Ändrat förslag till rådets förordning (EG) om påskyndning och klarläggning av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott /* KOM/97/0117 slutlig - CNS 96/0248 */ Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr C 130, 26/04/1997 s. 0012 Ändrat förslag till rådets förordning (EG) om påskyndning och klarläggning av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott (1) (97/C 130/07) KOM(97) 117 slutlig - 96/0248(CNS) (Framlagt av kommissionen den 19 mars 1997 i enlighet med artikel 189a.2 i Romfördraget) EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 104c.14 andra stycket i detta, med beaktande av kommissionens förslag, med beaktande av Europaparlamentets yttrande, med beaktande av Europeiska monetära institutets yttrande, och med beaktande av följande: 1) För att den ekonomiska och monetära unionen skall fungera väl är det nödvändigt både att konvergenskriterierna uppfylls och att den ekonomiska och finanspolitiska utvecklingen visar sig vara stabil och varaktig. Upprätthållandet av sunda finanser i medlemsstaterna skapar på medellång och lång sikt de rätta förutsättningarna för hållbar tillväxt inom produktionen och sysselsättningen. Budgetdisciplin kommer att krävas i etapp tre av den ekonomiska och monetära unionen för att säkerställa monetär stabilitet. 2) Den nationella budgetpolitiken bör utformas för att skapa handlingsutrymme för anpassningen till exceptionella och konjunkturmässiga störningar och för att undvika alltför stora underskott. Det är nödvändigt att definiera begreppet överskridande av referensvärdet som sker undantagsvis och övergående enligt artikel 104c.2, när referensvärdet överskrids till följd av en ovanlig händelse eller en allvarlig konjunkturnedgång. 3) Protokoll nr 5 om förfarandet vid alltför stora underskott innehåller bestämmelser för tillämpningen av förfarandet i artikel 104c. Ytterligare bestämmelser om tillämpningen är nödvändiga. Rådet skall enligt artikel 104c.14 andra stycket anta lämpliga bestämmelser. Bestämmelserna i denna förordning utgör tillsammans med bestämmelserna i det nämnda protokollet en ny, sammanhängande regeluppsättning. 4) Enligt artikel 109k.3 i fördraget är artikel 104c.9 och 104c.11 inte tillämplig på de medlemsstater som är undantagna. I överensstämmelse med punkt 2 i protokoll 12 om vissa bestämmelser angående Danmark är artikel 104c.9 och 104c.11 inte tillämplig på Danmark så länge som Danmark inte har upphävt den anmälan som gjordes i samband med beslutet i Edinburgh den 12 december 1992 om att Danmark inte kommer att delta i den tredje etappen. I punkt 2 i protokoll nr 11 om vissa bestämmelser angående Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland föreskrivs bl.a. att punkt 5 i nämnda protokoll skall gälla om Förenade kungariket anmäler till rådet att det inte avser att gå över till den tredje etappen. Punkt 5
föreskriver bl.a. att punkterna 1, 9 och 11 i artikel 104c i fördraget inte skall tillämpas på Förenade kungariket. 5) Definitioner och tidsfrister för tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott bör fastställas för att säkerställa en snabb och effektiv tillämpning. För att garantera en effektiv tillämpning av förfarandet vid alltför stora underskott är det nödvändigt att i detalj ange hur de sanktioner som beskrivs i artikel 104c i fördraget årligen kan tillgripas mot medlemsstater som konsekvent underlåter att korrigera ett alltför stort underskott. 6) Denna förordning utgör en del av stabilitets- och tillväxtpakten för att säkerställa budgetdisciplin under den tredje etappen av EMU. Pakten består i huvudsak av två delar. För det första förstärkning av övervakningen och samordningen av budgetpolitiken och för det andra påskyndning och klarläggning av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott. Den första delen tillhandahåller ett förvarningssystem med hjälp av vilket avvikelser i medlemsstaternas budgetar på medellång sikt kan identifieras och rådet kan rekommendera att korrigerande åtgärder vidtas långt innan ett underskott har blivit alltför stort. 7) Reglerna för en sådan förstärkning av övervakningen och samordningen av budgetpolitiken fastställs i rådets förordning [...]. 8) Den förstärkta övervakningen enligt förordning [...] bör tillsammans med kommissionens övervakning av budgetsituationen i enlighet med artikel 104c.2 kunna underlätta en effektiv och snabb tillämpning av förfarandet vid alltför stora underskott. 9) Mot bakgrund av det ovanstående förefaller en sammanlagd tid på högst tio månader från och med rapporteringsdagen, eller dagen för någon annan handling som innebär att förfarandet inleds, innan eventuellt nödvändiga sanktioner tillgrips både möjlig och lämplig för att utöva påtryckningar på medlemsstaten att vidta korrigerande åtgärder. Om ett förfarande inleds i mars skulle detta kunna leda till att sanktioner tillgreps mot medlemsstaten samma kalenderår som förfarandet inleddes. 10) Såväl rådets rekommendation om korrigering av alltför stora underskott som de senare faserna i förfarandet vid alltför stora underskott bör ha kunnat förutses av den berörda medlemsstaten, som har blivit förvarnad och således har haft lång tid på sig att vidta korrigerande åtgärder. Det allvarliga i att vara på väg mot ett alltför stort underskott under etapp tre bör få alla berörda parter att handla omedelbart. 11) När regeringen i den berörda medlemsstaten handlar i syfte att korrigera det alltför stora underskottet kan den vidta åtgärder för vilka det enligt nationell lagstiftning krävs ett beslut av det nationella parlamentet. Förfarandet vid alltför stora underskott bör ge parlamenten möjlighet att fullgöra sina uppgifter. Den nationella beslutsprocessen som sådan får enligt artikel 3 i protokoll nr 5 inte hindra en snabb tillämpning av förfarandet vid alltför stora underskott. 12) Det är lämpligt att i rådets rekommendationer enligt artikel 104c.7 fastställa tidsfrister inom vilka den berörda medlemsstaten skall vidta åtgärder och korrigera alltför stora underskott. 13) Syftet med förfarandet vid alltför stora underskott är att sporra medlemsstaterna till att vidta korrigerande åtgärder, och i det fallet bör förfarandet vila. Förfarandet bör omedelbart återupptas om åtgärderna inte genomförs eller visar sig vara otillräckliga. 14) För att säkerställa att förfarandet vis alltför stora underskott har en tillräckligt avskräckande verkan bör ett belopp av lämplig storlek avkrävas av den berörda medlemsstaten som räntelös deposition när rådet
beslutar att tillgripa en sanktion. Förfarandet vid alltför stora underskott är ett årligt förfarande och sanktioner kan sålunda tillgripas för ett år i taget. 15) Om sanktioner definieras enligt en fastlagd skala elimineras oklarheter och parterna får därigenom möjlighet till full insyn i förfarandet. Det är lämpligt att det deponerade beloppet sätts i relation till den berörda medlemsstatens BNP. Det är lämpligt att det deponerade beloppet består av en fast del och en rörlig del, som står i proportion till hur mycket underskottet överskrider referensvärdet på 3 % av BNP. Det är också lämpligt att fastställa det årliga taket, i procent av BNP, för att sanktionerna inte skall motverka sitt syfte. 16) Om den räntelösa depositionen inte får den berörda medlemsstaten att korrigera sitt alltför stora underskott inom två år efter beslutet om sanktionerna bör sanktionerna skärpas. Det är därför lämpligt att omvandla depositionen till böter. 17) Väsentliga framsteg i korrigeringen av det alltför stora underskottet bör leda till en viss lättnad i sanktionerna i enlighet med artikel 104c.12. Alla återstående sanktioner bör endast upphävas när det alltför stora underskottet har korrigerats fullständigt. 18) Rådets förordning (EG) nr 3605/93 av den 22 november 1993 om tillämpningen av protokollet om förfarandet vid alltför stora underskott bifogat Fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen (2) fastställer föreskrifter för rapporteringen av budgetuppgifter från medlemsstaterna. 19) I de fall där Europeiska centralbanken (ECB) enligt fördraget skall ha en rådgivande funktion skall enligt artikel 109f.8 hänvisningar till ECB före dess upprättande avse Europeiska monetära institutet. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. AVSNITT 1 Definitioner Artikel 1 Bestämmelserna i denna förordning för att påskynda och klarlägga tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott har som mål att undvika alltför stora underskott i den offentliga sektorns finanser och i förekommande fall omgående korrigera dem. Artikel 2 1. Underskottet i de offentliga finanserna skall anses överskrida referensvärdet undantagsvis och övergående enligt artikel 104c.2 a andra strecksatsen, när det orsakas av en ovanlig händelse utanför den berörda medlemsstatens kontroll som har ett avgörande inflytande på den offentliga sektorns finanser eller när det orsakas av en allvarlig konjunkturnedgång. Om den ovanliga händelsen eller den allvarliga konjunkturnedgången har upphört eller förväntas upphöra under kalenderåret efter det år under vilket underskottet överskrider referensvärdet, måste dessutom kommissionens budgetprognoser visa att underskottet kommer att underskrida referensvärdet under detta år. 2. När kommissionen förbereder en rapport enligt artikel 104c.3 skall den i regel anse att överskridandet av referensvärdet till följd av en konjunkturnedgång sker undantagsvis endast om den årliga minskningen av reala BNP är minst 2 %.
3. Rådet skall enligt artikel 104c.6 avgöra om ett alltför stort underskott föreligger och i sin allsidiga bedömning ta hänsyn till eventuella anmärkningar från den berörda medlemsstaten om att en årlig reell minskning av BNP som är lägre än 2 % också kan anses ske undantagsvis om hänsyn tas till ytterligare fakta och då särskilt konjunkturnedgångens plötsliga förlopp eller den ackumulerade produktionsminskningen i jämförelse med tidigare perioder. AVSNITT 2 Påskyndning av förfarandet vid alltför stora underskott Artikel 3 1. Inom två veckor efter det att kommissionen har godkänt rapporten enligt artikel 104c.3 skall Ekonomiska och finansiella kommittén i enlighet med artikel 104c.4 formulera ett yttrande. 2. Kommissionen skall ta hänsyn till yttrandet i punkt 1 och om den anser att ett alltför stort underskott föreligger skall den avge ett yttrande och en rekommendation till ett beslut till rådet. 3. Rådet skall avgöra om ett alltför stort underskott föreligger enligt artikel 104c.6 inom tre månader från de rapporteringsdatum som föreskrivs i förordning (EG) nr 3605/93. Om rådet fastställer att ett alltför stort underskott föreligger enligt artikel 104c.6, skall det samtidigt utfärda rekommendationer till den berörda medlemsstaten enligt artikel 104c.7. 4. Rådets rekommendation enligt artikel 104c.7 skall fastställa en tidsfrist för de effektiva åtgärder som den berörda medlemsstaten skall vidta och en tidsfrist för de korrigeringar av det alltför stora underskottet som bör slutföras under det följande året såvida inga särskilda villkor ställs. Artikel 4 1. Om rådet finner att inga effektiva åtgärder har vidtagits enligt artikel 104c.8 kan det besluta om att offentliggöra sina rekommendationer, vilket skall ske inom fyra månader efter beslutet om att ett alltför stort underskott föreligger enligt artikel 104c.6 och utfärdandet av rekommendationer enligt artikel 104c.7. 2. Rådet skall grunda sin bedömning av huruvida effektiva åtgärder har vidtagits som svar på rådets rekommendationer enligt artikel 104c.7 på beslut som tillkännagivits officiellt av den berörda medlemsstatens regering. Om dessa officiellt tillkännagivna beslut inte får rättslig verkan eller om effekten av dessa beslut på budgeten försvagas avsevärt under genomförandet, skall rådet omedelbart återuppta förfarandet vid alltför stora underskott. Artikel 5 Om rådet beslutar att förelägga medlemsstaten att vidta åtgärder för att minska underskottet enligt artikel 104c.9, skall detta ske inom en månad efter det att rådet beslutat om att inga effektiva åtgärder har vidtagits enligt artikel 104c.8. Artikel 6 Om en medlemsstat underlåter att handla i överensstämmelse med rådets på varandra följande beslut enligt artikel 104c.7 och 104c.9 skall rådet i enlighet med artikel 104c.11 besluta om sanktioner. Om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 9 i denna förordning skall ett sådant beslut fattas inom två månader efter rådets beslut om att förelägga medlemsstaten att vidta åtgärder enligt artikel 104c.9.
Artikel 7 Om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 9 i denna förordning skall rådet besluta om att tillgripa sanktioner inom tio månader efter datumet för rapportering av de uppgifter som bekräftar att ett alltför stort underskott föreligger. Ett snabbförfarande skall användas i händelse av ett avsiktligt planerat underskott som rådet bedömer vara alltför stort. Artikel 8 Om rådet beslutar att skärpa sanktionerna (utöver det föreläggande av böter som behandlas i artikel 13 i denna förordning) enligt artikel 104c.11 eller att upphäva samtliga eller vissa av sina beslut enligt artikel 104c.12, skall detta ske inom två månader från de rapporteringsdatum som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 3605/93. AVSNITT 3 Vilande förfarande och övervakning Artikel 9 Förfarandet vid alltför stora underskott skall vila om en medlemsstat vidtar effektiva åtgärder som svar på en rekommendation enligt artikel 104c.7 eller ett föreläggande enligt artikel 104c.9. Artikel 10 1. Kommissionen och rådet skall övervaka genomförandet av de åtgärder som medlemsstaten vidtar som svar på rekommendationer enligt artikel 104c.7 eller förelägganden enligt artikel 104c.9. Om åtgärderna inte genomförs eller enligt rådets åsikt är ineffektiva och därigenom försvagar effekten på budgeten, skall rådet i regel omedelbart fatta ett beslut enligt artikel 104c.9 respektive artikel 104c.11. 2. Om aktuella uppgifter tyder på ett alltför stort underskott inte har korrigerats inom den tidsfrist som fastställts antingen i rekommendationerna som utfärdats enligt artikel 104c.7 eller i de förelägganden som utfärdats enligt artikel 104c.9, skall rådet som regel omedelbart fatta ett beslut enligt artikel 104c.9 respektive artikel 104c.11. AVSNITT 4 Sanktioner Artikel 11 När rådet beslutar att tillgripa sanktioner mot en medlemsstat i enlighet med artikel 104c.11 skall i regel en räntelös deposition avkrävas. Rådet kan besluta att komplettera denna deposition med de åtgärder som beskrivs i artikel 104c.11 första och andra strecksatserna. Artikel 12 Det deponerade beloppet skall bestå av en fast del som uppgår till 0,2 % av BNP och en rörlig del som uppgår till en tiondel av differensen mellan underskottet uttryckt i procent av BNP och referensvärdet året före beslutet om att tillgripa sanktioner. Ett övre gränsvärde på 0,5 % av BNP fastställs för det årliga depositionsbeloppet. Artikel 13
Om rådet anser att det alltför stora underskottet inte har korrigerats skall depositionen som regel omvandlas till böter två år efter beslutet om att avkräva denna deposition i enlighet med artikel 104c.11, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 9 i denna förordning. Artikel 14 Enligt artikel 104c.12 får rådet besluta om att upphäva samtliga eller vissa av de sanktioner som anges i artikel 104c.11 första och andra strecksatserna i den mån som medlemsstaten gör betydande, men ännu inte tillräckliga, framsteg i korrigeringen av det alltför stora underskottet. Artikel 15 Enligt artikel 104c.12 skall rådet upphäva samtliga återstående sanktioner om beslutet om att det föreligger ett alltför stort underskott upphävs. Böter förelagda enligt artikel 13 av denna förordning skall inte återbetalas till den berörda medlemsstaten. Artikel 16 Depositioner enligt artikel 12 i denna förordning skall deponeras hos kommissionen. Ränta på depositionerna och böterna enligt artikel 13 i denna förordning tillfaller Europeiska gemenskapernas allmänna budget. Artikel 17 Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1999. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. (1) EGT nr C 368, 6.12.1996, s. 12. (2) EGT nr L 332, 31.12.1993, s. 7.