DOM 2015-12-08 Stockholm

1 SVEA HOVRÄTT 060207 DOM 2015-12-08 Stockholm Mål nr M 6960-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-06-25 i mål nr M 2036-12, se bilaga A KLAGANDE Favonius AB, 556654-2675 Nedre Möllan 311 64 Vessigebro Ombud: Advokaterna H E och R L Advokatbyrå Box 11920 404 39 Göteborg MOTPARTER 1. Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm 2. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 Göteborg 3. Länsstyrelsen i Hallands län 301 86 Halmstad 4. Falkenbergs kommun Stadsbyggnadskontoret 311 80 Falkenberg 5. Rädda Hallandskusten c/o H J Vitlingsvägen 3 311 96 Heberg Ombud: Jur.kand. G J Mark- & Miljörättsbyrån i Sverige AB Box 53127 400 15 Göteborg 6. Sveriges Ornitologiska Förening Stenhusa gård, Lilla Brunneby 106 386 62 Mörbylånga Dok.Id 1226462 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2290 103 17 Stockholm Birger Jarls Torg 16 08-561 670 00 08-561 675 50 08-561 675 59 måndag fredag 09:00-15:00 E-post: svea.avd6@dom.se www.svea.se

2 7. L G 8. D J 9. P J 10. R J 11. T J 12. M P Ombud för 7-12: P L SAKEN Ansökan om tillstånd till uppförande och drivande av vindkraftverk i Kattegatt, Falkenbergs kommun MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT A. avslår Rädda Hallandskustens begäran om att inhämta förhandsavgörande från Europeiska unionens domstol.

3 B. Med ändring av punkten 1 i mark- och miljödomstolens dom, utom såvitt avser godkännande av miljökonsekvensbeskrivningen, ger Favonius AB tillstånd enligt miljöbalken att på allmänt vattenområde i Kattegatt i Falkenbergs kommun, Hallands län, uppföra och driva en gruppstation med högst femtio (50) vindkraftverk med tillhörande utrustning inom det område som framgår av kartan nedan och avgränsas av linjer mellan följande koordinater (RT 90 2,5 gon Vest), dock att uppförande av fler än 28 verk förutsätter godkännande av Försvarsmakten. X Y Punkt Ö 6305330 1291724 Punkt SÖ 6303277 1290527 Punkt S 6302626 1288042 Punkt V 6304025 1286581 Punkt NV 6307141 1286262 Punkt N 6309108 1288284 Punkt T1 6308236 1289081 Punkt T2 6308438 1290154 Punkt T3 6306453 1292017 Punkt K1 6306696 1290484 Punkt K2 6306166 1290967 Punkt K3 6312850 1295775 Punkt K4 6312200 1296271 Vart och ett av vindkraftverken får ha en totalhöjd på maximalt 150 meter. Verkens totalhöjd får dock vara högst 190 meter under förutsättning - dels, vad gäller det område som omfattas av detaljplan för del av Kattegatt, Skottarevet i Falkenbergs kommun, att Kommunfullmäktiges i Falkenbergs kommun beslut den 26 maj 2015, 82, att upphäva detaljplanen, vinner laga kraft, - dels att Transportstyrelsen beviljar dispens för att installera och använda ett system som innebär att hindersbelysning bara tänds när ett luftfartyg närmar sig vindkraftverken.

4 lämnar vidare Favonius AB tillstånd att utföra de arbeten i vatten som krävs för att uppföra gruppstationen inklusive högst två (2) transformatorstationer och högst två (2) mätmaster samt för nedläggning av kablar i vatten såväl inom gruppstationen som mellan gruppstationen och landanslutningen på fastigheten Västra Gärdet 2:1 i Falkenbergs kommun, allt inom angivna områden på ovan angiven karta. Villkor 1. Om inte något annat framgår av denna dom ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget har uppgett eller åtagit sig i målet. 2. Grumlande arbeten får inte utföras under perioden 15 december 30 juni. 3. På djup under tio (10) meter får grumlande arbeten inte heller utföras under perioden 1 juli 31 augusti. 4. Pålning, sprängning och borrning får inte utföras under perioden 15 december 31 maj. 5. Tekniska lösningar och metodval ska användas som alstrar så låga ljudemissioner som möjligt från ljudkällan. Ljudnivåerna under vatten får inte överstiga något av följande värden: SEL 160 db re 1 μpa 2 s vid ett avstånd på 750 meter från ljudkällan SPL peak-peak 190 db re 1 μpa vid ett avstånd på 750 meter från ljudkällan. Bolaget ska säkerställa att tumlare inte finns inom en radie av 750 meter från bullrande aktiviteter, som ger upphov till ljudnivåer över SEL 160 db re 1 μpa 2 s, under hela anläggnings- och avvecklingsfaserna. 6. Vid tidsplanering av anläggnings- och avvecklingsfaserna ska kumulativa effekter beaktas, såsom t.ex. att pålning som medför kraftiga undervattensljud inte ska utföras

5 samtidigt eller i serie med andra bullrande verksamheter (t.ex. militärövningar eller annan pålning) i samma havsområde. 7. Ramp-up ska alltid tillämpas vid pålning. 8. Skrämmor ska användas för att skrämma bort fisk och marina däggdjur från området innan arbeten som medför kraftiga undervattensljud påbörjas. 9. Bolaget ska i god tid före byggstart till tillsynsmyndigheten inkomma med en detaljerad projekteringsplan som innehåller en beskrivning av det tekniska utförandet av etableringsfasen och anger de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som bolaget i övrigt avser att vidta i samband med anläggandet av vindkraftsparken. 10. Områden för tillfälliga grävningar för exempelvis kabelnedläggning ska efter slutförda anläggningsarbeten i så stor utsträckning som möjligt återställas i ursprungligt skick. 11. Vindkraftverken ska utrustas med hindersbelysning för sjöfart och luftfart som dämpas och regleras ned så långt gällande föreskrifter medger. Hindersbelysningen ska så långt möjligt synkroniseras inom anläggningen för att undvika störningar i omgivningen. 12. Behållare och anläggningsdelar innehållande olja ska förses med läckageskydd. Läckageskyddet ska ha kapacitet att samla upp hela oljevolymen. 13. Den slutliga positionen för varje enskilt vindkraftverk ska bestämmas i samråd med Försvarsmakten innan byggnads- och anläggningsarbetet för verket påbörjas. 14. Till skydd för fåglar ska gruppstationens utformning ha rundade hörn. 15. Bolaget ska i god tid innan byggnads- och anläggningsåtgärder vidtas för vindkraftsparken samråda med berörda myndigheter om erforderliga åtgärder till skydd mot störningar för sjöfarten och för eventuella sjöräddningsinsatser. Bolaget ska därvid

6 utföra och bekosta erforderliga sjösäkerhetsåtgärder. Utformning av utmärkningen av verken ska ske i samråd med Sjöfartsavdelningen inom Transportstyrelsen. 16. Ett kontrollprogram ska upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten. Verksamhetens alstrande av undervattensbuller (under anläggnings-, drifts- och avvecklingsfaserna) ska kontrolleras och dokumenteras enligt tysk standard 1 och en rutin ska fastställas för att omedelbart kunna avbryta arbetet om värdena enligt villkor 5 riskerar att överskridas. Bolaget ska ha kontinuerlig realtidsövervakning av undervattensbuller under anläggnings- och avvecklingsarbetena. Kontroll och mätningar av grumling under byggnadsfasen ska ingå. Kontrollen ska även innehålla dokumentation kring säkerställande av att tumlare inte finns inom en radie av 750 meter från bullrande aktiviteter som ger upphov till ljudnivåer över SEL 160 db re 1 μpa 2 s, under hela anläggnings- och avvecklingsfaserna. Tillsynsmyndigheten får meddela närmare villkor om kontrollen och undantag från kravet på kontroll enligt den tyska standarden och kravet på realtidsövervakning. Tillsynsmyndigheten ges även möjlighet att föreskriva alternativa metoder för kontroll. 17. Vid avveckling av gruppstationen ska området återställas så nära ursprungligt skick som möjligt. 18. Verk där produktion inte bedrivits under en sammanhängande period av 18 månader ska anmälas till tillsynsmyndigheten och en efterbehandlingsplan skickas in. En efterbehandlingsplan ska lämnas in till tillsynsmyndigheten minst 12 månader innan verket avvecklas. 19. Bolaget ska ställa säkerhet för återställningsåtgärder om 1,5 miljoner kronor per vindkraftverk som uppförs. Säkerheten ska ställas innan anläggningsarbeten för respektive verk påbörjas. Säkerheten ska justeras efter konsumentprisindex där året för driftstart utgör bas. 1 Standard Investigation of the Impacts of Offshore Wind Turbines on the Marine Environment (StUK 4 ) Bundesamt für Seeschifffart und Hydrographie, BSH-nr.7003 (2013). Concept for Protection of Harbour Porpoises from Sound Exposures during the Constrcution of Offshore Wind Farms in Germany North Sea (Sound Proctection Concept) Bundesministerium f Kammarkollegiet für Umwelt, Naturschutz und Reaktorsicherheit.

7 Delegerade frågor överlåter, med stöd av 22 kap. 25 miljöbalken, till tillsynsmyndigheten att meddela de ytterligare villkor som behövs beträffande: 1. Begränsning av olägenheter och skador till följd av grumlande arbeten, dock inte ytterligare begränsning i tid. 2. Bullerstörningar på land. 3. Återställningsåtgärder i samband med avveckling av hela eller delar av gruppstationen. 4. Villkor om kontroll. Verkställighetsförordnande Tillståndet får tas i anspråk utan hinder av att domen inte har vunnit laga kraft i den del som avser åtgärder som krävs för genomförande av kontrollprogrammets förberedande fas, inklusive uppförande av mätmaster och utförande av provtagningar. Arbetstid m.m. Den tid då arbeten hänförliga till vattenverksamheten ska vara utförda bestäms till 8 år efter det att tillståndet vunnit laga kraft. Inom samma tid ska även den miljöfarliga verksamheten ha satts igång. Tillståndets giltighetstid Tillståndet gäller 35 år efter det att domen i tillståndsdelen vunnit laga kraft. Oförutsedda skador Den tid inom vilken anspråk på ersättning i anledning av oförutsedda skador får framställas bestäms till 10 år räknat från arbetstidens utgång. C. avslår Favonius AB:s överklagande såvitt avser rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen.

8 D. Favonius AB ska utge ersättning för rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen till - Kammarkollegiet med 36 000 kr, - Havs- och vattenmyndigheten med 193 405 kr, - Länsstyrelsen i Hallands län med 16 000 kr, - Falkenbergs kommun med 1 799 kr, och - P Ls huvudmän med 20 800 kr, avseende ombudsarvode, allt jämte ränta enligt 6 räntelagen (1975:635) från dagen för denna dom tills betalning sker. E. avslår M Hs, L Ss och H Js yrkanden om ersättning för rättegångskostnader i.

9 YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Favonius AB (Favonius) har yrkat att, med ändring av mark- och miljödomstolens dom, meddelar bolaget tillstånd till sökta åtgärder enligt ansökan och vad som framgår av mark- och miljödomstolens dom. De villkor som har föreslagits av Favonius är följande. 1. Om inte något annat framgår av denna dom ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget har uppgett eller åtagit sig i målet. 2. Grumlande arbeten får inte utföras under perioden 15 december 30 juni. 3. På grundare djup än tio (10) meter får dessutom inte grumlande arbeten utföras under perioden 1 juli 31 augusti. 4. Pålning, sprängning och borrning får inte utföras under perioden 15 december 31 maj. 5. Tekniska lösningar och metodval ska användas som alstrar så låga ljudemissioner som möjligt från verksamheten. Ljudnivåerna under vatten får inte överstiga följande gränsvärden: SEL 160 db re 1 μpa 2 s vid ett avstånd på 750 meter från verksamheten SPL peak-peak 190 db re 1 μpa vid ett avstånd på 750 meter från verksamheten. Om något av värdena överskrids ska arbetet avstanna och bolaget omedelbart underrätta tillsynsmyndigheten om vilka försiktighetsmått och andra skyddsåtgärder som bolaget vidtagit och ämnar att vidta för att överskridandet inte ska upprepas. 6. Vid tidsplanering av anläggnings- och avvecklingsfasen ska kumulativa effekter beaktas, såsom t.ex. att kraftig pålning inte ska utföras samtidigt eller i serie med andra bullrande verksamheter (t.ex. militärövningar eller annan pålning) i samma havsområde. 7. Ramp-up ska alltid tillämpas vid pålning. 8. Skrämmor ska användas för att skrämma bort fisk och marina däggdjur från området innan arbeten som medför kraftiga undervattensljud påbörjas.

10 9. Området för tillfälliga grävningar för exempelvis kabelnedläggning ska efter slutförda anläggningsarbeten i så stor utsträckning som möjligt återställas i ursprungligt skick. 10. Vart och ett av vindkraftverken får ha en totalhöjd på maximalt 190 meter. 11. Vindkraftverken ska utrustas med hindersbelysning för sjöfart och luftfart som dämpas och regleras ned så långt gällande lagstiftning medger. 12. Kontinuerlig, vit, högintensiv hindersbelysning för luftfart får inte användas på vindkraftverken. 13. Den ekvivalenta ljudnivån utomhus får inte med anledning av vindparken överstiga 40 db (A) vid bostäder och 35 db (A) i naturreservat på land. Vid konstruktionsarbeten ska Naturvårdsverkets allmänna råd för byggplatser, NFS 2004:15, följas. 14. Behållare och anläggningsdelar innehållande olja ska förses med läckageskydd. Läckageskyddet ska ha kapacitet att samla upp hela oljevolymen. 15. De slutliga positionerna för varje enskilt vindkraftverk ska bestämmas i samråd med Försvarsmakten innan byggnads- och anläggningsarbetet för verket påbörjas. 16. Bolaget ska i god tid innan byggnads- och anläggningsåtgärder vidtas för vindkraftsparken samråda med berörda myndigheter om erforderliga åtgärder till skydd mot störningar för sjöfarten och för eventuella sjöräddningsinsatser. Bolaget ska därvid utföra och bekosta erforderliga sjösäkerhetsåtgärder. Utformning av utmärkningen av verken ska ske i samråd med Sjöfartsavdelningen inom Transportstyrelsen. 17. Ett kontrollprogram ska upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten. Verksamhetens alstrande av undervattensbuller (under anläggnings-, drifts- och avslutningsfasen) ska kontrolleras och dokumenteras med beaktande av den tyska standarden och rutin ska fastställas för att omedelbart kunna avbryta arbetet om gränsvärdena överskrids. Detta förutsätter att bolaget under de inledande bullrande aktiviteterna har en realtidsövervakning. Kontroll och mätningar av grumling under byggnadsfasen ska ingå. Till tillsynsmyndigheten ska delegeras att meddela närmare villkor om kontrollen. 18. Åtgärder för återställande ska vidtas vid en nedläggning av vindkraftsparken. Tillsynsmyndigheten ska underrättas innan nedläggning sker. 19. Bolaget ska ställa säkerhet för återställningsåtgärder om 1,5 miljoner kronor per vindkraftverk som uppförs. En första avsättning om 300 000 kronor per vindkraftverk

11 ska ske innan anläggningsarbetena för verket påbörjas. Den återstående delen av säkerheten ska ställas med lika delar år 5, 10 och 15, där året för driftstart för vindkraftverket utgör startår och uppräknas efter konsumentprisindex där året för driftstart utgör bas. Favonius har föreslagit att den tid inom vilken arbetena för vattenverksamheten ska vara utförda fastställs till 10 år från det att domen vinner laga kraft och att tiden för anmälan av anspråk för oförutsedd skada bestäms till 10 år från arbetstidens utgång. Favonius har även hemställt att tillståndet får tas i anspråk utan hinder av att domen inte vunnit laga kraft i den del som avser åtgärder som krävs för genomförande av kontrollprogrammets förberedande fas, inklusive uppförande av mätmast/-er och utförande av provtagningar. Favonius har vidare yrkat att mark- och miljödomstolens dom ändras vad gäller ersättning för rättegångskostnader till att bolaget förpliktas ersätta Havs- och vattenmyndigheten med 167 448 kronor varav 73 211 kronor avser eget arbete samt P Ls huvudmän med 24 000 kronor, avseende ombudsarvode, jämte ränta. Havs- och vattenmyndigheten har tillstyrkt ansökan under förutsättning att villkor 2 8, 14 och 17 som föreslås av bolaget fastställs med följande tillägg till villkor 5: Bolaget ska säkerställa att tumlare inte finns inom en radie av 750 meter från bullrande aktiviteter, som ger upphov till ljudnivåer över SEL 160 db re 1 μpa 2 s, under hela anläggnings- och avvecklingsfaserna. Havs- och vattenmyndigheten har bestritt ändring såvitt avser ersättning för rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen. Kammarkollegiet har yrkat att överklagandet ska avslås. Länsstyrelsen i Hallands län (länsstyrelsen) har tillstyrkt ansökan under förutsättning att de av länsstyrelsen föreslagna villkoren fastställs. Länsstyrelsen yrkar att följande villkor meddelas. 1a. Fundament av typen monopile får inte användas.

12 1b. Fundament som kräver pålning men har mindre pålar än monopile, till exempel fackverksfundament och tripod-fundament, får endast användas om dämpningstekniken kofferdam, eller annan teknik som bedöms vara bästa möjliga teknik, används vid pålning. 2. Pålning får inte ske under perioden 15 december till 31 juli. 3. Bästa möjliga teknik ska användas vid pålning för att undvika skador på torsken. Om kofferdam är bästa möjliga teknik ska villkor om att denna teknik ska användas finnas i tillståndet. 4. Muddring för vindkraftsparken och kabelkorridoren får inte ske under perioden 15 december till 31 juli. 5. Kustnära arbeten i samband med landkabeln i vattenområden där det är grundare än 10 meter får inte ske under perioden 1 april till 31 oktober. 6. Kablar ska grävas ner minst 1 meter under botten. 7. Vindkraftverken ska ha en växellåda med hög precision, låg ljudnivå och stomljuddämpande montage. 8. Till skydd för fåglar ska vindkraftsparkens layout ha rundade hörn och inte tvära hörn. 9. Till skydd för fladdermöss ska verken stängas av en timme före solnedgång till en timme efter soluppgång under perioden fr.o.m. den 15 juli tom den 31 september när medelvindhastigheten under 10 minuter är lägre än 5 m/s vid verkens nav. 10. Vindkraftverken ska förses med radarstyrd hindersbelysning. 11. Belysning från vindkraftsparken ska så långt som möjligt skärmas av från att lysa ner i vattnet. 12. Anläggningstiden bör helst begränsas till högst ett år. Anläggningstiden får inte vara så lång som tio år. Pålningsarbeten ska med hänsyn till påverkan på torsk inte tillåtas under två på varandra följande år. 13. Ekonomisk säkerhet ska ställas redan innan vindkraftverken uppförts. Säkerheten behöver endast ställas för de verk bolaget planerar att uppföra. För det fall villkor 1a inte föreskrivs ska frågan om kontroll av bullervillkoret regleras i tillståndet. Bolaget ska visa hur det vet att bullervärdet inte överskrids. Det bör vidare föreskrivas villkor om kontinuerlig mätning under anläggnings- och avvecklingsfaserna och att pålningen vid överskridande av gränsvärdena omedelbart

13 ska avbrytas. Om frågan om påverkan på fladdermössen sätts på prövotid ska vidare föreslaget villkor om avstängning under vissa perioder föreskrivas provisoriskt. Falkenbergs kommun har tillstyrkt ansökan och anslutit sig till Havs- och vattenmyndighetens yrkanden om villkor och länsstyrelsens yrkande om att säkerhet för vindkraftverken ska ställas innan verken uppförs. Kommunen har därutöver yrkat att bolagets villkor 12 kompletteras med ordet blinkande framför vit. Rädda Hallandskusten har bestritt bifall till överklagandet. För det fall Mark- och miljööverdomstolen meddelar tillstånd har föreningen yrkat följande. - Skyddsåtgärder ska vidtas för att grumling och sedimentsspridning ska kunna undvikas i vatten. Grumlande arbeten får inte tillåtas i förorenade områden eller får företas där endast med tillämpning av frysmetoden. - Begränsningsvillkor ska sättas för verksamheten i samband med sprängning, borrning, spontning och andra åtgärder som orsakar höga ljudnivåer under framförallt anläggningsskedet. Ovan nämnda åtgärder ska inte vara tillåtna under helger eller under kvällar och nätter. - Gränsvärdet i det av bolaget yrkade villkor 5 ska sättas till SEL 140 db re 1 μpa 2 s vid ett avstånd på 750 meter från verksamheten. - Bolagets föreslagna villkor 6 bör ersättas med villkor om att inga anläggningsarbeten får ske i samband med andra bullrande aktiviteter. Ett villkor om maximalt antal verk som får anläggas samtidigt bör föreskrivas. - Kontroll av bolagets yrkade bullervillkor 5 ska regleras i tillståndet varvid det bör föreskrivas villkor om realtidsövervakning och mätning under hela anläggningsfasen samt att pålningen vid överskridande av gränsvärdena omedelbart ska avbrytas. Kontroll ska utföras av ett oberoende organ. - Villkor 8 bör kopplas till kontrollen och kraftiga undervattensljud preciseras med angivande av decibelvärde. - Den genererade högsta bullernivån vid permanent drift får inte överskrida 35 db (A) någonstans på land. - I villkor 9 bör uttrycket i så stor utsträckning som möjligt ersättas med i sin helhet.

14 - Villkor 11 ska justeras med krav på att hindersbelysningen ska vara synkroniserad för att minimera ljusstörningar. - Villkor 12 ska omfatta såväl blinkande som fast högintensiv hindersbelysning. Vindkraftsparken får inte förses med blinkande ljus som är synliga från land. - Samråd enligt villkor 15 ska även ske med tillsynsmyndigheten. - Tiden för anmälan av anspråk på ersättning av oförutsedd skada ska bestämmas till tio år räknat från utgången av arbetstiden. - Tiden inom vilken arbetena för vattenverksamhet ska vara utförda ska fastställas till fem år efter det att domen har vunnit laga kraft. - Bolaget ska ställa adekvat säkerhet för efterbehandling och andra återställningsåtgärder som uppförs. Säkerheten ska ställas i sin helhet innan tillståndet tas i anspråk med 1,5 miljoner kronor per verk. - Föreningen motsätter sig att verkställighetsförordnande meddelas i någon del. Föreningen har även framställt yrkande om att ska begära förhandsavgörande från Europeiska unionens domstol för att få klarlagt hur artikel 6.3 i Rådets direktiv 92/43/EG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirektivet) ska tolkas i fråga om artskydd. L G, D J, P J, R J, T J och M P (P Ls huvudmän) har bestritt ändring. Ifall Markoch miljööverdomstolen ger tillstånd till verksamheten har de vad gäller föreslagna villkor yrkat följande. Tiden i villkor 2 ska vara den 1 december t.o.m. den 30 juni och tiden i villkor 4 ska vara den 1 december t.o.m. den 30 juni. I villkor 3 ska det stå grumlande och muddrande arbeten. De har vidare yrkat att bullervärdena i villkor 5 ska innehållas i den yttre begränsningslinjen för verksamhetsområdet och att kontroll av bullervillkoret genom realtidsmätning ska ske under hela anläggningstiden. Även yrkesfiskare bör inkluderas i villkor 16. Säkerhet bör ställas med ca 8 10 miljoner kronor per vindkraftverk. Anläggningsarbeten bör inte tillåtas under två på varandra följande år. Arbetstiden bör bestämmas till 5 år. Tiden för oförutsedd skada bör bestämmas till 20 år eller verkens livslängd. Begäran om verkställighetsförordnande avstyrks. De har vidare bestritt ändring avseende rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen.

15 Kammarkollegiet, Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelsen, Falkenbergs kommun, P Ls huvudmän, M H, L S och H J (ordförande i Rädda Hallandskusten) har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i. UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Favonius Anläggningsmetod Det är inte korrekt att bolaget har vidhållit monopilefundament som sitt huvudalternativ som anges i mark- och miljödomstolens dom. Av ansökan framgår att vindkraftverken kommer att stå på fundament som antingen är fristående eller fast förankrade och att den vanligaste fundamenttypen är monopile, följt av gravitationsfundament och fackverksfundament. Det framgår också att det inom området kan bli aktuellt att använda olika typer av fundament för olika delar av området. Med dagens teknik bedöms det mest lämpligt med en kombination av monopile vid djup under 25 meter och fackverksfundament vid djup över 25 meter. Slutligt val av fundament kommer att ske efter en detaljerad geoteknisk utredning för varje aktuell verksplats. Dessa förutsättningar för anläggande kvarstår. Etablering av fundament genom monopile har fått störst utrymme i miljökonsekvensbeskrivningen eftersom den är den vanligaste metoden för etablering av havsbaserade vindkraftsparker i Europa och samtidigt den som utan dämpningsåtgärder ger upphov till störst omgivningspåverkan i form av kraftiga undervattensljud. Detta innebär inte ett ställningstagande till med vilken teknik parken kommer att anläggas. På grund av den ständigt pågående teknikutvecklingen är det direkt olämpligt att långt före detaljprojekteringen specificera det närmare tekniska utförandet av anläggningsfasen. Det underlag som krävs för en närmare reglering av anläggningsfasen kommer att bli tillgängligt under detaljprojekteringsfasen varför bolaget har föreslagit ett villkor enligt vilket bolaget i god tid före byggstart till tillsynsmyndigheten ska inkomma med en detaljerad projekteringsplan innehållande en beskrivning av det tekniska utförandet av etableringsfasen tillsammans med angivande av de skyddsåtgärder och försiktighetsmått som bolaget avser att vidta i samband med anläggandet. Ansökan

16 omfattar således samtliga beskrivna anläggningsmetoder, även gravitationsfundament. Någon väsentlig förändring av de ekonomiska förutsättningarna för vindkraftparkens anläggningsfas kan inte förväntas oavsett om monopilepålning eller gravitationsfundament används. Mark- och miljödomstolen har underlåtit att ta ställning till det föreslagna villkoret om redovisning av detaljerad projekteringsplan som möjliggör att hänsyn tas till pågående teknisk utveckling inom ramen för den omgivningspåverkan som prövats genom tillståndet. Av inlämnad komplettering till ansökan framgår att kostnaderna för anläggningsfasen påverkas bl.a. av ändringar i råvarupriserna och kan variera i stor utsträckning som en följd av rådande konkurrenssituation. Slagpålad monopile bedöms vara den vanligaste och för Kattegatt Offshore mest kostnadseffektiva tekniken. Utifrån kända förhållanden i lokaliseringsområdet bedöms vindkraftverken även kunna anläggas med gravitationsfundament eller genom installation av monopile med tillämpning av vibrationspålning. Ur teknisk synpunkt är även andra ljudreducerande metoder vid installation av monopile såsom borrning eller så kallad High Frequency-Low Energy - pålning tillämpbara. Användandet av alternativa metoder såsom suction buckets kan förväntas öka påtagligt inom de närmaste åren. Möjligheten att tillämpa denna teknik bör därför följas upp vid den fortsatta utvecklingen av projektet. Påverkan på torsk och torsklek Det underlag som har tagits fram för bedömning av verksamhetens påverkan på torskbeståendet i Kattegatt har varit synnerligen omfattande och av högsta vetenskapliga kvalitet. Underlaget visar att eventuell pålning i samband med anläggande av vindkraftsparken utgör den enda påverkansfaktorn att beakta i förhållande till Kattegattorsken och att bolagets åtagande att inte utföra pålning under lekperioden säkerställer att risken för påverkan under anläggningsfasen uteblir. Vidare visar underlaget att torsken aggregeras till fundamenten och dess erosionsskydd (så kallad reveffekt som gynnar torsken). Dessa slutsatser bekräftas i den sakkunnigutredning som Länsstyrelsen i Västra Götalands län har gjort på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Nyare studier visar vidare att den reveffekt som lockar torsk till vindkraftsfundamenten är större för könsmogen torsk jämfört med liten torsk samt att det saknas skillnad i tillväxt, kondition och födosammansättning mellan torsk

17 fångad vid vindkraftsfundament i jämförelse med torsk fångad i referensområden. Dessa studier visar att hypotesen i länsstyrelsens sakkunnigutredning att stor torsk till skillnad från liten torsk undviker eller tar skada av vindkraftverk är felaktig. Anledningen till att flera telemetribaserade studier av torsk i vindkraftsområden utförts endast på liten torsk är att det har varit svårt att fånga stor torsk, vilket kan förklaras av att stora individer är sällsynta idag på grund av intensivt fiske. Det saknas således grund att befara att stor torsk skulle undvika vindkraftverken under lektiden. Torsklek sker vidare i stim på öppet vatten och inte ansamlat kring födosöksområden såsom rev och vindkraftsfundament. Det sker även framgångsrik torsklek i Öresund. Det finns betydande ytor mellan kraftverken, ibland ca 600 1000 meter. Mark- och miljödomstolen har angett att den storvuxna torsken kan befaras undvika området. Det maximala avståndet inom vilket flyktbeteende hos torsk kan uppstå är 10 meter. Däremot är en eventuell maskering av kommunikation genom driftljudet teoretiskt möjlig inom 100 meters avstånd (endast vid höga vindstyrkor). Den sammanlagda ytan som teoretiskt skulle kunna exponeras för maskering motsvarar ca 7 % av det ansökta området, som i sin tur berör en försvinnande liten del av torskens lekområde i Kattegatt. Mark- och miljödomstolens resonemang om att ett eventuellt undvikandebeteende kan försvåra eller omintetgöra Kattegattorskens återhämtning är redan därför uppenbart ogrundad. Av bolagets riskbedömning avseende störningar från driftljudet på torskens kommunikation under lek framgår att endast en marginell andel av den lekande torsken, maximalt 0,1 %, kan exponeras för någon grad av maskering på grund av driftljudet. Torskynglen borde troligen ha försvunnit från området under juni, men enstaka individer skulle kunna finnas kvar. Påverkan kan dock jämföras med kylvattenintag till kärnkraftverk då miljoner torsklarver dras in. Varken verksamhetens anläggning eller drift kommer således att medföra någon negativ påverkan på torskbeståndet i Kattegatt. Påverkan på tumlare m.m. Havs- och vattenmyndighetens och Kammarkollegiets representant i tumlarfrågan målade under huvudförhandlingen i mark- och miljödomstolen upp ett antal scenarier om hur tumlaren kan komma att påverkas av verksamhetens anläggningsfas. Dessa framstår som kraftigt överdrivna utifrån att etableringsområdet inte utgör ett område av

18 något särskilt värde för tumlare och med beaktande av att tumlare som tillhör den aktuella populationen uppenbarligen förekommer i höga tätheter i områden som är utsatta för betydande antropogena ljud. Vidare beaktades inte de tänkta skyddsåtgärder bolaget senare åtog sig att vidta. Flertalet av de av myndigheterna presenterade teoretiska antagandena går dock varken att bevisa eller motbevisa på ett vetenskapligt godtagbart sätt på grund av den generella kunskapsbrist kring om och i så fall vilken betydelse olika påverkansfaktorer har för tumlarbeståndet. För att säkerställa att verksamhetens etablering inte medför någon påverkan på tumlarbeståendet har dock bolaget åtagit sig att använda ljuddämpande åtgärder ifall monopilepålning sker och lämnat in en beräkning som visar de effekter som en minskning av källjudet från pålning medför. Beräkningen utgår från forskning som visar de ljudnivåer där tumlare reagerar på ljud från pålning. Av sakkunnigutlåtande från Danmarks Nationale Center for Energi och Miljø vid Århus Universitet framgår bl.a. följande. Undervattensbuller från vindkraftsetablering kan påverka tumlare genom hörselnedsättning (tillfällig eller permanent) eller beteendepåverkan som leder till undvikande av området, men magnituden av påverkan beror framförallt på vald fundamentstyp. Pålning av monopilefundament och fackverksfundament utgör en kraftig om än tillfällig påverkan, medan anläggande av gravitationsfundament medför avsevärt mindre påverkan. Flertalet studier indikerar att tumlare reagerar negativt på pålningsljudet på minst 20 kilometers avstånd men att beteendeförändringar är tillfälliga och att tumlare återvänder till området inom några timmar till någon dag efter avslutad pålning. Flertalet studier visar också att det finns en övervägande sannolikhet att någon långtidspåverkan på tumlarbeståndet inte uppkommer från vindkraftsparker. Undersökningen avseende Nysted vindkraftspark, anlagd med gravitationsfundament, är behäftad med flera möjliga felkällor och kan inte användas som stöd för motsatsen. I studien från vindkraftsparken Egmond aan Zee har det konstaterats högre tumlartäthet i vindparksområdet efter anläggningsfasen jämfört med före. Detta kan antas bero på bättre tillgång till föda inne i parken på grund av reveffekten, men kan också bero på att vindkraftsparken utgör ett skydd för tumlare från sjöfarten och fisket. De negativa effekterna av undervattensljud kan begränsas på tre olika sätt: begränsning av källjudet, dämpning av ljudet och begränsning av det mottagna ljudet. Det effektivaste sättet är att begränsa källjudet

19 genom att använda andra typer av fundament än monopile eller genom att installera monopile med alternativa metoder (t.ex. vibro-piling). Dämpning av ljudet kan åstadkommas genom att använda bubbelridåer, kofferdam eller andra avskärmningsmetoder. Vid användande av t.ex. bubbelridåer bedöms avståndet för undvikandebeteendet reduceras till under 10 kilometer från pålningen. Begränsning av det mottagna ljudet går ut på att det säkerställs, t.ex. genom användande av tumlarpingers, sälskrämmor och ramp-up pålning, att tumlare inte uppehåller sig i närheten av fundament under pålningen. Av den till inlämnade kompletteringen av ansökan framgår vidare följande. Vibrationspålning medför en ljudreduktion i storleksordningen 10 20 db jämfört med traditionell pålning. Miljöpåverkan av vibrationspålning bedöms således vara likvärdig med ljuddämpande teknik, dvs. minskning av ljudpåverkans rumsliga utsträckning. Vid infästning av gravitationsfundament i havsbotten kommer inga höga ljudnivåer uppstå, men väl frigörelse av partiklar vilket kan medföra att även tumlare och knubbsäl lokalt och tillfälligt undviker områden med högst partikelkoncentration. Inga fysiska skador kan väntas förekomma för varken tumlare eller knubbsäl. Det planerade området utsätts dock regelbundet för bottentrålning varför marina organismer i området torde uppvisa en viss tolerans för denna påverkan. Användning av suction bucket vid infästning av fundamenten innebär att höga ljudnivåer inte uppkommer och den frigörelse av partiklar som uppstår är mindre jämfört med anläggande av gravitationsfundament. I Tyskland har utarbetats ett koncept för att skydda tumlare från ljudexponering vid konstruktion av havsbaserad vindkraft i Nordsjön. Baserat på vetenskaplig kunskap om hur tumlare påverkas av undervattensbuller från pålning har ett dubbelt gränsvärde för bullernivåer fastställts. Det gränsvärde som uppnås först ska tillämpas. Med bästa möjliga teknik kan ljuddämpningen förväntas bli minst 10 15 db men kan vara så hög som 15 20 db. Vid reducering av slagenergin i varje påslag kommer dämpning att ske med ytterligare 2 4 db. Det har i åtminstone tre studier visats att det är möjligt att vidmakthålla de tyska gränsvärdena för undervattensljud till skydd för marina däggdjur vid traditionell pålning av fundament med en diameter under eller lika med 6 meter. Lerbotten i det aktuella etableringsområdet medför vidare att

20 ljudutbredningsdämpningen kring Kattegatt Offshore är större än i södra Nordsjön. Även i Danmark pågår ett arbete med att ta fram riktlinjer för undervattensljud vid pålning i relation till marina däggdjur. I Sverige har relativt nyligen ett sådant arbete också initierats. Under huvudförhandlingen har bolaget tillagt bl.a. följande. Strömmarna i Kattegatt behöver beaktas vid val av bullreducerande åtgärd men problemet kan lösas. Dubbla strömmar kan innebära att anläggningstiden förlängs, men de förekommer inte hela tiden. Det föreslagna ljudvillkoret kommer att kunna uppfyllas med råge. Kostnaden med försiktighetsåtgärder är framförallt att installationsfartyget behöver användas längre. Fartyget kostar ca 150 000 200 000 euro per dag. Merkostnader för försiktighetsmåtten är medräknade i bolagets kalkyl. De beräkningar bolaget gjort indikerar att man klarar det tyska gränsvärdet för enkelslag om man dämpar pålningen eller på annat sätt minskar källjudet med 11 db. Om värdena överskrids kommer pålningen att stoppas. En omräkning utifrån modell för ljudutbredning på den aktuella platsen tyder på att ljudet vid 750 meters avstånd även utan vidtagande av ljuddämpningsåtgärder hamnar mellan 171 och 132 db (SEL-nivå). Februari valdes som exempelmånad vid beräkning av ljudutbredning oaktat att det då pågår torsklek eftersom det är en typisk extrem vinterprofil. Under hösten hamnar ljudutbredningen troligen någonstans däremellan om man även beaktar bottenförhållandena. Bolaget har åtagit sig att begränsa det mottagna ljudet genom användning av vedertagna tumlarpingers och sälskrämmor samt genom att använda sig av ramp-up metoden. Bolaget har också åtagit sig att vidta dämpningsåtgärder i samband med eventuell pålning av monopile. Såsom bolaget har utformat sin ansökan har mark- och miljödomstolen varit oförhindrad att vid behov föreskriva om ytterligare skyddsåtgärder enligt det första alternativet ovan eller utvidga åtagandet om dämpning till att omfatta även andra typer av pålar än monopile. Underlaget bekräftar att dämpning är en effektiv metod för att begränsa påverkan på tumlare varför fundamenten med tillämpning av dämpning, särskilt i kombination med begränsning av det mottagna ljudet, kan anläggas även med eventuell pålning utan att det medför risk för temporär eller permanent hörselnedsättning hos tumlare. Den lokala påverkan i form av tillfällig undflyendereaktion begränsas i så fall till en radie av mindre än

21 10 kilometer varför det inte finns någon risk för påverkan på de för tumlaren utpekade Natura 2000-områdena Stora Middelgrund och Lilla Middelgrund, som ligger som närmast 20 kilometer bort. Bolaget delar Havs- och vattenmyndighetens inställning till verksamhetens tillåtlighet och behovet av reglering av undervattensljudet under verksamhetens anläggningsfas. Det saknas kännedom om det totala antalet tumlare i Kattegatt-Bälthavet-Öresund men såvitt känt kan beståndet uppskattas till i storleksordningen 20 000 individer. Att det skulle finnas någon risk för påverkan på beståndet genom att ett begränsat antal tumlarindivider tillfälligt simmar bort från platsen för anläggningsarbetena, som dessutom inte utgör område av något särskilt värde för det aktuella tumlarbeståndet, får mot denna bakgrund och även med beaktande av försiktighetsprincipen bedömas vara helt uteslutet. Mark- och miljödomstolens tillämpning av artskyddsförordningen (2007:845) är endast relevant i förhållande till arter med högre hotstatus såsom tumlaren i Östersjön. Varken verksamhetens anläggande eller drift kommer således att medföra någon negativ påverkan på tumlarbeståndet i Kattegatt-Bälthavet-Öresund. Den närmare metodiken för kontroll och dokumentation av undervattensljud regleras dock lämpligen i samråd med tillsynsmyndigheten i samband med upprättandet av kontrollprogrammet. Samhällsekonomisk tillåtlighet Havet tar upp hela 90 % av den energi som lagrats i klimatsystemet mellan 1971 och 2010 på grund av utsläppen. Havets ekologi påverkas. Ökade koncentrationer av koldioxid försurar havet. Vindkraftverk till havs ger mer el än på land. Riksdagen har en tydligt uttalad målsättning att förnybara energikällor ska främjas. Genom denna inriktning är den övergripande samhällsnyttobedömningen av vindkraft redan gjord. Den bedömning som ska göras enligt 11 kap. 6 miljöbalken syftar till att hindra vattenverksamhet som inte är samhällsekonomiskt motiverad. Utrymme lämnas för en förhållandevis fri och därmed mångsidig bedömning. Det är inte fråga om en företagsekonomisk bedömning. Området för vindkraftsparken har stöd i den kommunala planeringen och utgör till stora delar riksintresse för vindbruk. Avvägningen kring den samhällsekonomiska tillåtligheten bör därför huvudsakligen gå ut på att säkerställa att de negativa effekterna av verksamheten inte överstiger den nytta som samhället bestämt att vindkraften har. Detta synsätt har stöd i Vattenverksamhetsutredningen (SOU 2014:35), enligt vilket en prövning enligt

22 11 kap. 6 miljöbalken bör leda till samma resultat som redan följer av de allmänna hänsynsreglerna och hushållningsreglerna i 2 4 kap. miljöbalken. Den beräknade produktionen kan uppgå till hela 700 GWh per år. Vilket värde verksamhetens betydande eltillskott och ökad försörjningssäkerhet ska åsättas kan inte anges exakt. Höjd elförsörjningssäkerhet i södra Sverige ska dock värderas mycket högt (Miljööverdomstolens dom i mål M 8879-99). Verksamheten bidrar vidare till omfattande besparing av utsläpp till luft. Det europeiska elnätet är sammanbyggt varför den aktuella verksamheten bidrar till att tränga ut fossila bränslen. Denna besparing har i målet beräknats till 415 miljoner kronor per år och överstiger således vida kostnaderna hänförliga till vattenverksamheten. Övriga fördelar utgörs bland annat av det skydd som verksamheten medför för torskens reproduktionsområde, ökad sysselsättning och skatteintäkter. Av underlaget i målet framgår att verksamheten inte kommer att medföra någon skada på torsk och tumlare. Såväl bolaget som dess samarbetspartner i projektet har gjort bedömningen att det föreligger långsiktiga förutsättningar för verksamheten även ur ett strikt företagsekonomiskt perspektiv. Bolagets presenterade beräkning i fråga om den samhällsekonomiska nyttan är avsedd att fungera som underlag för den övergripande bedömning som ska göras enligt 11 kap. 6 miljöbalken. Endast kostnaderna för arbeten i vatten ska medräknas, men projektet är samhällsekonomiskt lönsamt även om alla kostnader beaktas. Investeringskostnaderna kan inte jämföras med de som finns för Nordsjön där förhållandena är annorlunda med större djup och högre vågor. De uppskattade kostnaderna är i nivå med befintliga parker såsom Lillgrund och utgår ifrån en schablon som har utarbetats av Elforsk. Enligt bolagets bedömning kommer projektet inte att påverka turismen och därför har inte detta räknats in i den samhällsekonomiska kalkylen som bolaget gjort. Bolaget har inte fått några siffror över tänkta skador från yrkesfiskare. Enligt beräkningar baserade på landningsdata som redovisades vid tidigare prövning handlar det dock om små siffror. Elcertifikatet är medräknat med 15 20 öre fram till år 2030 och därefter med ett par öre. Merparten av intäkterna beräknas komma från såld el. Flaskhalseffekter i elnätsystemet är medräknade. Beräkningarna har gjorts utifrån att monopile används som fundamenttyp.

23 Gällande detaljplan Detaljplanen för Skottarevet, som omfattar delar av området för ansökt verksamhet, har den 26 maj 2015 upphävts av Kommunfullmäktige i Falkenbergs kommun. Beslutet har dock inte vunnit laga kraft. Övrig påverkan Påverkan på rödlistade arter har beaktats och värderats i miljökonsekvensbeskrivningen. Bolaget kommer inte att vidta några muddringsarbeten i mudderdeponin som finns inom det sökta området. Redan idag finns det 6 8 kablar i Ätrans mynning samtidigt som vandrande fisk och ål har ökat. Vandringen riskerar i vilket fall inte skärmas av då det aktuella området där kabeln placeras kan rundas. Kabelkorridoren ligger vidare inte i Ätrans utmynning. Kabeln till land kommer inte att dras genom förorenade områden. Kabeldragning i lösa massor är mycket lättare. Kabeln kommer att plöjas ner till 1 meters djup. Prover tagna i kabelkorridoren på 2 centimeters djup visar att sedimenten inte är förorenade. Djupet för proverna har bedömts lämpligt av bolagets experter. Det är allmänt accepterat att teorin om att ålens elektromagnetiska karta störs av kablar inte gäller. Märkta glasålar från England har placerats i svenska vatten utan att det har upptäckts skillnader i hur de simmar eller när de börjar simma. Experter anser därför att ålar använder sig av flera sätt att hitta utöver den elektromagnetiska kartan. I vart fall används den elektromagnetiska kartan på en stor skala varför en meter kabel inte förändrar den större kartan. Enligt uppgift från ålforskare Niklas Sjöberg vandrar inte Östersjöns ål längs med Hallandskusten utan i djupvatten. M H har hänvisat till förekomsten av ett antal ryggradslösa djur som skulle finnas i området. När det gäller ryggradslösa djur har historisk data (mellan åren 1900 2015) hämtats från Artportalen för bottenfauna utmed svenska västkusten. Utifrån denna information kan konstateras att arterna Abra prismatica och Euspira pallida noterats vid ett tillfälle inom området för Kattegatt Offshore. I övrigt har inga av de ryggradslösa djur som M H hänvisat till rapporterats från havsbottnarna inom Kattegatt Offshores planerade vindkraftverk.

24 Naturvårdsverkets metod för att beräkna buller är inte tillämpligt i detta fall. Det finns inte några specifika krav fastställda eller rekommendationer av myndigheterna rörande omfattningen av nödvändiga fågelstudier på varken rastande eller flyttande fåglar före uppförande av vindkraftverk. Det har framförts mycket åsikter om på vilket sätt och hur mycket studier som ska göras. Den aktuella platsen kan inte betraktas som en utsjöbank då djupet överstiger 10 meter. Därför kan inte krav ställas att området ska inventeras på rastande fåglar utöver det som redan gjorts. Erfarenheterna från befintliga vindkraftsparker till havs visar att flyttande fåglar oftast väjer för kraftverken både dag och natt och därmed undgår riskerna för ökad mortalitet. Sjöfåglarna och de passerande landfåglarna bedöms följa samma mönster. Parken medför därför inte ökad kollissionsrisk. En omfattande radarstudie som genomfördes i Danmark visar att det planerade området inte alls berörs av hela områdets huvudsträckvägar för flyttande fåglar. Ett betydande antal sjöorrar förekommer längs den halländska kusten. Området är dock ur internationellt perspektiv av ringa betydelse för arten. Ingen svensk lokal når kriteriet för internationell betydelse. Förekomsten i Halland är starkt koncentrerad till Laholmsbukten med stundom betydande förekomster norrut till Marstens Kummel söder om Falkenberg. Endast spridda observationer förekommer från kusten mellan Falkenberg och Varberg. Smålommen förekommer allmänt efter den halländska kusten under flyttningsperioderna på våren men den är mycket sparsamt företrädd som övervintrare. De flyttande smålommarna koncentreras främst i Laholmsbukten där stora flockar samlas innan de flyttar in över land. Längre norrut förekommer inga större koncentrationer av rastande smålommar även om ett relativt betydande antal ibland kan passera söderut under vårflyttningen. Övriga sjöfåglar har observerats i normalantal och koncentrerat till de strandnära områdena. Den planerade vindkraftsparken kommer inte att medföra negativa effekter på rastande och övervintrande sjöfåglar. Området utnyttjas som rast-/övervintringsställe endast av ett mindre antal fåglar. Villkor Bolaget har inte några synpunkter på Havs- och vattenmyndighetens förslag till tillägg till villkor 5. Bolagets förslag på villkor om användande av skrämmor får anses överspelat och hanterat i och med Havs- och vattenmyndighetens tillägg till villkor 3 (villkor 5 i bolagets förslag). Verksamhetsområdet utgör inte en enda ljudkälla. Det är

25 ett område om 750 meter runt varje källa som är relevant. Förslaget att gränsvärdet för undervattensbuller ska uppnås i verksamhetsområdets yttergräns är praktiskt omöjligt att uppfylla och irrelevant för det man försöker uppnå. Bolaget avser att anlägga en position åt gången. Bolaget åtar sig inom det allmänna villkoret att gräva eller plöja ner kabeln. Syftet med förbudet mot kontinuerlig hindersbelysning är att undvika sådan hindersbelysning som kommunen inte kan acceptera. Begreppet kontinuerlig ska ses i motsats till behovsstyrd. Bestämmelserna kan ändras då andra metoder används i andra länder, t.ex. belysning anpassad till sikt- och väderförhållanden. Undantag för behovsstyrda system har meddelats tidigare och de fungerar. Om bolaget inte får dispens för radarstyrd hindersbelysning gäller den lägre höjden för vindkraftverken som inte kräver högintensiv hindersbelysning. Villkor 11 handlar om skärmning. Villkor 13 ansluter sig till fast praxis vad gäller buller från vindkraftverk. Som byggarbetsplats i föreslaget villkor 13 avses den plats där man arbetar. Samråd enligt villkor 15 bör inte omfatta tillsynsmyndigheten. Bolaget motsätter sig villkor om att arbeten inte får ske under två på varandra följande år. Avsikten är dock att anläggningsarbeten ska klaras av under en säsong. Länsstyrelsens föreslagna villkor 7 behövs inte. Frågan om att vindkraftsparken ska ha rundade hörn är överspelat efter en senare rapport. Villkor 9 enligt länsstyrelsens förslag behövs inte då verken inte är placerade på land utan långt ut från kusten. Förslaget bygger på ett antagande att fladdermössen kunde dras till vindkraftverken t.ex. av insekter. Antagandet är inte motiverat. I andra hand bör prövotid föreskrivas. Rättegångskostnader i mark- och miljödomstolen När det gäller grunderna för överklagandet av rättegångskostnader har bolaget hänvisat till vad som anförts i mark- och miljödomstolen enligt följande. Det är enligt praxis endast undantagsvis som en motparts egna utredningskostnader utgör ersättningsgilla rättegångskostnader. Mark- och miljödomstolen har den 7 november 2013 slagit fast att utredningen är tillräcklig för att myndigheterna ska kunna yttra sig över ansökan jämte miljökonsekvensbeskrivning och avslagit Havs- och vattenmyndighetens yrkande om förordnande av sakkunnig. Trots detta har myndigheten lämnat en framställan om sakkunnigutredning till Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Det är oförenligt med principen om sökandens ansvar för framtagandet av prövningsunderlaget i målet om bolaget ska åläggas att, utöver det egna materialet,

26 även bekosta framtagandet av samma eller sämre material genom motpartens försorg. Bolaget bestrider därför att utge ersättning till Havs- och vattenmyndigheten för sakkunnigutlåtandet om Kattegattorsk. Vad gäller P Ls förberedelse och medverkan vid förhandlingen, som företrädare för L G m.fl. har det uppenbart berört även frågor som inte omfattas av prövningen av vattenverksamhet. Tidsåtgången står inte i relation till den översiktliga redogörelsen som Lundgren lämnat av huvudmännens intresse i förhållande till sökt verksamhet. Havs- och vattenmyndigheten Den aktuella lokaliseringen är känslig, vilket framgår av danska studier baserade på satellitmärkning av djur tillhörande tumlarpopulationen Kattegatt-Bälthavet-sydvästra Östersjön. Studien visar att två tydligt avgränsade områden i Kattegatt och Öresund är av särskild vikt för könsmogna honor. Ett av dessa två ligger inom ett sådant avstånd från Kattegatt Offshore att buller under anläggningsfasen löper stor risk att orsaka negativ beteendepåverkan på individer som befinner sig i området. Eftersom undflyendereaktioner på upp till 20 kilometer avstånd har detekterats ligger även det viktiga fortplantningsområdet kring Stora Middelgrund och Röde bank inom den radie där man riskerar att buller i samband med anläggningsfasen får beteendepåverkan på de djur som uppehåller sig inom området. Beteendepåverkan kan leda till att individer dör eller att hela populationer påverkas exempelvis när en vuxen hona och kalv som är beroende av att få dia för sin överlevnad skräms isär eller att tumlare skräms bort från ett för populationen viktigt område under en längre tid. Kalvar har mindre energireserver än vuxna djur och dör inom några dagar om de inte får di. Detta innebär att områden som nyttjas av vuxna honor är särskilt känsliga för beteendemässig störning. Natura 2000-området Stora Middelgrund-Röde Bank är särskilt utpekat att skyddas som viktig för Kattegattpopulationen av tumlaren och särskilt för vuxna honor är området ett av de viktigaste sett över hela året. Det är enligt artskyddsförordningen förbjudet att skada eller störa tumlaren, särskilt under parnings- och uppfödningsperioder. Inom Natura 2000-området ska tumlaren även tillförsäkras en gynnsam bevarandestatus. Enligt EU-kommissionens