#somgu
Program 11:00 Välkomna! HENRIK EKENGREN OSCARSSON 11:15 Myndigheter som vi gillar mer, och myndigheter som vi gillar mindre : SÖREN HOLMBERG 11:30 Alkoholopinionen: problemupplevelsens roll DAVID KARLSSON 11:45 Spiken i kistan för nyheter på papper? ULRIKA ANDERSSON 12:00 E-boken: en biprodukt i skuggan av den tryckta : ANNIKA BERGSTRÖM 12:15 Europaopinionen : LINDA BERG 12:30 PAUS 13:30 Välkomna tillbaka! ANNIKA BERGSTRÖM 13:45 Kampen om nyhetsanvändarna : JONAS OHLSSON 14:00 Medierna och den sociala sammanhållningen : JESPER STRÖMBÄCK 14:15 Mediemoral : STINA BENGTSSON 14:30 Orons politik : MARIA SOLEVID 14:45 Institutionsförtroende och politiska val LENNART WEIBULL 15:00 Perspektiv på supervalåret HENRIK EKENGREN OSCARSSON 15:15 Attityder till klimatskatt på flygresor och nötkött : JONAS NÄSSÉN 15:30 Slutord : HENRIK EKENGREN OSCARSSON
VÄLKOMNA TILLBAKA ANNIKA BERGSTRÖM
90 80 Fritidsvanor och aktiviteter minst någon gång i månaden 1988-2014 Kört bil 80 70 60 50 40 30 42 Diskuterat politik 58 Åkt kollektivt 42 Skänkt pengar till hjälporganisation 30 20 14 14 10 0 4 Bio 10 Gudstjänst 7 Aktier 6
100 90 80 70 80 Medieteknik i svenska hushåll 1987-2014 Mobiltelefon 96 Persondator 90 Internet 90 Smartphone 72 60 50 40 Morgontidningspren 55 Surf/läsplatta 50 30 20 19 19 10 9 3 2 0
90 Medievanor 1994-2014 (procent) 80 Internet flera/v 79 70 64 60 50 Sociala medier flera/v 49 Sveriges Radio 5 d/v 48 40 30 26 Nyheter i mobilen/dag 33 20 10 0 20 2 2 Kommersiell radio 5 d/v 15
KAMPEN OM NYHETSPUBLIKEN JONAS OHLSSON
Tidningsprenumeration i hushållet, efter ålder 1986 2014 (%) 100 80 60 40 20 81 63 40 29 65-85 år 50-64 år 30-49 år 16-29 år 0 1986 1991 1996 2001 2006 2011 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1986 2014.
Nyhetskonsumtion minst 3 ggr/v, efter ålder, 2014 (%) 100 89 80 82 78 60 55 40 33 43 26 20 24 20 11 10 0 16-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014 (n 6 820). Aktuellt/Rapport Regionala nyheter SVT Morgontidning, papper TV4Nyheterna Lokala nyheter SR Ekonyheter SR
Nyhetskonsumtion minst 3 ggr/v, efter ålder, 2014 (%) 60 40 20 0 51 48 39 30 23 19 23 21 19 12 15 8 16-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år Kvällstidning, webb Lokaltidning, webb DN/SvD, webb Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014 (n 6 686).
Nyhetskonsumtion minst 3 ggr/v, efter ålder, 2014 (%) 30 30 20 10 23 10 9 23 15 14 11 10 15 12 8 Lokaltidning, webb SVT, webb SR, webb 0 16-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014 (n 6 820).
Nyhetskonsumtion minst 3 ggr/v, 65-85 år, 2014 (%) 100 Enbart "linjärt" Både "linjärt" och webb Enbart webb 80 60 40 20 0 Morgonpress Kvällspress SR* SVT** Kommentar: * Linjära nyheter avser lokalnyheter i P4 och Ekonyheterna. ** Linjära nyheter avser Aktuellt/Rapport och SVTs regionala nyhetssändningar. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014 (n 2 042).
Nyhetskonsumtion minst 3 ggr/v, 16-29 år, 2014 (%) 100 Enbart "linjärt" Både "linjärt" och webb Enbart webb 80 60 40 20 0 Morgonpress Kvällspress SR* SVT** Kommentar: * Linjära nyheter avser lokalnyheter i P4 och Ekonyheterna. ** Linjära nyheter avser Aktuellt/Rapport och SVTs regionala nyhetssändningar. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014 (n 963).
Vad styr läsningen av lokaltidningen på nätet? (Regressionskoefficienter) Källa: Den nationella SOMundersökningen 2014 (OLS-regression; n=5 138; Adj. R 2 =26,5).
Slutsatser Stora åldersklyftor i nyhetsanvändningen Problem med återväxten för public service och lokalpress Systemskifte på väg? Inget stöd för att public service eller sociala medier stjäl publik från lokalpressens sajter Nyhetsmedierna tycks ha en förstärkande effekt på varandra Tidningsgrupperna olika långt i den digitala omställningen
MEDIERNA OCH DEN SOCIALA SAMMANHÅLLNINGEN JESPER STRÖMBÄCK
Social sammanhållning: definition Ett samhälle präglat av social sammanhållning utmärks av att människor känner gemenskap med och tillit till varandra, av att de upplevda avstånden och konflikterna mellan grupper är små, och av att toleransen för olikheter är stor.
Känslan av att höra till samhället I vilken utsträckning instämmer du i följande påståenden? Jag känner mig som en del av det svenska samhället Jag känner att jag behövs i det svenska samhället
80 70 60 50 40 30 20 10 0 2 4 Instämmer inte alls Instämmer knappast 22 Instämmer delvis Jag känner mig som en del av det svenska samhället 72 Instämmer helt
60 50 54 40 30 33 20 10 0 4 Instämmer inte alls 9 Instämmer knappast Instämmer delvis Jag känner att jag behövs i det svenska samhället Instämmer helt
Samband Andelen som inte känner sig som en del av eller att hen behövs i samhället högre bland: Yngre Medborgare i annat land Lågutbildade Låginkomsttagare Boende på landsbygd/mindre tätort Sverigedemokrater
Känslan av samhörighet I vilken utsträckning känner du samhörighet med följande grupper i det svenska samhället Människor som Har en helt annan utbildning än jag Har en helt annan ekonomi än jag Har helt andra politiska åsikter än jag Har en annan sexuell läggning än jag Har en annan religion än jag Har helt annan etnisk bakgrund än jag Har en helt annan livsstil än jag Kommer från en annan kultur än jag
80 75 70 60 50 40 60 60 40 40 56 55 54 44 45 46 50 50 49 51 30 25 20 10 0 Annan utbildning Annan ekonomi Andra politiska åsikter Annan sexuell läggning Annan religion Annan etnisk bakgrund Annan livsstil Annan kultur I vilken utsträckning känner du samhörighet med följande grupper? Stor samhörighet Liten samhörighet
Samband Graden av samhörighet med människor som tillhör andra grupper än vad man själv gör lägre bland: Män Äldre Medborgare i annat land/dubbelt medborgarskap Lågutbildade Boende på landsbygd eller mindre tätort Sverigedemokrater
Medier och sociala sammanhållning Positivt samband mellan nyhetskonsumtion och att känna att man utgör en del av och behövs i samhället Negativt samband mellan nyhetskonsumtion och att känna samhörighet med olika grupper som skiljer sig från den egna Inga tydliga mönster mellan nyhetskonsumtion online och perceptuellt utanförskap och samhörighet
MEDIEMORAL STINA BENGTSSON
DIGITAL MEDIEMORAL Stina Bengtsson & Bengt Johansson HTTP://MEDIEMORALSBLOGGEN.BLOGSPOT.SE/
VAD ÄR DIGITAL MEDIEMORAL? Digital: Medialisering Moral: Etik, värden, val, sociala normer, ect. Normer för social interaktion i en automatiserad och kommersiellt organiserad livsmiljö. Vad får man göra mot andra? Direkt interaktion Indirekt interaktion i den medialiserade vardagen Internet som miljö för social interaktion och vardagsliv Varufiering av mig själv och andra Kommersialisering av aktiviteter/sociala relationer Automatisering av vardagens praktiker (privathet)
Frågebatteri 1: Hövlighets- och anständighetsnormer
Frågebatteri 2: Att leva i en medialiserad/digitaliserad vardag
Tabell 1. Synen på acceptabelt beteende i användandet av mobiltelefoner, internet och sociala medier (procent). Helt acceptabelt Delvis acceptabelt Delvis oacceptabelt Procent Antal svar Helt oacceptabelt Balansmått Prata om sitt privatliv i mobil så att andra hör Använda mobilen medan man äter middag med sin partner Använda högtalartelefon utan att först be den man pratar med om lov Använda en påhittad identitet på internet Förbättra foton av sig själv innan man lägger ut dem i sociala medier Tagga eller checka in andra personer i sociala medier utan att först be om lov Använda bilder som andra laddat upp på internet 8 22 26 44 100 1588-41 4 8 24 64 100 1650-76 5 10 22 63 100 1585-71 6 8 11 75 100 1520-72 14 19 20 47 100 1295-34 5 13 16 66 100 1502-64 5 19 22 54 100 1459-52
Tabell 2. Synen på olika aspekter av internets villkor (procent) Instämmer helt Instämmer delvis Instämmer knappast Instämmer inte alls Procent Antal svar Balansmått Det är fel att sprida reklam vidare till vänner eller följare i sociala medier 37 33 17 13 100 1227 40 Det är okej att människor får betalt för att göra produktreklam i sina bloggar Det är oacceptabelt att man får reklam på nätet som har att göra med vilka webbplatser man besöker 21 38 16 25 100 1159 18 45 33 14 8 100 1277 56 Det är inget problem att andra kan se i sociala medier vad man lyssnar på för musik 16 28 19 37 100 1204-12
Mediemoral en åldersfråga 1 60 40 20 0 Balansmått -20-40 -60-80 -100 16-19 år 20-24 år 25-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-65 år 66-75 år 76-85 år Prata högt om privatliv i mobil 48 33 34-2 -27-66 -79-75 -81 Använda mobilen på partnermiddag -66-65 -60-67 -78-84 -81-81 -76 Använda högtalartelefon utan att be om lov -42-57 -44-55 -75-81 -80-78 -76 Använda en påhittad identitet på internet -77-47 -64-55 -66-81 -82-86 -72 Förbättra foton av sig själv på sociala medier 33 22 20 17-33 -64-58 -64-72 Tagga utan att först be om lov 4 20-15 -40-75 -84-85 -87-80 Använda andras bilder internet 16-5 -24-32 -49-60 -75-79 -76
Mediemoral en åldersfråga 2 Instämmer 80 60 40 BALANSMÅTT 20 0-20 -40 Instämmer inte Det är fel att sprida reklam vidare till vänner eller följare i sociala medier -60-80 Det är inte okej att människor får betalt för att göra produktreklam i sina bloggar* Det är oacceptabelt att man får reklam på nätet som har att göra med vilka webbplatser man besöker Det är inte okej att andra kan se i sociala medier vad man lyssnar på för musik* 16-19 20-24 25-29 30-39 40-49 50-59 60-65 66-75 76-85 -36-4 18 25 41 48 73 62 68-55 -45-43 -48-30 -12 2 22 42 39 34 36 46 49 71 70 72 39-8 -11 4 8 2 11 12 34 23
Generationsklyftor? Medelvärde (högre värde=mer oacceptabelt att prata, tagga, snygga till mm)
Tre generationer av mediemoral Generationsskillnaderna finns kvar även om man kontrollerar mot utbildningsnivå, kön, internetanvändning, hur mycket man använder sociala medier, mobiltelefonanvändning m.m. Den fördigitala generationen: födda före 1960 Beaktar konsekvenser för närvarande andra. Ser problem med kommersialisering av relationer och arenor. Web 1.0-generationen: födda från ca 1960 till slutet av 1970- talet Formativa år ca mellan 1975-2000 Web 2.0-generationen: födda fr o m slutet av 1970-talet Bortser (mer) från konsekvenser för närvarande andra. Normaliserat automatiserade/kommersiella relationer och arenor (utom för dem själva)
ORONS POLITIK MARIA SOLEVID
Orons politik Orons politik, projekt finansieras av Vetenskapsrådet. Forskningsledare är Lena Wängnerud och Monika Djerf- Pierre. Betydelsen av känslor för individers politiska beteende. Kausal kedja: Policyhot leder till ökad oro som leder till ökad uppmärksamhet vilket leder till ökat politiskt engagemang. Annan forskning visar att den positiva effekten av oro endast finns bland personer med gott självförtroende. Oftast spelar samhällsoro större roll för politiskt beteende än personlig oro för politiskt beteende. Huvudfråga 1: Vem oroar sig? Huvudfråga 2: Vilka är effekterna av oro på politiskt engagemang?
Personlig oro 2013 och 2014 Inte få tillräcklig pension 2013 23 34 31 12 Inte få tillräcklig pension 2014 23 33 31 13 Bli allvarligt sjuk 2013 23 33 36 8 Bli allvarligt sjuk 2014 28 31 35 6 Bli utsatt för brott 2013 16 25 46 13 Bli utsatt för brott 2014 18 24 48 10 Sakna pengar vid oväntad utgift 2013 15 24 39 22 Sakna pengar vid oväntad utgift 2014 12 23 41 24 Bli arbetslös 2013 13 16 37 34 Bli arbetslös 2014 12 12 34 42 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Mycket oroande Ganska oroande Inte särskilt oroande Inte alls oroande Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2013 och 2014
Personlig oro i olika befolkningsgrupper Andel oroliga Antal svar Alla Man Kvinna 18-29 år 30-49 år 50-65 år 65-85 år Låg utb Medel -låg utb Medel -hög utb Hög utb 23 18 26 22 23 27 17 35 25 24 13 1489 687 802 231 455 424 379 220 463 343 453 Kommentar: Personlig oro utgörs av ett additivt index av de fem frågorna Bli allvarligt sjuk, Inte få tillräckligt i pension, Sakna pengar vid oväntad utgift, Bli arbetslös och Bli utsatt för brott. Värde 1 motsvarar Inte alls orolig på samtliga 5 frågor, värde 4 motsvarar svar Mycket orolig på samtliga 5 frågor. Svarspersoner med svar på minst fyra av fem frågor ingår i indexet. Andel oroliga avser procent svarspersoner med indexvärde 3 eller högre. I en regressionsanalys där kön, ålder, utbildning, inkomst, partisympati, samhällsoro och självskattat allmän självförtroende samtidigt testas mot personlig oro finns signifikanta skillnader i personlig oro mellan män och kvinnor, alla åldersgrupper samt alla utbildningsgrupper. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014
Personlig oro i olika befolkningsgrupper, forts Alla Hushållsinkomst < 300 000 kr Hushållsinkomst 301 000-700 000 kr Hushållsinkomst > 700 000 kr Andel oroliga 23 36 23 11 Antal svar 1489 339 639 394 Andel oroliga Antal svar Alla V S C FP M KD MP SD FI 23 32 27 14 13 16 11 15 33 14 1489 71 351 90 93 301 55 93 109 49 Kommentar: Se föregående bild för information om indexkonstruktion. I en regressionsanalys där kön, ålder, utbildning, inkomst, partisympati, samhällsoro och självskattat allmänt självförtroende samtidigt testas mot personlig oro finns signifikanta skillnader i personlig oro mellan alla inkomstgrupper. Jämfört med SD:s sympatisörer är inte orosnivåer bland väljare som röstade på V, S, FP och FI signifikant skilda medan orosnivåer bland väljare som röstade på C, M, KD och MP är signifikant lägre. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014
Samhällsoro i olika befolkningsgrupper Andel oroliga Antal svar Alla Man Kvinna 18-29 år 30-49 år 50-65 år 65-85 år Låg utb Medel -låg utb Medel -hög utb Hög utb 60 51 68 42 49 66 73 75 59 59 53 1568 728 840 218 443 431 476 262 468 356 465 Kommentar: Samhällsoro utgörs av ett additivt index av de elva frågorna Miljöförstöring, Stor arbetslöshet, Situationen i Ryssland, Försämrad välfärd, Organiserad brottslighet, Ökad alkoholkonsumtion, Ökat antal flyktingar, Försvagad demokrati, Utbredd korruption, Terrorism, Förändringar i jordens klimat. Värde 1 motsvarar Inte alls orolig på samtliga frågor, värde 4 motsvarar svar Mycket orolig på samtliga frågor. Svarspersoner med svar på minst nio av elva frågor ingår i indexet. Andel oroliga avser procent svarspersoner med indexvärde 3 eller högre. I en regressionsanalys där kön, ålder, utbildning, inkomst, partisympati, personlig oro och självskattat allmän självförtroende samtidigt testas mot samhällsoro finns signifikanta skillnader i personlig oro mellan män och kvinnor, alla åldersgrupper samt alla utbildningsgrupper. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014
Samhällsoro i olika befolkningsgrupper, forts Alla Hushållsinkomst < 300 000 kr Hushållsinkomst 301 000-700 000 kr Hushållsinkomst > 700 000 kr Andel oroliga 60 69 62 47 Antal svar 1568 383 663 394 Andel oroliga Antal svar Alla V S C FP M KD MP SD FI 60 57 70 55 61 49 40 52 71 68 1568 74 386 95 94 304 58 95 112 50 Kommentar: Se föregående bild för information om indexkonstruktion. I en regressionsanalys där kön, ålder, utbildning, inkomst, partisympati, personlig oro och självskattat allmänt självförtroende samtidigt testas mot samhällsoro är skillnaden i orosnivå mellan låg- och medelinkomsttagare ej signifikant medan skillnaden mellan låg- och höginkomsttagare är signifikant. Jämfört med SD:s väljare är alla andra partiers väljare mindre samhällsoroade förutom FI:s väljare (det finns ingen signifikant skillnad i orosnivå mellan SD och FI). Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014
Oroliga personer något mindre nöjda med demokratin Kommentar: Ovanstående predicerade effekter är uträknade under kontroll för kön, ålder, utbildning, inkomst, självuppskattat allmänt självförtroende samt personlig oro alt. samhällsoro. Det skuggade området är 95% konfidensintervall. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014
Samhällsoroliga personer är något mer intresserade av politik Kommentar: Ovanstående predicerade effekter är uträknade under kontroll för kön, ålder, utbildning, inkomst, självuppskattat allmänt självförtroende samt personlig oro alt. samhällsoro. Det skuggade området är 95% konfidensintervall Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014
Samhällsoroliga personer diskuterar mer politik Kommentar: Ovanstående predicerade effekter är uträknade under kontroll för kön, ålder, utbildning, inkomst, självuppskattat allmänt självförtroende samt personlig oro alt. samhällsoro. Det skuggade området är 95% konfidensintervall. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014
Slutsatser 1. Vem oroar sig? Kvinnor, övre medelålders, lägre utbildade, och låginkomsttagare oroar sig i högre grad för så väl personliga omständigheter som för samhälleliga saker. SD:s och V:s respektive SD:s och S:s väljare oroar sig mest för personliga respektive samhälleliga saker. Mer samhällsoro än personlig oro i Sverige. 2. Vilka är effekterna av oro på politiskt engagemang? Både personlig oro och samhällsoro förknippat med något lägre stöd för den svenska demokratin Samhällsoro är förknippat med mer politiskt engagemang mätt som intresse för politik och diskuterat politik. I fortsättningen: ser oroseffekterna på politiskt beteende ut olika ut för män resp. kvinnor, för personer med lågt eller högt självförtroende?
INSTITUTIONSFÖRTROENDE OCH POLITISKA VAL LENNART WEIBULL
Individens förtroende för en verksamhet påverkas av bl a: Erfarenhet av verksamhetens sätt att fungera ( utvärdering ) * * * Det egna beroendet av verksamheten ( betydelse, berördhet ) * * * Verksamhetens ställning i opinionen ( viktighet )
Förtroendefrågan Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete? Femgradig svarsskala Förtroendebalans: stort minus litet förtroende
Förtroendet för samhällsinstitutioner 2014 (procent och balansmått) Mycket stort Ganska stort Varken/ eller Ganska litet Mycket litet Summa procent Förtroendebalans Samhällsinstitution Sjukvården 15 53 10 9 3 100 +56 Universitet/högskolor 9 49 35 4 3 100 +51 Polisen 11 50 25 11 3 100 +47 Radio/TV 8 47 35 8 2 100 +45 Riksbanken 12 39 40 6 3 100 +42 Domstolarna 12 39 34 10 5 100 +36 FN 10 38 36 10 6 100 +32 Regeringen 7 39 33 15 6 100 +25 Grundskolan 6 37 38 15 4 100 +24 Riksdagen 5 35 41 14 5 100 +21 Svenska kyrkan 7 27 39 14 13 100 +7 Dagspressen 3 29 43 19 6 100 +7 Kungahuset 9 25 36 14 16 100 +4 Kommunstyrelserna 2 25 48 19 6 100 +2 Bankerna 5 27 37 22 9 100 +1 Storföretagen 2 25 45 20 8 100-1 Försvaret 6 21 43 22 8 100-3 De fackliga org 3 25 40 22 10 100-4 EU-kommissionen 3 20 47 18 12 100-7 Europaparlamentet 3 20 47 18 12 100-7 De politiska partierna 1 20 49 21 9 100-9 Kommentar: Antalet svarspersoner varierar mellan 1 611 och 1 660. Analysen bygger på editionen Riks-SOM 1 2014 där frågan ställdes i sin helhet. Personer som hoppat över hela frågan eller ej besvarat förtroendefrågan för någon särskild institution är inte medtagna i procenttalen. Dylika svar var sällsynta och lämnades av endast mellan fem och sju procent för de olika institutionerna. Förtroendebalansen kan gå mellan +100 (alla svarspersoner anger stort förtroende) och 100 (alla svarspersoner anger litet förtroende). Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2014.
Samhällsförtroende 2013 och 2014 (balansmått) 2013 2014 +60 Sjukvården +56 +50 +40 +30 +20 Universitet/högskolor +51 Polisen +47 Radio/tv +45 Riksbanken +42 Domstolarna +36 FN +32 Regeringen +25 Grundskolan +24 Riksdagen +21 +10 0-10 Dagspressen +7 Svenska kyrkan +7 Kungahuset +4 Kommunstyrelserna +2 Bankerna +1 Storföretagen -1 Försvaret -3 De fackliga organisationerna -4 EU-kommissionen -7 Europaparlamentet -7 De politiska partierna -9-20 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2013 och 2014
Institutioner som har störst förtroende bland: Kvinnor Sjukvården Polisen Universitet/högskolor Radio-tv Domstolarna FN Män Sjukvården Universitet/högskolor Polisen Riksbanken Domstolarna Radio-tv
Institutioner som har störst förtroende bland: 16 29 år Universitet/högskolor Sjukvården Polisen Grundskolan Domstolarna FN 65 85 år Sjukvården Radio-tv Polisen Riksbanken Universitet/högskolor Domstolarna
Institutioner som har störst förtroende bland: Klart vänster Sjukvården Radio-tv Universitet/högskolor Polisen FN Domstolarna De fackliga org Klart höger Sjukvården Polisen Riksbanken Regeringen Universitet/högskolor Domstolarna
Förtroendet för samhällsinstitutioner 1986-2014 56 51 24 68 47 23 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 förtroendebalans Sjukvården Universitet/ högskolor Grundskolan
Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner 1986-2014 förtroendebalans 100 80 60 40 41 20 0 13 12 44 7 Svenska kyrkan Kungahuset Försvaret -20 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014-40 -60-80 -100
Förtroendet för samhällsinstitutioner 1986-2014 100 förtroendebalans 80 60 62 40 46 42 Riksbanken 20 0-20 7-7 1-1 -4 Bankerna Storföretagen De fackl org -40-60 -80-100 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Förtroendet för samhällsinstitutioner 1986-2014 Regeringen Riksdagen Kommun- styrelserna De politiska partierna förtroendebalans 21 2-9 33-31 25 36-39 -100-80 -60-40 -20 0 20 40 60 80 100 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
Genomsnittlig förtroendeförändring mellan enskilda år 1986-2014 Förtroende Förtroendet ökar Förtroendet minskar 44% 45% 11% Förtroendet oförändrat Antal årliga förändringar = 451
Haloeffekten: förtroendets förändring mellan året före valet och valåret Förtroende Förtroendet minskar Förtroendet ökar 16% 5% Förtroendet oförändrat 79% Antal jämförelser = 123
Förändringar för enskilda val (procent) Valårspar Förändring i procentenheter Andel institutioner som ökar 1990 1991-2,7 27 1993 1994 +8,4 100 1997 1998 +3,8 94 2001 2002-0,3 45 2005 2006 +4,1 95 2009 2010 +3,1 76 2013 2014 +4,4 100
Institutioner som förändras mellan året för val och valår Regeringen Riksdagen Kommunstyrelserna Polisen De politiska partierna Sjukvården EU-kommissionen Europaparlamentet Domstolarna Svenska kyrkan Kungahuset 3,4 3,1 3,0 2,5 2,4 2,2 2,2 5,3 6,2 8,9 9,6
Institutioner som förändras mellan året för val och valår (forts) De fackliga organisationerna Grundskolan Storföretagen Försvaret Universitet/högskolor Radio-tv Dagspressen FN Riksbanken Bankerna 0,3 1,6 1,6 1,4 1,2 1,0 1,0 1,0 1,0 2,0
Slutsatser 1. Stabilitet i förtroendet i fråga om rangordning av institutionerna 2. Stora likheter mellan olika gruppers bedömningar 3. En ökning av förtroendenivån mellan 2013 och 2014 4. Ökningen av institutionsförtroendet är ett uttryck för valårets haloeffekt 5. De politiska institutionerna fungerar som valårens draglok
PERSPEKTIV PÅ SUPERVALÅRET HENRIK OSCARSSON
Det svenska partisystemets fragmentiseringsgrad i samband med allmänna val och Europaparlamentsval 1944-2014 (effektivt antal partier). 8 7 6 5 4 3 Europaparlamentsval 5,3 4,6 3,9 3,5 3,3 3,3 3,4 3,3 3,4 3,2 3,5 3,5 3,6 3,6 3,4 3,5 3,6 7,4 7,0 6,6 5,8 5,4 4,8 4,5 4,5 4,6 Riksdagsval 2 1 0 1940 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 Källa: Parliaments and governments database: http://www.parlgov.org/explore/swe/election/
Röstdelning i svenska riksdagsval 1994-2014 Andel som röstar på olika partier i riksdagsval och kommunval (procent) 35 30 25 20 15 21 24 26 26 27 30 10 5 0 1994 1998 2002 2006 2010 2014 Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1994-2014 (valåren) Erlingsson & Oscarsson (2015, kommande)
Partiernas mandat Sammansättningen av Sverigedemokraternas väljare 2010 och 2014 SD-väljarnas ålderssammansättning 2010 och 2014 2010 23 29 24 25 2014 12 26 30 33 0 20 40 60 80 100 Procent Ålder 18-29 år Ålder 30-49 år Ålder 50-64 år Ålder 65+ Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2010 och 2014 Oscarsson (2015, kommande)
Partiernas mandat Sammansättningen av Sverigedemokraternas väljare 2010 och 2014 SD-väljarnas förtroende för svenska politiker 2010 0 15 42 24 20 2014 0 9 31 29 31 0 20 40 60 80 100 Procent Mycket stort Ganska stort Varken eller Ganska litet Mycket litet Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2010 och 2014 Oscarsson (2015, kommande)
Partiernas mandat Sammansättningen av Sverigedemokraternas väljare 2010 och 2014 SD-väljarnas attityder till förslaget att ta emot färre flyktingar i Sverige 2010 79 16 4 1 1 2014 83 11 2 3 0 20 40 60 80 100 Procent Mycket bra Ganska bra VE Ganska dåligt Mycket dåligt Källa: De nationella SOM-undersökningarna 2010 och 2014 Oscarsson (2015, kommande)
Partiernas mandat Sammansättningen av Socialdemokraternas väljare 2010 och 2014 S-väljarnas attityder till förslaget att ta emot färre flyktingar i Sverige 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 30 24 26 12 8 33 26 23 13 5 24 25 29 15 7 22 27 27 15 9 17 25 28 19 11 15 26 30 18 12 16 20 29 21 14 0 20 40 60 80 100 Procent Mycket bra Ganska bra VE Ganska dåligt Mycket dåligt Källa: De nationella SOM-undersökningarna 1991-2014 Oscarsson (2015, kommande)
Kartan över partisystemet 1994 Källa: Valundersökningen 1994 Oscarsson (1998) Den svenska partirymden.
Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg Bra Dåligt Införa sextimmars arbetsdag Bra Dåligt Minska den offentliga sektorn Bra Dåligt Satsa mer på friskolor Bra Dåligt
Införa klimatskatt på nötkött Reservera en större del av föräldraledigheten till papporna Bra Bra Traditionalism Dåligt Dåligt Avskaffa skatteavdrag för läxhjälp Bra Dåligt Sverige bör utträda ur EU Bra Dåligt Införa könskvotering till offentliga styrelser och nämnder Bra Dåligt
Inställning till EU Bra Dåligt Åsikt om det svenska EU-medlemskapet Bra Dåligt Stärka homo-, bi- och transsexuellas ställning i samhället Bra Dåligt Införa dödsstraff för mord Bra Dåligt
Ta emot färre flyktingar i Sverige Dåligt förslag Bra förslag Partiväljarnas genomsnittliga positioner (medeltal) Bra förslag Dåligt förslag Höja skatterna
Bedriva mer av sjukvården i privat regi Dåligt förslag Bra förslag Partiväljarnas genomsnittliga positioner (medeltal) Bra förslag Dåligt förslag Höja bensinskatten
Några slutsatser Ökad fragmentisering i partisystemet: Svenskarna har aldrig tidigare spridit ut sina röster på fler partier eller röstdelat i lika stor utsträckning som 2014. Gruppen SD-väljare har fyllts på med framför allt äldre manliga M- väljare. Partiet har rekryterat fler väljare med samma starka elitmisstro och invandringskritik. Konfliktstrukturen i partisystemet speglar den parlamentariska situationen efter valet 2014. Vi ser en stark tendens till en tripolarisering.
ATTITYDER TILL KLIMATSKATT PÅ FLYGRESOR OCH NÖTKÖTT JONAS NÄSSÉN
Konsumtionstrender: Sverige, 50 år Källor: Trafikanalys 2014, Jordbruksverket 2014
Attityder till klimatskatter
Attityder till klimatskatter
Attityder till klimatskatter
Attityder till klimatskatter på flygresor och nötkött Jonas Nässén Institutionen för Energi och miljö Chalmers
SLUTORD HENRIK EKENGREN OSCARSSON
Pålysningar Inbjudan till samverkan i SOMundersökningarna 2015: Senast 4 maj! 23 juni: Pressträff för sommarens huvudrapport från SOM-institutet 1 juli: SOM-institutets seminarium i Almedalen
Följ SOM-institutet! Se seminariet i sin helhet på SVT play Vila ögonen på alla bilderna igen: Ladda ned alla våra publikationer på som.gu.se/publicerat Missa inga nyheter: Följ SOM på Facebook & Twitter @SOMinstitutet
#somgu