Samhällsbyggnadsnämnden 18 november 2013
Kallelse/föredragningslista 1 (2) Samhällsbyggnadsnämnden sammanträder Tid: Måndagen den 18 november 2013, klockan 13.00 Plats: Centralförrådet (CF), Svetsarevägen 5 Ersättarna underrättas om sammanträdet. Handlingarna publiceras också på webbplatsen: www.karlskoga.se under Kommun & politik/ Demokrati Fastställande av dagordning Val av justerare Förslag: Tobias Isaksson (V), ersättare Jan Erik Averås (M) Ärenden Handlingar Föredragande Informationsärende 1. Introduktion av Politiker portalen x Martin Lindström Beslutsärenden 2. Avfallstaxa 2014 x Andreas Eriksson 3. Verksamhetsrapport x Stig Rengman Ulla Lindqvist 4. Ekonomisk rapport till KS x Stig Rengman Ulla Lindqvist 5. Handbok i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning - Tänk nytt, lätt och rätt 6. Centralparken - Ringduvan 4 och 5 m fl - beslut om granskning x x Jan Fahlen Agnetha Köhler Stig Rengman Johan Ljung 7. Utvärdering av plan- och byggtaxa x Eleonore Åkerlund 8. Komplettering av delegeringsordning avseende adressärenden 9. Nytt kvartersnamn inom ny detaljplan för Sandvikens centrum 10. Återrapportering - Informationskampanj om kopplingstvång för hundar x x x Eleonore Åkerlund Eleonore Åkerlund Stig Rengman Kristin Södergren
Kallelse/föredragningslista 2 (2) Ärenden Handlingar Föredragande 11. Kv Montören - Hyra för vårdboende i Hyresbostäders x Stig Rengman lokaler Anmälningsärenden 12. Delegationsärenden Pärmen 13. Inkomna handlingar Pärmen Informationsärenden 14. Samhällsbyggnadsinformation Information om Karlskogas övergripande ekonomi - Ekonomichef Patrik Haasma Projektplan Avstängning broar Björkborn SBA undersökningen E18 omkörningsförbud Gemensam myndighetsnämnd Storfors Presentation av ny medarbetare Personal och övriga frågor På sammanträdet Karlskoga den 31 oktober 2013 Liselotte Eriksson (S) Ordförande Presskonferens den 20 november klockan 13:00, Biblioteket, Skrantahöjdsvägen 35
Ärende 2 Avfallstaxa 2014
Tjänsteskrivelse 2013-10-24 SBN 2013.0195 Handläggare: Andreas Eriksson Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut om avfallstaxa Beslutsunderlag Avfallstaxa 2013-10-24 Karlskoga Energi och Miljö, Renhållningspriser 2014, 2013-09-24 Karlskoga Energi och Miljö, Svar återremiss 2014, 2013-10-21 Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse 2013-10-24 Bakgrund 2009-12-14 antog kommunfullmäktige en ny avfallsplan som innehåller ett mål att ta fram en ny avfallstaxa som ska stimulera långsiktigt hållbara och flexibla lösningar. Genom ett sammarbete med flera kommuner i östra Värmland har en modell för en ny avfallstaxa arbetats fram. Modellen bygger på en fast grundavgift och en rörlig insamlingsavgift. Beskrivning av förslag Samhällsbyggnadsförvaltningen har tillsammans med Karlskoga Energi & Miljö och en politisk referensgrupp arbetat förslaget till ny avfallstaxa. Till den politiska referensgruppen har samtliga partier, som är representerade i kommunfullmäktige i Karlskoga, blivit inbjudna. De större förändringarna jämnfört med nu gällande avfallstaxa är följande: Generell höjning av intäkter med 5 % Permanentboende i villor på landsbyggden likställs med villor i tätort och får därmed en höjning med 47 %. Servicen och priserna är lika mellan tätort och landsbygden. Hemkomposterarna får en minskad reducering till 10 % för ett normalt abonnemang för en villa (190/140 l). Tidigare hade de en reducering på 30 %. Justeringen är i nivå med den faktiska kostnaden för insamling och omhändertagande. Fritidshusen har inte burit sina kostnader tidigare och kommer därför att få en höjning med 51 % för eget abonnemang och 31 % för delat abonnemang. g:\stab\verksamhetsområden\sekreterare\sbn\utskick 2013-11-18\ärende 2 - avfallstaxa 2014\förslag till beslut.doc POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO 691 83 KARLSKOGA Fakturahantering 0586-610 00 samhallsbyggnad@karlskoga.se 12 27 80-0 BESÖKSADRESS Box 50755 TELEFAX WEBBADRESS ORG NR Skrantahöjdsvägen 35 202 71 MALMÖ 0586-610 19 www.karlskoga.se 212000-1991
2013-09-26 2 (2) Svar på återremiss 1. Av taxan ska framgå uppdelningen på grundavgift och insamlingsavgift. Avfallstaxa 2014 punkt 2.1 förklarar vad som ingår i de olika delarna och under punkt 8 finns grundavgiften specificerad. 2. Taxan ska ange principerna för prissättningen för samfälligheter och liknande grupper med gemensamt/-ma insamlingsställe/-n. Ny punkt i taxan 1.7.2, förklarar principerna för prissättningen för samfälligheter och liknande. 3. KEMAB ska i kostnadskalkyl redovisa motiv för att kostnadsreduceringen vid egenkompostering endast blir 10% av beloppet för komplett tömning av dubbla kärl (tidigare 30%). Beräkning av kostnadsminskning av hemkomposterare per år: Mängd matavfall 100 kg Behandlingskostnad 50 kr 1 färre inköpt kärl 50 kr 1 färre kärl att tvätta 125 kr Summa 225 kr Pris grundpaket 2322 kr Procentuell besparing 9,7 % för grundpaket Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden föreslår att kommunfullmäktige fastställer avfallstaxan med styrdokument daterad 2013-10-24. Andreas Eriksson och Terése Riddersand Avfallssamordnare Expedieras till KS
Avfallstaxa 2014 Gäller från och med 2014-01-01 Antagen i kommunfullmäktige xxxx-xx-xx 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Allmänna bestämmelser 3 1.1 Principer 3 1.2 Avfall som omfattas av kommunalt ansvar 3 1.3 Fastighetsägarens ansvar för avfallet 4 1.4 Avgiftsskyldighet 4 1.5 Betalning 4 1.6 Storlekar på kärl för hushållsavfall 4 1.7 Särskilda hämtningsförhållanden 5 1.7.1 Gemensam hämtning 5 1.7.2 Samfälligheter och liknande 5 1.7.3 Uppehåll i hämtning av hushållsavfall 5 1.7.4 Förändring av abonnemang 5 2 Kärlavfall 6 2.1 Hushållsavfall 6 2.1.1 Grundavgift 6 2.1.2 Hämtningsavgift 6 2.2 Tilläggstjänster 6 2.2.1 Budning för extra hämtning 6 2.2.2 Felsorteringsavgift 6 2.2.3 Städavgift 6 3 Grovavfall 7 4 Farligt avfall 7 5 Latrin 7 6 Slam från enskilda avloppsanläggningar och fettavskiljare 7 7 Icke fastställda avgifter 7 8 Taxetabeller 8 2
1 Allmänna bestämmelser Ansvaret för den kommunala avfallshanteringen i Karlskoga kommun ligger hos Samhällsbyggnadsnämnden. Gällande bestämmelser för avfallshanteringen återfinns i miljöbalken, avfallsförordningen, andra förordningar utfärdade med stöd av miljöbalken samt i Karlskoga kommuns avfallsföreskrifter. 1.1 Principer Avfallstaxan är miljöstyrande och ska bidra till att styra mot målen i Karlskoga kommuns avfallsplan. Miljöbalkens 27 kap. 5 ger kommunen möjlighet att ta ut avgift på ett sådant sätt att återanvändning, återvinning eller annan miljöanpassad avfallshantering främjas. Taxan ska: vara rättvis vara tydlig och enkel att förstå och kommunicera täcka kostnaden för hanteringen av avfallet ge kunden valfrihet stimulera en god arbetsmiljö 1.2 Avfall som omfattas av kommunalt ansvar Karlskoga kommun ansvarar för den insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall som åligger kommuner i Miljöbalkens 15 kap. med tillhörande lagstiftning. Avfallsinsamlingen i kommunen utförs av Karlskoga Energi & Miljö AB (KEMAB) på uppdrag av Karlskoga kommun. Karlskoga kommun ansvarar enbart för insamling och bortskaffande av hushållsavfall. Med hushållsavfall avses enligt 15 kap. 2 miljöbalken sådant avfall som kommer från hushåll och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Se även de lokala avfallsföreskrifterna. Förpackningar, tidningar och avfall från elektriska och elektroniska produkter omfattas av producentansvar och ingår ej i det kommunala ansvaret. 3
1.3 Fastighetsägarens ansvar för avfallet Fastighetsägaren är ytterst ansvarig gentemot kommunen för avfallet som uppkommer på fastigheten, liksom att avfallet sorters i enlighet med gällande lagstiftning inklusive lokala avfallsföreskrifter och anvisningar. Ändring av ägandeförhållanden eller annan ändring som berör avfallshanteringen ska snarast anmälas till KEMAB. Fastighetsägare som underlåtit att anmäla förändring som skulle ha medfört högre avgift, påförs den högre avgiften retroaktivt. Fastighetsägarens ansvar gällande behållare, avfallsutrymmen, hämtningsvägar med mera återfinns i de lokala avfallsföreskrifterna och tillhörande anvisningar. 1.4 Avgiftsskyldighet Avgiftsskyldig enligt denna taxa är den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap 5 fastighetstaxeringslagen ska anses som fastighetsägare. Varje fastighetsägare i kommunen ska betala avgift enligt denna taxa och teckna abonnemang för aktuella avfallsslag. Avgiftsskyldighet gäller även vid de tillfällen då behållaren inte använts sedan föregående tömningstillfälle. Avgiftsskyldighet gäller även vid de tillfällen då behållaren inte varit tillgänglig för KEMAB vid tömningstillfället. 1.5 Betalning Avgifter enligt denna taxa ska betalas till KEMAB. Debitering av avgift för permanent bebyggelse sker 1-12 gånger per år enligt överenskommelse med kund. 1.6 Storlekar på kärl för hushållsavfall De kärlstorlekar som KEMAB tillhandahåller för villor är 140 eller 240 liter för matavfall och 190, 240, 370 liter för brännbart avfall. För flerbostadshus, samfälligheter och verksamheter tillhandahålls även kärl på 660 liter för brännbart avfall. Kärl ägs och tillhandahålls av KEMAB om inget annat överenskommits. 4
1.7 Särskilda hämtningsförhållanden 1.7.1 Gemensam hämtning Fastighetsägare kan få rätt att använda gemensamt kärl efter skriftlig ansökan till KEMAB. Vid användning av gemensamma kärl utgår en grundavgift per hushåll samt hämtningsavgift för delat kärl. Faktura ställs till samtliga fastighetsägare som delar på kärlen. 1.7.2 Samfälligheter och liknande Fastighetsägarna, inom en samfällighet eller liknande, som har gemensam hämtning har två val: 1. Alla inom samfälligheten behandlas som enstaka kunder och betalar enligt taxan för delat kärl. Hämtning sker då på ett eller flera samlande ställen. 2. Samfälligheten kan även bli kund istället för de enskilda fastighetsägarna. Då tar samfälligheten över ansvaret och kostnaderna. Prissättningen blir då utifrån antal kärl. 1.7.3 Uppehåll i hämtning av hushållsavfall Uppehåll i hämtning vid bostad och vid verksamhet kan medges fastighetsägaren för en period av minst fyra månader och normalt för ett år i taget. KEMAB ska meddelas senast sex veckor före den avsedda uppehållsperiodens början. 1.7.4 Förändring av abonnemang Byte av kärl till mindre eller större storlek får göras kostnadsfritt högst en gång per år och hushåll. Vid byte av kärl eller hämtningsintervall i samband med ägarbyte utgår ingen avgift. Ändring av avfallskärlens placering kan ske efter samråd och godkännande av KEMAB. 5
2 Kärlavfall 2.1 Hushållsavfall Avfallstaxan består av två delar, en grundavgift och en hämtningsavgift. 2.1.1 Grundavgift Grundavgift ska betalas av samtliga hushåll och verksamheter. Den finansierar KEMAB:s återvinningscentral, insamling av farligt avfall (ex. samlarna), administration, information m.m. och fördelas på kundgrupper efter bedömt nyttjande. Då två eller fler fastighetsägare/verksamheter delar på ett eller flera avfallskärl utgår grundavgift för varje fastighet/hushåll/verksamhet. Grundavgift betalas även vid uppehåll i sophämtning. 2.1.2 Hämtningsavgift Hämtningsavgiften är beroende av vilket abonnemang och kärlvolym fastighetsägaren har valt. Avgiften finansierar hämtnings- och behandlingskostnader, samt kärl. 2.2 Tilläggstjänster I tilläggstjänster återfinns de tjänster som omfattas av det kommunala renhållningsansvaret men som inte nyttjas av taxekollektivet som helhet och som därför ej finns upptaget i den gemensamma avfallstaxan. 2.2.1 Budning för extra hämtning Abonnenter kan beställa extra tömning utöver ordinarie tömningstur mot extra avgift. 2.2.2 Felsorteringsavgift Om otillåtet avfall läggs i behållare avsedda för annat avfall har kommunen rätt att ta ut en felsorteringsavgift för sortering och behandling. Otillåtet avfall i detta sammanhang är till exempel: farligt avfall, batterier, elektriska och elektroniska produkter. Felsorteringsavgift kan även tas ut i de fall då felaktigt avfall läggs i kärl för matavfall (brunt kärl), samt matavfall som läggs i kärl för brännbart (grönt kärl). 2.2.3 Städavgift Om avfall sprids utanför behållare har kommunen rätt att ta ut en städavgift. 6
3 Grovavfall Kostnader för insamling och behandling av grovavfall från hushåll inklusive kyl- och frysskåp samt övriga elektriska och elektroniska produkter ingår i grundavgiften för hushållen. 4 Farligt avfall Kostnader för insamling och behandling av hushållens farliga avfall ingår i grundavgiften för hushållen. 5 Latrin Latrinabonnemang är en tilläggstjänst och debiteras de som har ett sådant abonnemang eller som har beställt budning. 6 Slam från enskilda avloppsanläggningar och fettavskiljare Slamtömning från enskilda avloppsanläggningar och fettavskiljare är en tilläggstjänst och debiteras de som har ett sådant abonnemang eller som har beställt budning. 7 Icke fastställda avgifter För tjänster som inte är taxesatta, eller där speciella förhållanden råder, tillämpas avgift baserad på timpriser och behandlingsavgifter. Efter överenskommelse och godkännande från KEMAB kan andra lösningar för enskilda kunders avfallshantering medges än vad KEMAB idag tillhandahåller. För sådan hämtning där andra metoder än vad som angivits i denna taxa tillämpas, eller där förhållandena väsentligt avviker från vad som är normalt får KEMAB besluta om särskild avgift i enlighet med grunderna för denna avfallstaxa och de grunder som anges i 27 kap 5 Miljöbalken. 7
8 Taxetabeller Avfallshämtning varannan vecka Grundavgift Specifikation Avgift kr/år Exkl moms Inkl moms Grundavgift villa 558 698 Grundavgift fritidshus 279 349 Ägare till villa eller fritidshus kan beviljas uppehåll enligt 60 och 62 i renhållningsordningens föreskrifter. Då ska ägaren betala grundavgift. Grundpaket Specifikation Avgift kr/år Exkl moms Inkl moms 190 L grönt kärl + 140 L brunt kärl 1 858 2 322 Tillägg vid hämtavstånd över 10 meter 550 688 Stort paket Specifikation Avgift kr/år Exkl moms Inkl moms 370 L grönt kärl + 140 L brunt kärl 2 710 3 387 Tillägg vid hämtavstånd över 10 meter 1 112 1 390 Hemkompostering Specifikation Kund som komposterar köks- och trädgårdsavfall i av Karlskoga Energi & Miljö AB godkända behållare. Exkl moms Avgift kr/år Inkl moms 190 L grönt kärl 1 672 2 090 370 L grönt kärl 2 438 3 048 8
Delat kärl Specifikation Grundpaket som delas mellan två eller flera hushåll. Avgift kr/år och hushåll Exkl moms Inkl moms 190 L grönt kärl + 140 L brunt kärl 1 300 1 625 Extra hämtning Specifikation Avgift kr/tillfälle Exkl moms Inkl moms Tömning av kärl eller hämtning av extra säck 200 250 Övrigt Avgift kr/tillfälle Specifikation Exkl moms Inkl moms Felsorteringsavgift 1 858 2 322 Hämtning en gång per vecka Specifikation Avgift kr/kärl och år Exkl moms Inkl moms 370 L kärl 3 356 4 195 Tillägg vid hämtavstånd över 10 meter 1 112 1 390 600 L kärl 4 754 5 942 Tillägg vid hämtavstånd över 10 meter 1 484 1 855 Matavfallskärl Specifikation och hämtningsintervall Avgift kr/år Exkl moms Inkl moms 140 L brunt kärl var 14 dag 902 1 127 140 L brunt kärl varje vecka 1 803 2 254 240 L brunt kärl var 14 dag 1 044 1 305 240 L brunt kärl varje vecka 2 090 2 612 9
Container 7 m³ Specifikation och hämtningsintervall Avgift kr/container och år Exkl moms Inkl moms Hämtning en gång per vecka 40 338 50 422 Hämtning två gånger per vecka 84 859 106 074 Hämtning tre gånger per vecka 127 288 159 110 Tilläggsavgift Specifikation Avgift kr/gång Exkl moms Inkl moms Budning per hämtningstillfälle 735 919 Fritidsbostäder 15 april 15 oktober, varannan vecka Specifikation Avgift kr/kärl och år Exkl moms Inkl moms 190 L kärl vid respektive fastighet 929 1 161 Områdesgemensamt hämtställe och kärl, storlek och antal anpassat till antal hushåll. 650 813 Per hushåll Fritidsbostäder 15 april 15 oktober, budningshämtning Avgift kr/kärl och tillfälle Specifikation Exkl moms Inkl moms 190 L kärl 240 300 Denna taxa tillämpas för kunder som har uppehåll från sophämtning enligt beslut från Karlskoga kommun, myndighetsnämnden, om så kallad budningshämtning. Sopbehållaren från fastigheten hämtas efter beställning från kund en gång per säsong. 10
Latrinhämtning Fast bebyggelse Specifikation Avgift kr/kärl och år Exkl moms Inkl moms Hämtning en gång varannan vecka 6 700 8 375 Hämtning en gång per månad 3 100 3 875 För hämtning från byggarbetsplatser, parker och friluftsområden tillämpas budningstaxa. Fritidsbostäder, 15 april 15 oktober, hämtning en gång per månad Specifikation Årsavgift Exkl moms Inkl moms Sju behållare per säsong 2 400 3 000 Kunden får totalt sju latrinkärl för hämtningssäsongen. Budningshämtning Avgift kr/kärl och tillfälle Specifikation Exkl moms Inkl moms Budningshämtning en gång per säsong 400 500 Budningstaxan tillämpas för kunder som har uppehåll från latrinhämtning enligt beslut från Karlskoga kommun, myndighetsnämnden. Latrinet från fastigheten hämtas efter beställning från kund. Slamtömning Avstånd mellan bil och brunn högst 10 meter Specifikation Avgift kr Exkl moms Inkl moms Brunnsvolym högst 2 m³, per gång 960 1 200 Brunnsvolym 2-4 m³, per gång 1 300 1 625 Brunnsvolym 4-6 m³, per gång 1 780 2 225 Brunnsvolym över 6 m³, per timme 1 580 1 975 11
Tilläggsavgift Specifikation Avgift kr/gång Exkl moms Inkl moms Avstånd mellan bil och brunn mer än 10 m 116 145 Budning (utöver ordinarie tömning) när tömning måste ske inom tre arbetsdagar. Läggs till ordinarie avgift. Budning (utöver ordinarie tömning) när tömning kan ske efter tre arbetsdagar. Läggs till ordinarie avgift. 540 675 168 210 12
Dokumentnamn Sida RENHÅLLNING 1 (1) Utfärdad av Datum Utgåva Leif Lundell 2013-11-11 Ämne Renhållningspriser 2014 Renhållningspriser 2014 Nuvarande renhållningspriser förändrades 2012. Karlskoga Energi & Miljö lovade att priserna för avfallssepareringen inte skulle förändras under genomförandefasen och tack vare viss rationalisering och upphandlingar som minskade kostnaderna har priserna kunnat hållas oförändrade 2013. Genomförandet slutförs under 2013. Vi kan nu prognostisera våra kostnader för 2014 och konstaterar att priserna behöver justeras. Karlskoga Energi & Miljö räknar med att kunna driva verksamheten med nuvarande servicegrad, med en ökning på fem procent för flerbostadshus och villor i tätorten. För villor på landsbygden och fritidshus blir ökningen högre. Begreppet landsbygd försvinner och alla villakunder får samma villkor. Fritidshus med 13 hämtningar per år föreslås få halva priset jämfört med villor som har 26 hämtningar per år. Enligt prisundersökningen Nils Holgersson 2013 har vi bland de lägsta priserna i regionen för renhållning. Karlskoga Energi & Miljö föreslår att kommunfullmäktige ökar priset enligt bifogad prislista från och med den 1 januari 2014. Avgiften betalas till Karlskoga Energi & Miljö AB. G:\Stab\Verksamhetsområden\Sekreterare\SBN\Utskick 2013-11-18\Ärende 2 - Avfallstaxa 2014\Renhållningspriser 2014.docx
Ärende 3 Verksamhetsrapport
Verksamhetsrapport för Samhällsbyggnadsnämnden Ekonomisk rapport för SBN efter oktober månad RIKTPUNKT ÅRSBUDGET BUDGET 10 MÅN UTFALL PROCENT % 58 375 48 645 48 339 83 % 83 INTÄKTER KOSTNADER ÅRSPROGNOS 139 042 187 381-404 Stab/Ledning: Under oktober månad har arbetet fortsatt att implementera läsplattor fullt ut i nämnderna, även till ersättarna. I projekt Centralparken är nu detaljplanen redo för granskningsbeslut. Försök till att sälja stolarna som blev över vid byggnationen av gymnasiet pågår. Visualisering av industritomter med panorama- och flygbilder på webben genomförs. Översyn av mål -och budgetdokument fortsätter för att förenkla och underlätta uppföljning. Plan- och exploateringsavdelningen Större aktuella exploateringsprojekt är för närvarande Storängens handelsområde där vägarbeten pågår. Förhandlingar har också förts med ytterligare en handelsetablering samt att mark har sålts för en etablering av en hamburger restaurant. Plan- och exploateringschefen har träffat KS Ledningskontor Redovisningen och påbörjat en uppdatering av anläggningsregistret och påbörjat en diskussion om införandet av nya redovisningsprinciper enligt KF:s beslut 2010-04-06, 42, för exploateringsmark. Tomtkön är för närvarande 9 st. Inom detaljplanesidan så har arbete bland annat utförts med detaljplanerna för Sandvikens centrum kv Hopslagaren m fl, Poeten 7 och 8, Centralparken, Häsängen kv Skytteln m fl, Kv Haren m fl och Kilsta del av Kilsta 3:136. GIS: mycarta klarar nu av att läsa DXF-filer med rätt manérsättning. KEMAB kommer att leverera sitt ledningsnätet i formatet DXF så att vi har tillgång till ett uppdaterat ledningsnät i mycarta. Arbetet fortsatter med att få alla moduler från Tekis, (ECOS, ByggR, LTF- och Gata, Park och FB) att fungera tillsammans med den digitala kartan. Kommuninvånarinformationen i Tekis KID är nu rättat och vi har korrekt information. I samband med rättningen sattes en ny funktion i drift som kommer att automatisera körningen av skatteverkets aviseringsfiler, vilket ökar kvalitetssäkringen. Kommunens lediga industri-/handelsmark finns nu tillgänglig på Business Region Örebros hemsida. GIS-ingenjören har deltagit i ett partsammanträde i Stockholm för Geodatasamverkan, vi ska bevaka våra intressen och var uppdaterade på vad som är på gång. Turistbyrån genom Stadskartan Ab har fått uppdateringar till 2014 års Besökskarta.
Stadsbyggnadskontoret: Mätverksamheten har haft lika mycket jobb under oktober månad som under september, men ser nu en liten minskning av inkommande jobb och då framför allt från KEMAB. På bygglov har antalet inkomna ansökningar gått ner ytterligare sedan förra månaden, vilket ger en förhoppning om att väntetiderna ska kunna minskas. Handläggare Carina Karlsson, som gått på tjänstledighet, har lämnat över sina pågående ärenden. I vissa ärenden är ny handläggare utsedd, övriga kommer att fördelas allteftersom det blir aktuellt med arbetsplatsbesök, tekniskt samråd, slutsamråd, etc. Revidering av schema och arbetsuppgifter gällande olika roller av ansvarsfördelningen inom bygglov är påbörjad allt för att effektivisera verksamheten. Lantmäterimyndigheten har under oktober bl.a. avklarat de sista avstyckningarna på Storängsudden, avstyckning för Biogasanläggning vid Mosserud och en större fastighetsreglering i Högåsen. Dessutom har arbete påbörjats med Centralparken, vilket är ett mycket komplicerat ärende. Utöver det ses handläggningsprocessen över för att kvalitetssäkra denna. Miljökontoret: Under oktober månad har tillsyn skett på solarier och träningsanläggningar där kontroll sker att solarierna har rätt utrustning och att det finns information om risker med att sola solarium. Inom livsmedelsområdet har små och mellanstora restauranger fått kontrollbesök samt att storköken får sitt andra besök för året. Inventering av enskilda avlopp fortsätter och så länge snön låter sig dröja jobbar vi på där. Handläggning av anmälan från Konvex som vill att verksamheten även ska kunna ta emot förpackade livsmedel. Inventering av gamla övergivna deponier pågår, dvs söka upp och riskinventera arvet från den tid då sophantering på landsbygden skedde genom att slänga avfallet i skogen. En livsmedelsverksamhet har fått begränsningar i sin hantering till att bara omfatta förpackade livsmedel på grund av dålig kunskap och bristande rengöring i lokalen. Vid uppföljning på verksamheten uppmärksammades att beslutet inte följdes. Fortsatta kontroller att beslutet efterlevs kommer att göras. Beslut om saluförbud har riktats mot två olika verksamheter på kosttillskott som innehåller substanser som ej är tillåtna. Planering av verksamheten för 2014 pågår och i en workshop har nämnden gett sina synpunkter på prioriterade frågeställningar. Vi har deltagit i fortbildningar gällande fukt och mögel, nya krav på reningsverk, oljeavskiljare samt i en samverksamsövning om olyckor med miljöpåverkan. Fastighet: Skötsel och underhåll av kommunens fastigheter har under månaden präglats av typiska höstaktiviteter som kontroll och rensning av hängrännor och stuprör. En viss uppgång på skadegörelsesidan har kunnat noteras bl.a. i samband med brand i terminalkiosken som nu är under upprustning. De underhållsprojekt som är inplanerade rullar på i planerad omfattning liksom det kontinuerliga skötselprogrammet för våra fastigheter. Nya projekt som har startats upp är bl.a ombyggnad av lokalerna för Karlskoga näringsliv och Turism AB, som har hyrt in sig i Kurirerns före detta lokaler i Nya Folkets hus. Likaså har ett första projekteringsmöte ang. Karlsbergsskolan högstadium genomförts. Karlbergsskolans högstadium kommer att tömmas på elever under sportlovet 2014 och vi tittar på hur avvecklingen av skolan ska genomföras
efter det. Ombyggnaden av Nobelhallen har också påbörjats och kommer att pågå under hela 2014. I Björkborns Herrgård har Stiftelsen Alfred Nobels Björkborn tillsammans med kommunen färdigställt och invigt nya Mötesplats Alfred Nobel som har alla möjligheter att bli en attraktiv mötesplats för hela Karlskoga. I Stallet fortsätter nu arbetet med att även färdigställa det kafékök som ska ingå i Mötesplats Alfred Nobel. Gata Park: Gatuenhetens projekt är för tillfället bland annat arbete med cykelställ vid bussterminalen, GC-väg vid Stackfallsvägen, GC-väg vid väg 555, markarbeten vid CF:s nya sand- och saltlada samt däckförråd, arbeten med pendlarparkering för cyklar vid Bergmästarvägen och pendlarparkering vid Källmossen. Utöver detta pågår även reparationer efter diverse grävningar i gator, skyltning och nedgrävningar av nya fundament vid informationsplatser. Fordonserviceenheten håller på att byta till vinterhjul på kommunens fordon. Vinterservicen på grönytemaskinerna fortgår och normalt underhåll på kommunens olika fordon pågår också. Parkenheten arbetar med lövupptagningar i hela staden, både på parkmark och på förskolor och skolor. Ansökningar som inkommit angående önskade nertagningar av träd och sly på kommunal mark gås igenom och kommer att utföras från oktober fram till mars. Reparation av lekutrustningar pågår fortfarande på förskolor och skolor. Uppsättning av julbelysning pågår. Våra skogsarbetare röjer i kommunens skog och med hjälp av AME röjs även de naturnära skogsområdena. Viltvårdaren Jan Lund har nu veckor som han jobbar med större fokusering på jakt på vildsvin och även till viss del älg. Trafikenheten håller för tillfället på att inventera och se över de lokala trafikföreskrifterna, utföra trafikmätningar och trafikutredningar och håller på att slutföra rese- och trafiksäkerhetspolicyn. Arbete avseende tillgänglighet och det nya dokumentet enligt FN:s konvention samt besiktning av kommunens broar pågår också fortfarande. Personal: En ny fysisk planerare, Sanda Madjo, har börjat på plex avdelningen och introduktion av henne har pågått. Sjukfrånvaron efter 10 månader är 4,0 %. Ekonomi: Det befarade underskottet inom kollektivtrafiken kvarstår på 3,6 mnkr. Underskottet hämtas igen inom andra verksamheter. Prognosen för året är ett underskott motsvarande 400 tkr för att balansera 2012 års överskott.
Ärende 4 Ekonomisk rapport till KS
Ekonomisk rapport 1 (2) Ekonomisk rapport för SBN till KS efter oktober månad Utfall 2013 jan-okt Prognos 2013 Budget 2013 Avvikelse 2013 Kostnader 187 381 222 344 220 240-2 104 - varav personal 37 321 44 000 44 435 435 Intäkter -139 042-163 565-161 865 1 700 Nettokostnader 48 339 58 779 58 375-404 Nettobudget 48 645 58 375 58 375 0 Eventuella avvikelser 306-404 0 404 Nettokostnader per verksamhet Nämnd 275 350 350 0 Stab 5 885 6 793 6 924 131 Kollektivtrafik 7 288 8 819 5 159-3 660 Stadsbyggnadskontoret 3 604 4 808 4 808 0 Mark- och exploatering 349 1 016 1 066 50 Miljö 1 750 3 266 3 266 0 Fastighet -1 647-1 900 175 2 075 Gata park 27 078 30 567 31 567 1 000 Vinterväghållning 3 757 5 060 5 060 0 Summa nettokostnader 48 339 58 779 58 375-404 Kommentarer till resultat och prognos vid eventuell avvikelse Det befarade underskottet inom kollektivtrafiken kvarstår på 3,6 mkr. Underskottet hämtas igen inom stab, mark- och exploatering, fastighet och gata park. Prognosen för året är ett underskott på 404 tkr men på hela 3- års perioden är det ett nollresultat då 2012 gick med överskott motsvarande 404 tkr. Redovisning av 3-års budget Utifrån de direktiv som anges i beslutet för treårsbudgeten ska varje nämnd totalt redovisa ett nollresultat vid budgetperiodens utgång. Redovisning tkr Utfall Utfall Prognos Prognos 2008-2010 2011-2012 2013 2011-2013 Resultat i förhållande till budget 1 219 404-404 0 Kommentarer till åtgärdsplan Prognosen är ett nollresultat för 2013 och för hela3- årsperioden.
Ekonomisk rapport 2 (2) Utfall Utfall jan-okt 2012 jan-okt 2013 34 182 37 321 Skillnaden mellan åren är 3,1 mnkr. Av detta är 1 mnkr de årliga löneökningarna. Dessutom har flera vakanta tjänster tillsats under året. Investeringar tkr Utfall 2013 jan-okt Prognos 2013 Budget 2013 Avvikelse 2013 Varav överförs till nästa år Möckelngymnasiet 1 o 2 4 899 3 717 3 717 0 0 Konst Möckelngymnasiet 711 720 811 91 0 Brandstation 34 404 46 715 50 580 3 865 3 865 Gruppboende 4 210 4 210 4 165-45 0 Förskolor 328 2 000 10 000 8 000 8 000 Nobelhallen 225 2 000 7 000 5 000 5 000 Lokalomställning 17 391 20 000 22 154 2 154 2 154 Attraktiv stadskärna 8 1 000 1 611 611 611 Gestaltning Boforsudden 115 472 472 0 0 Energiprojekt EPC 0 0 409 409 409 Centrumstråkvision 0 790 790 0 0 Ombyggnad Björkborn 3 534 4 600 2 003-2 597-2 597 Förvaltningsgemensamma 431 700 1 000 300 300 Reinvesteringar i lokaler 1 570 2 460 3 960 1 500 1 500 Reinvesteringar Gata/Park 3 810 5 052 5 052 0 0 Konstnärlig utsmyckning 27 200 427 227 227 Projekt fastighet 2012 3 525 7 259 7 259 0 0 Projekt Gata Park 2012 1 989 2 366 2 366 0 0 Gemensamma projekt 2012 429 581 581 0 0 Summa investeringsutgifter 77 606 104 842 124 357 19 515 19 469 Omsättningstillgångar Centrumstråk/marklösen 89 200 2 669 2 469 0 Västra Möckelnstranden -272 500 500 0 0 Köp/försäljning mark -17 902-18 000-500 -17 500 Aggerudsviken detaljplan 208 500 500 0 0 Summa omsättningstillgångar -17 877-16 800 3 169-15 031 0 Kommentarer investeringar Investeringsbudgeten omfattar 88 mnkr och från 2012 har 39,5 mnkr förts över till årets budget. Byggnation av Brandstationen fortskrider enligt plan. Kommunen har beviljats bidrag från Trafikverket motsvarande 1,9 mnkr för 2013. Fördröjning av byggstart för förskolan Pärlan pga av överklagan av upphandling.
Ärende 5 Handbok i FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning - Tänk nytt, lätt och rätt
Tjänsteskrivelse 2013-10-30 Handläggare: Agnetha Köhler, Teknik- och fastighetsavdelningen Samhällsbyggnadsnämnden TÄNK NYTT, LÄTT OCH RÄTT Sammanfattning TÄNK NYTT, LÄTT OCH RÄTT är en handbok för förtroendevalda och medarbetare i Karlskoga kommun. Den handlar om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Beslutsunderlag FN:s standardregler, Agenda 22, Regler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet i samhället, antogs av FN:s generalförsamling 1993. Den ersattes 2006 av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, vilken trädde i kraft i Sverige 14 januari 2009. De nya rättigheterna är betydligt mer omfattande men även mer rättvisa, jämlika och respekterande än de tidigare. Dessa nya rättigheter åligger staten och kommunerna att genomföra. Beskrivning För att underlätta genomförandet och förståelsen samt sprida kunskapen om rättigheterna har Karlskoga kommuns grupp för genomförande av förbättringar för personer med funktionshinder, Agenda 50 utarbetat en handbok som skall underlätta förståelsen av konventionen och hur den kan genomföras i kommunen. Den har fått namnet TÄNK NYTT, LÄTT OCH RÄTT. Namnet Agenda 50 visar på att konventionen omfattar 50 så kallade artiklar som beskriver konventionens innehåll. Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att anta handboken TÄNK NYTT, LÄTT OCH RÄTT som ett redskap för att underlätta genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Karlskoga kommun. Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen att anta handboken TÄNK NYTT, LÄTT OCH RÄTT för att använda som kommunens redskap för att underlätta genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i Karlskoga kommun. g:\stab\verksamhetsområden\sekreterare\sbn\utskick 2013-11-18\ärende 5 - handbok i fn-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning - tänk nytt,lätt och rätt\tjänsteskrivelse tänk nytt lätt o rätt.doc
Tjänsteskrivelse 2 (2) 2013-10-30 Agnetha Köhler Trafikingenjör Bilaga TÄNK NYTT, LÄTT OCH RÄTT Beslutet expedieras till: Samhällsbyggnadsnämnden Kommunstyrelsen
TÄNK NYTT, LÄTT OCH RÄTT bland syns det. bland inte. HANDBOK I FN-KONVENTIONEN OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING
INNEHÅLL Inledning 3 Konventionen och ditt ansvar 4 Ny konvention, samma viktiga rättigheter 4 Dina skyldigheter att förverkliga konventionen 4 50 artiklar lär dig hitta rätt 5 Konventionen behövs, även i Sverige 5 Olika funktionsnedsättningar olika behov 5 Funktionsnedsättning och funktionshinder vet du skillnaden? 6 Välj universella lösningar där det är möjligt 6 Rättigheterna är odelbara och beroende av varandra 7 Ta hjälp av funktionshinderorganisationerna 7 Lista över konventionens rättighetsartiklar 7 Konventionen och Karlskogas sex utmaningar 8 A. Karlskogaborna har arbete 9 B. Karlskogaborna känner sig hemma 11 C. Karlskoga har de bästa skolorna 12 D. Karlskoga bidrar till bättre miljökvalitet 15 E. Karlskogaborna är friska och mår bra 17 F. Karlskogaborna har förtroende för varandra och för demokratin 19 Verktyg och litteratur - ladda ner eller beställ 21 Webbadresser till funktionshinderorganisationer 21 2
INLEDNING Den här handboken är ett verktyg för dig som är förtroendevald eller medarbetare i Karlskoga kommun. Den handlar om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som trädde i kraft i Sverige 14 januari 2009. Syftet med handboken är att du ska få hjälp att förstå konventionen och på vilket sätt den påverkar ditt arbetsområde vare sig det handlar om att fatta ett beslut i din nämnd, upprätta en plan i din förvaltning, eller möta anställda och medborgare i din verksamhet. Handboken ska ge dig: förståelse för vilket ansvar och vilka skyldigheter all offentlig verksamhet har att förverkliga konventionen, guidning till rättighetsartiklar, och exempel på vilken betydelse de kan ha för de nyckelområden Karlskoga kommun arbetar utifrån: arbete, hemkänsla, skola, klimat, hälsa och demokrati dvs. Karlskogas sex utmaningar för en hållbar utveckling, tips på webbplatser där du kan läsa, ladda ner eller beställa litteratur och information, webbadresser till funktionshinderorganisationer som kan vara till hjälp för dig i ditt arbete, 2007 beslutade Terminologirådet (består av Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landssting och privata vårdgivare) att förändra definitionerna av funktionsnedsättning, funktionshinder och handikapp, på grund av den rådande begreppsförvirringen. Begreppsförrändringen innebär att: Funktionshinder betraktas inte längre som en synonym till funktionsnedsättning utan betecknar ett eget begrepp. Definitionen av funktionsnedsättning är oförändrad Handikapp tas bort som uppslagsterm och termen avråds som synonym till såväl funktionsnedsättning som funktionshinder. I publikationen Riv Hindren 2012 från Handisam när det gäller Riktlinjer för tillgänglighet framgår att: Begreppet handikappolitik har genomgående ändrats till funktionshinderspolitik. Begrepp som handikapprörelse och handikapporganisation har också ändrats. 3
KONVENTIONEN OCH DITT ANSVAR Ny konvention, samma viktiga rättigheter FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning är den senaste av konventioner på rättighetsområdet. Konventionen är alltså ny, men den innehåller inga nya rättigheter. Den bygger på FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter, och den förtydligar vad som måste till för att mänskliga rättigheter ska tillgodoses för personer med funktionsnedsättning. Konventionen bygger på följande principer: a) Respekt för inneboende värde, individuellt självbestämmande, innefattande frihet att göra egna val. samt enskilda personers oberoende. b) Icke-diskriminering. c) Fullständigt och faktiskt deltagande och inkludering i samhället. d) Respekt för olikheter och accepterande av personer med funktionsnedsättning som en del av den mänskliga mångfalden och mänskligheten. e) Lika möjligheter. f) Tillgänglighet. g) Jämställdhet mellan kvinnor och män. h) Respekt för att barn med funktionsnedsättning har rätt att bevara sin identitet. Dina skyldigheter att förverkliga konventionen Sedan konventionen trädde i kraft har Sverige ett juridiskt ansvar att förverkliga rättigheterna i den. Det innebär att alla offentliga organ stat, landsting och kommun är skyldiga att själva inte kränka rättigheterna, hindra andra från att kränka rättigheterna, skapa förutsättningar för att rättigheterna faktiskt förverkligas (till exempel genom att fatta beslut, se till att det finns budgetutrymme, utforma verksamheter, upprätta lagar/riktlinjer/planer och sprida kunskap i linje med konventionen För kommunens del har konventionen stor betydelse. Mycket av det som bestäms på statlig nivå får sitt genomförande först ute i kommunen. Kommunens arbetsområde är också så omfattande att det berörs av alla konventionens rättighetsartiklar. 4
50 artiklar - lär dig hitta rätt Konventionen innehåller totalt femtio artiklar. Artiklarna (1-4) beskriver konventionens grundprinciper (syfte, begreppsdefinitioner, allmänna principer och allmänna åtaganden). Artiklarna (5-30) är rättighetsartiklar: Artiklarna 5-9 beskriver övergripande rättigheter, till exempel om tillgänglighet och icke-diskriminering. Artiklarna 10-30 berör rättigheter inom ett brett spektrum specifika områden: Från rätten till arbete, utbildning och hälsa, till rättigheter om social trygghet, åsiktsfrihet, självständigt liv och deltagande i samhället. Artiklarna (31-50) är procedurregler för genomförande, uppföljning och övervakning. Konventionen behövs, även i Sverige Enligt socialstyrelsens rapport Alltjämt ojämlikt från 2010 har personer med funktionsnedsättning i Sverige sämre levnadsvillkor än övriga befolkningen. Det gäller inom såväl ekonomi som hälsa, arbete och utbildning. Folkhälsoinstitutets rapport Onödig ohälsa från 2008 visar att dålig hälsa är mer än tio gånger så vanligt bland personer med funktionsnedsättning. Enligt rapporten beror det på diskriminering, negativa attityder och bristande tillgänglighet i samhället faktorer som gör att personer med funktionsnedsättning har sämre möjligheter att vara delaktiga, självständiga och att få inflytande över sin vardag. Om personer med funktionsnedsättning har sämre förutsättningar i skolan och på arbetsmarknaden än personer utan funktionsnedsättning, kan det även ge sämre ekonomiska och sociala villkor, och har negativa effekter för såväl fysisk som psykisk hälsa. I Sverige har ungefär var femte medborgare någon form av funktionsnedsättning. I takt med att befolkningen lever allt längre, och sjukvården hjälper allt fler att överleva olyckor och svåra sjukdomar, kommer den andelen sannolikt också att öka. Olika funktionsnedsättningar olika behov Enligt konventionen definieras funktionsnedsättning som en nedsättning av en persons fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsförmåga. Indelningen är i sig grov och rymmer flera olika underkategorier. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar till exempel, är ett samlingsnamn som innefattar skilda funktionsnedsättningar som ADHD, asperger och autism. Var och en av dem skapar olika behov i olika situationer, och kan kräva olika lösningar för att rättigheterna i konventionen ska kunna tillgodoses. Även grad av funktionsnedsättning spelar roll för en persons förutsättningar och behov, liksom hans eller hennes viljestyrka, anpassningsförmåga och vana av att leva med sin funktionsnedsättning. 5
Funktionsnedsättning och funktionshinder vet du skillnaden? Funktionsnedsättning är en nedsättning av en persons funktionsförmåga. Funktionshinder däremot, uppstår på grund av att omgivningen är otillräcklig för en person med funktionsnedsättning. En person som använder rullstol blir till exempel funktionshindrad när det saknas ramp för att ta sig in i en byggnad. Detsamma gäller en person med synnedsättning, när knapparna till hissen saknar punktskrift. Det är med andra ord inte funktionsnedsättningar som skapar funktionshinder. Inte heller behöver en funktionsnedsättning innebära att man är funktionshindrad. Det är snarare en fråga om hur väl ett samhälle förverkligar mänskliga rättigheter för sina medborgare. Det vill säga, hur goda förutsättningar människor får att vara delaktiga och självständiga i samhället. Idag använder man inte längre ordet handikapp, eftersom handikapp ofta definierats som att vara en egenskap och en brist hos individen. Välj universella lösningar där det är möjligt Att göra samhället tillgängligare för personer med olika funktionsnedsättningar kommer alla till godo. Man kan säga att lösningar som är nödvändiga för 10 % av befolkningen, underlättar för 40 %, och gör det bekvämt för 100 %. Typiska exempel är elektroniska dörröppnare och rymliga hissar. Dessa kan vara en nödvändighet för en person med rullstol, men underlättar samtidigt för den som kommer med barnvagn eller tunga kassar. Ett annat exempel är texter skrivna med enklare och tydligare språk. Nödvändigt för den som har läs- och skrivsvårigheter. Lättare för alla att ta till sig. Ibland är det både nödvändigt och viktigt att ta till särskilda lösningar för att kunna tillgodose en persons rättigheter. Men där det går att göra en universell lösning en lösning som fungerar för alla oavsett funktionsförmåga är en särlösning varken ekonomisk eller respektfull. Planerar man universellt från början, behöver man till exempel inte göra dyra nödlösningar i efterhand. Inte heller är man tvungen att hänvisa personer med funktionsnedsättningar till speciallösningar som ex. hissen på baksidan 6
Rättigheterna är odelbara och beroende av varandra Rättigheterna i konventionen är odelbara det vill säga, ingen rättighet är viktigare än någon annan. Det går till exempel inte att prioritera rätten till arbete (artikel 27) framför rätten till hälsa (artikel 28) eftersom en person med funktionsnedsättning har rätt till båda. Samtidigt är alla rättigheter beroende av och relaterade till varandra. God hälsa är till exempel en förutsättning för att kunna ha ett arbete, likaväl som en persons hälsa kan förbättras om han eller hon är en del av arbetsmarknaden. I sin tur är både arbete och god hälsa beroende av att rätten till tillgänglig fysisk miljö och information (artikel 9) är uppfylld. Och de har båda en avgörande betydelse för att rätten till goda levnadsvillkor (artikel 28) ska kunna tillgodoses. Ta hjälp av funktionshindersorganisationerna Enligt konventionen har konventionsstaterna en skyldighet att nära samråda med och aktivt involvera personer med funktionsnedsättning genom de organisationer som företräder dem (artikel 4.3). Det gäller i alla beslutsfattande processer angående frågor som berör personer med funktionsnedsättning Att involvera funktionshindersorganisationerna är alltså din skyldighet, men kan också vara till stor hjälp i ditt arbete med att förverkliga konventionen. De kan bidra med kunskap och erfarenheter, och hjälpa till att lyfta fram möjligheter istället för problem. Längst bak i den här handboken hittar du webbadresser till några av Sveriges funktionshindersorganisationer. Lista över konventionens rättighetsartiklar 5 Jämlikhet och icke-diskriminering 6 Kvinnor med funktionsnedsättning 7 Barn med funktionsnedsättning 8 Medvetandegörande om situationen för personer med funktionsnedsättning 9 Tillgänglighet 10 Rätten till liv 11 Risksituationer och nödlägen 12 Likhet inför lagen 13 Tillgång till rättssystemet 14 Frihet och personlig säkerhet 15 Rätt att inte utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning 7
16 Rätt att inte utsättas för utnyttjande, våld eller övergrepp 17 Skydd för den personliga integriteten 18 Rätt till fri rörlighet och till ett medborgarskap 19 Rätt att leva självständigt och att delta i samhället 20 Personlig rörlighet 21 Yttrandefrihet och åsiktsfrihet, samt tillgång till information 22 Respekt för privatlivet 23 Respekt för hem och familj 24 Utbildning 25 Hälsa 26 Habilitering och rehabilitering 27 Arbete och sysselsättning 28 Tillfredställande levnadsstandard och social trygghet 29 Deltagande i det politiska och offentliga livet 30 Deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott KONVENTIONEN OCH KARLSKOGAS UTMANINGAR EN HÅLLBAR UTVECKLING Karlskogas vision är att vara en av Sveriges bästa kommuner att bo, leva och verka i. Vägen dit ska gå genom en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling, som ska tillgodose dagens behov utan att äventyra kommande generationers. För att nå målet har kommunen formulerat sex utmaningar som ska genomsyra allt arbete i kommunen: A. Karlskogaborna har arbete B. Karlskogaborna känner sig hemma C. Karlskoga har de bästa skolorna D. Karlskoga bidrar till bättre miljökvalitet E. Karlskogaborna är friska och mår bra F. Karlskogaborna har förtroende för varandra och för demokratin. Hur du väljer att arbeta med utmaningarna, har förstås stor betydelse för i vilken mån du kan förverkliga konventionens rättigheter. Den här handboken ska försöka underlätta det arbetet. I de följande styckena får du exempel på olika rättighetsartiklar, och vad de kan innebära för var och en av Karlskogas utmaningar. 8
A. KARLSKOGABORNA HAR ARBETE I Karlskoga arbetar kommunen på flera sätt för att medborgarna ska ha möjlighet till arbete, till exempel genom att matcha medborgarnas olika kompetenser med näringslivets behov, eller genom att förhindra diskriminering på arbetsmarknaden. Personer med funktionsnedsättning ska ha lika möjlighet till arbete Enligt konventionen har personer med funktionsnedsättning rätt till arbete på lika villkor som andra. Det innebär att kommunen måste arbeta för att personer med funktionsnedsättning får lika möjligheter både i arbetslivet och på arbetsmarknaden. Enligt konventionen har kommunen ansvar att själv anställa personer med funktionsnedsättning, och skall arbeta för att personer med funktionsnedsättning får erfarenhet och anställning hos privata arbetsgivare. Kommunen ska ta särskild hänsyn till att kvinnor med funktionsnedsättning ofta diskrimineras på arbetsmarknaden. Artikel 5 Jämlikhet och icke-diskriminering Artikel 6 Kvinnor med funktionsnedsättning Artikel 27 Arbete och sysselsättning Lokaler och information ska vara tillgängliga För att en person med funktionsnedsättning ska ha lika möjligheter att söka, få och utföra ett arbete måste arbetslivet och arbetsmarknaden vara tillgänglig. Det innebär att såväl arbetsplatser, arbetsförmedling och yrkesutbildningar också måste vara utformade efter de behov som olika funktionsnedsättningar kan medföra. Det måste till exempel gå att läsa en platsannons för den som har synnedsättning, vara lätt att ta sig runt på arbetsplatsen med rullstol, och vara möjligt att ta del av utbildningsmaterialet vid yrkeseller internutbildningar för personer med t.ex. dyslexi. Artikel 9 Tillgänglighet Artikel 21 Yttrandefrihet och åsiktsfrihet, samt tillgång till information Artikel 27 Arbete och sysselsättning Det ska finnas stöd i arbetslivet Enligt konventionen ska det finnas stöd för personer med funktionsnedsättning att hitta, behålla och att återgå till anställning. Det ska också finnas hjälpmedel och personligt utformade stöd, som underlättar personens självständighet och rörlighet i arbetslivet. 9
Artikel 9 Tillgänglighet Artikel 19 Rätt att leva självständigt och att delta i samhället Artikel 20 Personlig rörlighet Artikel 27 Arbete och sysselsättning Det ska vara tryggt och säkert att ha och söka ett arbete Enligt konventionen har en person med funktionsnedsättning rätt till samma trygga och säkra arbetsvillkor som andra arbetstagare. Han eller hon ska till exempel ha samma möjligheter att driva arbetsrättsliga och fackliga frågor, och ska kunna ta del av företagshälsa och - sjukvård på lika villkor som andra anställda. Han eller hon har också rätt till habilitering och rehabilitering vid behov. En person med funktionsnedsättning ska inte heller riskera att utsättas för mobbing, övergrepp eller kränkande särbehandling, på arbetsplatsen eller när han eller hon söker jobb. Säkerhetsanordningar och rutiner för nödsituationer måste också fungera för personer med funktionsnedsättning. Larm, utrymningsvägar och information ska vara utformade utifrån de behov som en person med funktionsnedsättning kan ha. Artikel 11 Risksituationer och nödlägen Artikel 15 Rätt att inte utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning Artikel 16 Rätt att inte utsättas för utnyttjande, våld eller övergrepp Artikel 17 Skydd för den personliga integriteten Artikel 22 Respekt för privatlivet Artikel 25 Hälsa Artikel 26 Habilitering och rehabilitering Artikel 27 Arbete och sysselsättning Arbetsgivare och anställda ska ges kunskap om olika funktionsnedsättningar Enligt konventionen har kommunen ansvar att öka medvetenheten om situationen för personer med funktionsnedsättning. Kommunen ska också lyfta fram hur de kan bidra positivt till arbetsmarknaden. Såväl arbetsgivare, anställda och berörda politiker ska ges kunskap. Det är avgörande för att personer med funktionsnedsättning ska garanteras lika villkor och möjligheter på arbetsplatser och på arbetsmarknaden. Artikel 8 Medvetandegörande om situationen för personer med funktionsnedsättning 10
B. KARLSKOGABORNA KÄNNER SIG TRYGGA OCH SÄKRA I Karlskoga arbetar kommunen för att medborgarna ska trivas. Det arbetet handlar bland annat om att skapa fungerande stadsdelar med attraktiva och varierade bostäder, mötesplatser och grönområden. Men det rör sig också om att minska bostadssegregationen, och att göra medborgarna säkrare och tryggare. Personer med funktionsnedsättning får inte diskrimineras i Karlskoga Enligt konventionen har personer med funktionsnedsättning rätt att behandlas jämlikt, och att inte diskrimineras i samhället. Det betyder att alla Karlskogabor som har en funktionsnedsättning måste ges lika möjligheter att känna sig trygga och säkra som någon utan funktionsnedsättning. Det gäller förstås oavsett kön och ålder. Artikel 5 Jämlikhet och antidiskriminering Artikel 6 Kvinnor med funktionsnedsättning Artikel 7 Barn med funktionsnedsättning Karlskoga ska vara tillgängligt Karlskoga ska vara tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Det betyder att bostäder, grönområden, lekplatser, fritidsverksamheter och kulturprojekt ska utformas för att passa de behov som olika funktionsnedsättningar kan medföra. En person med funktionsnedsättning ska kunna välja var han eller hon vill bo, ta sig obehindrat mellan arbetsplats och bostad, uträtta ärenden och ta del av allmän service och fritidsaktiviteter på lika villkor som alla andra. Artikel 9 Tillgänglighet Artikel 30 Deltagande i kulturliv, rekreation, fritidsverksamhet och idrott Artikel 19 Rätt att leva självständigt och att delta i samhället Karlskoga ska vara säkert Beredskapen för nödsituationer i Karlskoga ska fungera även för personer med funktionsnedsättning. Det innebär att säkerhetsutrustning, skyddsrum, nödutgångar, nöd- och brandlarm i allmänna byggnader och på allmänna platser ska fungera för alla, oavsett funktionsförmåga. Det innebär att räddningspersonal ska ha kunskap om olika funktionsnedsättningar och vad som krävs för att kunna ge rätt hjälp i olika situationer. Artikel 11 Risksituationer och humanitära nödlägen. 11