Melanom på huvudet är det en könsfråga?? Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 14 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm S ocialstyrelsen har i sin interaktiva, Web-baserade databas uppgifter om cancerincidens överallt på och i kroppen. Vi studerade närmare hur incidensutvecklingen har varit för män och kvinnor med avseende på melanom i huvudregionen. Det visade sig vara en mycket stor skillnad mellan kvinnor och män när det gäller incidenstal. Dessutom ses en markant ökning i incidenstal för män efter år 198, även när man åldersstandardiserar data. Dessa observationer gjorde att vi beslöt att närmare studera detta ämne för att, om möjligt, kunna lägga upp ett projekt med mål att testa hypoteser och helst kunna förklara orsaken till dessa skillnader. Metodik Vi utnyttjade Socialstyrelsens databas Folkhälsan i Siffror och hämtade data för följande tumörkategorier: 191 Melanom på ögonlock, 19 Melanom på öra, i yttre hörselgång, 193 Melanom, annan specificerad del i ansiktet, 194 Melanom på hårbotten, 1911 Hudtumör på ögonlock, i ögonvinkel och 191 Hudtumör på öra, i yttre hörselgång oavsett tumörtyp. Uppgifterna togs fram dels sammantaget för hela Sverige och dels för varje län för sig. Ökningarna i medelincidens mellan tidsperioderna 197-198, 1983-1994 och perioden 1995-1 korrelerades till mobilsystemets täckningsgrad i varje län. Täckningsgraden har tidigare beräknats [1, ] och återanvändes för denna studie. Resultat Figur 1 visar melanom- och annan tumörincidens sammantaget för de studerade kroppsdelarna för både män och kvinnor. 3:1
14 Män före -83 Män från -83 Kvinnor 1 Incidens 1/1. 1 8 6 4 1965 197 1975 198 1985 199 1995 5 Årtal Figur 1. Incidens av andra hudtumörer och melanom på huvud och ansikte i Sverige under åren 197-1. För män används två olika symboler för att lättare särskilja trenderna före och efter 1983. Melanom i hårbotten finns inbakat i Figur 1 och ges separat i Figur. Män från 83 Kvinnor från 83 Män tom 8 Kv tom 8 Incidens 1/1. 1,8 1,6 1,4 1, 1,8,6,4, 197 1975 198 1985 199 1995 Årtal Figur. Incidens av melanom i hårbotten hos män och kvinnor. Detta förlopp får givetvis en mycket större spridning om man delar upp statistiken över alla länen. Figur 3 visar denna uppdelning när det gäller männen och Figur 4 motsvarande för kvinnor. 3:
3 Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Incidens (1/1.) 5 15 1 5 Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Norrbotten Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västerbottens län 196 197 198 199 1 Figur 3. Tumör- och melanomincidens varierar starkt mellan län och åren för män. Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län 3 Blekinge län Dalarnas län Gotlands län 5 Gävleborgs län Hallands län Incidens (1/1.) 15 1 Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Norrbotten Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län 5 Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län 197 1973 1976 1979 198 1985 1988 1991 1994 1997 Örebro län Östergötlands län Figur 4. Incidensen för kvinnor är mycket lägre än för män över hela landet. 3:3
Vi har tidigare [] funnit att låg täckningsgrad från mobilsystemet korrelerar med hög sjukpenning i motsvarande län. Här ser vi tecken på det motsatta när det gäller melanom på huvudet. Orter med högre täckningsgrad från mobilsystemet har oftare lägre latitud och uppvisar därmed i genomsnitt högre UV-index. Figur 5 visar resultatet av en analys där vi studerade korrelationen mellan UV-index och medelvärdet av incidensen under 3 tidsperioder. Incidens (1/1.) 18 16 14 1 1 8 6 4 7-8 83-94 95-1 R =,976 p=,17 R =,351 p=,4 R =,416 p=,37 1,5,5 3 3,5 UV-index Figur 5. Länens melanom- och annan tumörincidens som medelvärden för män under tre tidsperioder har här korrelerats mot UV-index. Ingen signifikant korrelation noteras. Diskussion Först måste vi i detta fall konstatera att skillnaden i melanomincidens på huvudet mellan män och kvinnor numera är nästan 5%, d.v.s. männen har 6 gånger så hög incidens som kvinnorna. En förklaring till detta är säkert kvinnornas bättre solskydd på grund av deras i allmänhet större och bättre täckande hårvolym. Sedan konstaterar vi i Figur 5 att incidensen ökar med UV-index. En närmare analys gjordes av olika faktorers korrelation till incidensen för tidsperioderna 197-198 och 1995-1: Faktor: Korrelation (R /p) 7-8: Latitud,6/ <,1 (R /p) 95-1:,46/ <,1 Soltimmar/år,11/ >,5,6/ >,5 Befolkningstäth.,11/,13,6/,9 UVI,4/,37,98/,17 Täckning,39/,5,15/,8 Incidensen sjunker signifikant med ökad latitud men någon koppling till antal soltimmar finns inte. Incidensen ökar med befolkningstätheten men korrelationen är ej signifikant. Incidensen ökar med UVI men korrelationen är ej heller där signifikant. Incidensen ökar med mobilsystemets täckningsgrad och speciellt tydligt under den första tidsperioden. Men eftersom det inte fanns några mobilsystem vid denna tidpunkt måste kopplingen sökas på annat håll. Den gemensamma faktorn är latituden, som 3:4
korrelerar starkast till incidensen. Eftersom man knappast får cancer av en latitud måste grundorsaken sökas vidare bland faktorer, som påverkas av latituden. Vid förfrågan hos Epidemiologiskt Centrum på Socialstyrelsen uppger man att sådana hudtumörer vi diskuterar här är mer frekventa hos män med yrken som jordbrukare och fiskare eftersom de är ute hela dagarna. När man studerar melanomfrekvensen på en annan del av kroppen, låren t ex, så ser man att kvinnorna har högre incidens (se Figur 6). Incidenskvoten mellan män och kvinnor för huvud respektive lår blir då 1/ delat med 5/1 som blir 1. Incidens 1/1. 1 1 8 6 4 Män Kvinnor 1965 197 1975 198 1985 199 1995 5 Årtal Figur 6. Incidensen av melanom på lårets hud är högst hos kvinnor. Vilken skulle då kunna vara den rationella förklaringen till den stora kvotskillnaden? En närliggande förklaring är att kvinnornas större hårvolym borde utgöra ett skydd mot solskador på huvudet. Om männen därför har fler solskador än kvinnorna kanske handhållna sändare av elektromagnetiska fält kan öka risken att dessa skador övergår i cancer med tiden. Däremot talar det förhållande att incidensen minskar med täckningsgraden (= ökad uteffekt från mobiltelefoner) för att mobiltelefonerande generellt inte har orsakat en stor ökning av hudcancer i huvudregionen. Det är dock många gånger fler män än kvinnor som yrkesmässigt har radiokommunikation från bilar och lastbilar. En kontroll i Lönestatistisk årsbok 1 (SCB) ger vid handen att 816 män och 61 kvinnor finns i kategorin fordonsförare. En närmare studie av deras cancerincidens vore därför motiverad. 3:5
Slutsatser Denna rapport har sammanfattat förhållanden som leder till följande slutsatser: 1. Hudtumörer i huvudregionen är ca 6 gånger så vanliga hos män som hos kvinnor, vilket till största delen kan bero på större och mer skyddande hårvolym hos kvinnorna.. Incidensen av huvudtumörer hos män ökar markant från år 198, när mobilsystemen börjar tas i drift i Sverige men kanske också då antalet långhåriga män började minska jämfört med 7-talet. 3. Statistiken visar att glesbygdslänen har lägsta incidens varför vi kan utesluta låg sändartäthet (och därmed hög uteffekt från mobiltelefoner) som grundorsak till incidensökningen hos män. 4. Yrkesmässig kommunikation från fordon med direkt radiosändare leder till dock till exponering för hög utstrålad effekt. Det finns 13,4 gånger fler män än kvinnor som är yrkesförare. 5. Det kan därför vara motiverat att analysera om personer, som i sitt yrke använder fordonsburen radiokommunikation, är överrepresenterad i statistiken över de yrkesgrupper, som är drabbade av huvudtumörer, eller om skillnaden män/kvinnor främst är en solskyddsfråga. Referenser 1. Glesbygden Sveriges gissel? Kapitel 4. Hallberg Ö, Johansson O, Mobile handset output power and health, Electromagn Biol Med 4; 3: 9-39 3. Hallberg Ö, Johansson O, Long-term sickness and mobile phone use, J Aust Coll Nutr & Env Med 4; 3: 11-1 3:6