Att komma igång med Disgen 3 Med hjälp av datorn och ett släktforskningsprogram kan du enkelt hålla reda på alla uppgifter du samlar på dig som släktforskare. Med föreningen DIS program Disgen kan du först och främst lagra grundläggande uppgifter om personers namn och deras relationer, se bild 3-1. Disgen klarar att hålla reda på hur flera miljoner personer är släkt. Observera att ett släktforskningsprogram inte utför forskningen, det måste du göra själv, men det är ett utomordentligt hjälpmedel för att registrera och redovisa din forskning. Föreningen DIS på www.dis.se fadderverksamhet med hjälp av ett 60-tal erfarna och datorkunniga släktforskare DISBYT är en databas för anbyte med Sveriges största digitaliserade databas för släktforskning utvecklar och säljer släktforskarprogrammet DISGEN flera regionala DIS-föreningar bli medlem det lönar sig! ger ut tidskriften Diskulogen Bild 3 1. I Disgens familjeöversikt visas centrumpersonen och dennes farföräldrar, föräldrar och barn. När centrumpersonen är markerad kan man skapa giften.
3-2 Du kan lagra en mängd notiser med uppgifter för varje person. Det kan tex vara olika händelser där du har uppgifter om tidpunkter och platser. En del uppgifter är kanske mer av bakgrundsnatur där du själv vill beskriva hur du har fått tag i uppgifterna och vilken tolkning du gör av materialet. Du kan lagra uppgifter om källor, göra anteckningar och lägga in fotnoter, jämför bild 3-3. Vid utskrifter väljer du vilka typer av uppgifter du vill ha med. Disgen skriver sedan ut ansedlar, antavlor, stamtavlor och släktmatriklar som du vill. Hela släktböcker kan framställas med löpande sidnumrering, register med sidhänvisningar till personer och orter som förekommer i de olika utskrifterna. Se vidare del 2 av denna handledning! Disgen ger dig hjälp med årtal och datum med sin finurliga kalender. Genom infor mationen om alla landets församlingar kan du placera dina orter i rätt socken. Övning 3-1. DIS hemsida Gå till DIS hemsida www.dis.se Klicka på DISGEN Klicka på Så här fungerar DISGEN 8: En kortrundvandring Följ den! Bild 3 2. Vertygsraden i Disgen: Skriv ut, Senaste Person, Favorit person, Sök person, Sök i Disbyt, Sök i Dispos, Ortsdatabasen, Källdatabasen, Kartfunktionen, Kalendern, Olika fönstervisning, Ångra, Exportera till HTML och Hjälp.
DISGEN 8.2d - En kort presentation 3-3 DISGEN 8.2d - En kort presentation Disgen består av 4 olika huvuddelar: inmatning av uppgifter, kontroller av dessa, olika studielägen och slutligen möjligheter att presentera och sprida forskningen. I bild 3-2 ser du Disgens verktygsrad. 1. Arbetslägen där du lagrar och strukturerar alla fakta om en person I fönstret Ändra personnotiser lägger du in alla grunddata om en person: namn, yrke, född, faddrar, död. På flikarna Biografi, Porträtt och Multimedia kan du lägga till mer information, se bild 3-3. I fönstret Familjeöversikt, lägger du till relationer (gift, sambo mm), far- och morföräldrar och barn etc, se bild 3-1. Bild 3 3. Notisfönstret med inmatad person, fliken Grunddata. Under övriga flikar kan man lägga in biografi och porträtt mm.
3-4 DISGEN 8.2d - En kort presentation 2. Kontroller och hjälpmedel Kalendern Denna hjälper dig att göra åldersberäkningar och att kontrollera datum, tex Vilket datum var 15:e efter trefaldighet år 1735? Faktakontroll Under menyfliken Verktyg kan du kolla att dina fakta är logiska. Programmet varnar om en 80-årig kvinna blivit mor, om levnadsåldern är anmärkningsvärt hög etc. Sökfunktion Hjälper dig att snabbt hitta i ditt material. Med denna funktion kan du plocka fram personer efter ditt eget urval, tex alla som levde i en by under en viss tid. Du kan också få en lista på vilka personer du har matat in viss dag. Bild 3 4. I sökfunktionen kan du ange vad du vill söka efter. För att söka på allt du matat in klickar du först på Nollställ och därefter Sök. Statistikdel + Flaggor Här finns färdiga kontroller och statistiska beräkningar som medelålder etc. Du kan även skapa egen statistik, se bild 3-5. Genom att lägga till information om en person (en
DISGEN 8.2d - En kort presentation 3-5 sk Flagga) som du kan använda för sökningar. Du kan då tex flaga för alla som du träffat, var musikaliska, hade ett tekniskt yrke, var mörkhåriga etc (beroende på vilka möjligheter du har skapat). Källregistrering Här kan du kontrollera vilka källor som du har använt. Bild 3 5. Statistik möjligheter i Disgen. 3. Möjligheter att se på släkten ur olika perspektiv Stamtavla (Huvudpersonens barn och barnbarn etc.) Antavla (Huvudpersonens far, mor och far- och morföräldrar etc.) Bild 3 6. Min antavla i Disgen.
3-6 DISGEN 8.2d - En kort presentation Tabell (Löpande text om dina släktingar uppställd generationsvis, både i form av antavla och stamtavla) Livslinjer (Visar tex vilka som levde samtidigt) Grafisk tavla (Släktträd i form av grafiska rutor). Geografiskt perspektiv med hjälp av Disgens karta (Var bodde släkten och hur har den spridits?) 4. Olika sätt att presentera och sprida din forskning Du kan göra utskrifter av olika slag eller skriva en hel släktbok med olika register. Du kan skapa en modern släktbok, vilket kallas en html-presentation så att du kan visa din forskning på en CD eller på en egen hemsida och där besökarna då kan surfa runt i ditt släktträd, se vidare del 2. Min släktbok finns på www.kjollerstrom/kjm. Du kan dela med dig av din forskning och finna andra som forskar inom ditt område genom att skicka dina grundfakta till DIS sökbara databas Disbyt, se kapitel 5. Inmatningstips Eftersom Disgen är en databas med relationer ska det vara svårt att ta bort en person. Tänk på vad som händer Övning 3-2. Ladda hem en provversion av Disgen 8.2d Gå till DIS hemsida www.dis.se och klicka på DISGEN 1. Klicka på DISGEN 8 Demo för att ladda hem filen (7 MB). Demoversionen är begränsad till 150 personer och giften. 2. Din bläddrare frågar i vilken mapp på din dator som filen skall sparas. 3. Välj en lämplig mapp, notera vilken du valde och spara filen där. 4. Leta upp filen i Utforskaren. 5. Dubbel klicka på filen för att starta installationen. 6. Följ installationsanvisningarna. 7. Starta programmet genom att klicka på DISGEN-ikonen.
DISGEN 8.2d - En kort presentation 3-7 Övning 3-3. Lägg in din första person Börja med att lägga in din första man eller kvinna, bild 3-7. Det kan tex vara en intressant person eller du själv. Fyll i så många uppgifter du känner till. Du kan alltid lägga till fler senare. Så snart du klickar på OK sparas uppgifterna i programmets databas. När din bild ser ut som bild 3-3 kan du gå vidare, klicka OK. Bild 3 7. När du startar Disgen första gången möts du av denna bild. Följ anvisningarna för att lägga in din första person. Övning 3-4. Lägg till föräldrar I Famlijebilden kan du nu klicka på Far för att lägga in uppgifter om honom. Klicka OK och spara uppgifterna. Lägg sedan till Mor på samma sätt. Dubbelklicka sedan på Far och gör honom till centrumperson. Nu ser du att du kan lägga till Far igen dvs din farfar. Gör det! Komplettera med alla i den generationen.
3-8 DISGEN 8.2d - En kort presentation Övning 3-5. Lägg till partner,dina barn och barnbarn Gör dig själv till centrumperson i familjebilden. Klicka på Partner för att lägga till din partner. Gör det och klicka OK. Markera giftet, som binder samman barnets föräldrar. Då blir det möjligt att lägga in deras barn. Klicka på Son/Dotter och fyll i uppgifterna och avsluta med OK. Vill du lägga in barnbarn gör du ditt barn till centrumperson. Nu kan du lägga till barnets Partner dvs din svärson eller svärdotter. Markera giftet och lägg till deras Barn dvs dina barnbarn som ovan. Gör det! med släktträdet om du sågar av en gren! De yttersta löven kan man dock ta bort genom att markera den personen, högerklicka och i listan som kommer upp välja Radera eller Koppla loss. Du kan när som helst ändra alla uppgifter på fliken Ändra personnotiser, klicka på ikonen eller tryck mellanslag. Bild 3 8. Sök dubletter. Undvika att mata in samma person två gånger eftersom det skapar Övning 3-6. Studera Disgens hjälp Klicka på? i Disgens menyrad eller F1 för att öppna hjälpen. Klicka på Disgens grunder och se vad som finns där. Gå sedan till vänsterspaltens flikar, Innehåll, Index, Sök och Favoriter och botanisera vad som döljer sig under dem. Bild 3 9. Disgens hjälp.
Inmatning av orter och källor 3-9 oreda i databasen. Du kan alltid kontrollera om du har fått med dubbelgångare genom att klicka på menyalternativet Sök/Sök efter dubbletter, bild 3-8. Som svar får du en lista på förslag. Sedan får du kolla om de verkligen är dubbelgångare, dvs kolla att alla uppgifter är identiska innan du raderar denne. Är du osäker på vilka personer du matat in kan du använda menyalternativet Sök/Personer och i fönstret som kommer upp först klicka på Nollställ och sedan på Sök. Detta ger en söklista med alla inmatade personer som du kan sortera i bokstavsordning. Nu ser du lätt om samma person förekommer i två versioner. En av dessa bör tas bort! För att kunna lägga in barn måste man markera vilka som är barnets föräldrar genom att markera giftet eller motsvarande. Därför måste du först lägga in en partner. En vanlig partner är okänd. Med giftet markerat blir det möjligt att lägga till barn. Skulle barnen inte hamna i tidsordning kan man dra och släppa dem till rätt plats i syskonskaran. Inmatning av orter och källor DISGENs ortsdatabas Sveriges alla län, kommuner och församlingar finns redan registrerade i ortsdatabasen. Orterna tas upp med den länstillhörighet och benämning som gällde 1989. Eftersom församlingars namn och läge ändras då och då, måste man fixera en tidpunkt för att få enhetlighet. Ortsdatabasen hjälper dig att kontrollera och placera en församling i rätt län mm. Du kan själv lägga till byar, gårdar, torp samt bilder och information om dessa. Den ger dig också möjlighet att se information om din släkt på en karta, en funktion som Disgen är ensam om att ha. Kartfunktionen har utvecklats betydligt i den senaste versionen av Disgen.
3-10 Inmatning av orter och källor Bild 3 10. I Disgens ortsdatabas kan man söka och lägga till orter. Använd Disgens system med s k Disgen-orter, så blir ortsangivelsen komplett. Klicka på lampan bredvid orten för att korrekt hämta ort ur databasen, bild 3-10. En ny läsare kanske inte vet var en gård ligger. När man gör ett ortsutdrag för att t ex se vilka som har bott på olika ställen blir det inte korrekt om orten angivits på olika sätt eller har annorlunda stavning på något ställe. Varje ortsuppgift består i första hand av en församling med tillhörande länsbokstav. Församlingen ska ha den stavning som gällde 1989. Om man vet gården och byn bör dessa gärna placeras före i ordning från liten till stor. Formen bör vara gård, by, församling (X) där X är länsbokstaven. Observera särskilt att vissa orter har namn i två delar, ibland åtskilda med bara ett mellanslag, ibland med ett bindestreck, t ex Östra Ljungby men Munka-Ljungby. I Disgens ortsystem kan man söka efter en församling genom att skriva dess namn i sökrutan. Om man där
Inmatning av orter och källor 3-11 Övning 3-7. Lägg till Födelseort Öppna ortsdatabasen genom att klicka på lampan Klicka på + framför rätt län för att öppna det, bild 3-9 Öppna rätt kommun och välj rätt församling och markera den Klicka OK. Nu blir lampan tänd! Du kan också klicka på Sök och i sökrutan skriva församlingens namn. skriver *Ljungby* hittar man också församlingar som Munka-Ljungby och Östra Ljungby. Man ser sedan direkt i vilken kommun församlingen ligger. Bild 3 11. Lägg till byar i ortsdatabasen. På samma sätt som man kan utvidga ortsdatabasen med byar och gårdar kan man lägga till utländska orter, där man väljer stat och stad. Börja med att lägga in landet, t.ex USA och under det tex Arizona och under detta en stad som Tucson. Efter klick på OK står det nu på raden för Namn i översikten Tucson, liksom i Namn för utskrifter, men här måste man själv komplettera med att skriva in stat och land så att det står Tucson, AZ, USA. Se Disgens hjälpavsnitt om orter. Använd vedertagna tvåbokstavsförkortningar för delstaterna! Arizona = AZ.
3-12 Inmatning av orter och källor Övning 3-8. Lägg till en by i ortsregistret Öppna ortsdatabasen och rätt församling enligt Övning 3-7 Klicka sedan på Ny nästa nivå, bild 3-10 Skriv in byns namn i Namn i översikten, bild 3-11 Välj By under Slag av ort Klicka OK och OK en gång till. Klicka OK Vill du ha handledning på video av Charlota Börjesson, kan du gå till kurs.dis.se/bengt/video/disgen_orter.ppt Disgens källdatabas I personnotisen bör du lägga till en källhänvisning för att du och andra ska kunna kontrollera uppgifterna senare. All vetenskaplig forskning villar på att källor anges för att man ska kunna återskapa uppgifterna. Hur anger man källor? Ibland härstammar uppgifterna från mig själv, då kan man skriva ego eller tex BKj. Är det en bok skriver man Släkten Hammar av Martin Hammar, Göteborg 1932. En CD-skiva kan refereras som Sveriges befolkning 1880, Cd-skiva från Riksarkivet 2010, ISBN 978-91-88366-90-0. En sida ur en kyrkobok anges Mossebo(P) C:3, 1827-1860, sid 12. Är källor alltid korrekta? Alla källor har upprättats av människor som kan ha fel och brister. Vid varje avskrift uppstår fel. Ju fler gånger uppgifterna skrivits av, desto fler fel. Kyrkoböckernas uppgifter bygger på vad prästen uppfattat av församlingsbornas muntliga uppgifter, ofta kunde de varken skriva eller läsa själva. Vissa känsliga uppgifter kan också medvetet ha förvanskats.
Inmatning av orter och källor 3-13 Att ange en Disgenkälla Disgen tillåter dig att skriva in en källhänvisning direkt som text i personnotiserna. Disgen kan också lagra källhänvisningar på ett strukturerat sätt, i sk Disgenkällor. Använd hjälpen i Disgen, tryck F1! För att ange en strukturerad källhänvisning när du matar in personnotiser klickar du på knappen med en lampa brevid källhänvisningsfältet. Du kommer då till en dialogruta kallad Välj ny hänvisning, källa eller grupp. Där väljer du det som du vill ange som källuppgift. Oftast är det en hänvisning du väljer, alltså vanligen sidnumret i kyrkboken, men ibland kan det vara praktiskt att välja själva källan eller en överordnad grupp. Du kan i samma dialogruta också skapa grupper, lägga upp källor och mata in nya hänvisningar om det du vill använda inte redan finns där. Källor och hänvisningar är under utveckling och vi kan förvänta oss bättre stöd i nästa version av Disgen. För nybörjaren kan det vara enklast att direkt skriva in källhänvisningarna. Namn på personer och orter I bondesamhället ärvde barnen oftast namn från någon tidigare släkting. Äldste sonen fick namn efter farfar och den näst äldste efter morfar. På samma sätt fick flickorna namn efter sin farmor och mormor. Förnamn Tilltalsnamnet bör förses med en asterisk (*) omedelbart efter. Om man inte känner till vilket förnamn som använts i praktiken (titta på barnens patronymikon, om det inte framgår på annat sätt) måste man förstås låta bli. Asterisken kan vid utskrift användas för att välja olika stilsorter för tilltalsnamn och andra förnamn. Vi måste hålla i minnet att förr var det vanligt att man inte själv kunde skriva sitt namn. Det blev alltså prästen som stavade namnet, varför det lätt kunde växla mellan Per
3-14 Inmatning av orter och källor och Pär och ibland kunde även ett h smyga sig in i kyrkoböckerna. I en och samma handling möter man många olika varianter av stavning men med samma uttal. En enhetlig stavning är en historiskt sett ny företeelse. För att hantera detta i datoriserad släktforskning väljer man ofta att normera namnen till en enhetlig standard. På det viset hittar man alla likalydande namn rätt sorterade i olika listor. Numera normeras därför personnamnen, eftersom det inte finns något egenvärde i att hålla fast vid en nyckfull och inkonsekvent stavning som kan leda till missuppfattningar. I datorprogram för släktforskare är normering nödvändig för att kunna söka i databaser. På Rötters hemsida skriver Håkan Skogsjö: Så stavar du namnen - Släktforskarförbundets namnlista http://www.genealogi.se/namnnorm.htm Efternamn Förr användes patronymikon dvs en son fick som efternamn sin faders förnamn plus son och flickorna faderns förnamn plus dotter. Detta namn behöll kvinnorna även som gifta. Man kan därför av efternamnet sluta sig till faderns tilltalsnamn. Mera ovanligt kunde man dessutom ha ett familjenamn. Först i slutet av 1800-talet blev det vanligt att alla i familjen använde ett gemensamt familjenamn. 1901 kom en namnlag som reglerade användningen av efternamn, tidigare kunde man välja fritt. Numera är det åter mer fritt att välja efternamn och det förekommer att far, mor och barn har olika efternamn. Man kan idag inte heller dra slutsatsen att barn är biologiska barn till dem de bor tillsammans med. Ett annat problem är att flickornas flicknamn inte är särskilt kända. Barn till soldater använde i allmänhet patronymikon, de behöll inte soldatnamnet, men i slutet av 1800-talet blev det mer allmänt att de behöll faderns soldatnamn. Vi har kvar dem än idag. Stål, Svärd, Pistol, Berg etc är typiska soldatnamn.
Inmatning av orter och källor 3-15 Kvinnor använde av hävd alltid sina flicknamn. Förr i tiden ändrades aldrig kvinnornas efternamn vid gifte och de hittas också under hela sin levnad med flicknamnet i kyrkböckerna. I dag byter de flesta namn vid gifte men inte alltid och många gifter sig inte heller. Detta talar också för att flicknamnet ska vara det bärande och ursprungliga och att binamn införs på något sätt, som extra efternamn eller som en separat notis. Alternativet att införa g. Svensson i efternamnet med eller utan bindestreck eller parenteser medför komplikationer när man jämför med andra databaser såsom Disbyt och bör undvikas. Om personen använt dubbelnamn bör man använda det. Vid val av hur efternamn skrivs in bör man också tänka på hur sökning sker i en dator. Något förenklat kan man säga att sökning sker för varje ord. Skriver man Pistol- Andersson och söker med Pistol så hittas ingen Pistol (inget helt ord med bara Pistol finns) men väl om man söker med Pistol*. Skriver man Pistol Andersson hittas båda namnen på rätt plats. Vid inmatning av namn bör man undvika att avsluta med mellanslag, eftersom det då blir en del av namnet och stör sorteringen i bokstavsordning. Vid inmatning av efternamn kan man ha god hjälp av den lilla blädderpilen till höger i namnfältet, bild 3-3. för att se senast använda namn. Om man skriver in en begynnelsebokstav ser man det senaste namnet som börjar med den bokstaven. Orter I städer vet man kanske inte vilken församling som gäller och då får man ange kommunnamnet, t ex bara Malmö. Det är värdefullt om man lägger till kvartersnamn eller gatuadress så att vederbörande lätt hittas om något behöver kompletteras.
3-16 Mer hjälp Bild 3 12. I Disgen kan man med GEDCOM exportera sin forskning till andra släktforskare och program. På Skatteverkets hemsida finns Sveriges församlingar genom tiderna. Där finns dels en församlingslista i bokstavsordning med historiska data, dels en enkel lista ordnad efter nuvarande kommuner. Nyttig läsning! Mer hjälp DIS tidskrift Diskulogen innehåller regelbundet mer hjälp till och förslag på hur man bäst använder Disgen. Gedcom Du kan överföra data till andra släktforskare och program med hjälp av det internationella GEDCOM-formatet. Klicka på Verktyg/Exportera personer/expotera till GEDCOM. Vid utskrift till en Gedcom-fil kommer bara bildernas filnamn med, medan bildfilerna läggs i samma mapp som själva utdraget. Övning 3-9. Gör en säkerhetskopiering! Gör inte som de flesta av oss. Vänta inte längre! Gör en backup nu! Säkerhetskopiering kan också vara viktig om man vill flytta data från en dator till en annan. Läs mer om hur du gör en säkerhetskopiering och sedan återläser säkerhetskopian i kapitel 12.