Namn på stort och smått

SKRIFTER UTGIVNA AV INSTITUTET FÖR SPRÅK OCH FOLKMINNEN NAMNARKIVET I UPPSALA SERIE B:12 Namn på stort och smått Vänskrift till STAFFAN NYSTRÖM den 11 december 2012 Redigerad av Katharina Leibring (huvudred.), Leif Nilsson, Annette C Torensjö & Mats Wahlberg Uppsala 2012

Utgiven i samarbete med Lantmäteriet, Gävle. Typografi & layout: Muriel Bjureberg. Omslag: Staffan Nyström vid Wallenbergmonumentet utanför FN:s högkvarter i New York i samband med den tionde FN-konferensen om geografiska namn. Foto: Leif Nilsson 2012. Abstract Namn på stort och smått. Vänskrift till Staffan Nyström den 11 december 2012. (All names great and small. A tribute to Staffan Nyström, December 11, 2012. Edited by Katharina Leibring (main ed.), Leif Nilsson, Annette C Torensjö & Mats Wahlberg.) Skrifter utgivna av Institutet för språk och folkminnen, Namnarkivet i Uppsala, Serie B:12. Uppsala 2012. XVI, 340 pp. ISBN 978-91- 86959-06-7. The present volume comprises thirty-four articles written to celebrate the sixtieth birthday of Professor Staffan Nyström, holder of the chair of Scandianavian onomastics at Uppsala University. Fifteen of the articles deal with place-names: Från bygd till distrikt, by Thorsten Andersson; Toppnamn i Flen och annorstädes. Från Flenberget till Stora Lappkärrsberget, by Lennart Dehlin; Lövånger och andra forntida namn i det västerbottniska kustlandet. Tankar och eftertankar kring ortnamn och förhistoria, by Lars-Erik Edlund; Sya och Normlösa. Två dunkla svenska ortnamn, by Lennart Elmevik; Betydelseutvecklingen av ordet myr i Stångenäs härad i Bohuslän, by Birgit Falck-Kjällquist; Sjöar på A, by Staffan Fridell; Cappi på KP. Namn i Göteborgsområdet använda av ungdomar, by Maria Löfdahl; Sjönevad i Halland, by Eva Nyman; Ortnamnslån och ortnamnsanpassning - två sidor av samma mynt?, by Alexandra Petrulevich; Girigbuken och Nattkappan, by Elin Pihl; Ortnamnsbildning och ortnamnsbruk hos barn i en Stockholmsförort, by Lennart Ryman; Kornan, Mälaren och Slänningen. Tre uppländska sjönamn, by Svante Strandberg; Namn på vattensamlingar och myrar i Flói på södra Island, by Svavar Sigmundsson; Kattens betydelse för våra ortnamn, by Mats Wahlberg; and Bergslagen och annat olagligt, by Per-Axel Wiktorsson. Another nine essays concentrate on personal names:... men Rosenknopp, Rosentagg kan ingen gärna kalla sig. Från Esaias Tegnér d.y. till dagens efternamnsbildning, by Eva Brylla; Cecilia Lind. Ett exempel på dubbelt idolnamn, by Linnea Gustafsson; Personnamn i inskrifterna på runföremålen

från Sigtuna, by Helmer Gustavson; Tysken som blev trilsk. Ett runsvenskt namnproblem från Mörkö (Sö 22), by Magnus Källström; Staffan och andra. Om associationer till förnamn, by Leila Mattfolk; Från Sigge vid bruket till Svine-Sigge. Namnfraser i 1600-talets Sörmland, by Kristina Neumüller; Namngivning och manlig identitet i Vôlsunga saga, by Agneta Ney; Grevinnorna Plåt och Plunta och Fullriggarn. Binamn i 1900-talets Sigtuna, by Agneta Sundström; and Till tolkningen av personnamnet suan på Vanstastenen (Sö 254) by Henrik Williams. Six of the articles deal with name planning: Slånbärsvägen är fortfarande Slånbärsan. Ett namnbyte tio år senare, by Karolina Andersdotter; Staffan Nyström som namnberedare i Stockholm, by Lars Cleve, Carina Johansson and Harald Norbelie; Firenze på norsk og Florens på svensk. Utanlandske stadnamn på norsk, by Botolv Helleland; Något om gatunamnsbytena i Budapest 2011 och deras bakgrund, by Björn Lundqvist; Adress något mångtydigt med ortnamn i nyckelroll, by Leif Nilsson; and Beslutsfattarens dilemma, by Annette Torensjö. Two articles focus on so-called other names (animal names and names of rock groups): Staffan i den svenska kattnamnsskatten, by Katharina Leibring, and Solen skiner och Grisen skriker. Namn på svenska rockgrupper 1960 2000, by Per Vikstrand. Finally, one article discusses an Old Scandianavian word and dismisses it as a personal name: Ødhbøn på villovägar. Om ett sällsynt ord i fornsvenskan och dess öden i den svenska nordistiken (med en utblick mot forndanskan och fornvästnordiskan), by Lena Peterson, and one article is concerned with several name categories: Namn under en dag, by Terhi Ainiala. Keywords: bynames, cats names, exonyms, field-names, good place-name practice, hydronyms, name phrases, name planning, name theory, name usage, names of rock groups, nature names, parish names, personal names, place-name advisory board, place-names, runic inscriptions, runology, settlement names, surnames, urban names. respektive författare 2012 Kartor Lantmäteriet, Gävle 2012. Medgivande I 2009/0714. ISSN 0347-2027 ISBN 978-91-86959-06-7 Tryckt av Davidsons tryckeri AB, Växjö 2012

Staffan i den svenska kattnamnsskatten Av Katharina Leibring 1. Inledning Under de senaste decennierna har samma populära personnamn i allt högre grad börjat användas både som djurnamn och som namn på barn i Norden. Detta har påpekats av bl.a. Ann-Christin Mattisson 1999, mig själv (Leibring 2001 och 2007), Johanna Othén 2007 och Marianne Blomqvist 2011 (om husdjur i Svenskfinland). I den här uppsatsen studerar jag vilka personnamn som också används vid namngivning av sällskapsdjur, begränsat till katter, i dagens Sverige. Några större utredningar om vad svenska katter heter eller hette tidigare finns ännu inte utgivna, men i Gunnar Brobergs (2004) magistrala verk om katten i Sverige behandlas kattnamn vid flera tillfällen (a.a. särskilt s. 260 ff.). Blomqvist (2011) visar med många exempel på hur kattnamnen har förändrats från 1800-talets slut till idag i Svenskfinland. Också Eva Villarsen Meldgaards (1994) bok om danska kattnamn ger insikter i vilka namn och namntyper som använts i Danmark. 2. Material Vad namnges svenska katter till idag? Och vilka källor finns för att få reda på detta? Jordbruksverket, som administrerar det centrala hundregistret där alla svenska hundar ska finnas, håller inget motsvarande för katter. Dock hamnar alla katter som id-märks och registreras i Svenska Kennelklubbens (sic!) kattregister. Där förtecknas idag ca 600 000 katter, men registret är inte tillgängligt för sökning på namn (www.skk.se). Försäkringsbolaget Agria publicerar årliga listor över de vanligaste namnen som deras kunders katter bär, och jag har använt mig av dem som primärt undersökningsmaterial. Topplistorna omfattar femtio namn för honkatter och lika många för hankatter, ett inte alltför omfattande material, men ändå tillräckligt för att ge intressanta resultat. Ur källkritisk aspekt kan det vara värt att påpeka att Agrias namnlistor enbart omfattar namn på försäkrade katter, alltså katter som värderas högt av sina ägare. Förmodligen innebär det en viss snedvridning jämfört med om namnen på en ännu större del av Sveriges katter hade undersökts. Tyvärr vill inte Agria uppge hur många katter som listorna omfattar (e-post 2012-05-08). Eftersom bolaget säger sig handha mer än hälften av alla försäkrade djur i Sverige (www.agria.se), har jag dock bedömt att materialet är tillräckligt stort

142 Katharina Leibring för att vara användbart. Såväl Othén (2007) som Egenvall (1999), vilka ur olika aspekter undersökt hundar utifrån Agrias fullständiga databaser, har kommit till slutsatsen att topplistorna ger en god bild av hela materialet. Namnen på 2011 års topplistor har jag jämfört med Agrias topplistor från 2001, något som visade sig vara givande. För att få en uppfattning om vilka andra personnamn som används som kattnamn har jag även följt trådar på ett par diskussionsforum på Internet. Det brukar anföras (t.ex. Meldgaard 1994 s. 26 f.) att väl fungerande kattnamn ska innehålla något av eller båda ljuden /i/ och /s/. Jag undersöker om detta tycks ha inverkat på valet av de kattnamn som utgörs av personnamn. 3. Namnförråd 2011 3.1. Namn på honkatter De tio vanligaste namnen på honkatter i Agrias lista är: Smulan, Doris, Maja, Smilla, Selma, Molly, Sally, Alice, Stella och Elsa. Nio av namnen är kvinnliga förnamn, även om Maja också har en stark kattnamnskoppling genom Gösta Knutssons litterära katt Maja Gräddnos. Det enda namnet utan personnamnskaraktär är Smulan. Av de nio flicknamnen är fyra bland de tio vanligaste namnen givna till flickor under 2011 (Alice, Maja, Elsa och Molly). De övriga fem namnen är, alla utom Smilla, namn på uppåtgående som flicknamn; Stella och Selma finns på topp-hundra-listan, dit också Doris och Sally är på väg. Det tycks vara en ganska god överensstämmelse mellan namnen på den lilla i vaggan och de små i kattkorgen. Ser man på hela kattnamnsmaterialet bildar Smulan tillsammans med namnen Sessan, Busan, Mysan, Flisan och Skrållan en egen grupp av namn med smeknamnskaraktär och ändelsen -an. Dessa sex namn, samt namnen Dixie, Kattis, Nala och Tequila är de enda namn som inte samtidigt återfinns på listorna över namn som givits åt fler än tio flickor något av de senaste fem åren. Namnet Nala är hämtat från Disney-filmen Lejonkungen där Nala är en framträdande lejoninna och huvudpersonen Simbas käresta. Tequila har nyss godkänts som förnamn till en flicka, och Kattis är en vanlig smekform till Katarina. 40 stycken, hela 80 % av de populära honkattsnamnen, är alltså också, eller framförallt, namn som används för att namnge småflickor. 28 av namnen finns på topp-hundra-listan, somliga av dem på väg upp och andra på väg ner. Att korrelationen mellan kattnamn och småflicksnamn inte är helt perfekt är inte så underligt, eftersom kattnamnslistan ju omfattar individer som kan vara både tio och femton år gamla. Ser man till flicknamnen under topp-hundra-listan visar de flesta namnen en uppåtgående kurva. De enda namn som har en vikande trend

Staffan i den svenska kattnamnsskatten 143 bland flickorna är Kajsa och Smilla. Att där finns så många upp-namn kan möjligen kopplas till hypotesen om att nya eller nygamla namn ofta är populära som namn på sällskapsdjur en tid innan de ges till barn. Jag återkommer till detta nedan. 3.2. Namn på hankatter Bland hankatternas namn finns också många populära pojknamn, men andelen är inte lika påfallande hög som bland honkatterna. De tio vanligaste hankattsnamnen 2011 var: Sigge, Sixten, Nisse, Simba, Frasse, Findus, Tiger, Bosse, Sune och Ozzy. Här finns fyra välkända kattnamn: Findus, Frasse, Simba och Tiger, två pojknamn från topp-hundra-listan (Sigge och Sixten) samt fyra pojknamn utanför listan. Av dem är tre, Bosse, Ozzy och Sune, på svag uppgång med fler än tio bärare de senaste åren, medan Nisse inte under något år på 2000- talet givits till fler än tio bärare. (Formen Nils är dock på plats 27 bland 2011 års pojknamn.) Namngivningen av hankatter förefaller att vara mer varierad med flera olika namnkällor. Drygt hälften av namnen utgörs av pojknamn, varav dock vissa också bärs av kända katter (Pelle, Måns, Gustav), vilket gör dem svårare att kategoribestämma. Förutom de traditionella kattnamnen dit jag också räknar namn som Sotis, Tusse och Trisse finns flera namn efter kända personer och idoler, såväl verkliga som fiktiva. Några exempel är Zorro, Messi, Tarzan, Figaro, Lucifer och Rocky. Det tycks inte vara lika populärt att använda de vanligaste pojknamnen som kattnamn som det är att låna populära flicknamn. De enda namnen från pojkarnas topp tio är Oskar och Hugo. Jämför man med hela topp-hundra-listan överensstämmer 15 namn mot 28 flicknamn. Intressant är att bland de övriga pojknamnen alla utom det redan omtalade Nisse är namn på uppgång. På kattnamnslistan finns bl.a. namn utan tidigare eller med bara svag hävd som förnamn i Sverige: Dexter, Diesel, Morris, Texas. Namnen Elvis och Ozzy kan också höra hit även om de kanske främst är att räkna som idolnamn. Som kontrast döps både pojkar och hankatter, förutom de här nämnda nya namnen, också till Sture, Sune och Svante, namn som nu tycks återkomma efter ett par generationer av glömska. Att fler riktigt populära flicknamn än pojknamn också nyttjas som kattnamn kan höra samman med de just nu populära namnens längd och struktur. Flicknamnen är generellt sett kortare och djurnamn brukar oftast inte ha fler än två stavelser. Fast namnen Lukas och Liam (tvåa resp. sjua 2011 på pojknamnslistan men utanför kattnamnslistan) skulle väl passa lika bra som kattnamn som Molly och Wilma?

144 Katharina Leibring 4. Kattnamn 2001 jämfört med 2011 Den lista som Agria publicerade 2001 över de 100 mest populära kattnamnen var inte uppställd efter kön, vilket ledde till en övervikt för vad som kan tolkas som namn på hankatter. Därmed inte sagt att katter inte kan ges könskonträra namn. Listan omfattar 59 maskulina namn, 39 feminina och 2 enligt min uppfattning könsneutrala namn (Pepsi och Skorpan). Bland honkattsnamnen fanns 28 namn som kan betraktas som egentliga flicknamn och 30 som pojknamn. Av dem återfinns 16 respektive 20 tio år senare. Cirka en tredjedel av människonamnen har alltså ramlat ur kattnamnstoppen. De namn som försvunnit är främst namn som var populära som flicknamn på 1990-talet och där vissa (som flicknamn) behållit eller ökat sin popularitet: Agnes, Amanda, Ebba, Emma, Felicia, Frida, Julia, Lina och Siri. Samtliga finns på hundra-itopp 2011. De tre smekformerna Fia, Sissi och Tessan har inte givits som dopnamn men fanns som populära kattnamn 2001. Bland de försvunna hankattsnamnen 2011 jämfört med 2001 finns pojknamnen Amadeus, Emil, Hampus, Kalle, Kasper, Lukas, Oliver, Pontus, Rasmus och Simon, vilka alla utom Amadeus och Kasper hörde till de hundra vanligaste pojknamnen 2001. År 2011 var fortfarande de flesta av dessa namn kvar som populära pojknamn på samma sätt som de flesta flicknamnen finns kvar. Kattnamnstoppen tycks alltså ha förändrats något snabbare än barnnamnstoppen, åtminstone beträffande vilka människonamn som är särskilt populära som kattnamn. Traditionella djur- och kattnamn som försvunnit från 2001 till 2011 är Missan, Pyret, Snuttan, Tussan och Tussi (honkatter), Pepsi och Skorpan (könsneutrala) och Caesar, Hobbe, Kurre, Misse, Murre, Pricken, Putte, Pysen och Sudden (hankatter). De enda nytillkomna djurnamnen 2011 är Blixten och Nala. 16 namn har alltså försvunnit och bara två tillkommit. Något fler nya idolnamn som Figaro och Lucifer ses 2011, medan Mozart och Simson är de enda i den kategorin som ramlat ur listan. Det är ganska uppenbart att namntoppen för katter i Agrias material rejält har förskjutits till att innehålla fler människonamn och att de traditionella kattnamnen har förlorat i popularitet. 5. Vilka personnamn blir populära som kattnamn? Att de så att säga vanliga personnamnen har varit frekventa som kattnamn i åtminstone hundra år visar Blomqvist (2011 s. 51 f.) och namnen i T. S. Eliots dikt The naming of cats från 1940. Något som inte var lika påtagligt tidigare är dagens tydliga överensstämmelse mellan populära kattnamn och populära babynamn. Det är särskilt påtagligt när det gäller flicknamn där, som jag visat, både namn i toppen och namn på väg upp används om honkatter. Johanna Othén

Staffan i den svenska kattnamnsskatten 145 (2007) har pekat på samma fenomen beträffande namn på flickor och tikar. Bland namn på hankatter ses en delvis liknande bild med populära pojknamn, men där finns också en tendens till att namn som ännu inte nått toppen men är på väg upp tas i bruk som kattnamn. Några exempel här är Dexter, Diesel, Morris, Sture och Sune. På katternas topplistor finns nästan inga personnamn som inte också används som babynamn. Det enda undantaget är Nisse, smekform till det populära Nils. Att Nisse inte används som namn småpojkar idag kan hänga ihop med att namnet används som efterled och även simplex i ofta nedsättande appellativ (Kotsinas 1998 s. 140, Hellsing, Hellquist & Hallengren 2005 s. 310 f.). De båda smekformerna Bosse och Lasse förekommer däremot både som pojknamn och kattnamn idag. Måhända har Nisse som kattnamn ersatt det tidigare vanliga Misse, som idag kanske används mer som ett appellativ eller i allmänt tilltal till katter. 5.1. Kattnamnens fonologi Som nämnts i inledningen har det hävdats att kattnamn ska innehålla något av ljuden /i/ och /s/ för att fungera bra vid kommunikation med djuret. Innebär detta också att de människonamn som ges oftast innehåller dessa ljud? Av topplistornas namn framgår att 37 honkattnamn och 42 hankattnamn innehåller något eller båda. /S/ är vanligast och finns i 28 honkattnamn och 38 hankattnamn. Namn med båda ljuden förekommer i 13 respektive 19 fall. Ljuden finns i fler namn på hankatter än på honkatter vilket nog kan bero på att det bland de populära flicknamnen är flera utan dessa ljud (Maja, Freja, Nova). Om ljuden är överrepresenterade jämfört med namnbeståndet i sin helhet är svårt att avgöra, men otvetydigt förekommer de i många av de personnamn som bärs av katter. 5.2. Kriterier för att personnamn ska bli populära som kattnamn Bland de kriterier ett personnamn ska uppfylla för att bli ett populärt kattnamn finns dessa: det ska vara ett populärt flicknamn (eller, om än i lägre grad, pojknamn) det ska vara ett namn på uppåtgående, särskilt pojknamn, antingen nybildat eller med en renässans enligt hundraårscykeln det får gärna innehålla bokstäverna /i/ och /s/ det finns ofta en fiktiv förebild, ibland en katt eller annat djur, i film, serier eller litteratur

146 Katharina Leibring 6. Staffan som kattnamn Hur stämmer dessa kriterier in på namnet Staffan? Det enda villkor som uppfylls är att bokstaven /s/ ingår. Någon fiktiv *Staffan Katt har jag inte lyckats lokalisera, inga fiktiva djur som bär namnet Staffan överhuvudtaget. Namnet var som mest populärt på 1940- och 1950-talen (Allén & Wåhlin 1995 s. 200) och har under inget år från 1998 givits till fler än tio bärare (www.scb.se). Det är alltså inget populärt babynamn idag och borde inte heller vara på uppåtgående än enligt regeln för hundraårscykeln. Icke desto mindre har jag via Internet lokaliserat åtminstone tre katter som under senare år burit detta namn. På hästsajten Bukefalos tråd om det roligaste kattnamnet (www.bukefalos.com) skriver signaturen Barracuda 2009-07-10:»En bekant till mig hade en katt som hette Staffan, men hon rymde. Katthonan Staffan, alltså.» Det är ett fint exempel på att namn används könskonträrt på katter, ett bruk som går igen i flera inlägg i trådarna. Staffan är också ett namn som ytligt grafiskt, om än inte uttalsmässigt, går väl in i en vanlig form för namn på honkatter (Busan, Mysan osv.) Och på www.familjeliv.se:s tråd»tips på coola kattnamn» skriver Bc owner 2010-06-12 om sin beklagligtvis omkomna katt:»staffan hane (Min lille ligist som blev påkörd för ett par veckor sedan. Stor sorg.)» Dessutom finns en katt med namnet Staffan på ett klipp på youtube. Namnet Staffan tycks alltså vara fullt funktionellt som kattnamn trots att så få av popularitetskriterierna uppfylls. 7. Kattnamn på Internet Det är kanske inte så förvånande att det på en föräldrasajt som Familjeliv, där ju ofta val av namn på det blivande eller nyfödda barnet ventileras, också finns en tråd om kattnamn. Ska ett barn namnges kan det passa bra att namnge en katt eller hund; mycket av namnskatten är ändå gemensam. Vad som framgår av inläggen här, och också av olika kattägarsajter, är att kattnamnsfloran är betydligt mer varierad än vad toppnamnlistorna kan visa. Hankatten Staffans ägare Bc Owner har också haft katterna Bengt, Hjalmar och Iris, samt katter med namnen Snuten, Fräsan, Jojo och Snöret. Han/hon använder sig alltså av både personnamn och mer traditionella kattnamn. På de här nämnda sajterna finns förutom en stor mängd personnamn också humoristiska djurnamn av den gamla typen Nix och Gissa vilka redan Johan Nordlander (1880 s. 422) omtalar som namn på hundar. Uppkallelse efter olika slags idoler, allt från Jesus över Chagall till Quadrophenia, förekommer flitigt liksom konkreta appellativ (Mannagryn, Havregryn och Risgryn) t. ex. i gruppnamngivning till kullsyskon.

Staffan i den svenska kattnamnsskatten 147 8. Avslutning Populära kattnamn och barnnamn följs ofta åt i dagens Sverige. Också en mängd andra personnamn, som Staffan, tas i bruk vid djurnamngivning. Det finns dock fortfarande många kattägare som visar omsorg och uppfinningsrikedom i sin namngivning och söker sig utanför de moderiktiga personnamnens trånga ram. Katter namnges utifrån skilda aspekter och tilldelas både vardagliga och fantasifulla namn. Till sist är det måhända så att det är det tredje, för oss hemliga namnet,»the deep and inscrutable singular Name» (T. S. Eliot 1940) som katten själv anser sig bära. Källor och litteratur Allén, Sture & Wåhlin, Kristian, 1995: Förnamnsboken. 3 uppl. Stockholm. Blomqvist, Marianne, 2011: Våra fyrfota vänner har också namn. Helsingfors. (Skrifter utg. av Svenska folkskolans vänner 190.) Broberg, Gunnar, 2004: Kattens historia. Stockholm. Egenvall, Agneta, 1999: Canine health, disease and death data from a Swedish animal insurance database. Uppsala. (Acta Universitatis agriculturalae Suecicae. Veterinaria 56.) Eliot, T.S., 1940: The naming of Cats. I: Old Possum s book of practical cats. London. Hellsing, Birgitta, Hellquist, Magdalena & Hallengren, Anders, 2005: Bevingat. Från Adam och Eva till köttberget. Stockholm. Kotsinas, Ulla-Britt, 1998: Norstedts svenska slangordbok. Stockholm. Leibring, Katharina, 2001: Ronja och Linus barn, hund eller katt? I: OUN 20 s. 5. 2007: Inte bara Måns och Missan. Något om kattnamn. I: Bodil lajv. Festskrift till Bodil Nildin-Wall den 18 januari 2007. Red. Marlene Hugoson. Uppsala. Mattisson, Ann-Christin, 1999:»Kom nu Monika så går vi!» Om namngivning av hundar. I: Runor och namn. Hyllningsskrift till Lena Peterson den 27 januari 1999. Red. av Lennart Elmevik & Svante Strandberg Uppsala. (Namn och samhälle 10.) Meldgaard, Eva Villarsen, 1994: Kattens navne. 2000 danske kattenavne. Værløse. Nordlander, Johan, 1880: Norrländska husdjursnamn samlade ock ordnade. I: SvLm 1:9. S. 374 445.

148 Katharina Leibring Othén, Johanna, 2007: Lisa och Linus, Lady och Lufsen. En studie av vårt samtida kynonomastikon. C-uppsats vid Inst. för Nordiska språk, Uppsala universitet ht 2007. www.agria.se www.bukefalos.com/f/showthread.php?t=1029412 (Läst 2012-05-02) www.familjeliv.se/forum-23-82/.52919208.html (Läst 2012-05-02) www.scb.se www.skk.se

Förkortningar Arbeten som tas upp i denna lista finns i regel inte med i de enskilda artiklarnas referenslistor. AN = Afdeling for Navneforskning, Nordisk Forskningsinstitut, København ANF = Arkiv för nordisk filologi APhS = Acta philologica Scandinavica AS = Anthroponymica Suecana bek = beskrivning till ekonomisk karta BK = Bergens kalvskinn. Utg. av F. Hødnebø (1989) BNF = Beiträge zur Namenforschung BSH = C. G. Styffe, Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver BØ = Bustadnavn i Østfold DAG = Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg, SOFI DAL = Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, SOFI DAUM = Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå, SOFI db = dombok DD = Diplomatarium Danicum DDa1 = Diplomatarium Dalekarlicum DGP = Danmarks gamle Personnavne DI = Diplomatarium Islandicum DMS = Det medeltida Sverige DN = Diplomatarium Norvegicum DRA = Rigsarkivet, København DRAp = pergamentsbrev i DRA DS = Danmarks Stednavne DSt = B. Jørgensen, Danske stednavne (3. udg., 2008) DSÅ = J. Kousgård Sørensen, Danske sø-og ånavne (1968 96) ek = ekonomisk karta FMU = Finlands medeltidsurkunder FRA = Riksarkivet, Helsingfors G = Generalstabens karta över Sverige, södra delen GFR = Konung Gustaf den förstes registratur glk = geologisk karta Gn = Generalstabens karta över Sverige, norra delen hd = härad jb = jordebok

338 JHD = Jämtlands och Härjedalens diplomatarium jr = jordregister KA = Kammararkivet (i SRA), Stockholm kb = kyrkbok KB = Kungliga biblioteket, Stockholm KL = Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid KrA = Krigsarkivet, Stockholm LB = M. Lundgren, E. Brate & E. H. Lind, Svenska personnamn från medeltiden (1892 1934) Lind = E. H. Lind, Norsk-isländska dopnamn ock fingerade namn från medeltiden (1905 15) Lind Bin. = E. H. Lind, Norsk-isländska personbinamn från medeltiden (1920 21) Lind Suppl. = E. H. Lind, Norsk-isländska dopnamn ock fingerade namn från medeltiden. Supplementband (1931) LM = Lantmäteriet LSA = Lantmäteristyrelsens arkiv (i SRA) LSB = Linköpings stadsbibliotek: Stiftsbiblioteket LSBp = pergamentsbrev i LSB LUB = Lunds universitetsbibliotek LUP = L. Peterson, Lexikon över urnordiska personnamn (htttp://www.sofi.se, 2004) ml = mantalslängd MM = Maal og minne NE = O. Rygh, Norske Elvenavne NEn = Nationalencyklopedin NG = O. Rygh, Norske Gaardnavne NK = Nordisk kultur NN = Namn og nemne NO = Norsk ordbok NoB = Namn och bygd NRA = Riksarkivet, Oslo NRL = L. Peterson, Nordiskt runnamnslexikon (2007) NS = Nysvenska studier NSL = Norsk stadnamnleksikon. Red. av J. Sandnes & O. Stemshaug (4. utg.,1997) OAU = Ortnamnsarkivet i Uppsala, SOFI ODS = Ordbog over det danske Sprog OGB = Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län or. = original

339 OSDs = samlingarna till Ordbok över Sveriges dialekter, Uppsala, SOFI OUN = Ortnamnssällskapet i Uppsala. Namnspalten i UNT OUÅ = Ortnamnssällskapets i Uppsala årsskrift RAÄ = Riksantikvarieämbetet, Stockholm RB = Biskop Eysteins Jordebog (Den röde Bog). Udg. ved H. J. Huitfeldt (1879) Rep = Repertorium diplomaticum regni Danici mediævalis RGA = Reallexikon der germanischen Altertumskunde von Johannes Hoops. 2. Aufl. SAOB = Ordbok över svenska språket utg. av Svenska Akademien SaoS = Saga och sed SAS = Studia anthroponymica Scandinavica SD = Svenskt diplomatarium SDa = Diplomatarium Svecanum. Appendix. Acta pontificum Svecica SDns = Svenskt diplomatarium [ny serie] från och med år 1401 skg = skeppslag SkO = Skånes ortnamn SMP = Sveriges medeltida personnamn SMPs = SMP:s samlingar, Uppsala, SOFI SMR = Svenska medeltidsregester 1434 1441 sn = socken SNA = Seksjon for namnegransking, Institutt for nordistikk og litteraturvitskap, Oslo SNF = Studier i nordisk filologi SOB = Sveriges ortnamn. Ortnamnen i Blekinge län SOD = Sveriges ortnamn. Ortnamnen i Dalarnas län SOFI = Institutet för språk och folkminnen SOH = Sveriges ortnamn. Ortnamnen i Hallands län SOJä = Sveriges ortnamn. Ortnamnen i Jämtlands län SOJö = Sveriges ortnamn. Ortnamnen i Jönköpings län SOKa = Sveriges ortnamn. Ortnamnen i Kalmar län SOKo = Sveriges ortnamn. Ortnamnen i Kopparbergs län SOL = Svenskt ortnamnslexikon. Red.: M. Wahlberg (2003) SOSk = Sveriges ortnamn. Ortnamnen i Skaraborgs län SOU = Sveriges ortnamn. Ortnamnen i Uppsala län SOV = Sveriges ortnamn. Ortnamnen i Värmlands län SOVm = Sveriges ortnamn. Ortnamnen i Västmanlands län SOVn = Sveriges ortnamn. Ortnamnen i Västernorrlands län SOÅ = Sydsvenska ortnamnssällskapets årsskrift

340 SOÄ = Sverges ortnamn. Ortnamnen i Älvsborgs län SOÖg = Sveriges ortnamn. Ortnamnen i Östergötlands län SRA = Riksarkivet, Stockholm SRAp = pergamentsbrev i SRA SRApp = pappersbrev i SRA SRP = Svenska riks-archivets pergamentsbref StO = B. Jørgensen, Stednavneordbog (2. udg., 1994) SvLm = Svenska landsmål och svenskt folkliv T = Topografisk karta över Sverige (Terrängkartan) tg = tingslag tl = tiondelängd u.d. = utan datum u.o. = utan ort UUB = Uppsala universitetsbibliotek UUBp = pergamentsbrev i UUB UUBpp = pappersbrev i UUB u.å. = utan år vid. = vidimation VJb = Kong Valdemars Jordebog. Udg. ved S. Aakjær (1926 45) ÖNON = Övre Norrlands ortnamn. Ortnamnen i Norrbottens län ÖNOV = Övre Norrlands ortnamn. Ortnamnen i Västerbottens lä