Anteckningar förda vid möte med rådet för funktionshinderfrågor Dag och tid Fredag 24 maj 2013 kl. 10.00 12.10 Plats Närvarande Prosten, Västerviks Bostads AB, Bryggaren, Västervik Christin Rampeltin Molin (M), ordförande Mariann Gustafsson (V) Ann-Katrin Moldenius Hermansson, Clearry Ruisla, Handikappförbundens samarbetsorgan (HSO) Rosita Svensson HSO Àrpád Mészáros, HSO Anette Andersson, HSO Per Cederlöf HSO Eva Zryd, Autism- och aspergerföreningen i Kalmar län Christer Bernhardsson, socialförvaltningen Christel Dorch, barn- och utbildningsförvaltningen Bruno Nilsson, kommunstyrelsens förvaltning Kristina Hörnqvist, kommunstyrelsens förvaltning Agneta Nordh, kommunstyrelsens förvaltning, sekreterare Mötets öppnande Ordföranden hälsar välkommen och förklarar mötet öppnat. Ann-Katrin Moldenius Hermansson, verksamhetschef vid Habilitering Nord, som är inbjuden för att informera om habiliteringens verksamhet hälsas särskilt välkommen. Föregående mötesanteckningar Ordföranden redogör för föregående mötesanteckningar. Àrpád Mészáros fråga vid förra mötet angående tillgängligheten vid Studieförbundet för vuxenskolan i Västervik är enligt uppgift från Leif Aringstam besvarad.
2013-05-24 Det finns numera en trapphiss samt en snabbtelefon till personalen vid entrén där man vid behov kan ringa och begära assistans. Ordföranden informerar om och hänvisar till webbsidan www.ltkalmar.se/fritid där det inom kort kommer att finnas utförlig information om fritidsaktiviteter i hela Kalmar län för personer med funktionsnedsättning. Rådet för funktionshinderfrågor (RFH) beslutar att godkänna anteckningarna och lägga dem till handlingarna. Information Ann-Katrin Moldenius Hermansson, verksamhetschef vid Habilitering Nord, visar en powerpointpresentation och informerar utförligt om habiliteringens organisation och dess arbete. Frågor ställs, diskuteras och besvaras. Powerpointpresentationen kommer att biläggas anteckningarna. Ann-Katrin Moldenius Hermansson avslutar med att öppna upp för idéer och förslag på hur kommun och landsting kan bli bättre på att samverka i dessa frågor. RFH tar med sig frågan och funderar vidare kring detta. RFH beslutar att godkänna informationen och tackar Ann-Katrin Moldenius Hermansson för en mycket bra och intressant information. Ärenden och frågor från HSO Två frågor har inkommit från HSO inför dagens möte. Dessa har bifogats dagordningen. Fråga 1: Vad kommer de planerade ekonomiska neddragningarna inom förskola/skola att innebära för barn och ungdomar med funktionshinder? Christel Dorch inleder med att berätta att ryktet att all central elevhälsa ska läggas ned är felaktigt. Det kommer dock att bli neddragningar som kan leda till längre väntetider och att det blir en lägre personaltäthet. Den så kallade barnpengen kommer att minska i förskolan medan elevpengen i grundskolan kommer att vara densamma som tidigare. Skoldatatekets verksamhet kommer att minskas med 50 %. Från och med 1 juli 2013 kommer ansvaret för barn i behov av särskilt stöd, som i dag ligger på handläggare, att övergå till rektor. Besparingarna väntas träda i kraft till hösten 2013. 2 (5)
2013-05-24 Hörselstödet kommer att finnas kvar och skolhälsovården kommer att förbli oförändrad. En extra kuratorstjänst kommer att tillsättas med hjälp av sökta och beviljade medel. Det kommer inte att ske någon besparing på barn- och utbildningsnämndens tilläggsbelopp om 11 mnkr för barn i behov av särskilt stöd (BIBAS). Beloppet fördelas med 7 mnkr till grundskolan och 4 mnkr till förskolan. Christel Dorch poängterar att många insatser nu läggs på is, inte tas bort, och att utvärdering av genomförda förändringar kommer att göras kontinuerligt. Anette Andersson vill under denna punkt ställa frågan om skolnedläggningarnas effekt på skolskjutsar. Får föräldrarna välja vilken skola eleven ska gå på och i så fall beviljas eleven skolskjuts till skolan oavsett upptagningsområde? Ordföranden svarar att föräldrar alltid har möjlighet att välja vilken skola barnet ska gå på. Skolskjuts beviljas dock endast till den skola som eleven tillhör (upptagningsområde). Generellt är det upptagningsområdena som styr om eleven beviljas skolskjuts. Orimliga kostnader skulle uppstå om skolskjuts beviljas till skolor i andra upptagningsområden än det som eleven tillhör. Vid vissa skolnedläggningar har dock föräldrarna getts möjlighet att välja mellan två skolor med möjlighet till skolskjuts till båda skolorna. Fråga 2: Önskemål om information om Astma- och allergiföreningens friskvårdsaktiviteter med anledning av rapporten om ohälsa vid funktionsnedsättning. Clearry Ruisla informerar om Astma- och allergiföreningens friskvårdscirklar där 15-20 personer träffas varje onsdag klockan 10.00 på Vimpelgatan 9 här i Västervik. Nedan ser ni exempel på vilka olika aktiviteter som man kan välja att delta i: Promenader, stavgång, bowling, boule, massage, ljusterapi, studiebesök på räddningstjänsten (säkerhet i hemmet), information om självförsvar hos polisen, studiebesök på akuten på Västerviks Sjukhus (pollenfällan m.m.), besök på Visskolan, utflykter, kultur, nutidsfrågor, studiebesök hos tandhygienist, utbildning i hjärt- och lungräddning, besök Hotell- och restaurangskolan med information om alternativ julmat, olika föreläsningar inom källsortering, energi, kräsen konsument, samt diskussionsforum kommun och landsting. Deltagarna träffas också för en gemensamt tillagad lunch en gång i månaden. 3 (5)
2013-05-24 RFH beslutar att godkänna lämnad information och vill tillägga att de är mycket imponerade över det breda utbud av friskvårdsaktiviteter som Astma- och allergiföreningen erbjuder. Nulägesrapport stadstrafiken Västervik Bruno Nilsson ger en nulägesrapport om den nya stadstrafiken i Västervik. Förslaget har behandlades i kommunstyrelsen. Vid sammanträdet redovisade enheten för samhällsbyggnad enligt uppdrag en konsekvensanalys av förslaget. Kommunstyrelsen beslutade att godkänna den lämnade informationen samt att överlämna ett antal synpunkter till Kalmar Länstrafik (KLT). Sammanträdesprotokoll och redovisning bifogas anteckningarna. Bruno Nilsson berättar vidare att ett muntligt besked har lämnats av KLT att den nya stadstrafiken kommer att starta 2013-12-15. Rosita Svensson och Clearry Ruisla har, som RFH:s kontaktpersoner för funktionshinderorganisationerna, kontaktats av Alfred Mentzel, Västervik. Detta med anledning av kommunstyrelsens beslut 2013-05-13 Ks 167 angående förändringar i stadstrafiken i Västervik. Eftersom Rosita och Clearry är en länk mellan organisationerna/medborgarna och respektive kommunal verksamhet tycker de att det är viktigt att ta del av Alfred Mentzels m.fl. synpunkter angående den planerade flytten av hållplatserna vid Spötorget och att även förmedla hans synpunkter till RFH. Protestlistor med namnunderskrifter har av Alfred Mentzel lämnats till kommunstyrelsen. Bruno Nilsson anser att tillgängligheten blir avsevärt mycket bättre än tidigare med det nya förslaget, inte för varje individ men för det stora flertalet. Ordföranden informerar om att en utvärdering av den nya stadstrafiken ska ske redan efter det första året. RFH beslutar att notera följande till anteckningarna: RFH har tagit emot skrivelse daterad 2013-05-24 och diskuterat dess innehåll vid dagens möte. Skrivelsen kommer att bifogas anteckningarna och därmed delges kommunstyrelsen. RFH vill poängtera vikten av att en utvärdering sker av den nya stadstrafiken i Västervik redan efter ett år. 4 (5)
2013-05-24 Kontaktperson för kultur- och fritidsfrågor Vid förra mötet beslutades att Bruno Nilsson vid dagens möte skulle lämna förslag på kontaktperson i RFH avseende kultur- och fritidsfrågor. Bruno Nilssons förslag är Anders Östlund. RFH beslutar att utse Anders Östlund till kontaktperson i RFH avseende kultur- och fritidsfrågor. Övriga frågor Clearry Ruisla vill på uppdrag av Synskadades Riksförbund efterlysa en sammanställning om var sinusplattor finns och om det finns planer på fler plattor. Kristina Hörnqvist informerar om att det i dagsläget finns sinusplattor vid Skärgårdsterminalen och Ljunghedens handelsområde. Vid alla kommande nybyggnationer läggs alltid sinusplattor. Elöverkänsliga föreningen i Kalmar län har skickat med frågan om det elsanerade rum som ska finnas i det nya kommunhuset fortfarande finns kvar och är tillgängligt. Bruno Nilsson tar med frågan för besvarande vid nästa möte. Clearry Ruisla informerar slutligen om att det på Arbetsförmedlingen ska finnas en arbetsterapeut som heter Sara Eriksson med mycket kompetens inom elöverkänslighet. RFH önskar att Sara Eriksson bjuds in till nästa möte om hon har möjlighet. Ordföranden informerar om att hon varit och uppvaktat Diabetesföreningen som fyllt 60 år. Ordföranden som representerade RFH uppvaktade med blommor och check. RFH beslutar att godkänna lämnad information samt uppdrar till Agneta Nordh att bjuda in Sara Eriksson från Arbetsförmedlingen till nästa möte. Avslutning Ordföranden tackar för visat intresse och avslutar mötet samt tillönskar alla en riktigt skön och avkopplande sommar. Christin Rampeltin Molin Ordförande Agneta Nordh Sekreterare 5 (5)
Verksamhetsidé Habiliteringen skall utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet genom professionell utredning, behandling och stöd medverka till att människor med funktionsnedsättning ges möjlighet till ett självständigt och värdigt liv, i gemenskap med andra på jämlika villkor. Övergripande mål s övergripande mål är att minimera funktionshindrande situationer för människor med funktionsnedsättning.
Habiliteringen i Norra Kalmar län Vi har mottagningslokaler i Oskarshamn, Vimmerby och Västervik
Definition Funktionshinder avser begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. Funktionsnedsättning avser nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga.
Målgrupper barn Barn med varaktiga funktionsnedsättningar såsom utvecklingsstörning autism och autismliknande tillstånd rörelsehinder flerhandikapp (exempelvis barn med sjukdomar och funktionsnedsättningar inom flera funktionsområden t ex såsom både synhandikapp och utvecklingsstörning)
Målgrupper vuxna Vuxna med utvecklingsstörning autism eller autismliknande tillstånd med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar förorsakade av skada eller sjukdom som inträffat under utvecklings-perioden
Tvärfackliga team Västervik Barnhabilitering Teamsekreterare 1 Arbetsterapeut 1 Kurator 1 Logoped 1 Läkare 0.3 Psykolog 1 Sjukgymnast 2 Sjuksköterska 0.4 Specialpedagog 1 Bassäng biträde 0.3 Chef 0.33 Summa: 9.33 Vuxenhabilitering Teamsekreterare 0.75 Arbetsterapeut 1 Kurator 1.75 Logoped 0.5 Läkare 0. 3 Psykolog 1.5 Sjukgymnast 1 Sjuksköterska 0.33 Chef 0.33 Summa: 7,46
Arbetssätt Centrala aktiviteter i habiliteringsarbetet är: Habiliteringsplanering. Den enskilde ska vara delaktig i kartläggning, planering och genomförande av alla habiliteringsinsatser. Habiliteringsplanering är över tid en ständigt pågående arbetsprocess, som innehåller kartläggning, prioritering av angelägna områden för insatser, mål för aktiviteterna, arbetsfördelning och tidsplan för genomförande och utvärdering. Samarbete. Habilitering till barn, ungdomar och vuxna sker i nära samarbete med föräldrar, anhöriga, gode män och med det nätverk som finns runt den enskilde. Det innebär att vi har ett konsultativt arbetssätt, där kunskapsförmedling till nätverk och omgivning är en central del.
MÅLGRUPPER personer med medfödda eller tidigt förvärvade: - nedsättningar inom psykiska funktioner - nedsättningar i neuromuskulosceletala och rörelserelaterade funktioner - och med kombinationer av dessa som har kartlagt behov av habiliterande insatser Huvudmålgruppernas funktionsnedsättningar är bestående och - antas påverka den fysiska, psykiska och sociala utvecklingen - kräver att stödet över tid är sammansatt från flera kompetenser, såsom psykologiskt, socialt, pedagogiskt och medicinskt - kräver att stödet förenar kunskap om barns/ungdomars utveckling med kunskap om funktionsnedsättningar och om deras påverkan på utveckling och livsvillkor - kräver att det vardagliga stödet kompletteras med fördjupad och specialiserad kunskap
Regler för Habiliteringens verksamhet 1. Habiliteringen ska hålla vårdgarantin med högst 45 dagar till första besök på vuxenhabiliteringen och 30 dagar på barn- och ungdomshabiliteringen. Journalanteckningar ska signeras senast 7 dagar efter åtgärd. 2. Habiliteringen ska garantera att människor med funktionsnedsättning och deras anhöriga har medbestämmande och medansvar för insatserna. 3. Den individuella habiliteringsplanen skall utgöra grunden för verksamheten. 4. Individens behov ska styra insatsernas art och omfattning 5. Barnet ska så tidigt som möjligt, dock senast vid 12 år få träffa behandlande personal själv och få information om sin diagnos. 6. Individens behov ska beaktas ur såväl medicinska, psykologiska, pedagogiska som sociala perspektiv. 7. Möjligheter till långsiktiga kontakter skall skapas.
Habiliteringens uppnåendemål för 2012 1. Alla patienter ska ha en aktuell habiliteringsplan, dvs upprättad minst en gång/år. Delmål 2012: 90% har en habiliteringsplan. 2. Senast 31 december 2012 visar patientenkäten att 95 % är nöjda med och delaktiga i habiliteringsplanen
Målen uppnås genom Att samordnaren och patienten gemensamt upprättar en habiliteringsplan med Töftade mål. Denna plan revideras och utvärderas årligen. Patienten fyller i en patientenkät i samband med utvärderingen av habiliteringsplanen All personal arbetar aktivt för att patienten och dess nätverk ska känna sig nöjd och delaktig i vården och uppleva att de funktionshindrande situationerna har minimerats.
Omfattning BUH (enl. NYSAM) BUH 2007 2008 2009 2010 2011 Antal brukare med kontakter 594 652 514 458 459 Antal kontakter 5637 8763 9199 7438 8160 Nya brukare 117 127 108 102 109 Inkomna remisser 105 142 124 130 Upprättade planer 291 412 321 405 444 Aktuella planer 334 316 405 Utvärderade 368 292 324 316
Omfattning VUH (enl. NYSAM) VUH 2007 2008 2009 2010 2011 Antal brukare med kontakter 431 381 487 412 442 Antal kontakter 4092 5813 4054 5272 Nya brukare 54 92 139 53 45 Inkomna remisser 54 107 65 52
Remiss till barnhab och remiss från: vuxenhab barnhälsovården, barnkliniken eller skolläkaren Allmänläkare och övriga specialister, eller egen ansökan LSS Råd och stöd: egenremiss eller från god man/ förvaltare
Vuxenhabilitering Alla boende i egna bostäder får landstingets habilitering och hjmdl Boende i särskilda boenden får kommunens habilitering och hjmdl, samt läkarinsatser utifrån sin funktionsnedsättning av landstingets habilitering,r&s enl LSS (Lt) Vardagshabiliteringspecialisthabilitering
LSS - omfattar... tre olika grupper av funktionsnedsättningar 1. utvecklingsstörda och personer med autism eller autismliknande tillstånd 2. Personer som efter sjukdom eller skada fått allvarlig hjärnskada 3. Personer med andra stora och varaktiga fysiska och psykiska funktionsnedsättningar t ex omfattande rörelsehinder, grava syn- och hörselskador eller långvarig psykisk störning Även anhöriga till en person som omfattas av LSS har rätt att begära råd och stöd för att underlätta det dagliga livet med den funktionsnedsatte. Personer som fått sin funktionsnedsättning p g a normalt åldrande omfattas inte av LSS.
LSS - Vem har ansvar Landstinget har ansvar för Rådgivning och annat personligt stöd, i dagligt tal "råd och stöd". Insatserna syftar till att underlätta för den enskilde att leva ett gott och självständigt liv med sin funktionsnedsättning Råd och stöd är ett komplement till de insatser den funktionshindrade kan få inom t ex sjukvården, habiliteringen och rehabiliteringen och ska ses som en garanti för dem som inte får sina behov tillgodosedda på annat sätt. Habiliteringen inom Landstinget i Kalmar län har ansvar för utredning och beslut samt ser till att den som har en funktionsnedsättning får tillgång till det råd och stöd den har rätt till. Kommunen har ansvar för övriga insatser personlig assistent ledsagarservice kontaktperson avlösarservice korttidsvistelse korttidstillsyn bostad med särskild service för barn och ungdomar bostad med särskild service daglig verksamhet
Tankar kring att arbeta på hab Alla vill ha friska barn Psykiskt påfrestande när barn är döende och dör Som att bo i ett kollektiv Antingen slutar man efter högst ett år eller så stannar man arbetslivet ut
Samverkan kommun landsting? SIP Samarbete? Framtid?