Folk- och bostadsräkningarna 1860-1990



Relevanta dokument
Andel behöriga lärare

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell eller limag@bredband.net

Blekinge län * Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län

, Dnr 2018: Beslutsbilaga 1 sid. 1 (5) Erbjudna platser jan-dec

Sida 1 av 8. Barn berörda av verkställd avhysning, jan-mars 2013 Källa: Kronofogden

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Kommuner med högst resultat i länet, sammanvägt resultat på elevenkäter, åk 5 (placering totalt av 185 kommuner)

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov behörighet B (personbil), på Trafikverket Förarprov

Barn berörda av avhysning 2016

Barn berörda av avhysning 2014

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1

Bokningsstatus - lediga provtider, körprov utökad B (kod 96), på Trafikverket Förarprov

Sveriges bästa naturvårdskommun

Sveriges bästa naturvårdskommun

Organisationer med gällande överenskommelse Följande organisationer har en gällande överenskommelse om SUS-behörigheter med Försäkringskassan

Nu får invånare chans att tycka till om sin kommun

Kulturskoleverksamhet

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun

Statsbidrag till kommuner för ökat bostadsbyggande

Tecknade kundavtal - Ineras PuB-avtal 1 Senast uppdaterad: Organisation Organisationsnummer Avtalsdatum Alingsås kommun

Wäxthuset HVB har Ramavtal med; Hela Kriminalvården och Frivården

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

Beslut om tillstånd för fristående skolor - ansökningsomgång 2009

Ett gemensamt höjdsystem

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida ( flik Årsapporter): Webbtabell 1

Statens inköpscentral Box Stockholm Upprättat av Projektnamn Dokumenttyp Mattias Ek Fordonsförhyrning Bilaga 1 c, Kravspecifikation

Landsting/region Andel avlidna, % Hjärnblödning Hjärninfarkt Alla

Så mycket har bostadsrättspriserna ökat kommun för kommun

Statsbidrag för kostnader för samordnare av frågor som rör utveckling av verksamhet för nyanlända elever för höstterminen 2016

Barn berörda av avhysning

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner

Här steg bostadspriserna mest under 2016 kommun för kommun

Nya mitträcken kan rädda 25 liv per år

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall)

StatistikHusarbete Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster ROT-arbete

Grönytor och grönområden i och omkring tätorter 2005, slutgiltig version

Organisationer med gällande överenskommelse Följande organisationer har en gällande överenskommelse om SUS-behörigheter med Försäkringskassan

Gotlands län Gotland kr kr 722 kr kr kr kr kr 42,0%

Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga bil3/HB 1 (9)

Franska PROCÈS-VERBAL modèle Ä pour enquête en recherche de paternité Ä-PROTOKOLL för utredning av faderskap

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre.

Resultat 02 Fordonsgas

Kommunranking 2011 per län

Statistik över rutavdraget per län och kommun

Organisationer med gällande överenskommelse Följande organisationer har en gällande överenskommelse om SUS-behörigheter med Försäkringskassan.

Ny kartläggning visar: Något lugnare tempo och små prisförändringar under årets första kvartal

Barn berörda av avhysning 2015

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010

Unik kartläggning visar: Här har bostadspriserna i Sverige stigit minst de senaste tio åren

Comenius fortbildning januari 2012

Comenius fortbildning, april 2013

Åklagarmyndighetens författningssamling

Deltagande kommuner per 28 maj (233 st)

NKI 2018 NKI 2017 NKI 2018 NKI. Kompetens

Andel avlidna bland de som insjuknat i hjärnblödning, %

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr:

FÖRSKOLANS FRAMTID. EKONOMISK /ÉCONOMIQUE Föredelar/ avantages: Föredelar/avantages: Föredelar/avantages: Föredelar/avantages:

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking

Folkbibliotek Resultat på kommunnivå. Börjar på sida

Med förvaltningsområdet för finska och meänkieli (förvaltningsområdet) avses Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå kommuner.

Pizzafavoriter i Sverige 2011, fem-i-topp

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Statsbidrag för personer som har en tidsbegränsad anställning inom äldreomsorgen eller hälso- och sjukvården

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommentar till Svensk Mäklarstatistik: Stort utbud men fortsatt stark bomarknad senaste kvartalet

Kommun (Mkr) % Fördelning (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag

Klimatindex Ranking kommuner totalpoäng

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April ( 22)

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Vi täcker närmare 200 kommuner med vår rådgivning. Leta upp din hemkommun i listan och kontakta ditt närmaste NyföretagarCentrum idag!

HSBs BOSTADSINDEX 2015

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort;

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring SALSA Residual

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET

' 08:17 Monday, January 18,

' 08:17 Monday, January 18,

LÄN KOMMUN ANTAL Blekinge län Karlshamn 2 Blekinge län Karlskrona 7 Blekinge län Olofström 2 Blekinge län Ronneby 1 Dalarnas län Avesta 7 Dalarnas

Vad är Cityindex? alla Sveriges städer

Kommentar till Svensk Mäklarstatistik: Amorteringskrav och skuldkvotstak ger effekt

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland

INLEDNING TILL. Lönestatistisk årsbok för Sverige (Sveriges officiella statistik). Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011.

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

' 08:17 Monday, January 18,

Hur mycket är hyran per månad? Combien coûte le loyer par mois? Fråga hur mycket hyran ligger på

Transkript:

INLEDNING TILL Folk- och bostadsräkningarna 1860-1990 Folkräkningar utfördes under perioden 1860-1900 vart tionde år och publicerades i Bidrag till Sveriges officiella statistik. A, Befolkningsstatistik (BiSOS A). Dessa är digitaliserade och finns på adressen: http://www.scb.se/bisos Därefter har resultaten från räkningarna ingått i serien Sveriges officiella statistik (SOS). 1910 till 1930 genomfördes räkningen vart tionde år och därefter vart femte år med undantag för 1955. Publikationerna har t o m 1960 benämnts Folkräkningen. De allmänna bostadsräkningarna utfördes 1912-1914, 1920, 1933, 1945 och 1960. År 1945 bar titeln Bostäder och hushåll. 1965 till 1990 ägde Folk- och bostadsräkningen rum vart femte år. Allmänna bostadsräkningen år 1933 och därmed sammanhängande undersökningar. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2009. urn:nbn:se:scb-fob-1933_b1

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK SOCIALSTATISTIK ALLMÄNNA BOSTADSRÄKNINGEN ÅR 1933 OCH DÄRMED SAMMANHÄNGANDE UNDERSÖKNINGAR AV K. SOCIALSTYRELSEN STOCKHOLM 1936 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 362662

Recensement des habitations en 1933. Pour la table des matières voir page 7 Pour le résumé français voir page 9

I föreliggande publikation ha sammanförts resultaten av fyra olika bostadsstatistiska undersökningar, nämligen 1) en av socialstyrelsen i enlighet med kungl. kungörelsen den 16 september 1933 (nr 554) verkställd hyresräkning, omfattande 243 orter och närmast avsedd att utgöra ett led i arbetet för upprättande av ny dyrortsgruppering; 2) en enligt Kungl. Maj :ts beslut den 6 juli 1934 på grundval av samma material verkställd allmän bostadsräkning av mera summarisk natur, avseende bostadstandarden i samtliga 243 hyresräkningsorter, vilken undersökning, i samarbete med socialstyrelsen, utförts genom vissa inom socialdepartementet den 6 oktober 1933 tillkallade sakkunniga, den s. k. bostadssociala utredningen; 3) en ävenledes på grundval av hyresräkningsmaterialet genom samma sakkunniga i samarbete med socialstyrelsen enligt Kungl. Maj:ts beslut den 6 juli 1934 utförd representativ bostadsundersökning av mera ingående natur, vilken beträffande ett urval av bostäder i 45 orter meddelar vissa mera detaljerade uppgifter angående bostadsvillkoren, om sambandet mellan bostadsstandard och familjeekonomi m. m.; samt 4) en av bostadssociala utredningen, enligt kungl. brev den 8 februari 1935, i samverkan med vederbörande kommunala myndigheter under år 1935 utförd kompletterande bostadsundersökning, beträffande ett representativt urval av smålägenheter i 14 städer, vilken på grundval av vid personliga besök i lägenheterna införskaffade uppgifter ger detaljerade upplysningar om bostädernas beskaffenhet, dimensioner och utnyttjande m. m. Slutligen ha vissa data hämtats ur en närmast för befolkningskommissionen verkställd specialundersökning rörande sambandet mellan hyra och inkomst inom olika familjetyper m. m. För hyresräkningen ha redogörelser tidigare publicerats i Sociala Meddelanden (arg. 1935, sid. 3 o. f. samt 101 o. f.). Vidare ha vissa preliminära resultat av den representativa bostadsräkningen för 31 orter meddelats i bil. 2 till bostadssociala utredningens den 17 januari 1935 avgivna betänkande med förslag rörande lån och årliga bidrag av statsmedel för främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade barnrika familjer (Statens offentliga, utredningar 1935:2, sid. 35 o. f.). Resultaten av den kompletterande bostadsundersökningen ha sammanställts i bil. 1 till de sakkunnigas betänkande med förslag rörande ändringar i vissa delar av hälsovårdsstadgan samt anordnande

4 av förbättrad bostadsinspektion i städer och stadsliknande samhällen m. m. (Statens offentliga utredningar 1935:49, sid. 1 o. f.). Slutligen har en specialredogörelse rörande kooperativa bostadsföreningars bostadsbestånd publicerats i Sociala Meddelanden årg. 1935, sid. 818 o. f. Avsikten med nu föreliggande redogörelse är att åstadkomma en systematisk och överskådlig sammanfattning av resultaten av samtliga nu omnämnda omkring 1933 års bostadsräkning grupperade bostadsstatistiska utredningar, varvid särskilt skola framläggas sådana viktigare undersökningsresultat, som hittills icke eller blott delvis blivit offentliggjorda. Den närmaste ledningen av den inom socialstyrelsen verkställda hyresräkningen har, under inseende av undertecknad Bergsten, handhafts till en början av nuvarande byrådirektören Alrik Jacobi och sedermera av t. f. aktuarien Rich. Sterner. Bostadssociala utredningens undersökningar ha, under inseende av utredningens ordförande, undertecknad Nyström, och dess övriga ledamöter, stått under närmaste ledning av t. f. aktuarien Sterner med biträde av amanuenserna Gustav Holmstedt, Gunnar Jansson och Gunnar Lange. Efterföljande berättelse har utarbetats av t. f. aktuarien Sterner. Stockholm i juli 1936. GUNNAR HUSS. NILS BERGSTEN. BERTIL NYSTRÖM.

Innehållsförteckning. Sid. Sammanfattning på franska 9 I. Undersökningarnas tillkomst, omfattning och representativitet. 1. Undersökningarnas tillkomst och utförande: Förslag om utvidgad bostadsstatistik 17 Hyresräkningen 18 Den allmänna och den representativa bostadsräkningen 26 Den kompletterande bostadsundersökningen 1935 28 2. Undersökningarnas omfattning och representativitet: Hyresräkningen och den allmänna bostadsräkningen 33 Den representativa bostadsräkningens omfattning 36 Kompletteringsundersökningens omfattning 38 De partiella bostadsundersökningarnas representativitet 39 II. Bostadsbeståndets storlek, sammansättning och beskaffenhet. 1. Beräkning av det totala bostadsbeståndet i städer, köpingar och municipalsamhällen.. 45 2. Olika hustyper och deras betydelse 46 3. Bostädernas fördelning efter olika upplåtelseformer 51 4. Lägenheternas fördelning efter antalet rum 59 5. Golvyta per rum och per lägenhet 71 6. Bostädernas beskaffenhet och utrustning 74 7. Sammanfattning av kvalitetsuppgifterna 89 III. Hyresförhållandena. 1. Medelhyror per lägenhet och per eldstad 99 2. Lägenhetshyrornas variationer 106 3. Sambandet mellan hyra och golvyta 106 IV. Bostadshushållens sammansättning och ekonomiska förhållanden. 1. Bostadshushållen och deras sammansättning 112 2. Bostadshushållens ekonomiska och sociala ställning 118 3. Inkomstförhållandena inom olika familjetyper 124 4. Bostadskostnadens inflytande på familjeekonomien 129 V. Bostadsstandarden. 1. Bostadskvaliteten inom olika hushålls-, välstånds- och socialgrupper 138 2. De boende och deras bostadsutrymme: Bostadshushållens och de boendes fördelning efter bostadsutrymmet 141 Barn och inneboende inom olika lägenhetstyper m. m 150 Bostadsutrymmet inom olika socialgrupper och välståndsklasser 152 3. Trångboddhetens utbredning: Olika trångboddhetsmått. 155 Allmän trångboddhetsfrekvens 162 Trångboddhet inom olika lägenhetsgrupper 165 Trångboddhet inom olika hushållstyper 168 Sambandet mellan trångboddhets- och inneboendefrekvens 172 Beräkningar rörande trångboddheten i samtliga stadssamhällen 173

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid. 4. Sambandet mellan trångboddheten och de boendes ekonomiska och sociala ställning: Inkomststandard och hyresprocent inom olika lägenhetsgrupper 174 Allmänna uppgifter om sambandet mellan trångboddhet och välståndsgrad 179 Sambandet mellan trångboddhet och inkomst inom olika social- och hushållsgrupper m. m 185 5. Bostadsvanor och samboendeförhållanden i smålägenheter: Bostädernas användning (»finrumssystem») 190 Antal personer per sovrum 194 Luftrymden i sovrummen 197 Förekomsten av samboende mellan ogifta vuxna personer av olika kön 200 VI. Jämförande översikt över bostadsförhållandenas utveckling sedan åren 1912-15. 1. Källor 203 2. Förändringar i de olika bostadstypernas betydelse 203 3. Förändringar i bostädernas utrustning 210 4. De boende och bostäderna 211 5. Hyresutvecklingen 220 Tabellbilaga. Tab. I. Folkmängd och bostadsbestånd å bostadsräkningsorterna 234 Tab. II. Bostadsbeståndets fördelning på lägenhetskategorier å bostadsräkningsorterna 240 Tab. III. Förekomsten å olika orter av lägenheter, som sakna tambur och hall och vatten- och avloppsledning, samt av lägenheter, som äro försedda med centralvärme, bad- eller duschrum samt vattenklosett 246 Tab. IV. Hyreslägenheter och medelhyror å olika orter år 1933 252 Tab. V. Hyresvariationer för lägenheter om 1 och 2 rum och kök inom orter med minst 1000 hyreslägenheter 266 Tab. VI. Sambandet mellan inkomst och hyra inom vissa familjetyper (enligt den representativa bostadsräkningen för 34 orter) 276 Tab. VII. Boendetäthet och trångboddhet å olika orter 279 Diagram. Diagr. A. Förekomsten av för flera lägenheter gemensamma avträden 83 Diagr. B. Smålägenheternas fördelning (i %) på olika kvalitetsgrupper 94 Diagr. C. Smålägenheternas fördelning på kvalitetsgrupper inom olika hushållstyper 140 Diagr. D. Lägenheter med mer än 1½ personenhet per rumsenhet samt däri boende personer ävensom barn under 15 år (i %) 160 Diagr. E. Procentuellt antal lägenheter om 1 rum och kök, där endast köket utnyttjas såsom sovrum 193 Diagr. F. Procentuellt antal sovrum med minst 4 personer dels (a) i samtliga smålägenheter (om högst 2 rum och kök), dels (b) i smålägenheter bebodda av hushåll med 3 eller flera barn under 12 år 197 Karta: Bostadsräkningsorternas geografiska belägenhet 16

II. Table des matières. Page Résumé en français 9 I. Origine et él endue des investigations. 1. Origine et objet des investigations: Projet d'élargir les statistiques de l'habitation 17 Le recensement général des loyers 18 Le recensement général des habitations et l'investigation représentative au sujet des conditions d'habitation 26 L'enquête complémentaire sur les conditions d'habitation 28 2. Étendue des investigations: Le recensement des loyers et le recensement des habitations 33 Étendue de l'investigation représentative 36 Étendue de l'enquête complémentaire 38 Représentativité des investigations partielles, 39 Nombre et caractéristiques des logements existants. 1. Calculs relatifs au nombre des logements dans l'ensemble des localités urbaines 45 2. Types de maisons d'habitation 46 3. Classification des logements d'après les titres de jouissance des habitants 51 4. Classification des logements d'après la grandeur (nombre de pièces) 59 5. Surface des habitations, par logement et par pièce 71 6. Qualité et aménagement intérieur des logements 74 7. Classification des logements d'après la qualité 89 III. Les loyers. 1. Loyers moyens, par logement et par pièce 99 2. Variations des loyers 106 3. Relations entre les loyers et la surface des logements 106 IV. Composition et conditions économiques des ménages. 1. Classification des ménages d'après leur composition 112 2. Conditions économiques et sociales des ménages 118 3. Conditions économiques des familles de types différents 124 4. Influence des loyers sur les conditions économiques des familles 129 V. Les conditions d'habitation. 1. La qualité des logements mise en relation avec la composition et la condition économique et sociale des ménages 138 2. Répartition des habitants dans les logements: Répartition des ménages et des individus d'après la grandeur des logements qu'ils occupent 141 Nombre d'enfants et de sous-locataires dans des logements de grandeur différente... 150 La grandeur des logements mise en relation avec la condition économique et sociale des ménages 152 3. Le surpeuplement des logements: Critères adoptés pour déterminer le surpeuplement des logements 155 Aperçu général sur l'encombrement des logements 162 L'encombrement des logements de types différents 165 L'encombrement des ménages de types différents 168 Le nombre de sous-locataires et l'encombrement des logements 172 Calculs relatifs à l'encombrement des logements dans l'ensemble des localités urbaines 173

8 TABLE DES MATIÈRES Page 4. L'encombrement des logements mis en relation avec la condition économique et sociale des habitants: Revenu familial et pourcentage du loyer dans des logements de types différents 174 Aperçu général sur les relations entre le degré d'encombrement et la condition écononomique des ménages 179 Degré d'encombrement et revenu familial dans des ménages de composition différente, appartenant à des groupes sociaux différents 185 5. Habitudes en matière d'utilisation des habitations: Utilisation des logements (fréquence de»belles chambres») 190 Nombre de personnes par pièce utilisée comme chambre à coucher 194 Cube d'air dans les pièces utilisées comme chambres à coucher 197 Cohabitation de personnes adultes de sexes différents qui ne vivent pas conjugalement 200 VI. Développement des conditions d'habitation depuis les années 1912 1915. 1. Sources 203 2. Changements survenus dans l'importance des divers types de logements 203 3. Changements survenus dans l'aménagement des habitations 210 4. Changements survenus dans la densité d'habitation 211 5. Développement des loyers 220 Annexes. Tab. I. Population et le stock d'habitations des différentes localités 234 Tab. II. Répartition des logements d'après la grandeur etc. dans les différentes localités 240 Tab. III. Fréquence, dans les différentes localités, de logements qui n'ont ni vestibule ni»hall», et de logements qui n'ont ni égout ni installation d'eau courante; fréquence de logements pourvus de chauffage central, de chambre de bains (ou de douche) et de watercloset 246 Tab. IV. Nombre de logements loués (sur le marché libre) et loyers moyens dans les différentes localités 252 Tab. V. Variations des loyers pour les logements avec cuisine et une à deux pièces d'habitation dans certaines localités importantes 266 Tab. VI. Relations entre les revenus familiaux et les loyers parmi des familles de types différents dans 34 localités touchées par l'investigation représentative 276 Tab.VII. Densité d'habitation et surpeuplement des logements dans les différentes localités.. 279 Diagrammes. Diagr. A. Fréquence de cabinets d'aisance communs à plusieurs familles 83 Diagr. B. Répartition des petits logements d'après la qualité 94 Diagr. C. Répartition des petits logements d'après la qualité, parmi des ménages de types différents 140 Diagr. D. Nombre de logements avec plus de 1 1 / 2 unités-individus par unité-pièce; nombre de personnes et d'enfants au-dessous de 15 ans qui habitent dans de tels logements... 160 Diagr. E. Pourcentage de logements avec une pièce et une cuisine où la cuisine seulement est utilisée comme chambre à coucher 193 Diagr. F. Pourcentage de pièces d'habitation ou cuisines utilisées comme chambres à coucher par plus de 3 personnes: (a) parmi l'ensemble des petits logements, (b) parmi les petits logements occupés par des ménages ayant 3 enfants ou plus au-dessous de 12 ans 197 Carte: Répartition géographique des localités touchées par le recensement des habitations.... 16

Résumé. Origine et étendue des enquêtes. Par un arrêté royal du 16 septembre 1933, l'administration du Travail et de la Prévoyance sociale fut chargée d'instituer un recensement général des loyers dans 243 localités, dont 196 villes et agglomérations urbaines (städer, köpingar et municipalsamhällen, unités administratives) sauf toutefois Stockholm, où le Service municipal de statistique avait effectué, en 1930, à côté de la statistique annuelle sur les loyers, un recensement général des habitations et 47 communes rurales, où, cependant, les propriétés agricoles devaient être exclues. Le but de cette investigation fut, en premier lieu, d'établir une statistique sur les loyers qui pourrait servir de base aux calculs relatifs aux changements survenus dans le niveau du coût de la vie et dans la répartition des localités d'après le coût de la vie. Les questionnaires utilisés, qui se composaient d'une enveloppe pour chaque immeuble, contenant un formulaire spécial pour chaque logement (voir p. 21 26), portaient donc, en premier lieu, sur les loyers et sur le nombre de pièces des divers logements. Certaines questions avaient trait à la qualité et à l'aménagement des habitations et, en outre, l'on demandait le nombre des habitants de chaque logement et leur répartition sur adultes et enfants ainsi que sur membres de la famille, domestiques (ou aides professionnels), pensionnaires, sous-locataires etc. A la demande d'un comité gouvernemental (Bostadssociala utredningen) institué le 6 octobre 1933 pour étudier les problèmes relatifs à l'abolition des habitations malsaines dans les villes et agglomérations urbaines etc., et conformément à un arrêté royal du 6 juillet 1934, les données ainsi recueillies ont été utilisées pour l'établissement d'une statistique sur les conditions d'habitation. Cette statistique comprend une partie générale, englobant l'ensemble des localités nommées ci-dessus, et une partie spéciale, concernant une sélection représentative de logements dans 45 localités, où l'étude des conditions d'habitation a été portée plus loin. On parlera donc, par la suite, du recensement général des habitations ainsi que del'investigation représentative au sujet des conditions d'habitation. En outre, comme les données recueillies de la façon qu'on vient de nommer, paraissaient insuffisantes pour les buts que se proposait le comité, l'on a procédé à une enquête complémentaire sur les conditions d'habitation. Conformément à un arrêté royal du 8 février 1935, cette enquête a porté sur une sélection représentative de petits logements (avec cuisine et deux pièces d'habitation, au plus) dans 14 villes où les autorités municipales avaient consenti à y collaborer. Ainsi que pour l'i n - vestigation représentative nommée ci-dessus, la sélection des logements a été opérée par la méthode du sondage. Ensuite, les données complémentaires dont on avait besoin, ont été relevées au moyen d'agents enquêteurs. De cette façon, l'on a obtenu des renseignements détaillés non seulement sur les conditions d'hygiène et de confort des logements ainsi que sur leur grandeur (surface et cube d'air) mais encore au sujet de la manière dont les habitations sont effectivement utilisées. (Pour le questionnaire ainsi que le mémoire adressé aux agents, voir p. 30 32).

10 RÉSUMÉ Le recensement général des habitations englobe, sauf les logements partiellement utilisés à d'autres fins que l'habitation, 528 910 logements. Parmi ceux-là 306 911, qui font l'objet d'un contrat de location (non compris les logements appartenant à des communes ou à des fondations ou bien aux employeurs des locataires) sont compris dans le recensement général des loyers, effectué par l'administration du Travail et de la Prévoyance sociale. L'investigation représentative, englobe 98 111 logements, tandis que l'enquête complémentaire a été limitée à 15 731 petits logements avec cuisine et deux pièces d'habitation, au maximum. Il ressort de certains calculs effectués que les deux dernières investigations peuvent, en somme, être regardées comme représentatives non seulement pour chaque localité particulière touchée par les enquêtes, mais aussi, du moins tant qu'il s'agit de l'investigation représentative, pour l'ensemble des villes et agglomérations urbaines. Nombre et classification des logements existants. En se basant sur le recensement général des habitations, l'on peut estimer à 200 000, environ, le nombre de maisons renfermant des habitations, qui existaient à la fin de l'année 1933 dans l'ensemble des villes et agglomérations urbaines (ci-inclus Stockholm). Si l'on exclut la capitale, plus d'un tiers (36-4 %) des maisons ne renfermeraient, d'après l'investigation représentative, qu'un seul iogement, tandis que 13-7 % contiendraient deux logements et à peu près la moitié (49-9 %) trois logements ou plus (unités architecturales). Le total des logements existants aurait été de 725 000, environ (ci-inclus, encore, le stock d'habitations de la capitale). Leur répartition d'après le nombre de pièces qu'ils renferment, ressort du tableau suivant: A peu près la moitié des logements ne renferment donc, au maximum, qu'une pièce et une cuisine. Ces petits logements sont, dans une large mesure, utilisés pour l'habitation familiale, et même par des familles qui ont des enfants. C'est ainsi qu'environ deux cinquièmes des familles avec plus de deux enfants au-dessous de quinze ans (dans la classe ouvrière environ la moitié de ces familles) n'ont à leur disposition qu'une pièce et une cuisine ou des logements encore plus petits. Cependant, il paraît y avoir un certain mouvement vers des logements plus grands. C'est ainsi que, d'après l'investigation représentative, parmi les logements construits de 1924 à 1933 (lesquels constituent, d'ailleurs, environ 22 % du nombre total de logements existants), les logements contenant deux pièces et une cuisine seraient un peu plus nombreux que ceux qui n'ont qu'une pièce et une cuisine. Il ressort de l'enquête complémentaire que, dans les petits logements touchés par cette investigation, la moitié des pièces d'habitation ont une surface qui n'atteint pas 16-6 m 2, tandis que la moitié des cuisines n'atteignent pas 12-4 m a. La surface médiane des logements avec une pièce et une cuisine serait de 32-6 m 2 et celle des logements avec deux pièces et une cuisine, de 49' i m 8. Encore lorsqu'il s'agit de la surface des pièces d'habitation, il semble que, du moins en ce qui concerne les petits logements, les habitations construites après la guerre soient, en général, un peu plus spacieuses que celles construites antérieurement. La répartition des logements d'après leurs propriétaires est indiquée dans le tableau suivant, extrait de l'investigation représentative:

RÉSUMÉ 11 Puisque Stockholm n'est pas inclus dans ces chiffres, ceux-ci ne donnent pas une idée exacte de l'importance du movement coopératif de l'habitation. En effet, à peu près deux tiers des logements «coopératifs» se retrouvent dans la capitale. D'après une enquête spéciale, le stock entier de logements appartenant à des sociétés coopératives d'habitation peut être estimé à un peu plus de 30 000, ce qui correspond à environ 4 % du nombre total de logements dans toutes les villes et agglomérations urbaines du pays. En ce qui concerne les qualités d'hygiène et de confort des habitations, l'on peut nommer que, d'un côté, d'après le recensement général près de 30 % des logements seraient munis de chauffage centrai, et 14: % de chambres de bains (ou de douche). D'un autre côté, environ 20 % des logements n'auraient ni égout ni installation d'eau courante, et 38 % n'auraient ni vestibule ni «hall.» L'enquête complémentaire a donné pour résultat que, parmi les petits logements touchés par cette investigation, environ 20 %, seulement, seraient munis d'un cabinet d'aisance à l'intérieur du logement. Plus de deux tiers des logements englobés par l'enquête n'avaient qu'un cabinet d'aisance en commun avec d'autres logements. Plus les logements sont petits, plus ils semblent avoir en général, de défectuosités. Encore est-il remarquable que les logements habités par des familles ayant plus de deux enfants au-dessous de douze ans, semblent être, en somme, plus défectueux que les autres. D'après la fréquence de certaines défectuosités les logements ont été groupés dans six classes, dont la dernière (logements avec trois défectuosités essentielles, au moins, par exemple ceux qui étaient en même temps humides, affectés de courants d'air et difficiles à chauffer) englobe 12 % des petits logements touchés par l'enquête. Parmi les ménages ayant plus de deux enfants au-dessous de douze ans, environ 20 % habitent dans de tels logements. Composition des ménages et classification des ménages d'après leurs revenus. L'on a attaché beaucoup d'importance à l'étude des conditions d'habitation dans des ménages de types différents. Par un ménage, l'on entend, dans la plupart des groupements effectués, l'ensemble des personnes qui habitent dans un logement. Le ménage comprend, par conséquent, non seulement les membres de la famille, mais aussi, le cas échéant, les domestiques ou aides professionnels (dont le nombre total correspond, selon l'investigation représentative à 2-6 % des habitants) ainsi que les pensionnaires et les sous-locataires (3 % des habitants). La répartition des ménages d'après leur composition, ressort du tableau suivant, extrait de l'investigation représentative:

12 RÉSUMÉ Dans l'investigation représentative, l'on a aussi étudié les conditions économiques des ménages ainsi que les relations entre les conditions économiques et les conditions d'habitation. Certains résultats de cette étude, concernant 34 localités, ont été groupés dans le tableau suivant: 1 Revenu familial par an dans des familles de types différents. Les ménages, n'ayant pas d'enfants au-dessous de quinze ans, à l'époque de l'investigation, présentent en comparaison avec les familles qui en avaient, des variations économiques fort considérables. Ce fait est dû à ce que les premières se composent dans une large mesure de ménages tout récents ou très vieux. Niveau et mouvement des loyers. Dans le tableau suivant l'on a réuni les loyers moyens pour certaines catégories de logements dans des localités de grandeur différente: 1 II y a lieu de remarquer que dans cette investigation, les ménages ont été classés d'après le nombre des membres de la famille seulement. Par revenu familial, l'on entend ici, comme dans la suite, la somme des revenus gagnés par les membres de la famille. Les revenus ont été relevés suivant les registres des autorités fiscales.

RÉSUMÉ 13 L'investigation représentative a donné pour résultat que le loyer payé par chaque famille individuellement correspond, en moyenne, à 15-6 % du revenu familial. Ce pourcentage varie cependant considérablement d'un cas à l'autre ainsi il y a des familles qui payent 40 % ou plus de leur revenu pour le logement. La part du revenu familial que payent, en moyenne, les familles ouvrières pour le logement, serait de 15 % c. à. d. quelque peu inférieure à celle que dépensent, pour le même but, les petits fonctionnaires (18-2 %). L'on a trouvé, en outre, que parmi les familles dont le revenu annuel n'atteint pas 5 000 couronnes, le montant du loyer n'augmente pas sensiblement par rapport au nombre des enfants; seulement les familles jouissant d'un revenu annuel supérieur à 5 000 couronnes, payeraient sensiblement davantage pour le logement lorsqu'elles ont plus d'enfants. Il est naturel que le montant du loyer augmente par rapport au revenu cette tendance est cependant moins marquée parmi les familles avec plus de deux adultes. Ce fait doit revenir à ce que les jeunes gens âgés de plus de quinze ans, et qui gagnent un revenu propre, ne contribuent souvent que dans une mesure assez limitée aux dépenses communes de la famille. Le niveau des loyers a montré depuis quelques dizaines d'années une augmentation fort considérable. C'est ainsi que, d'après un calcul relatif à 72 villes (ci-inclus Stockholm), le niveau des loyers aurait été, en 1933, de 104 % supérieur à celui des années 1912 1915. Cependant, cet accroissement est dû, en grande partie, à l'amélioration des habitations. Si, afin d'éliminer, autant que possible, l'effet des changements survenus dans le stock des habitations, aussi bien au point de vue de la grandeur des logements qu'au point de vue de leur aménagement (introduction de chauffage central dans les habitations nouvelles etc.), l'on refait le calcul en faisant intervenir des coefficients de pondération convenables, l'augmentation du niveau des loyers, de 1912/15 à 1933, serait néanmoins de 90 %, environ. Depuis quelques années, cependant, les loyers ont subi un certain abaissement. C'est ainsi qu'en 1933 la moyenne pondérée des loyers se trouve réduite, par rapport à 1928, de 2 ou 3 %. Surpeuplement des logements et habitudes en matière d'utilisation des habitations. Il ressort du recensement général des habitations qu'environ 10 % des logements sont habités par plus de deux personnes par pièce (les cuisines étant regardées comme équivalentes aux pièces d'habitation). En ce qui concerne les ménages avec plus de deux enfants au-dessous de quinze ans, le pourcentage correspondant serait de 55 %. Cependant, l'on peut estimer qu'au point de vue de la densité d'habitation, les enfants n'ont pas la même importance que les personnes adultes. En outre, il ä été suggéré qu'il ne faudrait compter les cuisines et les petites pièces qu'à une valeur réduite par rapport aux pièces d'habitation ordinaires, tandis que, d'un autre côté, il faudrait aussi tenir compte de certaines pièces accessoires. Surtout lorsqu'il s'agit de comparer le degré d'encombrement dans des logements et dans des ménages de types différents, il a semblé utile d'appliquer ces modifications aux calculs relatifs à la densité d'habitation. C'est pourquoi, dans l'investigation représentative, l'on a compté, d'une part, les enfants au-dessous de quinze ans comme demi-individus et, d'autre part, les cuisines et les «halls» ainsi que les chambres avec une surface au-dessous de 9 m 2 comme demi-pièces. Si l'on regarde comme surpeuplés les logements où il y a plus de deux unités individus par unité pièce, cela veut dire, par exemple, qu'un logement comprenant une pièce et une cuisine est considéré comme surpeuplé lorsqu'il est habité par plus de trois adultes ou par plus de deux adultes et deux enfants ou encore par plus d'un adulte et quatre enfants. D'après ce critère, environ 13 % des logements seraient surpeuplés, tandis que le nombre de personnes qui habitent dans de tels logements, correspond à environ 20 % de la population touchée par l'investigation. L'on peut noter encore que parmi les enfants au-dessous de quinze ans, près de 30 % habiteraient dans des logements surpeuplés. Le degré d'encombrement varie cependant considérablement suivant les différents types de ménages, ainsi que montre le tableau suivant:

14 RÉSUMÉ Aussi bien d'après la règle dont on s'est servi dans ces calculs, que d'après le critère habituel employé dans le recensement général des habitations (plus de deux personnes par pièce), environ 60 % des logements surpeuplés ne comprendraient qu'une pièce et une cuisine. Une partie de l'investigation représentative a été consacrée à l'étude des rapports entre la densité d'habitation et les conditions économiques des ménages. En particulier, l'on a essayé de mettre en évidence dans quelle mesure l'encombrement des logements est causé par l'indigence des habitants, en considérant comme «pauvres» les familles dont le revenu annuel n'atteint pas une certaine somme, fixée d'après la grandeur de la famille et le coût de la vie dans les différentes localités. 1 D'après les critères ainsi établis, environ deux tiers des familles habitant dans des logements surpeuplés peuvent être regardées comme pauvres, tandis que pour les autres l'encombrement ne semble pas s'expliquer par le fait quelles soient indigentes. Il est intéressant de noter, cependant, que parmi ces familles la plupart ont des enfants adolescents ou adultes, dont beaucoup gagnent un revenu propre; on peut supposer que, dans bien des cas, ces jeunes gens ne contribuent pas assez aux dépenses communes do la famille pour qu'on puisse louer un appartement plus grand. Dans les études qu'on vient de citer, l'on n'a point tenu compte de la façon dont les logements sont effectivement utilisés par les habitants. C'est là une question qui n'a guère été l'objet de recherches statistiques. Dans l'enquête complémentaire on a cependant essayé de mettre en évidence les habitudes qui existent en matière d'utilisation des habitations. Il ressort des renseignements obtenus à ce sujet que, dans les petits logements, on n'emploirait souvent qu'une seule pièce quelquefois seulement la cuisine pour dormir, tandis que la ou les autres pièces restent inoccupées pendant la nuit. C'est ainsi que, dans environ 20 % des logements avec une pièce et une cuisine, la cuisine seule fut employée comme chambre à coucher. La cause en est sans doute, dans beaucoup de cas, qu'on désire avoir une «belle chambre», mais il est évident que l'encombrement s'en trouve aggravé. Si l'on s'en tient, par exemple, aux petits logements, habités par des familles avec, au moins, trois enfants au-dessous de douze ans, l'on trouve que près d'un tiers (32 %) des pièces d'habitation utilisées comme chambres à coucher étaient occupées pendant la nuit par cinq personnes ou plus, et qu'un septième (15 %) des cuisines employées de la même façon étaient occupées, la nuit, par quatre personnes ou plus. Parmi les membres de ces familles (ayant trois enfants ou plus en bas âge et occupant de petits logements), environ la moitié (48 %) passaient la nuit dans des pièces (ou cuisines) où le cube d'air par personne était inférieur à 10 m 3. Parmi les conséquences particulièrement graves de l'encombrement des habitations, on peut encore signaler qu'assez souvent des personnes adolescentes ou adultes de sexes différents doivent partager une chambre à coucher, bien qu'elles ne vivent conjugalement. Ce fut le cas, d'après l'enquête complémentaire, dans 15 % des petits logements touchés par l'investigation. Environ 20 % des habitants au-dessus de douze ans se trouvaient dans cette condition, ci-inclus, cependant, 1 Ainsi à Gothenbourg l'on a considéré comme pauvre une famille comprenant deux adultes et deux enfants, dont le revenu annuel n'atteint pas 3 000 couronnes.

RÉSUMÉ 15 les enfants adolescents ou adultes qui avaient leur lit dans la même chambre que leurs parents. Cependant on peut constater que l'encombrement des habitations a sensiblement diminué depuis quelques dizaines d'années. Dans une étude relative à 52 localités, concernant des logements avec trois pièces et une cuisine, au maximum, l'on a pu établir que la proportion de logements surpeuplés, c. à. d. avec plus de deux personnes par pièce, a décru de 23 %, pendant les années 1912/15, à 21 % en 1920 et à 11 % en 1933. Ce développement ne tient, cependant, que dans une mesure assez limitée à ce que les logements soient devenus plus grands. La cause principale en est, par contre, qu'il 7 a eu une réduction assez importante du nombre moyen de personnes par ménage en raison surtout, du déclin survenu au cours des vingt dernières années dans le taux des naissances. On trouve, en effet, que la proportion de personnes adultes par rapport à la somme des pièces d'habitation et cuisines n'a subi aucun changement considérable depuis l'avant-guerre. La densité d'habitation se trouve donc en somme réduite par le fait qu'il y a moins d'enfants.

16 BOSTADSRÄKNINGSORTERNAS GEOGRAFISKA BELÄGENHET

I. Undersökningarnas tillkomst, omfattning och representativitet. 1. Undersökningarnas tillkomst och utförande. Förslag om utvidgad bostadsstatistik. Den 13 februari 1933 avlämnade professor G. Myrdal och arkitekt U. Åhrén i egenskap av inom finansdepartementet tillkallade sakkunniga ett betänkande rörande behovet av en utvidgning av bostadsstatistiken m. m. 1 Häri betonades bl. a., att den allmänna bostadsstatistiken under senare år följt en stadigt sjunkande kurva från de ur bostadssocial synpunkt mera ingående utredningar, som representerades av de för åren 1912/13 och 1920 verkställda bostadsräkningarna, till de för åren 1924, 1926 och 1928 företagna hyresräkningarna, av vilka de tvenne förstnämnda även inbegrepo en summarisk undersökning av boendeförhållandena, medan den sistnämnda helt begränsades till sådana uppgifter, som varit direkt erforderliga för dyrortsgrupperingsarbetet och andra administrativa behov. 2 Då bostadsstatistiken enligt de sakkunnigas mening hade en viktigare uppgift att fylla bl. a. såsom informationsbas för bostadspolitiken, föreslogs, att den hyresräkning, vilken skulle äga rum mot slutet av år 1933, borde göras till en verklig bostadssocial undersökning, närmast av den typ, som representerades av de av socialstyrelsen verkställda bostadsräkningarna för åren 1912/14 och 1920. Vid den nya undersökningen borde dock beaktas vissa synpunkter, vilka vid en av de sakkunniga företagen försöksundersökning för Göteborg befunnits vara särskilt fruktbara. I ett över nämnda utredning den 28 april 1933 avgivet remissyttrande 3 framhöll socialstyrelsen, att orsakerna till angivna förändringar i styrelsens bostadsstatistik ingalunda vore att söka i någon underskattning av bostadsstatistikens betydelse ur social synpunkt, utan att de bottnade i inträdda förskjutningar på bostadsmarknaden och därmed sammanhängande ändringar i de bostadsstatistiska frågeställningarna. Medan tidigare de kvalitativa synpunkterna hade dominerat, bragte krigs- och efterkrigsårens bostadsbrist och hyresreg- 1 Statens offentliga utredningar 1933: 14. 2 Sveriges officiella statistik: socialstatistik: 1912 1914 års allmänna bostadsräkningar, I II (utg. 1913 1919). Undersökningar rörande de mindre bemedlades bostadsförhållanden i vissa svenska städer, I III (utg. 1916 18). Allmänna bostadsräkningen år 1920 (utg. 1924). Hyresräkningen år 1924, I II (utg. 1925 1926). Hyresräkningen år 1926 (utg. 1927). Bostadsstandarden i rikets stadssamhällen enligt 1926 års hyresräkning. (Soc. Medd. årg. 1928, sid. 411 o..f.) Hyresräkningen år 1928 (Soc. Medd. årg. 1930, sid. 211.o. f. samt 267 o. f.).» Soc. Medd. årg. 1933, sid. 499 o. f. 2 362662-

18 UNDERSÖKNINGARNAS TILLKOMST OCH UTFÖRANDE lering de kvantitativa synpunkterna i förgrunden. Under de senare åren hade emellertid, i samband med en stark ökning av bostadsbeståndet och en väsentlig höjning av bostadsstandarden, åter inträtt förändrade förutsättningar, varigenom påkallats en delvis annan planläggning och bearbetning av statistiken. Styrelsen ansåg sig sålunda kunna tillstyrka, att 1933 års hyresräkning i enlighet med de sakkunnigas förslag gjordes till en verklig bostadssocial undersökning. Ifrågavarande förslag föranledde icke omedelbart någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Hyresräkningen. Den 13 september 1933 ingick emellertid socialstyrelsen till Kungl. Maj:t med förslag till plan för ny dyrortsgruppering. Härvid hemställdes även, att för nämnda ändamål ny hyresräkning måtte få verkställas för vissa orter enligt grunder, som närmare angivits i»utredning och förslag rörande grunder och förfaringssätt för dyrortsgrupperingsarbetet». 1 Med anledning av socialstyrelsens hemställan utfärdades den 16 september 1933 kungl. kungörelse (S. F. 1933 nr 554), enligt vilken hyresräkning skulle anordnas å vissa orter i samband med mantalsskrivningen för år 1934. Antalet i författningen upptagna städer, köpingar, municipalsamhällen och landskommuner uppgick till 213, men räknas även municipalsamhällena i medtagna landskommuner såsom särskilda orter, ökas ortsantalet till 243. Bland dessa orter ingick icke Stockholm, vilket motiveras av att man för denna stad kunde använda sig av resultaten av en samtidig kommunal hyresräkning. 2 Vilka de av bostadsräkningen berörda orterna voro, framgår av nyssnämnda kungl. kungörelse, som här nedan återgives: 3 Kungl. Maj:ts kungörelse angående uppgifter för hyresräkning å vissa orter i sammanhang med mantalsskrivningen för år 1934; given Stockholms slott den 10 september 198S. Kungl. Maj:t har funnit gott förordna som följer: Var och en, som inom de å bifogade förteckning upptagna orter äger annan fastighet än jordbruksfastighet, skall vid mantalsskrivningen för år 1934 för fastigheten avlämna bostadsuppgift enligt formulär, som av socialstyrelsen fastställes. 2. Blanketter till bostadsuppgifter skola tryckas genom socialstyrelsens försorg och kostnadsfritt tillhandahållas de uppgiftspliktiga genom magistrat, stadsstyrelse, kommunalborgmästare, municipialnämnd eller kommunalnämnd. 1 Statens offentliga utredningar 1933: 21. Utarbetad av K. Socialstyrelsen i samråd med särskilt tillkallade sakkunniga. Statistisk månadsskrift, årg. 1934, nr 1. 3 Av Karlstads landskommun har den del, som den»/, 1934 införlivats med Karlstads stad, vid bearbetningen hänförts till denna. Den återstående delen, vilken samtidigt införlivades med Hammarö landskommun, som icke medtagits vid bostadsräkningen, har däremot uteslutits från bearbetning. Vidare ingår i bostadsräkningen ett område av Grava landskommun, som den l /i 1934 inkorporerades med Karlstad, ävensom Skara landskommun, som samtidigt inkorporerades med Skara stad, samt ett område av Augerums landskommun (Långö municipalsamhälle m. m.), vilket införlivades med Karlskrona stad.

UNDERSÖKNINGARNAS TILLKOMST OCH UTFÖRANDE 19 S o. Vederbörande mantalsskrivningsförrättare åligger tillse, att vid ovannämnda mantalsskrivning bostadsuppgifter avlämnas för samtliga ifrågavarande fastigheter. 4. Det åligger vederbörande kommun eller mumcipalsamhälle ej mindre att låta ombesörja granskning och komplettering av bostadsuppgifterna än även att till socialstyrelsen omedelbart därefter översända samma uppgifter, därvid de översända uppgifterna skola vara ordnade i enlighet med anvisningar, som socialstyrelsen meddelar. 5. Beträffande påföljd av försummelse att enligt 1 avlämna bostadsuppgift skall vad om försummelse att avlämna mantalsuppgift är stadgat äga motsvarande tilllämpning. Det alla som vederbör hava sig hörsamligen att efterrätta. Till yttermera visso hava Vi detta med egen hand underskrivit och med Vårt kungl. sigill bekräfta låtit. Stockholms slott den 16 september 1933. (Finansdepartementet.) GUSTAF. (L. S.) RlCKARD SANDLER. Förteckning å de orter, där hyresräknlng skall äga rum i samband med mantalsskrivningen för år 1934. Stockholms län. Städer: Södertälje, Sundbyberg, Lidingö, Vaxholm, Norrtälje. Köpingar: Stocksund, Nynäshamn. Mumcipalsamhälle: Rönninge. Landskommuner: Solna, Danderyd, Täby, Sollentuna, Järfälla, Spånga, Nacka, Huddinge, österhaninge. Uppsala län. Städer: Uppsala, Enköping. Mumcipalsamhälle: Grillby. Landskommuner : Bondkyrka, Gamla Uppsala. Södermanlands län: Städer: Nyköping, Katrineholm, Eskilstuna, Strängnäs, Mariefred. Municipalsamhällen: Oxelösund, Sparreholm, Flen. Landskommun: Stora Malm. Östergötlands län. Städer: Linköping, Norrköping, Motala, Vadstena, Mjölby. Municipalsamhällen: Borgs villastad, Åtvidaberg, Borensberg, ödeshög. Landskommuner: Kvillinge, Kimstad, Vreta kloster, Ljung, Motala landskommun, Ekeby. Jönköpings län. Städer: Jönköping, Huskvarna, Nässjö, Värnamo, Vetlanda, Eksjö, Gränna. Köping: Bodafors. Municipalsamhällen: Aneby, Forserum, Gislaved, Vaggeryd. Landskommuner: Månsarp, Anderstorp, Ref tele. Kronobergs län. Stad: Växjö. Köpingar: Älmhult, Markaryd. Municipalsamhällen: Alvesta, Strömsnäs bruk. Landskommuner: Ekeberga, Växjö landskommun. Kalmar län. Städer: Kalmar, Nybro, Oskarshamn, Västervik, Vimmerby. Köping: Mönsterås. Gotlands län. Stad: Visby. Landskommun: Othem. Blekinge län. Städer: Karlskrona, Karlshamn. Landskommun: Asarum. Kristianstads län. Städer: Kristianstad, Simrishamn. Köping: Tomelilla. Municipalsamhällen: Vilan, Knisslinge, Glimåkra, Bjärnum, Tyringe, Vinslöv. Malmöhns län. Städer: Malmö, Lund, Landskrona, Hälsingborg, Eslöv, Ystad, Trälleborg. Köping: Svedala. Municipalsamhällen: Höganäs, Teckomatorp, Kävlinge, Furulund, Lomma, Akarp, Arlöv, Anderslöv, Höör. Landskommuner: Svalöv, Husie, Bunkeflo. Hallands län. Städer: Halmstad, Varberg, Kungsbacka. Municipalsamhälle: Oskarsström.. Göteborgs och Bohus län. Städer: Göteborg, Mölndal, Marstrand, Lysekil, Uddevalla, Ström-

20 UNDERSÖKNINGARNAS TILLKOMST OCH UTFÖRANDE stad. Municipalsamhällen: Älvsborg, Tången, Gravarne och Bäckevik, Smögen, Hasselösund, Hunnebostrand. Landskommuner: Partille, F oss. Älvsborgs län. Städer: Vänersborg, Trollhättan, Alingsås, Borås, Åmål. Municipalsamhällen: Lilla Edet, Vårgårda, Herrljunga, Kinna. Landskommun: örby. Skaraborgs län. Städer: Mariestad, Lidköping, Skara, Skövde, H jo, Tidaholm, Falköping. Köpingar: Vara, Töreboda. Municipalsamhälle: Götene. Värmlands län. Städer: Karlstad, Kristinehamn, Arvika. Köping: Sunne. Municipalsamhällen : Forshaga, Torsby. Landskommun: Karlstads landskommun. Örebro län. Städer: Örebro, Askersund, Nora. Köping: Hallsberg. Municipalsamhällen: Almby, Kumla, Fjugesta. Landskommuner: Längbro, Karlskoga. Västmanlands län. Städer: Västerås, Sala, Köping. Municipalsamhälle: Heby. Landskommun: Vittinge. Kopparbergs län. Städer: Falun, Hedemora, Avesta, Ludvika. Köpingar: Krylbo, Borlänge, Morastrand. Municipalsamhällen: Vansbro, Malung, Rättvik. Landskommuner : Domnarvet, Grängesbergs kapellförsamling i Grangärde. Gävleborgs län. Städer: Gävle, Söderhamn, Hudiksvall. Köpingar: Sandviken, Bollnäs, Björkhamre. Municipalsamhälle: Arbrå. Landskommuner: Valbo, Ljusne kapellförsamling i Söderala. - Västernorrlands län. Städer: Härnösand, Sundsvall, Sollefteå, Örnsköldsvik. Landskommuner : Torp, Njurunda, Skön, Gudmundrå, Själevad. Jämtlands län. Stad: Östersund. Municipalsamhälle: Järpen. Landskommun: Frösön. Västerbottens län. Städer: Umeå, Skellefteå. Municipalsamhällen: Vindeln, Byske, Vilhelmina, Asele. Landskommuner: Nordmaling, Skellefteå landskommun. Norrbottens län. Städer: Luleå, Boden. Municipalsamhällen: Gällivare kyrkostad, Malmberget, Kiruna. Landskommun: Nederkalix. De vid denna hyresräkning använda frågeformulären (avtryckta å sid. 21) voro utförligare än de vid närmast föregående hyresräkningar använda. Bostadsuppgifter ha sålunda inhämtats med användande av två olika frågeformulär, nämligen dels husuppgifter, dels lägenhetsuppgifter. Husuppgifterna ha haft formen av kuvert, vari lägenhetsblanketterna inlagts av fastighetsägarna, vilka liksom vid föregående bostadsräkningar ansvarat för uppgifternas avlämnande. Enligt givna direktiv skulle emellertid lägenhetsinnehavarna bekräfta riktigheten av lägenhetsuppgifterna genom underskrift. På husuppgiften efterfrågades bl. a., huruvida huset var taget i bruk före den 1 januari 1924, vilken fråga åsyftade att möjliggöra en uppfattning om hur stor del av det nuvarande fastighetsbeståndet, som tillkommit under det senaste decenniet. Att å lägenhetsblanketten uppgifterna om antalet boningsrum skulle avgivas med specifikation av sådana rum, som voro 9 kvm eller däröver resp. mindre, betingades främst av hänsyn till hyresberäkningen vid dyrortsgrupperingen. De upplysningar om lägenheternas totala golvyta, som skulle angivas, därest i lägenheten inginge ett eller flera boningsrum med mindre golvyta än 9 kvm, visade sig skäligen ofullständiga. 1. Innan primärmaterialet insändes till socialstyrelsen, hade detsamma underkastats en förberedande granskning av genom resp. ortsmyndigheter utsedda lokala kontrollkommittéer, vilka bedrevo sitt arbete i enlighet med.vissa av socialstyrelsen utfärdade»anvisningar för kontrollanter (granskningskommitté) vid 1933 års hyresräkning» (avtryckta å sid. 23 o. f.). 1 Lägenheter med»smårum» uteslötos vid beräkningen av sådana hyrestal, som användes vid dyrortsgrupperingen. De äro däremot medräknade i de hyressiffror, som meddelas i efterföljande kap. III.

UNDERSÖKNINGARNAS TILLKOMST OCH UTFÖRANDE Frågeformulär. HUSUPPGIFT och kuvert till lägenhetsuppgifter. 21 1933 firs allmänna hyresräkning. Huset är beläget å tomten (fastigheten) n:r med adress n:r vid i kvarteret % {ortens namn) {gata, väg etc.) {Ec. särskild benämning) Fastighetsägarens namn, yrke och adress: 1. Var huset taget i bruk före den 1 januari 1924? {Ja eller nej) 2 a. Finnes centraluppvärmning? b. Uppvärmas därifrån samtliga bostadsrum? blott vissa? c. Finnes hiss? 3. Huset inrymmer' helt eller delvis till bostad använda eller avsedda (outhyrda) {antal) lägenheter, för vilka särskilda uppgifter lämnas i detta kuvert. den / 1933. {Ägare, vice värd) 0b$.! Fastighetaägare är ansvarig för att fullständiga och riktiga bostadsuppgifter avlämnas för alla till bostad använda lägenheter i fastigheten. Riktigheten av lägenhetsuppgift skall genom underskrift bekräftas av lägenhetsinnehavaren. Skulle sådan underskrift av någon anledning ej kunna erhållas, bör orsaken härtill antecknas (t. ex. bortrest). Därest lämnad uppgift är felaktig eller ofullständig, kan rättelse eller komplettering införskaffas genom vederbörande krono- eller stadsbetjänt, som jämlikt kungl. kungörelsen angående uppgifter för hyresräkning den 16 sept. 1933 därför äger att av den försumlige utfå 6 kv. för varje förrättning. 1933 års allmllnua hyresräkning LÅGENHETSUPPGIFT. Kommun: (Mun.-Samh.) {ortens namn) la. Fastighetens adress: n:r vid {gata, väg etc.) {Ev, särskild benämning) b. Fastighetens ägare: 2a. Utgfires bostaden av hela huset? Eller del av hus (lägenhet)? b. I senare fallet, är bostaden belägen i källarvåningen å nedre botten en två tre fyra fem trappor upp? {Det tillämpliga understrykes.) c. Är lägenheten att betrakta som vindsvåning? 3. Lägenhetsinnehavarens namn: (Ifylles även för av ägaren begagnad lägenhet) yrkcsspecialitet: ställning som yrkesutövare: arbetsgivare yrkesutövare ntan lejd arbetshjälp arbetare eller anställd. {Det tillämpliga understrykes.) 4. Lägenheten begagnas av ägaren är upplåten i samband med delägarskap i bostadsförening fritt upplåten förhyrd i arbetsgivarens hus förhyrd i fria marknaden outhyrd (obegagnad men avsedd för uthyrning). {Det tillämpliga understrykes.)

22 UNDERSÖKNINGARNAS TILLKOMST OCH UTFÖRANDE 5 a. Lagenheten utgöres av. Antal Med boningsrum föratås rum (inräknat jungfrukammare, men ej -alkov), som stadigvarande användes till bostad, har direkt dager samt är försett med stängbar dörr och med direkt eller indirekt uppvärmningsanordning; kök (ram med spis), använt tillika som boningsrum, upptages dock som kök; del i kök angives med 1 /t, i /a o. s. v. boningsrum, 9 kvadratmeter eller däröver boningsrum mindre än 9 kvadratmeter kök, 6 kvadratmeter eller däröver kök mindre än 6 kvadratmeter eller kokvrå butiks-, verkstads-, kontors- o. d. rum övriga rum och lokaler. (Närmare redogörelse lämnas nnder Anmärkningar.) b. Om i lägenheten ingår ett eller flera boningsrum med mindre golvyta än 9 kvm, skall för bedömande av lägenhetens hela golvyta här nedan angivas (i meter och decimeter) längd och bredd av varje rum i lägenheten: kök(kokvrå) m dm x m dm rum nr 3 m dm x m dm rum nr 1 m dmx m dm rum nr 4 m dmx m dm rum nr 2 m dm x m dm rnm nr 5 m dm x m dm 6. Är lägenheten försedd med tambur? hall? jungfrualkov? badram? daschrum? centraluppvärmning (helt eller delvis)? varmvatten? kokgas? elektriskt ljus? vatten och avloppsledning? vatten kl osett? (Det tillämpliga underatrykes.) 7 a. För lägenheten erlägges för hyrosåret Vio 1933- so /i> 1934 en hyra (inberäknat ersättning till hyresvärden för centralvärme och varmvatten) av kr. Anm. Därest i fråga om centralvärmelägenheter kostnad för centraluppvärmning och varmvatten icke inräknats i ovanstående hyresbelopp, angiv detta förhållande och orsaken därtill: : b. Är hyran av någon anledning (t. ex. anställning såsom vicevärd, gårdskarl, släktskap) särskilt låg, angiv orsaken: c. Erlägges till hyresvärden eller annan utöver i punkt 7 a angivet hyresbelopp särskild ersättning för vatten, sotning, trappljns e. d.? I så fall till vilket belopp per år räknat? Kr 8. Antal i lägenheten boende: Antal Familjemedlemmar Arbetsbiträden (tjänstefolk, gesäller, lärlingar) Övriga Hela antalet boende Därav barn nnder 15 år 9. Särskilda anmärkningar (här meddelas varje ytterligare upplysaing, som kan vara erforderlig för en riktig uppfattning av lämnade uppgifter): Per r," Att förestående uppgifter överensstämma med de verkliga förhållandena, intygas. (Lägenhetsinnehavare.)