Statistisk undersökning av matematikbakgrund, matematik D eller matematik E, från gymnasiet och studieresultat, avklarad poängsumma, vid KTH för studerande antagna till KTH höstterminerna 21, 22, 23 respektive 24. Per Näsman Anna Björklund 27-6-2
Sammanfattning. Föreliggande undersökning visar att goda kunskaper i matematik från gymnasiet är en stark prediktor för lyckat studieresultat på KTH. Ju mer matematik de studerande läser på gymnasiet och ju högre betyg de då får desto bättre, högre, poängsumma presterar de på KTH. De studerande som kommer med goda matematikkunskaper från gymnasiet kan alltså förväntas klara studierna på KTH med ett bättre resultat än de som kommer med sämre matematikkunskaper. Resultatet av föreliggande undersökning står också i samklang med de resultat som den utvärdering av KTHs sommarmatte, genomförd av KTH Learning Lab, givit. oda och aktiva kunskaper i matematik underlättar studierna på KTH.
Bakgrund. rundutbildningsutskottet initierade i mars 26 projektet "Statistisk utvärdering av teknologernas förkunskaper i matematik". Projektets huvudmålsättning var att undersöka vilka förkunskaper i termer av gymnasiebetyg i matematik som ger en god prognos för studier vid KTHs civilingenjörsprogram. Med gymnasiebetyg i matematik avsågs sista lästa kurs på gymnasiet, det vill säga matematik D eller matematik E. Den grupp av personer som arbetat inom projektet utgörs av; Folke Snickars, Hans Thunberg, Katarina Jonson, Anna Björklund och Per Näsman. Anna Björklund och Per Näsman har utfört det aktiva arbetet inom projektet och de övriga har fungerat som diskutionspartners. Anna Björklund har ansvarat för framtagandet av grunddata från KTH, Ladok och VHS. Per Näsman har ansvarat för att skapa databasen och den statistiska bearbetningen av informationen. Anna Björklund och Per Näsman ansvarar tillsammans för föreliggande rapport.
Avgränsningar och övriga påverkande faktorer. Projektet har avgränsats till att gälla antagna till civilingenjörsutbildningar hösterminerna 21, 22, 23 och 24 dels på grund av svårigheter att få jämförbarhet över tiden i de datakällor som står tillförfogande dels beroende på att KTH förändrade förkunskapskraven inom den utvalda tidsperioden. Åren 21 och 22 var matematik E obligatoriskt förkunskapskrav, år 23 och 24 räckte det med matematik D för att bli antagen. En av målsättningarna inom projektet var att undersöka vad den sänkningen av förkunskapskraven kan tänkas ha medfört avseende studieresultatet på KTH. En annan avgränsning inom projektet är att endast studerande med rapporterat matematikbetyg ingår i undersökningen. Detta innebär att studerande inom de kvotgrupper som söker till KTH på gymnasiebetyg säkert ingår medan individer från kvotgrupper där gymnasiebetyg inte är meritgrundande endast finns med i de fall VHS fört in betygen i sin databas. Om en studerande kompletterat sina gymnasiebetyg på Komvux har det betyget den studerande då fått använts vid utvärderingen. Longitudinella data som inte kan knytas till individer, eller betyg som inte kan jämföras eller utvärderas har utgått ur utvärderingen. Detta gäller exempelvis personer som rapporterats på tillfälliga personnummer eller personer som fått gymnasiebetyget "motsvarande kunskaper" vid överskrivning av betyg. Vid redovisningen och analysen av de studerande som gör eller gjort avbrott inom sin civilingenjörsutbildning måste poängteras att orsaken till avbrottet inte noteras i databasen. Detta innebär att avbrottet inte behöver vara ett misslyckande utan tvärt om kan vara ett lyckat byte till någon annan inriktning inom civilingenjörsutbildningen. De som har avbrott för examen har också sorterats bort. Vid redovisningen av den totala poängsumman producerad vid KTH har Ladok-uppgifter fram till den 22 februari 27 använts. Detta bör innebära att hela höstterminen 26 ingår i databasen. Enskilda institutioners förläggning av kurser och kursredovisningspolicy/kursredovisningsintervall kan dock påverka den totala poängsumman och försvåra jämförelser mellan år och resultat. Vidare ingår inte tillgodoräknade kurser/poäng i den totala poängsumman producerad vid KTH som används inom projektet. Det totala antalet teknologer som studerats är omkring 57, varav runt 53 uppfyller samtliga villkor i databasen. Av dessa har omkring 15 gjort avbrott i sina studier minst en gång.
Resultat och slutsatser. De tidigare beskriva avgränsningarna och påverkande faktorerna gör att analysen av resultaten naturligtvis blir osäkrare men trots detta är tendensen helt klar och entydig. oda kunskaper i matematik underlättar studierna vid KTH och leder till att en högre poängsumma kan förväntas. oda matematikkunskaper är en god prediktor för kommande studieframgång på KTH. Ser vi till matematik D och jämför över antagningsår, gymnasiebetyg och total poängsumma vid KTH är tendenserna helt klara (Figur 1, Tabell 1). Figur 1. Total poängsumma fördelad på matematik D- betyg och antagningstermin, teknologer som inte avbrutit 16 14 12 1 8 6 4 2 21 22 23 24 V MV Tabell 1. Total poängsumma fördelad på matematik D-betyg och antagningstermin fördelat på de teknologer som inte gjort avbrott och samtliga teknologer. V MV Ej avbrott Samtliga Ej avbrott Samtliga Ej avbrott Samtliga 21 116.2 11.5 135.9 126.2 145.1 137.8 22 14.8 93.7 119.8 19.6 129.2 122.6 23 73.6 64.7 93.9 88.6 18. 11. 24 5.7 46.9 73.2 69.4 82.1 8.1 Teknologer som har högre betyg på matematik D har högre avklarad total poäng på KTH och de studerande som gör avbrott producerar lägre total poäng på KTH. Studerande med lågt matematik D-betyg har större sannolikhet att göra avbrott än studerande med högt matematik D-betyg (Figur 2, nästa sida).
Figur 2. Andel teknologer som gör avbrott fördelat på matematik D-betyg och antagningstermin. 3 25 2 15 1 V MV 5 21 22 23 24 Resultaten för matematik E uppvisar samma tendens som matematik D gör men de blir ännu mer accentuerade (Figur 3, Tabell 2). Figur 3. Total poängsumma fördelad på matematik E- betyg och antagningstermin, teknologer som inte avbrutit 16 14 12 1 8 6 4 2 21 22 23 24 V MV Tabell 2. Total poängsumma fördelad på matematik E-betyg och antagningstermin fördelat på de teknologer som inte gjort avbrott och samtliga teknologer. V MV Ej avbrott Samtliga Ej avbrott Samtliga Ej avbrott Samtliga 21 112.4 99.8 141.7 131.2 147.3 14.5 22 13.3 91.6 123.6 113.6 13.7 125.5 23 81.8 74.6 95.6 91.4 19.2 12.2 24 63.5 58.7 73.1 69.5 83.6 82.6 Teknologer som har högre betyg på matematik E har högre avklarad total poäng på KTH och de studerande som gör avbrott producerar lägre total poäng
på KTH. Studerande med lågt matematik E-betyg har större sannolikhet att göra avbrott än studerande med högt matematik E-betyg (Figur 4). Figur 4. Andel teknologer som gör avbrott fördelat på matematik E-betyg och antagningstermin. 3 25 2 15 1 V MV 5 21 22 23 24 En intressant frågeställning är nu vad de förändrade behörighetskraven som skedde vid antagningen höstterminen 23 medfört. Vid den antagningen räckte det alltså med matematik D för att uppfylla villkoren för antagning till KTH mot att det före ifrågakommande antagning krävt matematik E. De tidigare i föreliggande rapport redovisade resultaten prognostiserar att det bör ha gått sämre för de som endast läst matematik D när de kommer in på KTH. För att testa ovanstående hypotes har de antogs höstterminenerna 23 och 24, och som endast har läst matematik D jämförts med de som antogs motsvarande terminer och har läst matematik E. Det skall dock sägas att de som endast läst matematik D de aktuella terminerna och inte avbrytit sina studier på KTH är litet, cirka 27 stycken, vilket medför att jämförelsen blir mindre säker då de jämförs med en mycket större grupp på ungefär 158 stycken (Figur 5, nästa sida).
Figur 5. Total poängsumma uppdelad på matematik betyg. Teknologer utan avbrott. D beteckar att teknologerna enbart har matematik D- betyg, E betecknar att de har matematik E- betyg 16 14 12 1 8 V MV 6 4 2 23 D 23 E 24 D 24 E Vi ser i figuren samma tendens som tidigare, dock mer osäker eftersom gruppen med enbart matematik D är liten. Ser vi till avbrotten så är också tendensen entydig; att stanna på matematik D- nivå utgör en risk för kommande mindre studieframgång vid KTH (Figur 6). Figur 6. Andel teknologer som gör avbrott fördelat på de som enbart har matematik D-betyg och de som har matematik E-betyg och antagningstermin. 35 3 25 2 15 1 5 23 D 23 E 24 D 24 E V MV
Vid jämförelsen mellan de som kommit in på KTH med enbart matematik D- betyg och de som kommit in med matematik E-betyg finns alltså en osäkerhet som beror på att gruppen som kommit in enbart på matematik D-betyg är liten. Resultaten tyder dock på att de som enbart läst matematik D har en sämre prognos än de som läst vidare till matematik E.