Vietnam Veterans Memorial Wall finns i Washington DC och innehåller 58,272 namn på amerikanska soldater som stupat eller saknas. Bilden är förvanskad, men stenen monumentet är byggd av reflekterar den som betraktar namnen. S2AB VIETNAMKRIGET
01 Introduktion Detta är ett första försök att skapa ett litet kompendium om det vi har pratat om på lektionerna runt kriget i Vietnam. Vietnamkriget kan beskrivas som en väldig vattendelare under efterkrigstiden. Det kom i hög utsträckning att skilja unga från gamla, det skärpte motsättningarna mellan höger och vänster i politiken och kom i mångt att förändra synen på USA. Om en vanlig uppfattning innan vietnamkriget hade varit en svartvit värld med USA på den goda sidan, så var det många som efter kriget såg världen i en slags gråskala. Det präglade också många som bodde i kolonier eller före detta kolonier. Många i USA och Europa engagerade sig i protestgrupper mot kriget i Vietnam. Vietnamrörelsen kom också att bli inkörsport för många att engagera sig i olika kommunistiska grupper. Kriget var mycket blodigt. Över en miljon nordvietnameska soldater dog, över 200.000 sydvietnamesiska gerillasoldater och över 50.000 amerikaner. Därtill kommer ett mycket stort antal civila vars numerär är svår att beräkna. Den amerikanska folkmordsforskaren Rudolph Rummel beräknar att antalet civila dödade av Sydvietnam till 90 000 och antalet dödade av Nordvietnam och FNL till 1 670 000.
Konflikter mellan katoliker och buddhister i Sydvietnam Den vietnamesiske munken Thich Quang Đuc gör en självbränning 1963 i protest mot den sydvietnamesiska regimens förföljelser av buddhister. Protesterna gjorde att den katolske premiärministern i Sydvietnam tvingades avgå.
återförenas igen. De planerade valen 1956 ställs in. Det dröjer då inte länge förrän krig bryter ut. På den ena sidan står regimen i Nordvietnam. De stöds av Sovjet och Kina. Det finns också en kommunistledd gerillarörelse i södra Vietnam som heter FNL (Front National pour la Libération du Sud Viêt Nam). Gerillan kom efterhand att bli helt dominerad av Nordvietnam. På den andra sidan står regimen i Sydvietnam och USA. Det finns också en del länder i närområdet som stöder Sydvietnam (t.ex Australien, Thailand och Taiwan). Det finns olika förklaringar till varför considerations that might follow what you would call the "falling domino" principle. You have a row of dominoes set up, you knock over the first one, and what will happen to the last one is the certainty that it will go over very quickly. So you could have a beginning of a disintegration that would have the most profound influences Tanken är alltså att om en dominobricka faller så faller nästa också. Dominoteorin lyder alltså ungefär så här. Det kommunistiska Nordvietnam vill ta över makten i Vietnam, med stöd av kommunistländerna Kina och Varför startar kriget? På 1880-talet blev Vietnam, tillsammans med Laos och Kambodja en del av franska Indokina. Under andra världskriget gav den franska vichyregimen, som var lierad med tyskarna, tillstånd till Japan att operera i Vietnam. Under kriget bildas en kommunistledd befrielserörelse Viet Minh som kämpar mot japanerna. När Japan kapitulerar tar befrielserörelsen snabbt kontroll över norra Vietnam. När andra världskriget är över accepterar Frankrike dock inte detta. Krig Indokinakriget bryter ut. 1954 tvingas Frankrike kapitulera. Då har Viet Minh tagit över hela norra Vietnam. I södra Vietnam finns en regim som styrs av den katolske Ngo Dinh Diem. Han inleder en terror mot buddhister och blir snabbt väldigt impopulär. Nordvietnam och Sydvietnam har svårt att komma överens om hur landet ska kriget bryter ut. Olika förklaringar betonas olika mycket av olika parter och olika forskare. Förklaring 1: dominoteorin Den officiella amerikanska förklaringen till varför man engagerar sig i Vietnam brukar kallas för dominoteorin. Den kan spåras redan till varför amerikanerna stödjer Frankrike i Indokinakriget 1945-54. Den amerikanske presidenten Eisenhower sade i ett tal 1954: Finally, you have broader Sovjetunionen. Om då inte USA hjälper Sydvietnam kommer kommunisterna att ta över andra länder i området också. Bilden visar hur amerikanerna betraktade dominobrickorna/länderna i östra Asien. Förklaring 2: USA är en imperialistisk stat Vietnam var bara ett av många länder som ville bli självständiga efter det andra världskriget. Man ville ha bort det system som brukar
kallas imperialismen där europeiska länder styrt över länder i Afrika och Asien. De länder som förut styrt kolonierna (ofta Storbritannien och Frankrike) ville ofta inte detta utan försökte behålla kolonin. USA hjälpte ofta Storbritannien och Frankrike. Orsaken till detta, enligt denna förklaring, är att USA vill ha tillgång till en marknad att sälja sina produkter och också att man vill kunna utnyttja råvaror och arbetskraft i kolonierna. Varför USA engagerade sig just i Vietnam kan förklaras med det ekonomiska läget runt 1960. Då har USA förlorat den fördel man har haft av att man inte blev bombade under andra världskriget - de europeiska länderna har nu börjat konkurrera och USA behöver nya platser dit den amerikanska industrin kan sälja sina varor. Förklaring 3 : vietnamesisk nationalism självständig stat. Eftersom USA, och den sydvietnamesiska regeringen, 1956 inte vill genomföra de val som skulle återförena Syd- och Nordvietnam, måste man strida för att kunna bli ett gemensamt land. Missnöjet med ledningen i Sydvietnam ökar också eftersom den katolske ledaren Ngo Dinh Diem behandlar buddhister illa. Under det franska styret hade vietnameserna blivit illa behandlade och fransmännen hade gynnat de Enligt denna förklaring är det främst viljan att bli ett eget land, och naturligtvis det motstånd som USA jordbruk som styrdes av fransmän. Många vietnameser var därför nöjda med att man blev av med fransmännen under andra världskriget. Motståndet mot Frankrikes styre, och senare mot den amerikanska inblandningen beror alltså på att man ville bli en egen och regeringen i Sydvietnam gör mot den tanken, som orsakar kriget. Du får själv fundera på vilken förklaring du vill ge mest trovärdighet.
Varför förlorar USA kriget? USA var, och är, världens mäktigaste stat. Man hade ett enormt militärt överläge mot Vietnam, åtminstone på pappret. Man hade ett stort teknologiskt övertag och behärskade under hela kriget luftrummet nästan totalt. USA hade innan vietnamkriget aldrig förlorat ett krig. Allt talade för att USA skulle vinna detta krig också. Men Nordvietnam vann kriget. Hur gick det till? Du kommer nedan att få tre olika förklaringar till varför kriget slutade som det gjorde. Bakgrund Redan på 1950-talet fanns det amerikanske militära rådgivare i Sydvietnam. Det var dock först efter en påstådd flottstrid 1964, det så kallade Tonkinbuktintermezzot, som den amerikanska militärinsatsen trappades upp på riktigt. Då började amerikanerna bomba Nordvietnam och föra över soldater. Bombningarna är dock ålagda restriktioner och man bombar bara av politiker utvalda delar av Vietnam. Nästa stora steg i kriget sker 1968 då gerillan, FNL, inleder en offensiv (Tet-offensiven) och går till attack mitt inuti Sydvietnams städer. Man lyckas en kort stund till och med ockupera den amerikanska ambassaden i Saigon (Sydvietnams huvudstad). Tet-offensiven är en militär katastrof för FNL. Man förlorar nästan alla sina gerillasoldater och resten av kriget är det nästan bara soldater från Nordvietnam som slåss. Men den var en politisk triumf. Många amerikaner tappar tron på att man kan segra. Kriget blir också alltmer impopulärt i USA. Med den nye presidenten i USA, Richard Nixon, inleds en ny era i kriget. Han drar tillbaka en del styrkor och låter dem ersättas av styrkor från Sydvietnam. Samtidigt släpper han en del restriktioner på var man kan bomba och man bombar bland annat Hanoi och den viktiga hamnstaden Hai Phong. USA invaderar också Kambodja för att komma åt de nordvietnamesiska baserna där. 1973 sluts fred mellan USA och Hur kan man förklara att USA förlorar kriget? Nordvietnam och de amerikanska styrkorna dras tillbaka. Utan USA:s stöd faller den sydvietnamesiska armén samman och kriget tar slut 1975. Förklaring 1: politikerna svek soldaterna Enligt denna förklaring är det de begränsningar som politikerna satte på de amerikanska stridskrafterna som bestämmer utgången. Politikerna är rädda för att provocera Sovjet och Kina så man vågar inte bomba annat än begränsade områden i Nordvietnam. Inte heller får amerikanerna blockera hamnar eller anfalla långt inne i Nordvietnam. Först när Kina och Sovjet på 1970-talet blir fiender vågar USA gå på offensiven. Den bomboffensiv man sätter in på våren 1972 - operation Linebacker - visar vilken framgång man skulle kunna ha haft. Men 1972 finns det inga markstyrkor som kan följa upp framgången. Enligt denna förklaring tvingas amerikanerna slåss med händer som bakbundits av politiker. Förklaring 2: vietnameserna var duktiga gerillasoldater Den vietnamesiska gerillan tunnlar, gerillataktik, uthållighet, smälter in osv Enligt denna förklaring ställdes
amerikanerna helt enkelt inför en övermäktig och uthållig motståndare mot vilken man inte hade några effektiva motmedel. Förklaring 3: kriget förlorades på hemmafronten Enligt denna förklaring är det det bristande stödet för kriget av amerikanerna på hemmaplan som gör att man förlorar kriget. Protesterna mot kriget börjar på universiteten men sprider sig snabbt. Under slutet av president Johnsons mandatperiod kan han inte längre tala offentligt på grund av de många protesterna. När Nixon vinner valet är det med den uttalade ambitionen att dra tillbaka de amerikanska styrkorna. Kriget ska föras med sydvietnamesiska soldater och amerikanska bombplan. Protesterna gör dock att även bombningarna måste begränsas. Operation Linebacker - en amerikansk flygoffensiv - är ur militär synvinkel inledningsvis mycket framgångsrik.
8 juni 1971 Trang Bang Sydvietnam Phan Thị Kim Phúc är namnet på flickan i bilden. Under ett anfall mot en by som hölls av nordvietnamesiska soldater bombas en grupp civila av misstag utav en sydvietnamesisk pilot. Flickan får svåra brännskador men överlever. Hon hoppar senare av från Vietnam och är idag kanadensisk medborgare.
som han menade ställde sig bakom den amerikanska krigföringen. Nixon vann också valet mot de mer fredsinriktade demokratiska kandidaterna Humprey och McGovern. Motståndet mot kriget vann alltså inte några val. Opinionsundersökningar visar också på att en majoritet av folket ställde sig bakom kriget under hela 60-talet. Enligt denna förklaring är protesterna alltså missvisande. Demonstranterna på gatorna representerar inte hela det amerikanska folket. Faktor 2 Inkörsport till vänstern I Sverige dominerades det starka motståndet mot vietnamkriget av FNL-grupperna (andra grupper som var mot kriget spelade en underordnad roll). FNL-grupperna leddes av stalinistiska kommunister men man tillämpade en så kallad enhetsfront vilket innebar att alla motståndare till kriget inledningsvis var välkomna. Efterhand tvingades medlemmar i FNL-grupperna att välja sida. Motstånd emot kriget och kommunism, eller så drevs man ut ur rörelsen. På detta vis blev protesterna en inkörsport till någon av de många kommunistiska grupper som uppstod på 60- och 70-talen. Faktor 3 De stoppade kriget Protesterna mot kriget var väldigt stora och omfattade många olika grupper. Särskilt hos ungdomar fanns starka anti-krigskänslor. Motståndet mot kriget påverkade krigföringen på flera olika sätt. Det blev efterhand allt svårare för den amerikanska militären att få tag på soldater. Värnpliktiga flydde utomlands eller dök aldrig upp på mönstringskontoren. De soldater som åkte till Vietnam fick också allt sämre moral och mot slutet var det vanligt att man helt enkelt hade slutat tro på möjligheten till en seger. De amerikanska universiteten befann sig under flera år i ett mer eller mindre öppet uppror mot staten. Protesterna mot kriget Protesterna mot kriget i Vietnam började i USA, och i liten skala. Det var ofta universitetsstudenter som deltog i de första protesterna. Ganska snabbt blev protesterna till en massrörelse på USA:s gator och de spred sig också till Europa. Mot slutet av 1960-talet hade protesterna spridit sig också till de värnpliktiga som ibland uteblev eller deserterade. Det finns olika tankar kring vad vietnamrörelsen och protesterna mot kriget betydde. Nedan kommer du få beskrivet tre olika saker som ofta brukar lyftas fram som betydelsefulla i vietnamrörelsens kölvatten. Faktor 1 Den tysta majoriteten När Nixon valdes till president 1968 hänvisade han till den tysta majoritet
Hur ungdomsrevolten på slutet av 1960-talet hänger ihop med kriget i Vietnam! Stort antal Uppgörelse med föräldragenerationen Välståndsökning Post-materialistiska värderingar Generation efter kriget Ungdomsrevolt Utlösande faktorer Vietnamkriget Maj 1968 Välfärdssamhället Ungdomskultur TV/Massmedia Nya yrken Behov av utbildning Definitionsbehov Nya perspektiv Vietnamkriget är det första som TV-sänds