Syresituationen i Kokon siminrättning vårvintern 2015

Relevanta dokument
Krokogsundet. Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y.

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Projektets nummer och namn: B 130 Trekanten, tillsättning av dricksvatten

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Tillståndet i kustvattnet

Genomgång av provtagningsstationer i Trollhättans kommun

Så arbetar Österbotten med Vattenförvaltningen. Vattenrådsdagar, Piteå Verksamhetsledare Eeva-Kaarina Aaltonen

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

&P8&B&I& Avtafsbllaga 4. Slutrapport för projekt Inom Miljömiljarden, Stockholm stod. Diarienummer för ursprunglig ansökan: /2005

Modellering av status och åtgärder i sjöar

en guide till Hopomträskets natur

Ullnasjön, Rönningesjön och Hägernäsviken Fysikalisk-kemiska och biologiska undersökningar

Mätningarna från förrförra sommaren, 2015, visade

Grundvikens belastningskänslighet

UNDERSÖKNINGAR I KYRKVIKEN Etapp 1

Rekordstor utbredning av syrefria bottnar i Östersjön

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Långtidsserier på Husö biologiska station

BADVATTENPROFIL SANDBANKEN

Minskad internbelastning av fosfor i Bornsjön Slutrapportförprojekt inom Miljömiljarden, Stockholms stad

en guide till Långträskets natur

Vattenkvalitet, sediment och växtplankton i Vällingen. Resultat från Telge Återvinnings provtagningar

en guide till Tenans natur

Mälarens grumlighet och vattenfärg

Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar

Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Kottlasjön

Lastfartyg och färjor i forskningens tjänst

en guide till Valkjärvis natur

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

Redovisning av Lotsbroverkets recipientkontrollprogram

Större avloppsanläggningar - skötsel och underhåll

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

Hur mår Lejondalssjön? Miljösituation och möjliga åtgärder

YOLDIA - RAPPORT RECIPIENTKONTROLL I SOLLENTUNA KOMMUN LENA NOHRSTEDT ROGER HUONONEN

Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken Jämförelser mellan åren

Naturvårdsverkets författningssamling

EXPEDITIONSRAPPORT FRÅN U/F ARGOS

Formas, Box 1206, Stockholm (

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

Vattenkemiskundersökning av Ravalnsbäcken Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2005:26 Norr Malma Norrtälje

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson

Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

Vattenkemisk undersökning av Hargsån Ulf Lindqvist. Naturvatten i Roslagen Rapport 2004 Norr Malma Norrtälje

Vattenkontroll i Mörrumsån 2011

- Green Rock AquaStone - sten med fällningskemikalie (Patentsökt)

Passiva system Infiltrationer och markbäddar. nafal ab. Naturens egen reningsmetod

Variation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr Mm)

Restaurering av sjön Gallträsk med hjälp av sugmuddring Projektpresentation. Stadsfullmäktige Kaupunginvaltuusto Stadsfullmäktige

Tillståndet längs kusten

Tabeller för Skalkorgarna

TILLSTÅND. Vattenkvalitet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Urlakning av näringsämnen till åkerdiket och skogsbäcken

MÄTDATASAMMANSTÄLLNING LILLASJÖN 1998

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Bo Värnhed Vattenvård Tfn: MV

UNDERSÖKNING AV RÖRLIGT FOSFOR I NEGLINGEVIKENS OCH VÅRGÄRDS- SJÖNS BOTTENSEDIMENT. producerad av Naturvatten AB (Rapport 2013:03)

Resultat från sedimentprovtagning i Bagarsjön

strandbad Sötvatten Mål och syfte Att tänka på Vattenkvalitet vid strandbad 1 Arbetsmaterial : (se SNFS 1996:6 MS:89)

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

UNDERSÖKNING AV EN INSJÖ

JÄRLASJÖNS VATTENUTBYTE. producerad av IVL, Svenska miljöinstitutet

Vellingebäckarna 2009

Bällstaåns vattenkvalitet

BADVATTENPROFIL FÖR MARIESTRAND BADSTRAND 2015

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika

Lidingö stad. Sammanställning av mätdata, status och utveckling i Stockbysjön. Stockholm

TRELLEBORGS ÅAR Vattenundersökningar 2008

Vattenkvalité i Ensjön och Ljura bäck

Närsaltsbelastningen på samma nivå trots åtgärder

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

Vattenkemi och transportberäkningar vid Hulta Golfklubb 2008

Vegetationsrika sjöar

Svenska havsområden påverkar varandra

Åtgärdsprogram Landsjön 2006

Rapport från SMHIs utsjöexpedition med R/V Aranda

Biologisk råvattenbehandling med avseende på järn och mangan vid dricksvattenproduktion

BADVATTENPROFIL FÖR TJÄRLAX BADSTRAND 2015

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Vid väg 19 Segesholmsån SE S Gaddaröd Julebodaån. Uppstr Maglehem ARV Julebodaån JU Biflöde vid Myrestad Verkaån

Vellingebäckarna 2006

Umeå kommuns kust. En rapport om Umeå kommuns kustvikar och deras ekologiska status

Miljötillståndet i Rönningesjön, Ullnasjön & Hägernäsviken

Passiv gödselseparering

Miljöövervakning i Mälaren 2001

YOLDIA - RAPPORT. Recipientkontroll 2011 Tumbaåns sjösystem Botkyrka kommun. Rapporten bedömer även mätningar som utförts

Kustundersökningar i Blekinge och västra Hanöbukten - sammanfattning av resultat från undersökningarna 2001

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2012

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

Undersökningar i Östra Mälaren till och med 2009

Ny metod för kväveanalyser

Recipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar

Bild text. Höst över Valstadsbäckens avrinningsområde. Foto Christina Marmolin

Transkript:

Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu, PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan, BORGÅ Syresituationen i Kokon siminrättning vårvintern Mikael Henriksson Tero Myllyvirta Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f.

Itä-Uudenmaan ja Porvoonjoen vesien- ja ilmansuojeluyhdistys r.y. Runeberginkatu, PORVOO Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å r.f. Runebergsgatan, BORGÅ Syresituationen i Kokon siminrättning vårvintern Vad Kokon siminrättning är en gammal sandtäktsplats och ett populärt friluftsbad. Grundvattenbassängens djup uppgår till ca m och det har ansetts att den påverkas av havsvattenståndet. I bassängen har åtminstone under somrarna, och observerats större mängder cyanobakterier (blågrönalger) och ett behov finns att utreda orsakerna till de rikliga förekomsterna. När och hur Vattnets halt i Kokon siminrättning undersöktes vid sex tillfällen med en veckas mellanrum, under tiden. -.. Vid varje tillfälle mättes halten i hela vattenpelaren med. m mellanrum... togs förutom halt vattenprov från och. m djup för analys av totalfosfor, klorid och ledningsförmåga (bilaga). Frågor och svar Under istäcket var vattnet i bassängen tydligt skiktat. Nedanom termoklinen var vattnet praktiskt taget fritt. I början av mätperioden låg termoklinen på. - m djup och det fria vattnet täckte stora delar av bassängens bottenareal. Mot våren när ytvattnet värmdes upp och åstadkom vertikal vattencirkulation sattes vattnet successivt ned till större djup. Efter våromblandningen när ingen skiktning av vattnet längre återstod var vattnet satt ned till ca 9 m djup (se fig... på sida ). Gamla mätresultat från 9 visade att vattnet också under sensommaren var tydligt skiktat med så gott som total brist på djup större än m (Oy Vesi- Hydro Ab 9. Kokonniemen uimalan veden laatuselvitys.). Vattnets ledningsförmåga var i den här mätningen i klass med det normala för grundvatten och varken på basen av ledningsförmåga eller kloridhalt

- - kunde inverkan av havsvatten påvisas. I Vesi-Hydros mätningar från 9 var kloridhalterna och ledningsförmågan högre och det är inte uteslutet att havsvattnet vid höga vattennivåer, tidvis kan påverka vattennivån och salthalten i Kokonbassängen. Provtagning vid högt havsvattenstånd kan ge större klarhet i saken. Fosforhalterna vid ytan var förhållandevis låga i den här undersökningen. Vattendrag med motsvarande fosforhalter klassificeras som lindrigt eutrofa. Fosforhalterna var lägre än de som uppmätts i äldre undersökningar (Oy Vesi-Hydro Ab 9) men variationen faller inom ramen för normala årstidsvariationer. I sjöar är vattnets fosforhalt avgörande för förekomsten av cyanobakterier. Mycket fosfor i förhållande till kväve ger cyanobakterierna konkurrensfördelar gentemot andra alger då cyanobakterierna kan ta det kväve de behöver ur luften. Ingen signifikant skillnad i ledningsförmåga eller kloridhalt mellan yt- och bottenvatten kunde påvisas vilket talar för att den kraftiga vattenskiktningen i bassängen enbart är beroende och att saliniteten inte hade någon större andel i skiktningen. Fosforhalterna i det bottennära vattenskiktet var tydligt högre än i ytvattnet. Skillnaden beror av allt att döma till en del på att bassängen i någon mån belastas internt då fosfor under fria förhållanden frigörs ur bottensedimentet. Då bassängens tillrinningsområde är minimalt och den yttre fosforbelastningen liten, utgör den interna belastningen en betydande belastningskälla som svarar för en relativt stor andel av Kokongropens totalbelastning. Resultaten visar att efter vår- och höstomblandningen är det fria området begränsat till de djupaste delarna av bassängen men under vårvinter och sensommar är stora delar av bottenarean i praktiken helt fri och därför utsatt för intern fosforbelastning. I sig är brist i det bottennära vattnet ingenting ovanligt i sjöar men speciellt i fallet Kokon är det fria skiktets tjocklek som under stagnationsperioderna uppgår till ca m. Ett stort vattendjup i kombination med en geomorfologi som skyddar mot vind och försämrar vattenomblandning, är antagligen den största orsaken till bristen.

- - Det dåliga läget och den interna fosforbelastningen ger goda förutsättningar för att kraftiga alg- och cyanobakterieblomningar kan förekomma i Kokon siminrättning. Under årens lopp ackumuleras det mer och mer näringsrikt slam i djupgroparna och förutsättningarna för cyanobakterierna förbättrats med tiden. Enligt dykarobservationer finns det stora mängder löst organiskt material uppblandat i vatten som färgar vattnet svart i bassängens djupaste delar. Ett förslag En möjlig åtgärd för att motverka cyanobakterierna kunde vara att pumpa upp det bottennära vattnet som innehåller organiska partiklar och på så sätt avlägsna fosforreserver och minska den interna belastningen.. -............. -%,.,,,,,,, 9 9,,

- -.. 9 C -%,.,,,,,,, 9 9,,.. -%,.,,,,,,, 9 9,,

- -.. -% Näkäsyvyys: Siktdjup:.9 m,.,,,,,,, 9 9,,.. -%,.,,,,,,, 9 9,,

- -.. -% Näkäsyvyys: Siktdjup:. m,.,,,,,,, 9 9,,.. -%,.,,,,,,, 9 9,,

- - Pvm.:..Näytteenottaja: JN, MH Pvm.:.. Näytteenottaja: JN, MH Pvm.:.. Näytteenottaja: MH, SV Kokonaissyvyys: 9. m Kokonaissyvyys: 9. m Kokonaissyvyys:. m Näkösyvyys:.9 m Jääpeite: cm syvyys m lämpötila - % mg/l syvyys m lämpötila - % mg/l syvyys m lämpötila - % mg/l,,,,,,,,, 9,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,9,,,,,,,,,,,,9,,,,,,,,,,,,9,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,9,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,9,,9,,,,, 9,9,,,,,,9,,,,,,,,, 9,,,,,9,,,,9,,,,9,,,,9,,,,,,9,,,,9,,9,,,,,,,,,,,,9,,,,9,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, 9,,,,,, 9,, 9,, 9,,,, 9,,,, 9,, 9,, 9,,,, 9,,,,, - - -, - - -,,,,, - - -, - - -, - - -, - - -, - - -, - - - Pvm.:.. Näytteenottaja: SV, MH Pvm.:.. Näytteenottaja: SV, MH Pvm.:.. Näytteenottaja: SV, MH Kokonaissyvyys: 9.9 m Kokonaissyvyys: 9. m Näkösyvyys:. m Kokonaissyvyys:. m Jääpeite: cm Näyte:. m,. m syvyys m lämpötila - % mg/l syvyys m lämpötila - % mg/l syvyys m lämpötila - % mg/l,,,,,, 9,,,,,,,,,,,, 9,,,,,,,,,,,, 9,,,,,,,,,,,, 99,,,,,,,,,,,, 99,,,,,,,,,,,, 9,,,,,,,,,,,, 9,,,,,,,,,,,, 9,,,,,,,,,,,, 9,,,,9,,,,,,,, 9,,,,,,,,,,,, 9,,,,,,,,, 9,,,,,,, 9,,,,,,,,,,,, 9,,,, 9,,,,,,,, 9,,,,9,,,,,,,,,,,,9,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, 9,,9,,,,,,,,,,,, 9,,,, 9,,,, 9,,,, 9,,,, 9,,,, 9,,,,,,,,, - - -,,,,, - - -, - - -,,,,, - - -, - - -,,,,

- 9 -