare än normalt. Vintern blev lång och snörik, och både vallar och höstsäd drabbades av snömögel. Vårbruket startade något senare än normalt, i slutet av april, och blev på sina håll utdraget på grund av mycket nederbörd. Maj månad blev varm, dock med flera kalla nätter, men med normal nederbörd. Förstaskörden på vallarna blev i stort sett bra, vad gäller kvantitet, dock med något låga proteinvärden men med bra energivärde. Juni och juli bjöd på omväxlande väder med mestadels solsken med ibland regnigare perioder. I vissa områden föll inte tillräckligt med nederbörd efter förstaskörden på vallen vilket gjorde andraskörden blev svag med varierande resultat på kvantitet och kvalité. Mängden vallfoder blev därför lägre än normalt. Vårsäden såg lovande ut hela vägen fram till skörd. Tröskningen påbörjades i slutet av juli och fortgick utan större problem. Avkastningsnivån på spannmålen var hög 2013. Gotlands län Växtodlingsåret 2013 inleddes med en nederbördsrik och besvärlig höst. Höstsådden var utdragen och besvärlig, vilket fick till följd att det blev mindre sått än normalt. Vintern kom tidigt och snötäcket blev långvarigt. När snön väl försvann började en lång period med kallt väder, barmarksfrost och tjäle. Det kalla vädret varade till halva april då vårbruket inleddes med gödsling av höstsådda grödor. Vårsådden påbörjades i slutet av april och avslutades på mulljordarna en månad senare. Trots den långa perioden med barmarksfrost klarade de höstsådda grödorna sig relativt bra. Våren övergick till en sommar med låga regnmängder. Trots det torra vädret var skörden normal och till och med bättre än normalt på en del grödor. Ett undantag var vallskörden där 2:a skörden var låg och 3:e skörden obefintlig. Skördeförhållanden var bra under hela sommaren och långt in på hösten. Kalmar, Kronoberg, Blekinge län Höstsäden 2012 såddes något senare än normalt men fördelaktigt väder under hösten gjorde att grödorna utvecklades väl. Snö och kyla kom tidigt och vissa tiders barfrost påverkade höstrapsen som tunnades ut betydligt medan höstsäden klarade sig tämligen bra. Vårbruket startade senare än normalt och pågick en bit in i maj. Vår och försommar blev betydligt mer nederbördsrik än normalt och även juli bjöd på mycket regn. Första vallskörden blev något försenad på grund av regn men totalt blev vallens avkastning hög och gynnsamma förutsättningar tillät en 4:e skörd på vissa håll. Spannmålsskörden blev mycket bra även om den inte riktigt nådde upp till rekordnivåerna 2012. Majsen fick ett bra skördeår och höstrapsen avkastade normalt eller mer än normalt trots tunna bestånd på våren. Höstsådden 2013 skedde under gynnsamma förhållanden och grödorna utvecklades kraftigt. Hallands län Höstsådden 2012 blev rekordlåg i areal under ihållande nederbörd och sent sådda grödor utvecklades svagt. Vintern som blev både kall och lång släppte inte tjälen förrän andra veckan i april. Höstsådd spannmål övervintrade bra men flera höstrapsfält fick svåra skador. Vårbruket genomfördes i två etapper. Den första veckan i april såddes stora delar på tjälen medan vårplöjda fält dröjde till mitten/slutet av månaden. Våren som var kall och regnfattig gav långsam tillväxt. Vallarnas första skörd utfördes därför senare än normalt och värmen kom inte förrän sista veckan i maj. Vallskördarna blev totalt sett bra både i avkastning och kvalitet men med undantag för värme och torka i juli. Spannmålsskörden startade andra veckan i augusti med höga skördar för vårsådda grödor och lite lägre för höstsådda. Ensilagemajsen fick ett mycket bra år med höga fodervärden efter sommarens starka solinstrålning. 10 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013
Väder i mars 2013 Avvikelse medeltemperatur mars månad Temperatur Mars var en mycket kall månad med stora temperaturunderskott. I delar av Jönköpings län låg medeltemperaturen 3,5 grader under det normala. Nederbörd Den västra och centrala delen av Animalie bältet samt Gotland fick mycket stora underskott. I Kalmarområdet nåddes 50-75% av normala regnmängder. Nederbörd i mm mars månad Procent av normal nederbörd mars månad Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 11
Väder i april 2013 Avvikelse medeltemperatur april månad Temperatur I april var temperaturen i stort sett normal över hela Animaliebältet. Nederbörd I regionens centrala och östra delar gavs normala - höga nederbördsmängder medan södra Halland fick lägre än normalt. Nederbörd i mm april månad procent av normal nederbörd april månad 12 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013
Väder i maj 2013 Avvikelse medeltemperatur maj månad Temperatur Maj var varmare än normalt med ett temperaturöverskott på 1,5 2,5 grad i hela regionen. Nederbörd Större delen av regionen fick normal nederbörd. Halland fick lägre regnmängder och delar av Kalmar fick högre än normalt. Nederbörd i mm maj månad Procent av normal nederbörd maj månad Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 13
Väder i juni 2013 Avvikelse medeltemperatur juni månad Temperatur Medeltemperaturen blev nära normal men med ett överskott på 1 2 grader på den östra sidan. Nederbörd Månaden gav ett stort regnöverskott i hela regionen och vissa delar fick mer än dubbel nederbörd mot normalt. Nederbörd i mm juni månad Procent av normal nederbörd juni månad 14 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013
Väder i juli 2013 Avvikelse medeltemperatur juli månad Temperatur Juli var en varm månad med stark solinstrålning. Temperaturen låg flera grader över det normala i hela regionen. Nederbörd Den västra och centrala delen fick uppleva en torr månad Medan den östra sidan fick mera normala mängder. Nederbörd i mm juli månad Procent av normal nederbörd juli månad Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 15
Väder i augusti 2013 Avvikelse medeltemperatur augusti månad Temperatur Augusti var något varmare än normalt och Gotland hade 2 grader över normal medeltemperatur Nederbörd Den västra sidan fick högre regnmängder än normalt medan den östra fick lägre. Nederbörd i mm augusti månad Procent av normal nederbörd augusti månad 16 ANIMALIEBÄLTET Sverigeförsöken 2013
Väder i september 2013 Avvikelse medeltemperatur september månad Temperatur September blev relativt normal i hela regionen. Kustområdena fick temperaturer något över det normala. Nederbörd Det var mycket nederbördsfattigt i de centrala delarna av regionen, men även kusterna fick mindre regn än normalt. Delar av Gotland gavs däremot rikliga mängder. Nederbörd i mm september månad Procent av normal nederbörd september månad Sverigeförsöken 2013 ANIMALIEBÄLTET 17