Under den period som Västra Götalandsregionen etablerats och utvecklats har

En digitaliserad region En digitaliserad region Annika Bergström Under den period som Västra Götalandsregionen etablerats och utvecklats har också mediestrukturen i Västsverige förändrats. Den stora nykomlingen har varit internet som sedan mitten av 1990-talet tagit plats i allt fler invånares vardag. Förväntningarna på den nya informations- och kommunikationsteknologin har varit stora och också olika. För privatpersoner har nätet gått från att vara en plattform för utforskande och nöje till att också bli en plattform som tillhandahåller tjänster och verktyg som används av många i vardagen. E-handeln har varierat kraftigt över tid. Efter en trevande start på sent 1990-tal, en nedgång när luften gick ur IT-bubblan runt millennieskiftet till etablerade kanaler och betalsystem som gör att branschen nu växer (Handelns Utredningsinstitut). Från offentligt håll har det funnits visioner och förhoppningar om internet som ett demokratiskt verktyg som ska öka interaktionen och det politiska deltagandet. Utvecklingen sker på alla plan och pågår kontinuerligt. Internet har domesticerats i vardagen, nu utvecklas applikationer och plattformar. Men under den här tiden har vi också sett större och mindre skillnader mellan olika grupper och områden i samhället. De största klyftorna har hela tiden funnits mellan unga och gamla (jfr Bergström, 09), men utbildning och familjeklass har också betydelse för om och hur internetanvändning äger rum (Bergström, kommande). Det finns också vissa geografiska skillnader som dels grundar sig på demografiska förhållanden hur befolkningssammansättningen ser ut i olika områden dels handlar om infrastrukturen, framför allt om bredbandsutbyggnaden och var tillgången har funnits. Det här kapitlet syftar till att belysa 10 års digital utveckling för olika delregioner i Västra Götaland med avseende på internet- och kringteknik. Inledningsvis beskrivs generell tillgång och användning, därefter följer en genomgång av användningen av några offentliga webbplatser. Tillgång till dator och bredband Internettillgången i Västra Götaland har utvecklats på liknande sätt som i Sverige som helhet (jfr. Internetbarometern 07; Findahl, 09). 1998 var spridningen 33 procent, 08 hade närmare 80 procent tillgång till nätet i sitt hem (figur 1). De allra flesta persondatorhushåll har idag tillgång till internet och tillgår numera nätet via bredband, dvs. en relativt snabb uppkoppling till ett fast pris. Internet kan också nås via mobiltelefonen vilket i det närmaste alla har tillgång till. Bergström, A (10) En digitaliserad region i Lennart Nilsson (red) En region blir till. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. 387

Annika Bergström Figur 1 Hushållstillgång till olika medietekniker, Västra Götaland 1998-08 (procent av befolkningen) 1 100 Mobiltelefon 80 Persondator Internet i hemmet Bredband 60 40 0 1998 1999 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Utvecklingen för unga och gamla, låg- och högutbildade är också lika i Västra Götaland och landet som helhet. Tillgången är generellt sett högre bland unga än bland äldre och högre tjänstemän är oftare tidigt ute med ny teknik än personer från arbetarfamiljer. Skillnaderna jämnar ut sig något med tiden, vilket också är fallet med tillgången till de här nyare medieteknikerna (jfr. Rogers, 1995). Under 00-talet har bredbandstillgången fått allt större betydelse för utvecklingen av internetanvändning och nätapplikationer. En fast uppkoppling till ett fast pris har gynnat tillväxten av användare. Att välja bredband eller inte har inte enbart varit det enskilda hushållets val. Det har i stor utsträckning handlar om vilka möjligheter som funnits tillgängliga i olika boendeformer, regioner och orter. I början av millenniet var det dock att betrakta som ett aktivt val medan det numera ingår som en självklar del i exempelvis telefonabonnemang. Som redan nämnts skiljer sig den faktiska möjligheten att tillgå nätet via bredband mellan olika geografiska regioner. Den här skillnaden märks också i Västra Götaland. Internettillgången 1998 var större i Göteborgsområdet, Sjuhärad och Skaraborg än i framför allt Dalsland och Norra Bohuslän. Sedan dess har andelen användare i det närmaste fördubblats, och tillgången har jämnats ut något. Hösten 08 var tillgången i Fyrstad lika god som i Göteborgsregionen, medan Skaraborg relativt sett halkat efter något (figur 2). 388

En digitaliserad region Figur 2 Internet- och bredbandstillgång i olika delregioner, Västra Götaland 1998, 04 och 08 (procent) 90 80 Internet 1998 Internet 08 Bredband 04 Bredband 08 70 60 50 40 30 10 0 Göteborgsreg Sjuhärad Ö Skaraborg V Skaraborg Fyrstad Dalsland Norra Bohuslän Kommentar: Göteborgsregionen: Härryda, Partille, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Göteborg, Mölndal, Kungälv, Ale, Lerum, Lilla Edet, Alingsås. Sjuhärad: Vårgårda, Bollebygd, Tranemo, Mark, Svenljunga, Herrljunga, Borås, Ulricehamn. Östra Skaraborg: Karlsborg, Gullspång, Tibro, Töreboda, Mariestad, Skövde, Hjo, Tidaholm, Falköping. Västra Skaraborg: Grästorp, Essunga, Vara, Götene, Lidköping, Skara. Fyrstad: Vänersborg, Trollhättan, Lysekil, Uddevalla. Dalsland: Dals-Ed, Färgelanda, Bengtsfors, Mellerud, Åmål. Norra Bohuslän: Orust, Sotenäs, Munkedal, Tanum, Strömstad. Bredbandstillgången, som mättes första gången 04, var då mest utbredd i Göteborgsregionen och Fyrstadsområdet. Sämst till låg Dalsland, Skaraborg och Sjuhärad. I Dalsland var tillgången hälften så utbredd som i Göteborgsområdet. I 08 års mätning var skillnaderna i hög grad utjämnade och det hade ur tillgänglighetsperspektivet inte längre så stor betydelse var man bodde. Dock kan konstateras att det kring Göteborg och i Fyrstadsområdet fortfarande var fler än i övriga områden som kopplade upp sig via bredband. Internetanvändning Internetanvändningen följer utvecklingen för tillgången och tillgängligheten. Andelen användare i Västra Götaland har ökat från 25 procent 1995 till 65 procent 08. De 389

Annika Bergström allra flesta användarna är idag frekventa användare som är ute på nätet flera gånger i veckan. Andelen sällananvändare är få. Under hela undersökningsperioden har skillnaderna mellan ung och gammal, men även mellan arbetar- och tjänstemannafamiljer varit konstanta (figur 3). Bland unga i 15-30-årsåldern är närmare 9 av 10 frekventa internetanvändare, medan andelen bland pensionärer är 25 procent. Även i högre tjänstemannafamiljer är 9 av 10 ute på nätet flera gånger i veckan, medan andelen är drygt hälften i arbetarfamiljer. Figur 3 Internetanvändning i Västra Götaland, 1998-08 (procent av befolkningen som använder internet flera gånger i veckan) 100 90 89 88 15-29 år Högre tjänstemän 80 70 60 50 40 30 10 46 35 25 15 65 Samtliga 57 Arbetare 25 65-85 år 0 3 1998 1999 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Den digitala klyftan i termer av ålder och klass existerar och minskar endast långsamt. Den här typen av klyftor kan handla om olika människors val och behov, men dessa kan naturligtvis grunda sig på förutsättningar att vara med, exempelvis ekonomiska resurser eller IT-kompetens som i hög grad initialt skaffades via skolor och arbetsplatser. Utvecklingen i Västra Götalands olika delregioner ser också olika ut och följer delvis den utveckling som tidigare visats för tillgång till internettekniken (figur 4). År 1998 var en fjärdedel av invånarna i Göteborgsområdet frekventa användare, medan nivån för Norra Bohuslän låt på 13 procent. Östra Skaraborg och Sjuhärad låt förhållandevis högt. I 08 års mätning var andelen användare på nätet fortfarande störst i Göteborgsområdet, 70 procent var ute på nätet flera gånger i veckan, medan den lägsta andelen användare återfanns i Dalsland, där ungefär hälften var frekventa 390

En digitaliserad region användare. Det är alltså en skillnad på drygt procentenheter mellan högst och lägst, en skillnad som till stor del förklaras av befolkningssammansättningen i de olika regionerna, men som också mycket väl kan bero av infrastrukturen i delregionen. Figur 4 Internetanvändning flera gånger i veckan, delregioner i Västra Götaland 1998 och 08 (procent av befolkningen) Norra Bohuslän 1998: 13% 08: 60% Dalsland 1998: 15% 08: 49% Fyrstad 1998: 15% 08: 64% Västra Skaraborg 1998: 17% 08: 62% Östra Skaraborg 1998: 21% 08: 61% Göteborgsregionen 1998: 25% 08: 70% Sjuhärad 1998: 19% 08: 59% Vi kan konstatera en stadig utveckling för tillgången till internetteknologin och användningen av den i Västra Götaland. Skillnaderna mellan olika delar i regionen är emellertid betydande. I den mån det är ett frivilligt val att avstå är det naturligtvis upp till den enskilde individen. Om skillnaderna istället kan förklaras med tillgången till infrastruktur och den idag så betydande bredbandstillgången blir skillnaderna istället en regionalpolitisk fråga. Regeringen satsade hösten 09 med hjälp av EUpengar 250 miljoner kronor på bredband i glesbygd. En utbyggnad som innebär tillgänglighet i eftersatta områden som skulle kunna överbrygga de klyftor som finns mellan storstaden Göteborg och de glesare befolkade områdena i nordvästra regionen. Klyftor som beror på demografisk sammansättning i de olika regionerna kommer däremot endast på längre sikt att jämnas ut. 391

Annika Bergström Besökare på kommunernas och VG-regionens hemsidor Kommunerna i Västra Götaland har i olika takt webbifierats. Ända sedan slutet av 1990-talet har utvecklingen med myndigheten som finns tillgänglig dygnet runt pågått. Det finns flera skäl till att kommuner, myndigheter och andra offentliga verksamheter expanderar online. Nätet kan rymma en i det närmaste oändlig mängd information som lätt kan göras tillgänglig för dem som har uppkoppling. För ett demokratiskt samhälle som förutsätter välinformerade medborgare är naturligtvis internet en enorm tillgång. Initialt diskuterades också i stor utsträckning möjligheterna till effektivisering genom att medborgarna själva skulle kunna uträtta ärenden, ladda ned blanketter och därmed själva utföra sådant som tjänstemän tidigare hjälpt till med. Detta rönte inte någon större framgång bland medborgarna, dels då applikationerna var outvecklade och dåligt fungerande, dels då internetpubliken inte var mogen. Med tiden har allt fler kommit att uppskatta att göra ärenden på nätet och med onlineapplikationer få tillgång till olika tjänster (jfr Bergström, 09). Svenska kommuners sajter innehåller i generella termer samma typ av basinformation, men ser också väldigt olika ut beroende på vad man väljer att profilera för besökarna. Det är inte enbart kommuninvånare som behöver söka information eller göra ärenden, sajterna utgör också ett fönster mot potentiella besökare och turister. Generellt sett har användningen av hemkommunernas sajter ökat i Västra Götaland på samma sätt som all internetanvändning har fått ökad spridning. I 08 års mätning uppgav hälften av invånarna att de någon gång de senaste 12 månaderna besökt hemkommunen på nätet (figur 5), vilket är i det närmaste en tredubbling jämfört med 1998. Utvecklingen förklaras som nämnts på den allmänna utvecklingen vad gäller tillgång, tillgänglighet och användning. Men därtill måste också läggas utvecklingen av själva sajterna och de applikationer som tillhandahålls. Idag innehåller kommunala och andra sajter ett brett spektrum av information och tjänster, det mesta man behöver står sannolikt att finna här. Applikationer som webbformulär för anmälan till barnomsorg eller ledighetsansökan för skola, lånestatus på biblioteket och ärendehantering i fullmäktige är välutvecklade och användarvänliga. Som jämförelse kan nämnas att andelen besökare på Västra Götalandsregionens sajt vid samma tidpunkt var procent. Den här skillnaden är naturlig så till vida att man i vardagen som regel har mer kontakt med sin hemkommun i olika ärenden. Även för VG-regionen har utvecklingen varit betydande det har skett en femdubbling av andelen besökare på tio år. Men de senaste 3-4 åren har andelen besökare varit stabil trots att internetanvändning generellt sett har blivit mer omfattande och att regionen har utvecklat innehållet online. Här finns sannolikt ett problem med mätningen som innefattar besök på VG-regionens sajt, medan det i själva verket är så att VG-regionens verksamheter finns spridda på en mängd olika sajter, inte alltid med en tydlig koppling till regionen. Ett sådant exempel är Västtrafik som har en egen adress på nätet, liksom flera olika kulturinstitutioner, samtliga formellt en del av VG-regionen. Det är troligt att många besökare inte kopplar samman den här typen av sajter med VG-regionen, varför undersökningen inte visar hela bilden. 392

En digitaliserad region Figur 5 Besök på hemkommunernas och VG-regionens sajter, Västra Götaland 1998-08 (procent) 60 50 Hemkommunens sajt 50 40 30 18 VG-regionens sajt 10 0 4 1998 1999 00 01 02 03 04 05 06 07 08 Likt tillgång och användning av nätet ser också besöksstatistiken för olika delregioner i Västa Götaland olika ut (figur 6). Först kan dock konstateras att skillnaderna är allmänt sett mindre än för generell internetanvändning. Därtill noteras att klyftorna är delvis omvända. Användningen av hemkommunens sajt är minst utbredd i Göteborgsområdet och mer utbredd i övriga områden, och i Fyrstad är användningsnivån ca 10 procentenheter högre än i Göteborgsregionen. En sannolik förklaring till detta är att användningen av kommunernas sajter över lag är mer utbredd bland personer i yngre medelåldern, och att Göteborgsområdet har en stor andel yngre som inte i lika stor utsträckning går hit. Andra förklaringar kan sannolikt finnas i det utbud som respektive kommun tillhandahåller, men i denna undersökning har inte ingått att analysera utbudet. Tidigare undersökningar i Västra Götaland har innehållit frågor kring vad man gör på sin hemkommuns sajt. Resultaten visar entydigt att det är vardagliga ärenden som är utbredda och att man söker information. Deltagande i termer av debatt, kontakt med politiker och tjänstemän eller att man följer olika ärenden har i det närmaste varit obefintligt. En fördjupad analys av de data som samlades in i 06 års Väst-SOM-undersökning visar endast på mycket små skillnader mellan de olika delregionerna med avseende på vad man gör på hemkommunens sajt. Den enda statistiskt signifikanta skillnad som kunde noteras var att invånare i Norra Bohuslän i mycket hög utsträckning sökte information om sin hemkommun (Bergström, 08). Utan en närmare analys av dessa kommuners sajter med avseende på utbudet är det omöjligt att säga vad den här skillnaden beror på. 393

Annika Bergström Figur 6 Användning av hemkommunens respektive VG-regionens sajter i olika delregioner, Västra Götaland, 08 (procent av befolkningen) 60 Hemkommunens sajt VG-regionens sajt 57 50 48 51 51 51 49 48 40 30 22 24 18 18 16 12 13 10 0 Göteborgsregionen Sjuhärad Östra Skaraborg Västra Skaraborg Fyrstad Dalsland Norra Bohuslän Regional ojämlikhet I många avseende känns den västsvenska digitaliseringen igen. Västra Götaland uppvisar i stort sett samma mönster som övriga Sverige, och kan i det närmaste betraktas som ett miniatyr-sverige i det avseendet. Allt fler kopplar upp sig mot nätet och de flesta tillgår internet med en snabb lina till ett fast pris. De skillnader som har noterats ända sedan mitten 1990-talet består. Det är fortfarande i större utsträckning unga än gamla som är på nätet, det är i högre grad tjänstemännens internet än arbetarnas. Framför allt är det ålder som slår igenom. Precis som den generella användningen av nätet ökar och blir en allt större del av människors vardag, ökar också användningen av kommunernas och VG-regionens sajter. I den utveckling som kontinuerligt sker på sajterna när det gäller användbarhet, tillgänglighet och utbud av olika nättypiska applikationer blir det allt svårare att mäta allmänhetens besök på den här generella nivån. Både kommunerna och VG-regionen innefattar verksamheter som på nätet är åtskilda och som inte nödvändigtvis kopplas samman med huvudmannen. Framtida mätningar bör förfinas för att tydligare fånga hur olika verksamheter inom kommun och region attraherar medborgarna. 394

En digitaliserad region Deltagandet på kommunala och regionala sajter är förhållandevis lågt. Det är framför allt olika typer av information och service som lockar besökare. De här resultaten är inte alls unika för Västra Götaland eller för Sverige som helhet. Internationell forskning uppvisar liknande mönster. En norsk studie fann till exempel att endast ett fåtal läste politiskt innehåll på kommunens sajt (Winsvold, 07). Den digitala tekniken har fortfarande haft marginell betydelse för både det lokala, regionala och nationella politiska deltagandet. Analysen har visat på vissa regionala skillnader i användningen av internet skillnader som kan förklaras med respektive regions demografiska sammansättning men som också grundar sig i olika infrastrukturella förutsättningar. En snabb och billig uppkoppling har visat sig gynna internetanvändningen rent generellt, avsaknaden av denna frivilligt eller ofrivilligt leder till mindre användning, och lägre allmän it-kompetens. En första förutsättning måste vara att tillhandahålla en god infrastruktur för medborgarna, ett ansvar som i hög grad har flyttats ner på kommunal nivå. I takt med att regionen och kommuner och myndigheter i Västra Götaland har flyttat ut verksamheten på nätet är det också intressant att fundera på hur man tillgängliggör nätet för personer som inte självklart har det som ett prioriterat val. Referenser Bergström, Annika (08) Bredband viktigt för internetanvändningen. I Nilsson, Lennart och Johansson, Sanna (red) Regionen och flernivådemokratin. Göteborg: SOM-Institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 42. Bergström, Annika (09) Användarna i webbjournalistiken. I Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red) Svensk höst. Göteborg: SOM-Institutet, Göteborgs universitet, rapport nr 46. Bergström, Annika (kommande) Digitala klasser. I Bengtsson, Mattias, Berglund, Tomas och Oskarsson, Maria (red) En fråga om klass?. Stockholm: Liber. Findahl, Olle (09) Svenskarna och Internet 09. Hudiksvall: World Internet Institute. Handelns Utredningsinstitut: www.hui.se Internetbarometern 07 (08). Göteborg: Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet. Rogers, Everett M. (1995). Diffusions of Innovations. New York, Free Press. Winsvold, Marte (07) Municipal Websites in the Local Public Debate. Supplying Facts or Setting Agenda? I Nordicom Review 28(2). 395