Rapport 2010:21 R Doktorsexaminerades etablering på arbetsmarknaden www.hsv.se
Rapport 2010:21 R Doktorsexaminerades etablering på arbetsmarknaden
Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Doktorsexaminerades etablering på arbetsmarknaden Utgiven av Högskoleverket 2010 Högskoleverkets rapportserie 2010:21 R ISSN 1400-948X Innehåll: Högskoleverket, analysavdelningen, Anders Wiberg Omslagsbild: Namn Formgivning: Högskoleverkets informationsavdelning Tryck: Rydheims Tryckeri AB, Jönköping, december 2010 Tryckt på miljömärkt papper
Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 7 Arbetsmarknad och forskarutbildning 8 Sysselsättningen ökar 8 Forskarutbildade kvinnor ökar snabbare 8 Doktorsexaminerade 2000, 2002 och 2005 11 Forskningsämnesområden 12 Resultat doktorsexaminerade 15 Etablering per forskningsämnesområde 17 Kombinatörer, sektorer, näringsgrenar och yrken 19 Intern och extern rörlighet 26 Etableringen för examinerade med svensk och utländsk bakgrund 29 Doktorsexaminerade år 2005 31 Fakta om statistiken 35
Sammanfattning Under de år som denna uppföljning studerar, 2000, 2002 och 2005, tog drygt 7 400 personer svensk dok torsexamen. De tillhör därmed den växande skaran av doktorer i landet. Hur lätt är det för nyligen examinerade doktorer att etablera sig på arbetsmark naden? Det är den fråga som denna studie kommer att belysa. Nio av tio etablerade Uppföljningen av doktorsexaminerade avser etableringen på arbetsmarkna den 2008. Uppföljningen sker tre, sex respektive åtta år efter examen. År 2008 visar uppföljningen att av dem som examinerades sex och åtta år tidigare hade 88 procent etablerat sig på arbetsmarknaden medan andelen var lägre, 80 procent, för dem som examinerades 2005. Det var ingen skillnad i etablering mellan kvinnor och män förutom bland examinerade 2005. I den gruppen hade männen en något högre etableringsandel än kvinnor tre år efter examen. Bland de personer som examinerades var nästan 5 200 etablerade på den svenska arbetsmarknaden 2008. Dessutom visar uppgifter från Danmark och Norge att knappt 100 personer var etablerade i dessa båda länder. Var femte var kombinatör En kombinatör är en person som har sin huvudsakliga inkomst från en anställning men som även har inkomster från företagande och detta gällde var femte etablerad. För examinerade år 2000 fanns de högsta andelarna kombinatörer/företagare inom samhällsvetenskap och lantbruksvetenskaper. Drygt en tredjedel (36 procent) av dessa klassificeras som kombinatörer. Bland de som examinerades år 2005 fanns den högsta andelen (28 procent) bland samhällsvetarna. Omkring var tredje doktorsexaminerad var universitets- och högskolelärare och var femte hade ett arbete som hälso- och sjukvårdsspecialist. Det innebar att varannan examinerad fanns i någon av dessa yrkesgrupper. Detta betyder också att de flesta av de doktorsexaminerade var anställda inom offentlig sektor. Universitet och högskolor samt landsting är stora arbetsgivare. I näringslivet återfanns drygt var tredje etablerad. Var tredje bytte lärosäte Ungefär var tredje examinerad som var anställd vid högskolan hade bytt lärosäte efter examen. Det var stora skillnader i rörlighet mellan högskolorna. En fördelning av de etablerade som var verksamma vid högskolor och uni versitet i olika anställningsformer visade att nästan varannan var lektor av dem som examinerades åren 2000 och 2002 och drygt en tredjedel bland de som examinerades år 2005. 5
Personer med svensk bakgrund var etablerade i högre grad och skillnaden var nästan 10 procentenheter i förhållande till de med utländsk bakgrund. En jämförelse av etableringen på arbetsmarknaden mellan utländska doktorander och övriga utlandsfödda visade inget tydligt mönster. Etableringen bland männen var ungefär lika oavsett år för examen. Bland kvinnorna var det stora skillnader för examinerade 2000 då utländska doktorander hade högre etablering än övriga utlandsfödda medan motsatsen gäller 2002. Hög etablering inom medicin och teknikvetenskap Medicin och teknikvetenskap var de ämnesområden som hade en högre andel etablerade medan det motsatta gäller humaniora och naturvetenskap. Det finns flera förklaringar till skillnader i etablering mellan ämnesområ den. Konjunkturen på arbetsmarknaden varierar för olika ämnesområden. Doktorsexaminerade som har stipendier, exempelvis postdoktorala stipendier, klassificeras inte som etablerade på arbetsmarknaden. Naturvetare brukar ha en hög andel som bedriver postdoktorala studier. Personer som arbetar utomlands finns heller inte med i registren om de fortfarande är folkbokförda i landet, med undantag för Danmark och Norge. För personer som examinerades inom medicin har en analys genomförts utifrån vilken grundutbildning som den examinerade har. Den högsta andelen etablerade fanns bland personer som hade läst medicin, vilket beror på att många av dessa är läkare med hög etablering och fortsätter som det efter forskarutbildningen. Däremot var etableringen betydligt lägre för examinerade med grundutbildning i naturvetenskap samt för personer där uppgift saknas om grundutbild ning vilken till största delen består av personer som har skaffat sig en grundutbildning utomlands. 6
Inledning Syftet med denna rapport är att följa upp hur examinerade doktorer inom olika ämnesområden etablerar sig på arbetsmarknaden, inom vilka branscher och sektorer de är verksamma samt deras rörlighet mellan lärosäten. Vi beskriver också hur vanligt det är att vara företagare, om det finns skillnader i etableringen mellan examinerade med svensk och utländsk bakgrund samt mellan utländska doktorander och övriga utlandsfödda. Uppföljningen sker 2008 och avser de som examinerades åren 2000, 2002 och 2005, dvs. åtta, sex respektive tre år efter examen. Detta är den tredje rapporten om etableringen bland doktorsexaminerade. 1 Antalet forskarutbildade i landet har ökat kraftigt under de senaste decennierna. Utbygg naden har bland annat motiverats av att fler och fler forskarutbildade är verk samma utanför högskolan och av det kommande generationsskiftet med stora pensionsavgångar. Mellan åren 2000 och 2009 ökade antalet forskarutbildade i Sverige med 14 300 personer till 54 600 personer. Det har skett en ökning av andelen kvinnor bland de forskarutbildade under perioden, från 28 procent år 2000 till 37 procent år 2009. År 2009 minskade antalet doktorsexamina för första gången på drygt femton år, en minskning med 8 procent jämfört med 2008. Att antalet som avlägger en examen minskade 2009 är en logisk följd av att nyantagningen till forskarutbildningen minskade kraftigt mellan åren 2003 och 2005 och därefter inte ökade förrän 2008. Det innebär sannolikt att examina tionen kommer att fortsätta minska de närmaste åren. 2 Källa till uppgifterna i denna rapport är Statistiska centralbyråns individregister Longi tudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA) med uppgifter om utbildning, inkomst och sysselsättning. Kravet för att räknas som etablerad på arbetsmarknaden är att personen är klassificerad som sysselsatt i november det aktuella året och att arbetsinkomsten överstiger 190 200 kronor. Dessutom ska det inte finnas några uppgifter om att personen under någon del av året varit arbetslös eller deltagit i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. De statistiska bearbetningarna som ligger till grund för rapporten har på uppdrag av Högskoleverket producerats av Prognosinstitutet, SCB. Ansvarig för arbetet vid Prognosinstitutet har varit Stefan Vikenmark. 1. Forskarutbildades etablering på arbetsmarknaden. Högskoleverkets rapportserie 2006:7 R, Forskarutbildades etablering på arbetsmarknaden. Högskoleverkets rapportserie 2007:56 R. 2. Universitet & högskolor. Högskoleverkets årsrapport 2010:10 R. Högskoleverkets rapportserie 2007:33 R. 7
Arbetsmarknad och forskarutbildning Denna uppföljning av forskarutbildade sker för år 2008, eftersom den senaste tillgängliga statistiken avser detta år. Det aktuella arbetsmarknadsläget har stor betydelse för möjligheten till etable ring så det är intressant att studera hur arbetsmarknaden har utvecklats. Sysselsättningen ökar Sysselsättningen ökade med drygt 200 000 personer mellan 2003 och 2008 och uppgick totalt till nästan 4 370 000. Den finanskris som sedan följde innebar att sysselsättningen följande år minskade med nästan 100 000 personer, medan den bedöms öka från 2009 med cirka 230 000 personer fram till 2012. Uppgången blir starkast i det privata näringslivet, i synnerhet inom tjänstebranscherna, medan sysselsättningen bedöms bli oförändrad inom den offentliga sektorn. 5 000 4 000 Hush ideella organisationer Totalt 3 000 2 000 1 000 0 Kommun Tjänstebranscher Stat Varubranscher 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Antal sysselsatta i tusental åren 2000 2010, prognos 2010 2012. Personer i åldern 16 64 år. Källor: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet. Forskarutbildade kvinnor ökar snabbare Antalet forskarutbildade har ökat med drygt 14 000 under de senaste tio åren. År 2000 fanns det 40 300 forskarutbildade i åldersgruppen 25 64 år i Sveriges befolkning, varav 11 300 kvinnor och 29 000 män. År 2009 fanns det 54 600 fors karutbildade, fördelade på 20 500 kvinnor och 34 100 män. 8
60 000 50 000 Totalt 40 000 30 000 Män 20 000 10 000 Kvinnor 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Antal forskarutbildade 25 64 år bland Sveriges befolkning åren 2000 2009. Källa: Statistiska centralbyrån. Andelen kvinnor har ökat bland de forskarutbildade under perioden, från 28 procent år 2000 till 37 procent år 2009. Den officiella statistiken innehåller inga uppgifter om arbetslösheten bland forskarutbildade utan endast om högskoleutbildade. Generellt är arbetslösheten lägre bland högskoleutbildade än bland gymnasie- och grundskoleutbildade. Oavsett konjunkturläge har högskoleutbildade den lägsta arbetslöshe ten. 25 20 15 10 5 0 Grundskola Gymnasieskola Högskola 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Andelen (procent) arbetslösa efter utbildningsnivå i arbetskraften, 16 64 år. En förändring i undersökningen innebär att det blir ett tidsseriebrott 2004/2005. Källa: Högskoleverkets årsrapport 2010. Under 2009 var arbetslösheten bland högskoleutbildade knappt 4 procent enligt Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar (AKU). Bland gymna sialt utbildade var arbetslösheten 7 procent och bland personer med enbart grundskola drygt 12 procent. I många fall är det uppenbart varför längre utbild ning också medför en starkare ställning på arbetsmarknaden. Ofta finns en yrkeshierarki med viss utbytbarhet mellan nivåerna. De som är kvalificerade för den högre nivån kan ersätta dem som är kvalificerade för den lägre, men inte tvärtom. Civilingenjörer kan ersätta högskoleingenjörer, och högskolein genjörer kan ersätta tekniker, till exempel. Det finns dessutom hela tiden en tendens till att arbetsgivarna graderar upp kraven på kompetens inom olika yrkesområden. Det behöver inte betyda att den längre utbildningen är helt nödvändig för yrket, men den ger ofta individen ett extra plus. Det blir 9
också en undanträngningseffekt om inte alla högskoleutbildade ingenjörer får ett arbete med krav på högskoleutbildning. Det finns också uppgifter om antal arbetslösa bland forskarutbildade. En källa är SACO:s bearbetningar av statistik från Arbetsförmedlingen. 3 Enligt denna statistik ökade arbetslösheten från 500 till cirka 1 800 personer under första halvan av 2000-talet. Därefter skedde en minskning med omkring 500 personer fram till 2008 som är undersökningsåret i denna rapport. Under de två senaste åren har arbetslösheten ökat med cirka 400 personer. En undersökning från SCB 4 redovisar att 4 procent av doktorsexaminerade läsåret 2006/07 var arbetslösa eller deltog i en arbetsmarknadsåtgärd i april 2010. Det var ingen skillnad mellan kvinnor och män. 3. www.saco.se Arbetsmarknad. 4. Inträdet på arbetsmarknaden. Examinerade från högskolan 2006/2007. Temarapport 2010:6. Statistiska centralbyrån. 10
Doktorsexaminerade 2000, 2002 och 2005 Undersökningen omfattar enbart dem som avlagt doktorsexamen i Sverige åren 2000, 2002 och 2005. De forskarexaminerade som avlagt licentiatexamen under dessa år ingår således inte. Uppföljningen av etableringen för de doktorsexaminerade avser år 2008. Uppgif terna om examinerades etablering på arbetsmarknaden är i huvudsak hämtade från Statis tiska centralbyråns (SCB) register. Metoden att mäta etablering har utvecklats i samband med Högskoleverkets studier om etableringen på arbetsmarknaden för examinerade från grundnivå och avancerad nivå vid högskolor och universitet. De doktorsexaminerade har klassificerats i sex olika kategorier. Denna klassificering har skapats genom bearbetning av registeruppgifter vid Prognosinstitutet på SCB. Antal doktorsexaminerade som följs upp Kravet för att räknas som etablerad på arbetsmarknaden är att personen är klassificerad som sysselsatt i november det aktuella året (uppföljningsåret). Personen ska också ha en årsarbetsinkomst som överstiger 190 200 kronor per år. Dessutom ska det inte finnas några uppgifter om att personen under någon del av året varit arbetslös eller deltagit i arbetsmark nadspolitiska åtgärder. Den som räknas som etablerad på arbetsmarknaden i det här sammanhanget är således en person som har en stark anknytning till arbetsmarknaden. De personer som var etablerade är också den klart största gruppen bland de som examinerades de aktuella åren. Totalt för de tre åren handlar det om drygt 5 000 doktorsexaminerade. Examen 2000 Examen 2002 Examen 2005 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Etablerad på arbetsmarknaden (1) 629 955 1 584 803 986 1 789 821 967 1 788 Osäker ställning på arbetsmarknaden (2) 40 37 77 37 45 82 77 58 135 Svag ställning på arbetsmarknaden (3) 29 39 68 44 38 82 87 85 172 Utanför arbetsmarknaden (4) 28 37 65 35 47 82 73 74 147 Studerande (5) 11 8 19 7 9 16 11 8 19 Ej i populationen (6) 108 256 364 158 267 425 178 318 496 Totalt 845 1 332 2 177 1 084 1 392 2 476 1 247 1 510 2 757 Antal som följs upp (1) (4) ovan 726 1 068 1 794 919 1 116 2 035 1 058 1 184 2 242 Antal examinerade åren 2000, 2002 och 2005 fördelade på olika kategorier 2008. I den grupp som följs upp ingår kategorierna 1 4 och det är för de här grupperna som resultaten beräknas. Två grupper, 5 och 6, av examinerade ingår inte 11
och räknas bort i uppföljningen. Personer som hamnar i grupperna osäker ställning respektive svag ställning på arbetsmarknaden uppfyller inte ett eller flera av de krav som här ställs för att klassificeras som etablerad på arbetsmarknaden. I gruppen utanför arbetsmarknaden hamnar personer som helt saknar arbetsinkomst. De två senare grupperna, svag ställning på arbetsmarknaden respektive utanför arbetsmarknaden, har haft svårt med etableringen på arbetsmarknaden. Av dem som examinerades 2005 och ingick i uppföljningen var det 14 procent som tillhörde någon av dessa grupper 2008. Detta kan jämföras med etableringen på arbetsmarknaden för examinerade på grundnivå och avancerad nivå. 5 Den senaste uppföljningen avser år 2008, dvs. samma tidpunkt som för denna studie. Däremot är tiden från examen till uppföljning kortare i den rapporten eftersom examinerade läsåret 2006/07 följs upp år 2008. Av dem som ingick i uppföljningen var det en lägre andel, 10 procent, som tillhörde någon av grupperna svag ställning på arbetsmarknaden respektive utanför arbetsmarknaden 2008. Doktorsexaminerade som ingår i grupperna 5 och 6 följs inte upp. För att räknas som studerande (5) krävs att personen under det aktuella året var registrerad på grundnivå och avancerad nivå eller på forskarnivå och detta gällde för knappt 20 examinerade per årgång. Gruppen ej i populatio nen (6) innehåller personer som inte var folkbokförda i Sverige det aktuella året. Även personer som antingen saknade disponibel inkomst under året eller som inte var folkbokförda i Sverige året efter uppföljningsåret, tillhör denna kategori, då dessa troligtvis lämnat Sverige redan under det aktuella året. Totalt ingår drygt 1 300 examinerade i denna kategori. Per soner i kategorierna studerande och ej i populationen ingår alltså inte i underlaget när andelen etablerade tas fram. En utförlig genomgång av de olika klassifice ringarna finns i avsnittet Fakta om statistiken i slutet av rapporten. Bland de doktorsexaminerade ingår även personer med okänd bakgrund och personer med ett ofullständigt personnummer. År 2000 uppgick dessa till 39 personer och år 2002 hade antalet ökat till 46 för att sedan öka ytterligare till 59 examinerade år 2005. Dessa ingår inte i den grupp som följs upp, eftersom information saknas om personerna i registren. Det mesta talar för att de har en utländsk bakgrund. Det är okänt om de finns i Sverige eller har lämnat landet. Forskningsämnesområden Redovisning efter ämne sker på olika nivåer. För statistikändamål brukar forskarutbildningen ofta delas in i 12 nationella forsk ningsämnesområden. Eftersom det finns ett mycket litet antal doktorsexa mina inom vissa ämnesområden har antalet områden som redovisas reducerats till sex. Ett område bör innehålla minst 20 personer, det är inte meningsfullt att fördela en mindre grupp efter kön, yrke eller någon annan uppdelning. En liten förändring i absoluta 5. Etableringen på arbetsmarknaden examinerade 2006/07. Rapport 2010:19. 12
tal ger då alltför stora procentuella förändringar. En sekretessregel tillämpas också som innebär att det ska vara minst tre personer i en grupp för att en redovisning ska ske. Flest examinerade inom medicin Två ämnesområden, humaniora och religionsvetenskap (härefter kallat humaniora) samt teknikvetenskap, är identiska med s.k. nationella forskningsämnesområden, medan övriga fem områden är sammanslagningar: medicin, farmaci och odontologi (härefter kallat medicin), naturvetenskap och matematik (härefter kallat naturvetenskap), samhällsvetenskap, rättsvetenskap/juri dik (härefter kallat samhällsvetenskap), skogs- och jordbruksvetenskap, veterinärmedicin (härefter kallat lantbruksvetenskaper). Däremot särredovisas inga uppgifter om övriga forskningsämnesområden utan dessa ingår endast i det totala antalet examinerade. Detta eftersom det ingår få examinerade i dessa forskningsämnen som dessutom sinsemellan är olika. Medicin är det största forskningsämnesområdet och för examensåren 2002 och 2005 var det fler kvinnor än män som examinerades inom detta område. Därefter kommer naturvetenskap och teknikvetenskap, där examinerades fler män än kvinnor. Lantbruksvetenskaper var det klart minsta området med mindre än 100 examinerade varje år. Examinerade 2000 Examinerade 2002 Examinerade 2005 Område Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Humaniora 74 109 183 122 132 254 136 103 239 Medicin 346 396 742 405 339 744 494 377 871 Naturvetenskap 154 289 443 162 308 470 198 328 526 Samhällsvetenskap 127 176 303 185 206 391 174 176 350 Lantbruksvetenskaper 36 54 90 41 37 78 44 38 82 Teknikvetenskap 78 300 378 129 361 490 161 479 640 Totalt 845 1 332 2 177 1 084 1 392 2 476 1 247 1 510 2 757 Antal examinerade kvinnor och män åren 2000, 2002 och 2005 fördelade på forskningsämnesområden. Hum. = humaniora och religionsvetenskap Med. = medicin, farmaci, Nat. = naturvetenskap, matematik Sam. = samhällsvetenskap, rättsvetenskap/juridik Lant. = lantbruksvetenskaper, veterinärmedicin Tekn. = teknikvetenskap. För att öka kunskapen om huruvida inriktningen på grundutbildningen spelar någon roll för etableringen på arbetsmark naden för personer som examinerats inom medicin undersöks också uppgifter förde lade efter examen i grundutbildningen. Examinerade personer i ett forskningsämnesområde har i många fall examen från olika områden i grundutbildningarna. Examinerade 2000 Examinerade 2002 Examinerade 2005 Område Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Medicin 163 201 364 187 161 348 209 166 375 Naturvetenskap 75 30 105 84 48 132 120 44 164 Uppgift saknas 82 142 224 101 118 219 126 132 258 Övrigt 26 23 49 33 12 45 39 35 74 Totalt 346 396 742 405 339 744 494 377 871 Antal examinerade kvinnor och män åren 2000, 2002 och 2005 inom medicin fördelade efter grundutbildning. 13
En redo visning av personer som examinerats inom medicin fördelat på grundutbildning visar att den största gruppen, nästan hälften, hade läst medicin. De minsta grupperna fanns bland examinerade inom naturvetenskap och övrigt (bland annat teknikvetenskap). Det är fler kvinnor än män som har examinerats inom medicin åren 2002 och 2005. Bland naturvetarna var det fler kvinnor som examinerades varje år. Det saknas uppgifter om grundutbildning för mer än 200 personer i varje examensårgång och den gruppen har troligtvis skaffat sig sin grundutbild ning utomlands. Dessa ingår då i gruppen utländska doktorander. Forskningsämnen kan också redovisas på en mer detaljerad nivå: forskningsämnesgrupper och forskningsämnen. Beroende på hur många examinerade och etablerade som finns i dessa grupper/ämnen kommer resultaten att redovisas. Resultaten i denna del avser endast andelen etablerade av de examinerade år 2005. Unga examinerade naturvetare och tekniker Omkring varannan doktorsexaminerad var under 35 år. Det var stora åldersskillnader mellan ämnesområdena. De yngsta examinerade fanns inom naturvetenskap där drygt 70 procent var under 35 år vid examinationstillfället. Även inom teknikvetenskap fanns en majoritet examinerade som inte hade fyllt 35 år. Inom humaniora och samhällsvetenskap var det en låg andel yngre examinerade. Inom de flesta ämnesområden har andelen som var under 35 år vid examinationstillfället ökat bland de som examinerades under senare år. Examen 2000 Examen 2002 Examen 2005 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Hum Med Nat Sam Lant Tekn Totalt Ex 2000 23 30 71 29 27 66 46 Ex 2002 30 32 74 35 45 69 50 Ex 2005 31 45 72 35 41 63 51 Andel (procent) av de examinerade som var yngre än 35 år, fördelade på forskningsämnesområde. Hum. = humaniora och religionsvetenskap Med. = medicin, farmaci, Nat. = naturvetenskap, matematik Sam. = samhällsvetenskap, rättsvetenskap/juridik Lant. = lantbruksvetenskaper, veterinärmedicin Tekn. = teknikvetenskap. 14
Resultat doktorsexaminerade År 2000 examinerades 2 177 personer varav 845 kvinnor och 1 332 män i Sverige. Två år senare hade antalet examinerade ökat med 300 till 2 476, 1 084 kvinnor och 1 392 män. Ökningen fortsatte och år 2005 examinerades 2 757 personer, varav 1 247 kvinnor och 1 510 män. Nästan nio av tio etablerade Av de som examinerades åren 2000 och 2002 hade 88 procent etablerat sig på arbetsmarknaden 2008, dvs. åtta respektive sex år efter examensåret. Däremot var etableringen lägre för personer som examinerades 2005. Totalt var 80 procent etablerade, 82 procent bland männen och 78 procent bland kvinnorna. Jämfört med tidigare examensårgångar var skillnaden alltså 8 procentenheter. Det finns flera orsaker till denna nedgång i andel etablerade. Det aktuella konjunkturläget kan betyda att färre personer än tidigare kunde etablera sig. En annan förklaring kan vara att det tar lång tid att bli etablerad på arbetsmarknaden. Ämnesområdena kan också variera mellan examensårgångarna vilket också kan ha påverkat möjligheterna till att bli etablerad. Etableringen kan också underskattas på grund av postdoktorala studier. Nyexaminerade har möjlighet att söka postdoktorala stipen dier för att få en möjlighet att meritera sig som forskare, antingen i Sverige eller utomlands. Stipendier är skattefria och omfattas inte av socialförsäkringssystemet, så i denna undersökning räknas inte doktorerade som studerar vidare med stipendier som etablerade på den svenska arbetsmarknaden. SCB har tidigare undersökt hur vanligt det är med postdoktorala studier. 6 Av doktorsexaminerade läsåren 1999/00 2000/01 var 28 procent sysselsatta med postdoktorala studier år 2003 och det fanns ingen skillnad mellan kvinnor och män. Bland naturvetarna fanns den största andelen (34 procent) av de doktorsexaminerade och studierna var till stor del förlagda utomlands. 6. Forskarexaminerades arbetsmarknad, Statistiska meddelande SM 18 SM 0301. 15
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Examen 2000 Examen 2002 Examen 2005 726 1 068 1 794 919 1 116 2 035 1 058 1 184 2 242 Kv Män Totalt Kv Män Totalt Kv Män Totalt 87 89 88 87 88 88 78 82 80 Antal och andel (procent) etablerade på arbetsmarknaden år 2008 av de examinerade åren 2000, 2002 och 2005. En jämförelse av etableringen mellan kvinnor och män visar en liten skillnad, den var störst bland examinerade 2005 då den uppgick till 4 procentenheter till männens fördel. I en tidigare nämnd SCB-undersökning som handlar om inträdet på arbetsmarknaden redovisas uppgifter om hur många bland examinerade läsåret 2006/07 som arbetade eller var egen företagare i april 2010. Totalt var det 89 procent och männen arbetade i något högre grad än kvinnorna, 89 respektive 84 procent. De doktorsexaminerade kan också jämföras med uppgifter om etableringen på arbetsmarknaden för examinerade utan forskarutbildning, dvs. från grundnivå och avancerad nivå. Den senaste uppföljningen avser år 2008, dvs. samma tidpunkt som för denna studie. Däremot är tiden från examen till uppföljning kortare i den rapporten eftersom examinerade läsåret 2006/07 följs upp år 2008. Resultatet visade att 80 procent var etablerade på arbetsmarknaden, 78 respektive 83 procent bland kvinnor och män. Etableringen på arbetsmarknaden 2008 låg alltså på samma nivå oavsett om examen gällde utbildning på grundnivå och avancerad nivå eller på forskarnivå. 100 i Danmark och Norge Bland de personer som examinerades under de tre åren 2000, 2002 och 2005 var nästan 5 200 etablerade på den svenska arbetsmarknaden år 2008. Uppgifter finns för Danmark och Norge och visar att nästan 100 personer etablerade sig i dessa båda länder. Detta innebar att etableringsandelen ökade med mellan 1,2 och 2 procentenheter om etableringen i dessa länder tas med. Bland examinerade har den utländska arbetsmarknaden störst betydelse för Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. För Lunds del speciellt bland de examinerade inom medicin som har examen inom naturvetenskap på grundutbildningen. 16
Etablering per forskningsämnesområde Redovisning efter de doktorerades forskningsämne sker på olika nivåer. För statistikändamål brukar forskarutbildningen ofta delas in i 12 nationella forskningsämnesområden. Eftersom det finns ett mycket litet antal doktorsexa mina inom vissa ämnesområden har antalet områden som redovisas i denna uppföljning reducerats genom sammanslagning. En uppdelning på forskningsämnesområden för de tre examensårgångarna visar att humanister hade den lägsta andelen etablerade på arbetsmarknaden. Av dem som tillhör examensårgången 2005 var 64 procent etablerade på arbetsmarknaden tre år efter examen vilket kan jämföras med 80 procent av examensgruppen 2002. Naturvetarna har också en låg andel (69 procent) etablerade bland examinerade 2005. Teknikvetenskap är ett område där de examinerade i stor utsträckning etablerat sig på arbetsmarknaden. Detsamma gäller för medicinarna med undantag för examinationsårgången 2005. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Examen 2000 Examen 2002 Examen 2005 Hum Med Nat Sam Lant Tekn Totalt Ex 2000 77 92 88 84 89 91 88 Ex 2002 80 91 83 86 88 92 88 Ex 2005 64 82 69 85 85 88 80 Andel (procent) etablerade på arbetsmarknaden år 2008 av de examinerade åren 2000, 2002 och 2005 fördelade på sex forskningsämnesområden. Hum. = humaniora och religionsvetenskap Med. = medicin, farmaci, Nat. = naturvetenskap, matematik Sam. = samhällsvetenskap, rättsvetenskap/juridik Lant. = lantbruksvetenskaper, veterinärmedicin Tekn. = teknikvetenskap. Bland alla doktorsexaminerade var det ingen skillnad i etablering mellan kvinnor och män förutom bland examinerade 2005, där männen hade en något högre etableringsandel än kvinnor tre år efter examen. En jämförelse mellan kvinnor och män på forskningsämnesområde visade att den största skillnaden mellan könen fanns inom teknikvetenskap med en högre etablering bland männen. Bland kvinnorna har humaniora de lägsta andelarna. Samhällsvetarna har en hög andel etablerade, 89 procent, bland examinerade 2005. 17
Examen 2000 Examen 2002 Examen 2005 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Hum Med Nat Sam Lant Tekn Totalt Ex 2000 69 90 87 84 89 88 87 Ex 2002 81 91 86 85 85 86 87 Ex 2005 65 79 66 89 82 82 78 Andel (procent) etablerade kvinnor på arbetsmarknaden år 2008 av de examinerade åren 2000, 2002 och 2005 fördelade på sex forskningsämnesområden. Hum. = humaniora och religionsvetenskap Med. = medicin, farmaci, Nat. = naturvetenskap, matematik Sam. = samhällsvetenskap, rättsvetenskap/juridik Lant. = lantbruksvetenskaper, veterinärmedicin Tekn. = teknikvetenskap. Männen inom teknikvetenskap, medicin och lantbruksvetenskaper hade de högsta andelarna etablerade. Skillnaden har ökat mellan de ämnesområden som hade de högsta respektive lägsta andelarna etablerade. Examen 2000 Examen 2002 Examen 2005 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Hum Med Nat Sam Lant Tekn Totalt Ex 2000 82 93 89 83 89 92 89 Ex 2002 80 92 82 87 92 95 88 Ex 2005 64 85 70 80 88 91 82 Andel (procent) etablerade män på arbetsmarknaden år 2008 av de examinerade åren 2000, 2002 och 2005 fördelade på sex forskningsämnesområden. Hum. = humaniora och religionsvetenskap Med. = medicin, farmaci, Nat. = naturvetenskap, matematik Sam. = samhällsvetenskap, rättsvetenskap/juridik Lant. = lantbruksvetenskaper, veterinärmedicin Tekn. = teknikvetenskap. För examinerade år 2000 var skillnaden 10 procentenheter mellan högsta och lägsta andel medan för examensårgången 2005 ökade den till 27 procentenheter. Bland humanisterna som examinerades 2005 var 64 procent etablerade på arbetsmarknaden tre år efter examen. Motsvarande andel för teknikerna uppgick till 91 procent. 18
Etablering efter grundutbildning inom medicin De högsta etableringsandelarna hade forskarutbildade som har sin grundutbildning inom medicin, med ett undantag var den 94 procent eller högre. Skillnaden var liten mellan män och kvinnor bland examensårgångarna 2000 och 2002 medan bland examinerade år 2005 var den högre för männen. För personer som har grundutbild ning inom övrigt (bland annat teknikvetenskap) var också andelen etablerade hög på arbetsmarknaden. Lägst var andelen för examinerade som har grundutbildning inom naturvetenskap. Examinerade 2000 Examinerade 2002 Examinerade 2005 Område Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Medicin 94 97 95 97 88 95 Naturvetenskap 81 77 88 78 60 61 Saknar uppgift 89 88 83 89 75 76 Övrigt 92 95 97 92 84 Totalt 90 93 91 92 79 85 Andel (procent) etablerade inom medicin, fördelade efter område i grundutbildning. Det är stora skill nader i etableringstal beroende på vilken examen från grundutbildningen den examinerade har. Detta beror bland annat på att många forskarutbildade i medicin har en läkarexamen som grund med nästan hundraprocentig etablering, och fortsätter arbeta inom läkaryrket efter forskarutbildningen. Statistiken över studiefinansiering visar att från vårterminen 2005 till höstterminen 2009 hade mellan 15 och 21 procent av alla forskarstuderande inom medicin anställning som läkare. Med tanke på att närmare hälften av de examinerade inom medicin har läkarexamen innebär det att en betydande del av medicindoktoranderna är etablerade på arbetsmarknaden under forskarstudierna. Som ett exempel fanns det höstterminen 2005 drygt 4 900 forskarstuderande i forskningsämnesområdet medicin som hade studiefinansiering och 17 procent av dessa hade en anställning som läkare. Kombinatörer, sektorer, näringsgrenar och yrken Förvärvsarbetande kan för statistikändamål delas in efter olika egenskaper på arbetsmarknaden. Kombinatörer är personer som både är anställda och bedriver näringsverksamhet. En fördelning på sektorer visar om en person arbetar i staten, kommunen eller näringslivet, och redovisningen efter näringsgrenar utgår från vilken aktivitet som företaget eller arbetsstället bedriver. Samhälls- och lantbruksvetenskaper har flest kombinatörer Majoriteten av de förvärvsarbetande är personer som varit anställda men aldrig företagare under ett visst år. En person som både varit anställd och bedrivit näringsverksamhet under året benämns i statistiken som kombinatör och har företagande som bisyssla. En kombinatör är alltså en person som har sin huvudsakliga inkomst från en anställning men som även har inkomster från 19
företagande. En person som bedriver näringsverksamhet kallas i statistiken företagare (enligt yrkesställning). Det finns två slags företagare: företagare i fåmansaktiebolag (eget AB) egna företagare, dvs. personer som har enskild firma eller handelsbolag. En fjärdedel av de som examinerades 2000 och var etablerade på arbetsmarknaden år 2008 var kombinatörer eller företagare. De allra flesta av dessa var kombinatörer (22 procent) medan 3 procent var företagare. Bland examinerade 2002 och 2005 var det mindre vanligt att vara företagare eller kombinatör, då hade andelen minskat från 25 till 20 procent. Examen 2000 Examen 2002 Examen 2005 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Hum Med Nat Sam Lant Tekn Totalt Ex 2000 18 23 16 36 36 29 25 Ex 2002 18 22 10 28 22 19 20 Ex 2005 18 22 10 28 22 19 20 Andel (procent) av de etablerade som var kombinatörer eller företagare på arbetsmarknaden år 2008. Hum. = humaniora och religionsvetenskap Med. = medicin, farmaci, Nat. = naturvetenskap, matematik Sam. = samhällsvetenskap, rättsvetenskap/juridik Lant. = lantbruksvetenskaper, veterinärmedi cin Tekn. = teknikvetenskap. För examinerade år 2000 och etablerade år 2008 fanns de högsta andelarna kombinatörer och företagare inom samhällsvetenskap och lantbruksvetenskaper. Drygt en tredjedel (36 procent) av dessa var klassificerade antingen som kombinatörer eller företagare. Inom lantbruksvetenskap fanns flest företagare: 6 procent. Bland de som examinerades år 2005 var 28 procent av samhällsvetarna kombinatörer eller företagare tre år senare. Naturvetenskap var det forskningsämnesområde som hade den lägsta andelen (10 procent). Inom medicin var knappt en fjärdedel kombinatörer eller företagare, de allra flesta av dessa var kombinatörer. Inom medicin fanns de högsta andelarna kombinatörer/företagare bland de som hade läst medicin på sin grundexamen och som doktorsexaminerades åren 2000 och 2002. Drygt en fjärdedel av dessa var etablerade antingen som kombinatörer eller företagare. Bland de med en grundutbildning inom naturvetenskap fanns den klart lägsta andelen kombinatörer. 20
Område 2000 2002 2005 Medicin 30 26 26 Naturvetenskap 5 9 2 Uppgift saknas 15 21 21 Övriga 20 20 28 Totalt 23 22 22 Andel (procent) av de etablerade som var företagare eller kombinatörer. Förvärvsarbetande brukar också fördelas efter vilken sektor de tillhör. Det finns flera sektorsindelningar och i denna rapport används statlig och kommunal sektor samt näringslivet. Statlig sektor vanlig Till statlig sektor räknas i statistiken statlig förvaltning, statliga affärsverk och övriga offent liga institutioner. I den kommunala sektorn ingår primärkommunal förvaltning och landsting. Näringslivet omfattar aktiebolag (ej offentligt ägda), övriga företag (ej offentligt ägda), statligt/kommunalt ägda företag och organisationer samt övriga organisationer. Näringslivet brukar också benämnas privat eller enskild sektor. Bland de doktorsexaminerade är det vanligast att vara statligt anställd, ungefär varannan oavsett examensår förvärvsarbetade inom den sektorn. De flesta universitet och högskolor tillhör den statliga sektorn vilket förklarar den höga andelen. Var tredje doktorsexaminerad förvärvsarbetade inom näringslivet. De flesta sjukhus tillhör den kommunala sektorn och där förvärvsarbetar de flesta som examinerats inom området medicin. Totalt arbetade var femte av de forskarexaminerade inom den kommunala sektorn. Av alla förvärvsarbetande på den svenska arbetsmarknaden fanns 66 procent inom näringslivet, vilket var mer än dubbelt så stor andel jämfört med de doktorsexaminerade som redovisas i denna rapport. Det var framför allt män som fanns i näringslivet på hela arbetsmarknaden, 81 procent, andelen kvinnor var 51 procent. 21
Examen 2000 Examen 2002 Examen 2005 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Statlig Näringslivet Kommunal Ex 2000 44 35 20 Ex 2002 50 33 17 Ex 2005 46 36 18 Andel (procent) etablerade fördelat på sektor år 2008. Bland de doktorsexaminerade förvärvs arbetade kvinnor i större utsträckning än män inom den statliga sektorn medan det var vanligare för män att vara anställd i näringslivet. Det förklaras av att kvinnor i högre utsträckning examineras i forskningsämnesområden som vanligtvis leder till etablering inom den offentliga sektorn. Examen 2000 Examen 2002 Examen 2005 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Statlig Näringslivet Kommunal Ex 2000 50 29 21 Ex 2002 55 27 18 Ex 2005 52 28 20 Andel (procent) etablerade kvinnor fördelat på sektor år 2008. De doktorsexaminerade männen förvärvsarbetade ungefär i samma utsträckning i näringslivet som i den statliga sektorn. Däremot har etableringen inom den kommunala sektorn minskat bland de senaste examensårgångarna. 22
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Examen 2000 Examen 2002 Examen 2005 Statlig Näringslivet Kommunal Ex 2000 41 40 20 Ex 2002 46 38 17 Ex 2005 41 44 15 Andel (procent) etablerade män fördelat på sektor år 2008. Förutom indelning i sektorer brukar också förvärvsarbetande i statistiken redovisas efter näringsgrenar. Denna indelning utgår från aktiviteten i företaget eller på arbetsstället. Utbildning och vård största näringsgrenarna Företag och arbetsställen klassificeras i statistiken också efter aktivitet i näringsgrenar, i detta fall enligt Svensk näringsgrensindelning 2007 (SNI 2007) som främst är en aktivitetsindelning. Utbildning och forskning samt vård och omsorg var oavsett kön de dominerande näringsgrenarna för de doktorsexaminerade. Omkring hälften av kvinnorna förvärvsarbetade i någon av dessa branscher medan det var något mindre vanligt bland männen. Omkring var tionde av de etablerade fanns inom tillverkning respektive finansiell verksamhet. Dessa näringsgrenar var vanligare bland männen. Däremot förvärvsarbetade en högre andel kvinnor inom offentlig förvaltning, som mest 10 procent. Det finns också näringsgrenar där det är ovanligt med personer som har doktorsexamen, till exempel byggverksamhet. 23
2000 2002 2005 Näringsgrenar Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Primärnäringar 0 1 0 0 0 0 0 0 0 Tillverkningsindustri, mineralutvinning El-, gas-, värme- o vattenförsörjning 12 15 14 9 12 11 8 15 11 0 0 0 0 1 0 0 1 1 Byggverksamhet 0 1 0 0 0 0 0 0 0 Handel, hotell o restaurang, transport Finansiell verksamhet, företagstjänster Utb, och forskning: FoUverksamhet Utb. och forskning: univ. o högsk. Utb. och forskning: övrig utbildning 1 2 2 2 1 2 3 2 2 5 11 9 5 10 8 6 14 10 14 13 13 15 15 15 13 15 14 36 29 31 37 31 34 36 28 32 2 1 2 1 2 1 2 1 1 Offentlig förvaltning 7 5 6 9 7 8 10 6 8 Vård och omsorg 21 21 21 20 18 19 20 16 18 Personliga och kulturella 3 2 2 2 2 2 2 2 2 tjänster Totalt (procent) 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal 629 955 1 584 803 986 1 789 821 967 1 788 Andel (procent) etablerade fördelat på de största näringsgrenarna 2008. Ytterligare en indelning som de doktorsexaminerade kan redovisas efter är till vilka yrkesgrupper som dessa personer tillhör. Lärare största yrkesgruppen Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK) är i första hand framtagen för att klassificera personer efter det arbete som de utför. Den kan även användas för att organisera information om lediga platser, arbetssökande och yrken. Bland doktorsexaminerade var universitets- och högskolelärare den vanligaste yrkesgruppen bland etablerade på arbetsmarknaden. Enligt tidigare redovisningar var också utbildning och forskning den största näringsgrenen och den största sektorn var den statliga. Omkring var tredje examinerad fanns inom yrkesgruppen universitets- och högskolelärare vid uppföljningstillfället och det var mera vanligt bland kvinnor än bland män. Därefter kom yrken inom gruppen hälso- och sjukvårdsspecialister med cirka 20 procent av de etablerade personerna. 24
Yrkesgrupp 2000 2002 2005 Kvinnor Antal Andel Antal Andel Antal Andel Universitets- och högskolelärare 227 37 285 37 245 32 Hälso- och sjukvårdsspecialister 124 20 151 20 171 22 Administratörer i offentlig förvaltning 29 5 54 7 52 7 Fysiker, kemister m.fl. 54 9 46 6 51 7 Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 35 5 46 6 2000 2002 2005 Män Antal Andel Antal Andel Antal Andel Universitets- och högskolelärare 282 31 311 33 262 30 Hälso- och sjukvårdsspecialister 193 21 178 19 150 17 Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 88 10 116 12 139 16 Fysiker, kemister m.fl. 85 9 55 6 60 7 2000 2002 2005 Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Universitets- och högskolelärare 509 34 596 35 507 31 Hälso- och sjukvårdsspecialister 317 21 329 19 321 19 Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 110 7 151 9 185 11 Fysiker, kemister m.fl. 139 9 101 6 111 7 Administratörer i offentlig förvaltning 95 6 82 5 Antal och andel (procent) etablerade fördelade på de största yrkesgrupperna 2008. De flesta etablerade har ett yrke på rätt nivå Varje yrke är klassificerat efter kvalifikationskrav i tre grupper efter den utbildningsnivå som normalt krävs av yrkesutövaren. Dessutom finns en fjärde kategori, ledningsarbete, för vilken inga speciella kvalifikationskrav finns angivna. Den kategorin redovisas här tillsammans med den grupp som har de högsta kraven. Av examinerade som var etablerade på arbetsmarknaden hade omkring 95 procent yrken som är klassificerade i den högsta nivån. Samhällsvetarna och humanisterna hade de högsta andelarna yrken klassificerade på den högsta nivån medan det motsatta gällde för examinerade inom lantbruksvetenskap och naturvetenskap. 100 Examen 2000 Examen 2002 Examen 2005 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Hum Med Nat Sam Lant Tekn Totalt Andel (procent) av de etablerade klassificerade enligt ledande befattning/teoretisk specialistkompetens. Hum. = humaniora och religionsvetenskap Med. = medicin, farmaci, Nat. = naturvetenskap, matematik Sam. = samhällsvetenskap, rättsvetenskap/juridik Lant. = lantbruksvetenskaper, veterinärmedi cin Tekn. = teknikvetenskap. 25
En jämförelse med etableringen bland examinerade på grundnivå och avancerad nivå visar att mer än nio av tio fanns i yrken med krav på en högskoleutbildning. Av alla examinerade 2006/07 som var etablerade och hade en yrkesuppgift 2008 var det 55 procent som fanns i något av de yrken som klassificerats som en ledande befattning (chefer) eller som normalt kräver minst tre års högskoleutbildning (lång högskoleutbildning). Nästan fyra av tio hade etablerat sig i yrken där det normalt krävs en kortare högskoleutbildning, och 6 procent fanns i yrkesgrupper utan krav på utbildning eller där det normalt krävs en gymnasieutbildning. En förklaring till skillnaden mellan doktorsexaminerade och examinerade på grundnivå och avancerad nivå i andelen etablerade som har de högsta kraven kan vara att många i den förra gruppen redan var etablerade på arbetsmarknaden när de påbörjade sin forskarutbildning. Intern och extern rörlighet Naturvetare, medicinare och tekniker lämnar högskolan Drygt hälften av de doktorsexaminerade var etablerade utanför högskolesektorn och det var stora skillnader mellan forskningsämnesområden. Av gruppen personer som studerat medicin hade nästan tre fjärdedelar lämnat högskolan vilket inte är speciellt förvånande med tanke på att landstinget är den dominerande arbetsgivaren. Även bland naturvetare och tekniker fanns det många som hade etablerat sig utanför högskolesektorn. Det motsatta förhållandet gäller för examinerade inom samhällsvetenskap och humaniora. Bland samhällsvetarna som hade etablerat sig på arbetsmarknaden fanns cirka var fjärde utanför högskolan. Förklaringar till hur många som lämnar respektive blir kvar inom högskolan kan vara att det har skett förändringar i högskolans arbetsmarknad eller på arbetsmarknaden utanför högskolan. Till exempel kan en ökad forskningsverksamhet utanför högskolan innebära att fler lämnar högskolan efter examen. 2000 2002 2005 Område Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Humaniora 36 26 29 30 33 32 29 42 34 Medicin 63 81 73 67 74 70 68 75 71 Naturvetenskap 59 63 62 52 55 54 69 65 67 Samhällsvetenskap 24 21 22 22 34 28 28 27 28 Lantbruksvetenskaper 48 55 52 50 50 50 48 35 42 Teknikvetenskap 56 65 63 75 70 71 64 66 65 Totalt 52 60 57 51 57 54 55 61 58 Andel (procent) av de etablerade som lämnat högskolan fördelat på ämnesområde år 2008. Männen har i större utsträckning lämnat högskolan även om det finns exempel på områden och examensår där kvinnor hade en högre andel av etablerade som lämnat högskolan. 26
7 av 10 av medicinarna etablerade utanför högskolan Av doktorsexaminerade som läst medicin hade nästan tre fjärdedelar lämnat högskolan. Det är personer med grundutbildning inom medicin till exempel de med läkarexamen som i störst utsträckning finns utanför högskolan. Även bland examinerade inom medicin som har en grundutbildning inom naturvetenskap och bland utländska examinerade (där uppgift saknas om grundutbildning) var det höga andelar som var etablerade utanför högskolan. 2000 2002 2005 Område Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Medicin 69 90 80 76 79 77 71 85 77 Naturvetenskap 60 55 59 67 66 66 72 70 71 Saknas uppgift 68 74 72 57 68 63 66 58 62 Övriga 30 62 45 36 43 37 50 56 52 Totalt 63 81 73 67 74 70 68 75 71 Andel (procent) av de etablerade som läst medicin och som lämnat högskolan, fördelat på grundutbildningens inriktning år 2008. Det är mera vanligt att männen lämnar högskolan efter avslutade studier, speciellt bland personer med grundutbildning inom medicin och övrigt (t.ex. teknikvetenskap) Det kan förklaras av att de läser inom forskningsämnen där arbetsmarknaden finns utanför högskolan. Var tredje etablerad inom högskolan bytte lärosäte Av 732 personer som examinerades år 2000 och som var etablerade på arbetsmarknaden år 2008 samt dessutom var verksamma inom högskolor och universitet 2008, var 432 personer, eller 64 procent, kvar vid examenslärosätet. Det betyder att drygt en tredjedel tjänstgjorde vid andra lärosäten än det lärosäte där de tog examen. För examinerade 2002 och 2005 är det liknande resultat, dvs. drygt en tredjedel av de personer som tjänstgjorde inom högskolesektorn hade lämnat sitt examenslärosäte. Det fanns skillnader mellan lärosäten. Av alla som examinerades år 2000 vid Sveriges lantbruksuniversitet, och som var verksamma inom högskolor och universitet, hade 26 procent bytt lärosäte åtta år efter examen. Bland examinerade 2002 och 2005 var det lägre andelar som fanns vid ett annat lärosäte, 23 respektive 10 procent. Även bland de personer som utbildats vid Luleå tekniska universitet fanns examensårgångar där en hög andel tjänstgjorde vid examenslärosätet. De låga andelarna som bytt lärosäte kan jämföras med Stockholms universitet där minst 50 procent av de personer som examinerades hade bytt lärosäte efter examen. De stora skillnaderna mellan lärosätena kan till exempel bero på när heten till andra högskolor och universitet och möjligheterna att arbeta där. Utbildningarnas inriktning kan också medföra att det kan uppstå skillnader mellan lärosätena i hur många som flyttar efter examen. Oavsett om de examinerade har bytt lärosäte eller ej kan dessa delas in efter vilken tjänstgöringskategori som de tillhör. 27
Lektor vanligast Närmare studier av statliga tjänstgöringskategorier, dvs. befattningar på lärosätet, visar att lektorer var den vanligaste tjänstgöringskategorin bland doktorsexaminerade etablerade inom högskolan. 2000 2002 2005 Tjänstgöringskategori Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Adjunkter 2 1 0 1 1 0 4 4 4 Administrativ personal 3 2 2 5 4 4 5 2 4 Annan forskande och undervisande personal 23 19 21 18 21 20 32 31 32 Arvodister 5 4 4 2 3 3 3 3 2 Forskarassistenter 15 10 13 21 19 21 13 18 16 Gäst- och timlärare 1 0 0 1 1 1 2 2 2 Lektorer 45 53 51 47 43 46 38 37 38 Professorer 4 7 5 0 2 1 0 1 0 Teknisk personal 2 4 3 4 5 5 4 2 3 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal 301 384 685 391 421 812 370 377 747 Andel (procent) av de etablerade och verksamma vid högskolor och universitet fördelat på tjänstgöringskategori år 2008. Nästan hälften var lektorer bland de som examinerades år 2002 medan bland examinerade 2005 var drygt en tredjedel lektorer. Det pekar på att det tar en viss tid att bli lektor. Av dem som examinerades 2005 fanns en större andel än tidigare i gruppen annan forskande och undervisande personal. I gruppen ingår personer som inte är lärare enligt högskoleförordningen, som amanuens, forskare och forskningsassistent. Det finns inga systematiska skillnader mellan könen. Området medicin har flest doktorsexaminerade och en redovisning av de etablerades tjänstgöringskategorier visar att nästan hälften av de som examinerades 2005 fanns inom gruppen annan forskande och undervisande personal. Det har varit en kraftig ökning jämfört med grupperna som examinerades 2000 och 2002. 28
2000 2002 2005 Tjänstgöringskategori Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Adjunkter 1 0 0 0 2 1 6 3 5 Administrativ personal 4 4 4 3 0 2 3 5 4 Annan forskande och undervisande personal 32 22 29 31 33 32 52 42 49 Arvodister 10 22 15 8 14 10 5 15 8 Forskarassistenter 17 19 17 24 21 23 5 10 7 Gäst- och timlärare 3 0 2 3 2 2 0 2 0 Lektorer 27 19 24 26 25 26 22 23 22 Professorer 2 4 3 0 2 1 0 0 0 Teknisk personal 3 11 6 5 2 4 8 2 5 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 100 100 Antal 96 54 150 103 63 166 105 62 167 Andel (procent) av de etablerade som examinerats inom medicin och som var verksamma vid högskolor och universitet år 2008, fördelat på tjänstgöringskategori. Andelen forskarassistenter har minskat nästan lika mycket. Bland examinerade 2005 fanns drygt hälften av kvinnorna i gruppen annan forskande och undervisande personal och drygt en femtedel var lektorer. För båda könen minskade andelen forskarassistenter det sista examensåret. Etableringen för examinerade med svensk och utländsk bakgrund Doktorsexaminerade med utländsk bakgrund har ökat under de senaste åren. Med utländsk bakgrund avses en person som är född i Sverige av utländska föräldrar, eller att personen själv är född utomlands. Bland examinerade år 2005 hade drygt 400 personer eller 19 procent utländsk bakgrund. Det var en ökning med 2 procentenheter jämfört med examinerade 2000. Andelen män var drygt 1 procentenhet högre än andelen kvinnor. 2000 2002 2005 Bakgrund Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Svensk bakgrund 612 878 1 490 769 916 1 685 862 948 1 810 Utländsk bakgrund 114 190 304 150 200 350 196 236 432 Total 726 1 068 1 794 919 1 116 2 035 1 058 1 184 2 242 Antal kvinnor och män som följs upp åren 2000, 2002 och 2005 fördelat på svensk och utländsk bakgrund. Högre etablering för examinerade med svensk bakgrund Andelen etablerade var högre för personer med svensk bakgrund, skillnaden var 7 8 procentenheter beroende på examensårgång. Denna skillnad gäller med ett undantag också etableringen bland kvinnor och män. För examinerade år 2002 var skillnaden i etablering bland kvinnorna 15 procentenheter, 90 procent respektive 75 procent, och endast 2 procentenheter, 89 procent respektive 87 procent, bland männen. 29