Naturvärdesinventering av område vid bäck i centrala Björbo, Gagnefs kommun Uppdraget På uppdrag av förvaltningschef Birgitta Johansson, miljö- och byggförvaltningen på Gagnefs kommun, utfördes den 7 juli en naturvärdesinventering i centrala Björbo av en cirka 350 lång bäck med naturmark samt några intilliggande obebyggda tomter och framtida industrimark. Metodik Området genomsöktes med syfte att hitta rödlistade arter. Bäckfåran följdes i sin helhet och flera bilder togs på olika typer av miljöer. Anmärkningsvärda fynd knappades in på en GPS (RT90). Artsök gjordes med polygonavgränsning i Artportalen (www.artportalen.se). Områdesbeskrivning och resultat Inventeringsområdet är avgränsat med grön linje på kartan (figur 1) och ligger öster om betongindustrin i centrala Björbo. I södra delen finns en bäck (bild 1-3) som mest liknar ett dike. Det avvattnar närområdet framförallt vid snösmältning. Bäcken rinner ut i Västerdalälven. Förutom bäcken och intilliggande naturmark ingår några obebyggda tomter och en del av framtida industrimark norr om vägen. Bäckfåran och de obebyggda tomterna Hela området utgörs i stort sett av skogsmark med lövlundskaraktär (bild 4-5). Trädskiktet och buskskiktet består av glasbjörk med inslag av framförallt sälg, gråal, hägg, rönn och viden (Salix sp.). Det finns också enstaka asp, lönn, häggmispel, videkornell, röda vinbär, olvon och oxbär (Cotonester sp.). Inga träd är gamla även om det förekommer fnösketicka och björkticka på några träd. Markskiktet består av ganska få växter intill bäcken där miljön är skuggig eller mycket skuggig. Bland arterna kan nämnas älggräs, brännässla, hallon, skogssallat och majbräken. Vissa partier består endast av ett bottenskikt med främst vågig sågmossa men även kranshakmossa och en del husmossa. En tomtmark är en betad hästhage, dock utan några anmärkningsvärda kontinuitetsberoende växter. Arter som noterades är harstarr, fyrkantig johannesört, röllika, hundäxing, tuvtåtel och gulvial. Vid mer öppna partier och intill vägen ökar antalet växter med arter som stormåra, gråbo, ängsklocka, kråkvicker, gråbinka, vårfingerört, norsk fingerört, teveronika, flockfibbla, harkål, akleja, uppländsk vallört, Finlands vita ros (Pimpinellifolia plena) och blågull (bild 6). Fåglar som sågs eller hördes längs bäcken var rödvingetrast (varnande), björktrast, koltrast och rödhake.
Industriområdet norr om vägen Östra delen är en hästhage utan anmärkningsvärd växtlighet. På den del där det redan står en byggnad finns inte heller något av intresse. Däremot är själva vägkanten ganska artrik (bild 7). Den återstående västra delen mot betongindustrin består av delvis igenvuxen öppen mark med enstaka träd och lövuppslag som är ett par meter hög. Därutöver finns tippmassor i form av jord och cement (bild 8-9). Den öppna marken hyser vanliga eller ganska vanliga arter som exempelvis alsikeklöver, vit sötväppling, åkertistel, mjölkört, kråkvicker, älgört, häckvicker, timotej, midsommarblomster, jordrök, sandtrav, hampdån, humleblomster, renfana, åkervädd, ängsgröe, baldersbrå och rödven. Ett litet exemplar av brunklöver växer på ruderatmark intill en hög med betong som tippats strax intill (bild 10). Arten är rödlistad i 2015 års rödlista (http://artfakta.artdatabanken.se/). Den har inte tidigare varit rödlistad men har minskat kraftigt, bland annat på grund av igenväxning i jordbrukslandskapet. Ett tiotal fjärilar sågs på örterna i området, däribland luktgräsfjäril och silverblåvinge (bild 11). Artportalens uppgifter Enligt artportalen finns bara några få skalbaggar rapporterade från Björbo (av Bengt Ehnström), men ingen är ovanlig och lokalerna är inte preciserade. Däremot finns en preciserad lokal för ett par arter fladdermöss, däribland nordfladdermus som har en anmärkningsvärt rik förekomst precis intill inventeringsområdet i en gammal trädgård med äldre lövträd (Nilsson 2011). Enligt en räkning noterades inte mindre än 540 fladdermöss, men denna lokal ligger som sagt var utanför denna inventerings områdesavgränsning. Sammanfattning Med undantag av brunklöver noterades under inventeringen inga rödlistade eller sällsynta arter som kräver särskild hänsyn. Brunklöver tillhör inte någon av de tre kategorier som kallas hotade arter. Däremot är den klassad som NT, nära hotad. De fjärilar som sågs norr om vägen är inte ovanliga och torde kunna nyttja andra befintliga marker i området, inte minst längs vägkanterna som har en örtrik flora. Fjärilarna gynnas just nu av igenväxningsfasen med mycket örter innan lövbuskagen sluter sig. Litteratur ArtDatabanken. 2015. Rödlistan 2015. ArtDatabanken. 2015. Artportalen och artfakta från http://artfakta.artdatabanken.se/ Nilsson, E. 2011. Artkartering av fladdermöss vid Siljan i de centrala delarna av Dalarnas län 2010. Länsstyrelsens Dalarna, PM 2011:01. Ordlista Rödlista: Arter som finns på en rödlista bedömd efter internationella kriterier. Kallas ofta hotade arter, men avser då egentligen bara rödlistekategorierna CR (akut hotad), EN (starkt hotad) och VU (sårbar). Dessutom finns missgynnade arter benämda NT (nära hotad).
Figur 1. Inventeringsområdets avgränsning framgår av den gröna linjen. Bild 1. Bäcken i västra delen av inventeringsområdet. Samtliga foton: Bengt Oldhammer.
Bild 2. Bäcken i ett parti där lövträd och buskar huggits bort. Bild 3. Lövlundskaraktär men sparsam flora på marken.
Bild 4. En av de obebyggda tomterna. Tidigare öppen mark som vuxit igen. Lönn och olvon finns på denna plats. Bild 5. En lövgång som löper parallellt med bäcken. Höga örter dominerar. Ganska gott om sälg.
Bild 6. Blågull växer på två platser längs bäcken. Spridd från trädgård. Bild 7. Vägkanterna är ganska artrika, här med exempelvis smällglim, blåklocka och olika arter av daggkåpa. Hästhagen och marken vid byggnaden i bakgrunden ointressanta ur växtsynpunkt.
Bild 8. Norr om vägen. Precis intill dessa tippmassor växer ett litet exemplar av brunklöver. Bild 9. Norr om vägen är marken under kraftig igenväxning men hyser fortfarande en del örter, bland annat måror. På bilden syns tydligt ganska rikligt med uppstickande åkertistel.
Bild 10. Brunklöver, ett mycket litet exemplar på typisk ruderatmark. Tippmassor i bakgrunden. Bild 11. Silverblåvinge norr om vägen. Fjärilens värdväxter är ärtväxter som kråkvicker, häckvicker och gulvial.