På tal om. kvinnor och män

På tal om kvinnor och män i Norrbotten... 2007

Innehåll Förord...1 Jämställdhet...2 Sammanfattning... 3-6 Befolkning... 7-17 Medellivslängd... 18-19 Medelålder...20 Folkmängd...21 Jämställdhetsindex...22 Politik och makt... 23-32 Ledare... 24-25 Politik... 26-32 Utbildning... 33-42 Förvärvsarbete... 43-54 Pendling...49 Offentlig sektor... 50-51 Förvärvsarbetande per sektor...52 Sysselsatta i turismberoende branscher...53 Sysselsatta per näringsgren...54 Företagande... 55-60 Inkomster... 61-69 Löner... 62-63 Inkomst... 64-69 Pensionssparande...67 Förmögenhet...68 Kvinnors pension...69 Arbetslöshet... 70-72 Socialbidrag/Ohälsotal...73 Föräldraskap... 74-76 Brott... 77-80 Läsanvisningar, källor...81 Produktion: Pantzare Information AB, Luleå Upplaga 5 000 Länsstyrelsens rapportserie nr 15/2007 ISBN 0283-9636 GTC, Luleå, september 2007

Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. För att kunna förändra samhället i riktning för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män, behövs kunskap. Statistik är en viktig källa till kunskap. I den här faktaboken visas hur förhållandena för kvinnor och för män är inom områden som kan hänföras till de nationella jämställdhetsmålen. Faktaboken och annan statistik om Norrbottens län finns på länsstyrelsens hemsida www.bd.lst.se. Faktaboken finns även översatt till engelska. Länsstyrelsens förhoppning är att denna faktabok bidrar till att du får mer kunskap inom jämställdhetsområdet och att du bidrar till ökad jämställdhet inom den del av samhället som du kan påverka. Länsstyrelsens vision inom jämställdhetspolitikens område är - ett jämställt Norrbotten. Pantzare Information AB, har på länsstyrelsens uppdrag sammanställt och grafiskt utformat denna faktabok. Fler exemplar av denna faktabok kan beställas hos Länsstyrelsen i Norrbottens län. September 2007 Doris Thornlund Särskilt sakkunnig i jämställdhet Förord

Jämställdhet Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att forma samhället och sina egna liv genom att - ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende livet ut - förena arbete med föräldraskap - aktivt delta i politiska, fackliga och andra samhälleliga aktiviteter. Ordet jämställdhet brukar i Sverige avgränsas till förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, ras, religion, social tillhörighet, m m. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. Jämställdhet...... innebär att andelen kvinnor respektive män i en grupp är 40% - 60% eller jämnare. Finns det mer än 60% kvinnor i en grupp är den kvinnodominerad. Finns det mer än 60% män i en grupp är den mansdominerad. Nationella jämställdhetsmål Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är ett samhälle där kvinnor och män har samma samma makt att forma samhället och sina egna liv. Delmål 1. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjligheter att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet. Delmål 2. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Delmål 3. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Delmål 4. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjligheter till kroppslig integritet. 2

Sammanfattning Jämställdhet är ett prioriterat område. Jämställdhetsarbetet har inriktats på att bryta den samhällsstruktur som råder, både den synliga och den osynliga. För att kunna mäta förändring måste man kunna mäta nuläget och även kunna upprepa mätningen på samma sätt i framtiden. Det handlar således om statistik. I denna lilla bok På tal om Kvinnor och Män i Norrbottens län 2007 har statistik använts för att belysa nuläge och utveckling samt för att jämföra länet med riksgenomsnittet. I vissa fall kan statistiken vara något år gammal men är trots detta den senast producerade. Befolkningen blir äldre Under de senaste sjutton åren har medelåldern bland kvinnorna i Norrbottens län ökat med 3,8 år. Bland männen har medelåldern ökat 3,7 år. För riket i dess helhet har medelåldern under samma period ökat med 1,3 år för kvinnorna och med 1,6 år för männen. Männens medellivslängd ökar kvinnornas oförändrad Sedan år 1995 har medellivslängden för männen ökat med 2,3 år jämfört med 1,3 år för kvinnorna i länet. Skillnaden i livslängd mellan könen har därigenom blivit mindre och är nu fem år. När det gäller medellivslängden för kvinnorna placerar sig Norrbottens län bland de tre län som har den kortaste livsläng den. Av männen har de som bor i Norrbotten den kortaste livslängden. Chefer och ledare Av de 4 778 personer i Norrbottens län som år 2005 kunde definieras som chefer, högre tjänstemän eller högre politiker var 30 procent kvinnor och 70 procent män. Mest jämställt var det bland drift- och verksamhetschefer samt chefer på mindre företag/enheter med färre än 10 anställda med 33 procent kvinnor och 67 procent män. Minst jämställt var det bland verkställande direktörer och verkschefer på större företag. Bland dessa var endast 12 procent kvinnor. 3

Flest chefer återfinns i åldersgruppen 40-59 år. Det gäller både män och kvinnor. Av de kvinnliga cheferna var 23 procent under 40 år och av männen 20 procent. Kvinnor och politik Regeringen består av nio kvinnor och fjorton män. Av riksdagens ledamöter är 47 procent kvinnor. I Norrbottens läns landstingsfullmäktige finns 42 procent kvinnor. I kommunfullmäktige bland länets kommuner finns i genomsnitt 45 procent kvinnor. År 1988 var kvinnornas andel av kommunfullmäktige 31 procent i genomsnitt i länets kommuner. I två av Norrbottens läns 14 kommuner är andelen kvinnor i kom munfullmäktige lägre än 40 procent efter valet år 2006. Utbildningsnivå Fler kvinnor än män har eftergymnasial utbildning i länets samtliga kommuner och i riket. År 1985 hade 16 procent av kvinnorna och 14 procent av männen i länet i åldersgruppen 20-64 år någon form av eftergymnasial utbildning. Motsvarande jämförelsetal för hela riket var 17 procent av kvinnorna och 16 procent av männen. December månad år 2006 är 35 procent av kvinnorna och 26 procent av männen i länet efter gym nasialt utbildade. I hela riket är 38 procent av kvinnorna och 31 procent av männen eftergymnasialt utbildade. Utbildningens inriktning - en könsfråga Flickor har i genomsnitt högre betyg än pojkar. Det är genomgående fler kvinnor än män som fortsätter med studier vid universitet/högskola inom tre år efter gymnasieexamen. Andelen kvinnor i Norrbottens län som påbörjar högre studier lig ger i nivå med rikets. Andelen av männen i länet som påbör jar högskoleutbildning är lägre än riksgenomsnittet. Kvinnor och män utbildar sig för skilda områden inom arbetsmarknaden. De yngre väljer fortfarande lika könsbundet trots politiska strävanden mot en jämnare könsfördelning på de utbildningar där kvinnor eller män varit starkt underrepre sen terade. 4

Vart tredje nytt företag leds av en kvinna År 1993 startades 1 företag per 1000 kvinnor och 4 företag per 1000 män i åldern 16-64 år i Norrbottens län. År 2006 startades 3,8 nya företag per 1000 kvinnor och 7,2 nya företag per 1000 män i länet. Andelen av nystartade företag år 2006 som leds av kvinnor är 32 procent vilket placerar länet på fjortonde plats i landet. I genomsnitt för hela riket leds verksamheten i de nystartade företagen till 35 procent av kvinnor. Kvinnors företag har färre konkurser Under år 2006 var ägaren en man i 88 procent av konkurserna i enskilda firmor i Norrbottens län och 88 procent i hela landet. Jämfört med samtliga enskilda firmor i länet gick 1,2 av 1000 enskilda firmor ägda av män i konkurs under år 2006. Motsvarande andel för kvinnorna var 0,4 enskild firma i konkurs per 1000. I hela landet gick 2,2 av 1000 enskilda firmor ägda av män i konkurs under år 2006. Motsvarande andel för kvinnorna var mindre än hälften så stor 0,7 av 1000 enskilda firmor. Starta-eget-bidrag I januari månad år 2007 får 144 kvinnor och 190 män i Norrbottens län bidrag för start av näringsverksamhet (starta-eget-bidrag). Det innebär att 2 av 1 000 kvinnor i åldern 18-64 år i länet får bidrag för att starta eget företag. Av männen i länet får 2,4 av 1 000 i samma åldersgrupp denna typ av bidrag. Jämförande riksgenomsnitt är 0,8 av 1 000 kvinnor och 0,9 av 1 000 män. Kvinnans heltidslön 87 procent av mannens I Övre Norrland (länen Norrbotten och Västerbotten) motsvarar kvinnornas heltidslöner i genomsnitt 87 procent av männens. Kvinnornas heltidslön i procent av männens är i ge nom snitt 84 procent i hela riket. Störst är skillnaden i Stockholms län där kvinnornas genomsnittliga månadslön är 81 procent av männens. Men månadslönerna för både kvinnor och män är dock högst i Stockholms län. 5

Kvinnans arbetsinkomst 80 procent av mannens En kvinna i Norrbottens län i åldern 20-64 år har år 2005 en förvärvsinkomst som motsvarar 80 procent av en mans för värvs inkomst. År 1991 var kvinnans förvärvsinkomst 71 procent av mannens. Riksgenomsnittet är något lägre, 75 procent år 2005 och 69 procent år 1991. Sedan 1990-talet har kvinnornas förvärvsinkomster i Norrbottens län ökat i förhållande till männens i samtliga åldersgrupper. Arbetsinkomsten kan ses som ett mått på vad kvinnor och män får ut av sin arbetsinsats. Arbetsinkomsten påverkas inte bara av lönen utan också i hög grad av den arbetade tiden. Arbetstiden varierar mycket mellan kvinnor och män. Brottslighet Vid misshandelsbrott är det vanligare i Norrbottens län än riksgenomsnittet att offer och gärningsman känner varandra. Det gäller både om offret är kvinna eller man. Förändringen i länet under perioden 1988-2006 visar att andelen brott där gärningsmannen är obekant ökar och att länet i det avseendet närmar sig riksgenomsnittet. 6

Befolkning Foto: Masoud Emadén/Norrlandia Årtal att uppmärksamma 1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män genomförs. 1858 Ogift kvinna över 25 år kan få bli myndig efter domstolsbeslut. Gifter hon sig blir hon åter omyndig. 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder. 1884 Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. 1921 Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. Kvinnan och mannen blir likställda i den nya giftermålsbalken. 1951 Kvinna får behålla sitt svenska medborgarskap även om hon gifter sig med utländsk medborgare. 1982 Ny namnlag,vid giftermål får kvinnan och mannen välja vems efternamn de vill ha. Statliga bidrag till kvinnoorganisationer. 1987 Ny särskild lag om sambors gemensamma hem, sambolagen. 1988 Riksdagsbeslut om femårig nationell handlingsplan för jämställdhet. 1992 Ny jämställdhetslag (1991:433). 1994 Reviderad jämställdhetslag. Ny nationell policy för jämställdhet. 1995 FNs världskonferens för kvinnor i Peking. 2004 En utredning tillsätts om översyn av jämställdhetspolitiken. Regeringen beslutar om en handlingsplan för jämställdhetsintegrering inom Regeringskansliet. 2006 Riksdagsbeslut om nya mål för jämställdhetspolitiken. 2007 Ett nytt integrations- och jämställdhetsdepartement bildat av den nytillträdda regeringen.

BEFOLKNING Norrbottens befolkning 2006 (%) 5 4 Kvinnor 3 2 1 Norrbottens län Män 100-95-99 90-94 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4 0 0 1 2 3 4 5 Riket I Norrbottens län är åldersstrukturen inte längre i nivå med riksgenomsnittet. Norrbottens län har större andel av befolkningen i åldersgruppen 45 74 år än riket i genomsnitt. Länet har lägre andel kvinnor i 20 39 års ålder samt lägre andel män 25 34 år. Andelen under 20 år är 23 procent vilket kan jämföras med riksgenomsnittet 24 procent. Förändringarna har skett snabbt. I början av 1990-talet hade endast Uppsala län lägre andel ålderspensionärer, 65 år och äldre, i befolkningen. Detta beroende till stor del på att barnantalet per familj var högre i Norrbottens län än riksgenom snittet fram till och med 1950- talet. År 2006 återfinns länet på fjortonde plats när länen sammanställs efter lägst andel 65 år och äldre. Tittar man på andelen barn 0-15 år är dessa 17,2 procent av befolkningen i Norrbottens län vilket kan jämföras med 18,4 procent i riket. 8

1968 1973 1978 1983 1988 1993 1998 2003 2006 1968 1973 1978 1983 1988 1993 1998 2003 2006 BEFOLKNING Alltför få flyttar till länet Människor har alltid flyttat och orsakerna till detta varierar. Man flyttar för att utbilda sig, för att få ett arbete som passar till utbildningen, för att få komma till nya miljöer, för att komma närmare släkt och vänner, osv. Men ett problem för Norrbottens län är att alltför få väljer att flytta till länet. Det kan också vara svårt för den som flyttat för att utbilda sig att hitta ett passande arbete på den gamla hemorten om man vill återvända. Flyttningsnetto Norrbottens län 1968-2006 Flyttningsnetto mot övriga län i riket 800 400 kvinnor 0-400 -800-1 200-1 600-2 000-2 400-2 800 män Flyttningsnetto mot utlandet 1 200 kvinnor män 800 400 0-400 9

1968 1973 1978 1983 1988 1993 1998 2003 2006 BEFOLKNING Flyttningsnetto inrikes flyttningar Norrbottens län, Ungdomar 25-29 år 400 200 (infl yttade minus utfl yttade) Kvinnor Män 0-200 -400 Flyttningsnetto inrikes fl yttningar 2006 Kommun Kvinnor Män 18-24 år 25-29 år 18-24 år 25-29 år Arjeplog 2 5-2 4 Arvidsjaur -18 0 0 10 Boden -127-28 -77-35 Gällivare -22-2 -38-15 Haparanda -18 3 0 3 Jokkmokk -28 0-5 -1 Kalix -49 12-36 -10 Kiruna -51 29-50 2 Luleå 93-76 146-227 Pajala -18 1-20 -6 Piteå -46-26 -19-8 Älvsbyn -32 4-24 3 Överkalix -5-1 -5-1 Övertorneå -23-2 -17-4 10

BEFOLKNING Immigranter 2006. Norrbottens län Finland 11 Sverige 11 Irak 7 Somalia 5 Kvinnor Män 0 10 20 30 40 50 55 % Av de 2 323 personer som invandrat till Norrbottens län under år 2006 är 1 074 kvinnor. De fem vanligaste nationaliteterna bland de som invandrar till länet det året är finländare, svenskar, irakier och somalier. Den största an delen, 11 pro cent av kvinnorna och 13 procent av männen, är finländare. På andra plats finns svenskar som återvände till Sverige. Emigranter 2006. Norrbottens län Finland Sverige Norge Danmark Kvinnor Män 0 10 20 30 40 50 55 % Av de 302 kvinnor och 391 män som emigrerade under år 2006 är 51 respektive 40 procent svenska medborgare. 37 procent av kvinnorna och 41 procent av männen är finländare. Av de som utvandrar återfinns 91 procent inom de fyra nationaliteterna finländare, svenskar norrmän och danskar. 11

1973 1978 1983 1988 1993 1998 2003 2006 BEFOLKNING Andel utländska medborgare i befolkningen 1973-2006 8 6 4 2 0 Kvinnor (BD) Män (BD) Kvinnor (S) Män (S) Fler utländska kvinnor Andelen utländska medborgare i befolkningen är lägre i Norrbottens län än riksgenomsnittet. Det gäller både bland kvinnor och bland män. I länet är andelen utländska kvinnor högre än andelen utländska män, 5,1 respektive 4,2 procent år 2006. Riksgenomsnittet är 5,3 procent för kvinnor och 5,5 procent för män. Utrikes födda boende i länet 2006 Kommun/ Kvinnor Män Totalt region Arjeplog 111 91 202 Arvidsjaur 138 90 228 Boden 881 640 1 521 Gällivare 635 461 1 096 Haparanda 2 270 1 758 4 028 Jokkmokk 194 132 326 Kalix 900 551 1 451 Kiruna 1 164 764 1 928 Kommun/ Kvinnor Män Totalt region Luleå 3 357 2 742 6 099 Pajala 529 214 743 Piteå 888 732 1 620 Älvsbyn 221 189 410 Överkalix 150 59 209 Övertorneå 764 366 1 130 Länet 12 202 8 789 20 991 12

BEFOLKNING De vanligaste utländska nationaliteterna i länet 2006 Kvinnor Män Totalt Finland 3 450 2 697 6 147 Norge 387 313 700 Thailand 390 85 475 Ryssland 282 130 412 Tyskland 147 159 306 Irak 98 173 271 Iran 96 103 199 Polen 96 85 181 Danmark 62 99 161 Afghanistan 75 79 154 Storbritannien och Nordirland 28 104 132 Somalia 54 69 123 Kina 67 55 122 USA 49 71 120 Myanmar 49 68 117 Pakistan 18 85 103 Indien 19 77 96 Colombia 52 42 94 Turkiet 27 48 75 Burundi 37 38 75 Estland 50 17 67 Filippinerna 51 7 58 Frankrike 15 36 51 Österrike 13 27 40 Bosnien-Hercegovina 16 24 40 Eritrea 22 16 38 Bangladesh 11 27 38 Nederländerna 16 21 37 Azerbajdzjan 18 16 34 Ukraina 23 10 33 Totalt utländska medborgare 6 276 5 404 11 680 13

BEFOLKNING En ny äldreboom Andelen äldre i befolkningen ökar. Sverige har redan haft en kraftig expansion av gruppen 65 år och äldre. Framför oss har vi en ny expansion som kommer att hålla i sig fram till början av 2030-talet. Det är de stora kullarna på 1940-talet och senare 1960-talet som når pensionsåldrarna. De äldre kommer att utgöra en påtagligt större andel av befolkningen än idag. Ett par år in på 2030-talet kommer pensionärerna, de som är 65 år och äldre, att utgöra en fjärdedel av landets befolkning. Det är en kraftig ökning jämfört med dagens 17 procent. Sedan år 1968 har befolkningen i Norrbottens län totalt minskat med 7 627 personer. Antalet kvinnor har minskat med 2 111 medan antalet män har minskat med 5 516. Befolk ningsstrukturen har förändrats kraftigt med en stor tillväxt av antalet äldre och en kraftig minskning av antalet yngre. För att bättre kunna åskådliggöra förändringen har index använts där antalet individer i olika åldersgrupper år 1968 fått värdet 100. År 2006 har kvinnor i åldersgruppen 16-24 boende i länet ett index på 70, dvs jämfört med år 1968 har antalet minskat med 30 procent. Kvinnor i åldern 80 år och äldre har år 2006 index värdet 396, dvs antalet har ökat med 296 procent. Män i åldersgruppen 16-24 år har år 2006 ett index på 73, dvs jämfört med år 1968 har antalet minskat med 27 procent. Män i åldern 80 år och äldre har indexvärdet 309 år 2006, dvs antalet har ökat med 2009 procent. Kvinnor och män år 2006. Index 1968=100 Ålder Kvinnor Män Länet Riket Länet Riket 0-15 65 95 65 95 16-24 70 92 73 92 25-39 83 123 87 121 40-64 117 119 116 123 65-79 164 120 157 127 80-396 297 309 241 Totalt 98 116 96 114 Se läsanvisning sid 81: Index 14

1969 1974 1979 1984 1989 1994 1999 2003 2006 1969 1974 1979 1984 1989 1994 1999 2003 2006 BEFOLKNING Kvinnor i Norrbottens län 1968 2006 400 Index 1968=100 300 200 100 0-15 16-24 25-39 40-64 65-79 80-- Män i Norrbottens län 1968 2006 400 Index 1968=100 300 200 100 0-15 16-24 25-39 40-64 65-79 80-- 15

0 1980 10 1985 20 30 1990 40 50 1995 60 2000 70 2004 80 2006 BEFOLKNING Antal födda barn per 1000 kvinnor 15-44 år 80 60 40 20 0 Länet Riket Antalet födda barn per 1000 kvinnor i åldern 15-44 år är lägre i Norrbottens län jämfört med riksgenomsnittet. År 2006 föddes 56 barn i länet och 60 barn i riket per 1000 kvinnor i åldersgruppen. Födelseunder skottet i länet beror till stor del på att andelen unga kvinnor blivit lägre genom en stor utflyttning. Kvinnoöverskottet förskjuts uppåt i åldrarna I Sverige föds något fler pojkar än flickor. Proportionerna är 106 levande födda pojkar på 100 flickor. Denna fördelning vid födseln har varit relativt konstant över tiden. År 2006 är det fler män än kvinnor i alla åldrar ända upp till 60-års ålder. Antal kvinnor per 100 män (0-80 år) 2006 150 100 50 0 Norrbottens län Riket 16

BEFOLKNING Antal kvinnor per 100 män per åldersgrupp år 2006 Kommun/ Kvinnor per 100 män region 20-34 år 35-49 år 50-64 år 65- år Arjeplog 73 95 89 116 Arvidsjaur 86 91 94 125 Boden 89 98 97 136 Gällivare 82 88 88 112 Haparanda 76 90 93 119 Jokkmokk 88 96 83 117 Kalix 85 92 95 116 Kiruna 87 87 90 121 Luleå 84 95 100 125 Pajala 73 85 79 109 Piteå 92 93 99 128 Älvsbyn 87 92 89 129 Överkalix 76 96 82 114 Övertorneå 71 94 81 114 Länet 85 93 94 123 Riket 96 96 99 129 Mansöverskott i utflyttningsområden Kvinnor flyttar mer än män. Flyttningsströmmarna har gjort att många kommuner har fått en mycket ojämn könsfördelning i de åldrar då det är vanligast att man flyttar. Detta märks till exempel i åldersgruppen 20-34 år. I samtliga kommuner i Norrbottens län är det ett underskott på kvinnor i denna åldersgrupp. 17

MEDELLIVSLÄNGD Medellivslängd 2006 Kvinnor Män Medellivslängd, k 83,3-83, 82,8-83, 82,5-82, 82,2-82, 81,4-82, Medellivslä 79,2 78,5 77,9 77,5 77,1 Medellivslängd, år 83,3-83,7 82,8-83,3 82,5-82,8 82,2-82,5 81,4-82,2 Medellivslängd, år 79,2-79,3 78,5-79,2 77,9-78,5 77,5-77,9 77,1-77,5 18

MEDELLIVSLÄNGD Männens medellivslängd ökar - kvinnornas oförändrad Sedan år 1995 har medellivslängden för männen ökat med 2,3 år jämfört med 1,3 år för kvinnorna i länet. Sedan slutet av 1970-talet har dödligheten i medelåldern minskat mer för män än för kvinnor. Skillnaden i livslängd mellan könen har därigenom blivit mindre och är nu fem år. Internationellt sett är medellivslängden mycket hög i Sverige. Dödligheten sjunker numera främst för den äldre delen av befolkningen från omkring 50 år och man räknar med att dödligheten även fortsättningsvis kommer att sjunka i dessa åldrar. Medellivslängd 1971-2006 1971-1976- 1981-1986- 1991-1996- 2001-2002- 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2006 Kvinnor Länet 77,7 77,8 79,0 79,8 80,6 81,3 81,7 81,9 Riket 77,7 78,5 79,5 80,2 81,0 81,8 82,4 82,6 Män Länet 71,6 71,5 72,6 73,4 74,9 75,8 76,8 77,2 Riket 72,1 72,4 73,6 74,4 75,6 76,9 78,0 78,2 Medellivslängd per kommun åren 2002-2006 Kommun Kvinnor Män Arjeplog 81,4 75,6 Arvidsjaur 81,8 76,6 Boden 81,9 77,6 Gällivare 80,9 74,7 Haparanda 80,0 74,0 Jokkmokk 81,5 76,2 Kalix 82,0 78,1 Kiruna 82,2 76,5 Kommun Kvinnor Män Luleå 82,1 78,3 Pajala 82,5 75,9 Piteå 82,0 78,0 Älvsbyn 83,0 78,0 Överkalix 81,0 73,8 Övertorneå 83,1 76,3 Norrbottens län 81,9 77,2 Riket 82,6 78,2 19

MEDELÅLDER Befolkningens medelålder 1989 och 2006 Kommun/ Kvinnor Män Samtliga region 1989 2006 1989 2006 1989 2006 Arjeplog 42,1 47,0 41,7 44,5 41,9 45,7 Arvidsjaur 43,1 46,6 41,1 43,7 42,1 45,1 Boden 40,4 43,9 37,5 41,2 38,9 42,6 Gällivare 39,5 44,5 38,3 43,3 38,8 43,9 Haparanda 40,1 45,0 37,9 42,6 39,0 43,7 Jokkmokk 40,9 45,7 40,2 44,5 40,5 45,0 Kalix 40,6 45,3 38,6 43,0 39,6 44,2 Kiruna 37,3 42,6 36,2 40,7 36,7 41,6 Luleå 38,1 41,5 36,1 39,2 37,1 40,4 Pajala 44,1 48,9 41,5 46,8 42,7 47,8 Piteå 39,3 42,7 36,6 40,1 38,0 41,4 Älvsbyn 41,3 44,8 38,9 42,2 40,1 43,5 Överkalix 45,0 48,5 42,6 46,7 43,7 47,6 Övertorneå 43,3 47,6 40,2 45,0 41,8 46,2 Länet 39,7 43,5 37,6 41,3 38,6 42,4 Riket 40,8 42,1 38,1 39,7 39,5 40,9 Man kan nu tydligt märka konsekvenserna av många års nettoutflyttning. Befolkningen åldras och det är förhållandevis få familjer i de åldrar då barnen föds, vilket ger ett lågt antal födda barn. Antalet födda barn per 1000 kvinnor i åldern 15-44 år är lägre än riksgenomsnittet (se sid 16). Under de senaste sjutton åren har medelåldern bland kvinnorna i Norrbottens län ökat med 3,8 år. Bland männen har medelåldern ökat 3,7 år. För riket i dess helhet har medelåldern under samma period ökat med 1,3 år för kvinnorna och med 1,6 år för männen. 20

FOLKMÄNGD Kvinnor Folkmängd 2006-12-31 Kommun/ Ålder region 0-15 16-24 25-44 45-64 65- Totalt Arjeplog 225 154 302 428 416 1 525 Arvidsjaur 530 313 686 915 932 3 376 Boden 2 439 1 404 3 188 4 050 3 052 14 133 Gällivare 1 511 931 1 973 2 623 2 134 9 172 Haparanda 858 451 988 1 509 1 164 4 970 Jokkmokk 430 276 547 785 662 2 700 Kalix 1 396 782 1 844 2 428 2 087 8 537 Kiruna 2 066 1 163 2 684 3 095 2 306 11 314 Luleå 6 195 4 363 9 479 9 646 6 574 36 257 Pajala 519 255 472 892 1 037 3 175 Piteå 3 588 2 232 4 850 5 701 4 064 20 435 Älvsbyn 747 428 889 1 151 1 059 4 274 Överkalix 261 176 324 541 570 1 872 Övertorneå 392 236 410 729 714 2 481 Länet 21 157 13 164 28 636 34 493 26 771 124 221 Män Kommun/ Ålder region 0-15 16-24 25-44 45-64 65- Totalt Arjeplog 248 207 324 488 359 1 626 Arvidsjaur 552 398 753 969 743 3 415 Boden 2 548 1 563 3 384 4 123 2 251 13 869 Gällivare 1 556 1 059 2 249 3 013 1 910 9 787 Haparanda 878 589 1 182 1 614 981 5 244 Jokkmokk 426 331 544 926 564 2 791 Kalix 1 530 963 1 996 2 568 1 802 8 859 Kiruna 2 236 1 302 3 015 3 489 1 902 11 944 Luleå 6 499 5 097 10 524 9 681 5 255 37 056 Pajala 510 380 575 1 093 955 3 513 Piteå 3 883 2 433 5 244 5 772 3 176 20 508 Älvsbyn 781 511 1 009 1 257 821 4 379 Överkalix 271 219 355 640 502 1 987 Övertorneå 451 256 492 864 624 2 687 Länet 22 369 15 308 31 646 36 497 21 845 127 665 21

JÄMINDEX Jämställdhet i kommunerna år 2005, sammanvägt jämställdhetsindex JämIndex 211-212 181-211 155-181 142-155 119-142 Kommun JämIndex Placering Luleå 120 49 Boden 125 69 Kiruna 131 88 Jokkmokk 135 102 Gällivare 143 130 Överkalix 145 137 Arjeplog 149 151 Piteå 155 181 Arvidsjaur 156 184 Älvsbyn 158 191 Kalix 164 214 Pajala 181 269 Övertorneå 188 278 Haparanda 211 290 Jämställdhetsindex (JämIndex) bygger på en sammanvägd bedömning av statistik på vissa utvalda områden. Målet är att JämIndex ska fungera som en väckarklocka och utgöra ett underlag i lokalt och regionalt utvecklingsarbete. JämIndex bygger på ett 15-tal statistikvariabler. För varje kommun beräknas hur mycket kvinnors och mäns värden skiljer sig åt. Med liten skillnad kommer man högt (1 är bäst) och med stor skillnad långt ned i rangordningen (lägst 290 för kommuner). Det sammanvägda indexet är medelvärdet av dessa rang ord ningar (placeringar). Variabler som finns i indexbasen: eftergymnasial utbildning, förvärvsarbetande, arbetssökande, medelinkomst, låga inkomster, ojämn könsfördelning på näringsgrenar, dagar med föräldrapenning respektive tillfällig föräldrapenning, ohälso dagar, unga vuxna (25-34 år), kommunfullmäktige, kommunstyrelse, egna företagare med minst 2 anställda. Läs mer om JämIndex och kommunala värden samt länsvärden på: www.scb.se 22

Politik och makt Foto: Erland Segerstedt Årtal att uppmärksamma 1919 Kvinnor får kommunal rösträtt och blir valbara till kommuner och landsting. 1921 Kvinnor får allmän rösträtt och blir valbara till riksdagen. 1921 Första kvinnan i riksdagen, Kerstin Hesselgren. 1943 Första kvinnliga ledamöterna i Norrbottens läns landsting, Frida Jansson, Töre och Anna Kopperi, Malmberget. 1945 Första kvinnliga riksdagsledamoten från Norrbottens län, Märta Boman, Råneå. 1947 Första kvinnan i regeringen, Karin Kock. 1971 Första kvinnliga ledamoten i Norrbottens länsstyrelses styrelse, Beda Nilsson, Arvidsjaur.

LEDARE Chefer och ledare efter arbetsmaknadssektor 2005 Sektor Antal Könsfördelning (%) Norrbottens län Norrbottens län Riket Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Landsting 42 25 63 37 51 49 Primärkommunal förvaltning 571 321 64 36 62 38 Kommunalt ägda företag 23 88 21 79 22 78 Statlig förvaltning 65 170 28 72 37 63 Statliga affärsverk 0 5 0 100 18 82 Statligt ägda företag 80 261 23 77 31 69 Övriga offentliga institutioner 0 1 0 100 28 72 Privata aktiebolag 530 2 283 19 81 20 80 Privata övriga företag 15 29 34 66 26 74 Övriga organisationer 114 155 42 58 41 59 Totalt 1 440 3 338 30 70 28 72 Chefer och ledare efter ålder 2005 Kvinnor åldersgrupp 16-29 30-39 40-49 50-59 60-64 Totalt Högre ämbetsmän och politiker 0 0 1 1 0 2 Chefstjänstemän i intresseorganisationer 0 2 1 2 0 5 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 1 6 18 19 4 48 Drift- och verksamhetschefer 9 79 143 223 49 503 Chefer för särskilda funktioner 7 56 96 93 11 263 Chefer för mindre företag och enheter (färre än 10 anst.) 25 141 228 191 34 619 Totalt 42 284 487 529 98 1 440 Män åldersgrupp 16-29 30-39 40-49 50-59 60-64 Totalt Högre ämbetsmän och politiker 0 3 0 4 4 11 Chefstjänstemän i intresseorganisationer 0 0 4 6 2 12 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 4 43 119 140 37 343 Drift- och verksamhetschefer 29 193 309 366 138 1 035 Chefer för särskilda funktioner 15 107 192 272 67 653 Chefer för mindre företag och enheter (färre än 10 anst.) 37 243 445 443 116 1 284 Totalt 85 589 1 069 1 231 364 3 338 24

LEDARE Chefer och ledare år 2005 Typ av ledningsarbete Antal Könsfördelning (%) Norrbottens län Norrbottens län Riket Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Högre ämbetsmän och politiker 2 11 15 85 40 60 Chefstjänstemän i intresseorganisationer 5 12 29 71 33 67 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 48 343 12 88 10 90 Drift- och verksamhetschefer 503 1 035 33 67 33 67 Chefer för särskilda funktioner 263 653 29 71 27 73 Chefer för mindre företag och enheter (färre än 10 anst.) 619 1 284 33 67 30 70 Totalt 1 440 3 338 30 70 28 72 Högre ämbetsmän och politiker Organiserar, leder och svarar för verkställighet av politiska beslut; planerar, leder och samordnar myndigheters, kommuners och landstings verksamhet. Chefstjänstemän i intresseorganisationer Planerar, leder och samordnar verksamheten i intresseorganisationer; svarar för förhandlingar, intressebevakning och information. Som intresseorganisation räknas t.ex. politiskt parti, arbetsgivar-, bransch- och arbetstagarorganisation, humanitär organisation och idrottsförbund. Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. Planerar, leder och samordnar verksamheten i stora och medelstora företag, affärsverk, sjukhus, universitet m.m. efter riktlinjer fastställda av en styrelse; formulerar och beslutar om mål och policy; fattar beslut om arbetsorganisation och större investeringar; representerar företaget i dess förehavanden; redovisar resultat och rapporter för styrelsen. Drift- och verksamhetschefer Planerar, leder och samordnar varu- och tjänsteproduktion i stora och medelstora företag m.m. underställda en verkställande direktör eller motsvarande. Chefer för särskilda funktioner Planerar, leder och samordnar arbetet inom en stabs- eller specialistfunktion i stora och medelstora företag m.m. underställda en verkställande direktör eller motsvarande. Chefer för mindre företag och enheter Planerar, leder och samordnar verksamheten i mindre företag, myndigheter, institutioner m.m.; fattar beslut, ansvarar, redovisar resultat och rapporterar till ev ägare, planlägger och leder den dagliga verksamheten. 25

POLITIK Kvinnor och politik Regeringen består av nio kvinnor och fjorton män. Av riksdagens ledamöter är 47 procent kvinnor. I Norrbottens läns landstingsfullmäktige finns 42 procent kvinnor. I kommunfullmäktige bland länets kommuner finns i genomsnitt 45 procent kvinnor. Andel kvinnor i landstingsfullmäktige 50 40 30 20 10 0 1982 1988 1994 2002 2006 Genomsnitt samtliga landsting Norrbottens läns landsting Landstingsfullmäktige efter 2006 års val 26 Parti Antal Procent kvinnor Kvinnor Män Länet Riket Moderata samlingspartiet 4 4 50,0 44,9 Centerpartiet 1 3 25,0 44,2 Folkpartiet 1 3 25,0 48,1 Kristdemokraterna 2 1 66,7 48,3 Socialdemokratiska arb.partiet 16 15 51,6 50,6 Vänsterpartiet 3 3 50,0 50,5 Miljöpartiet 1 1 50,0 50,0 Övriga* 2 11 15,4 35,6 Samtliga 30 41 42,3 47,6 *) Norrbottens sjukvårdsparti

POLITIK Fördelning kvinnor och män i kommunfullmäktige efter valet 2006 Genomsnitt länet Jokkmokk Pajala Gällivare Överkalix Piteå Kalix Luleå Haparanda Arjeplog Älvsbyn Kiruna Övertorneå Boden Arvidsjaur 0 20 40 60 80 100 Kvinnor Män I två av Norrbottens läns 14 kommuner är andelen kvinnor i kommun fullmäktige lägre än 40 procent efter valet år 2006. Jämn ast är fördelningen i kommunerna Gällivare (20 kv 21 m), Jokkmokk (16 kv 15 m) Pajala (17 kv 16 m) och Överkalix (15 kv 16 m). Största ökningen av antalet kvinnliga ledamöter jämfört med föregående val hade Haparanda, från 12 till 16 kvinnor, och Pajala, från 13 till 17 kvinnor. Största minskningen av antalet kvinnor i fullmäktige sedan föregående val redovisas för Arvidsjaur -10, Älvsbyn -9 och Övertorneå -9. Jokkmokks och Älvsbyns kommuner har minskat totala antalet ledamöter i fullmäktige sedan förra valet med 4 respektive 8. 27

POLITIK Jämställdhet i kommunfullmäktige Arjeplog Valår 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 Jämställdhet anses råda när andelen kvinnor respektive män är 40% - 60% i en grupp. 28 Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Mer än 60 % män minst 40 % kvinnor respektive män mer än 60 % kvinnor

POLITIK Fördelning kvinnor och män i kommunala styrelser efter valet 2006 Genomsnitt länet Arjeplog Gällivare Luleå Boden Piteå Jokkmokk Överkalix Kalix Kiruna Älvsbyn Haparanda Arvidsjaur Pajala Övertorneå 0 20 40 60 80 100 Kvinnor Män Fördelning kvinnor och män i kommunala nämnder, utskott, beredningar efter valet 2006 Genomsnitt länet Gällivare Haparanda Arjeplog Pajala Luleå Piteå Älvsbyn Överkalix Kalix Jokkmokk Kiruna Boden Övertorneå Arvidsjaur 0 20 40 60 80 100 Kvinnor Män 29

POLITIK Fördelning kvinnor och män i kommunala bolag och stiftelser 2006 Genomsnitt länet Piteå Luleå Gällivare Pajala Kiruna Överkalix Älvsbyn Haparanda Jokkmokk Kalix Boden Arvidsjaur Arjeplog Övertorneå 0 20 40 60 80 100 Fördelning kvinnor och män i kommunala ordförandeposter efter valet 2006 Genomsnitt länet Piteå Luleå Kiruna Gällivare Kalix Haparanda Övertorneå Arjeplog Överkalix Älvsbyn Boden Jokkmokk Arvidsjaur Pajala 0 20 40 60 80 100 Kvinnor Män 30

POLITIK Fördelning kvinnor och män bland kommunchefer och förvaltningschefer 2006 Genomsnitt länet Haparanda Pajala Arvidsjaur Jokkmokk Kiruna Överkalix Övertorneå Piteå Arjeplog Boden Gällivare Kalix Luleå Älvsbyn 0 20 40 60 80 100 Kvinnor Män Fördelning kvinnor och män i Landstingets fullmäktige, styrelse, nämnder, utskott och beredningar efter valet 2006 Landstingsfullmäktige Landstingsstyrelse Nämnder, utskott, beredningar Ordförandeposter Vice ordförandeposter 0 20 40 60 80 100 Kvinnor Män 31

POLITIK Åldersfördelning i kommunfullmäktige, kommunstyrelse, nämnder och utskott i kommun och landsting (ordinarie ledamöter) 2006 20-29 30-39 40-49 50-59 60-64 0 20 40 60 80 100 Kvinnor Män Åldersfördelning i kommunala bolag och stiftelser, (ordinarie ledamöter), 2006 20-29 30-39 40-49 50-59 60-64 0 20 40 60 80 100 Kvinnor Män Åldersfördelning för kommun- och förvaltningschefer, 2006 20-29 30-39 40-49 50-59 60-64 65-65- 65-0 20 40 60 80 100 Kvinnor Män 32

Utbildning Foto: Erland Segerstedt Årtal att uppmärksamma 1859 Kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster. 1870 Kvinnor får rätt att ta studenten som privatister. 1873 Kvinnor får rätt att ta akademisk examen med några få undantag (jur lic och teologi). 1925 Kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster. 1927 Statliga läroverk öppnas för fl ickor. 1969 Grundskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet. 1970 Gymnasieskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet. 1980 Äktamakeprövning av studiemedel avskaffas. Grundskolan får ny läroplan. Skolan skall verka för jämställdhet. 2002 Lag om likabehandling av studenter i högskolan införs. Den slår fast att könsdiskriminering i högskolan är förbjudet och att högskolorna måste arbeta målinriktat.

UTBILDNING Meritvärde, grundskolans årskurs 9, år läsåret 2005/2006 Av de elever som avslutade grundskolans årskurs 9 våren 2006 var flickornas genomsnittliga meritvärde 16 procent hög re än pojkarnas. I Norrbottens län finns den största skillnaden mellan flickornas och pojkarnas meritvärden i Överkalix kommun, 29 procent. Minsta skillnaden, 10 procent, finns i Haparanda kommun. Genomsnittligt meritvärde: Eleven får tillgodoräknas poäng för maximalt 16 ämnen enligt följande: Mycket väl godkänd MVG 20 p Väl godkänd VG 15 p Godkänd G 10 p Icke godkänd IG 0 p Maximalt antal poäng en elev kan erhålla är 320 34 Kommun Genomsnittligt meritvärde Skillnad fl ickor Flickor Pojkar Samtliga och pojkar i % Arjeplog 244,6 215,6 225,5 13 Arvidsjaur 217,7 179,2 195,8 21 Boden 227,7 196,7 212,5 16 Gällivare 232,7 197,0 214,1 18 Haparanda 212,6 192,9 202,2 10 Jokkmokk 237,2 191,3 213,8 24 Kalix 203,8 174,7 187,3 17 Kiruna 223,2 175,3 198,9 27 Luleå 221,2 195,7 207,6 13 Pajala 240,3 204,9 220,9 17 Piteå 214,8 192,5 203,2 12 Älvsbyn 218,2 196,6 207,1 11 Överkalix 222,2 172,4 200,4 29 Övertorneå 243,0 200,2 225,6 21 Länet 221,8 191,4 206,0 16 Riket 218,3 195,7 206,8 12

UTBILDNING Examinerade från gymnasieskolan läsåret 2005/2006. Norrbottens län Program/gren Antal Fördelning, % Kvinnor Män Totalt Kv M Barn- och fritidsprogrammet 88 29 117 75,2 24,8 Byggprogrammet 1 72 73 1,4 98,6 Elprogrammet 2 131 133 1,5 98,5 Energiprogrammet 0 30 30 0,0 100,0 Estetiska programmet 123 33 156 78,8 21,2 därav gren bild och formgivning 46 2 48 95,8 4,2 gren dans 12 0 12 100,0 0,0 gren musik 41 27 68 60,3 39,7 gren teater 15 2 17 88,2 11,8 Fordonsprogrammet 4 94 98 4,1 95,9 Handels- och administration 69 20 89 77,5 22,5 Hantverksprogrammet 39 3 42 92,9 7,1 Hotell- och restaurang 34 26 60 56,7 43,3 Industriprogrammet 1 37 38 2,6 97,4 Livsmedelsprogrammet 13 4 17 76,5 23,5 Medieprogrammet 65 20 85 76,5 23,5 Naturbruksprogrammet 55 38 93 59,1 40,9 Naturvetenskapsprogrammet 141 131 272 51,8 48,2 därav gren matematik - datavetenskap 8 39 47 17,0 83,0 gren miljövetenskap 21 5 26 80,8 19,2 gren naturvetenskap 112 87 199 56,3 43,7 Omvårdnadsprogrammet 82 8 90 91,1 8,9 Samhällsvetenskapsprogrammet 249 102 351 70,9 29,1 därav ekonomisk gren 85 38 123 69,1 30,9 gren kultur 31 8 39 79,5 20,5 samhällsvetenskaplig gren 93 45 138 67,4 32,6 språklig gren 30 0 30 100,0 0,0 Teknikprogrammet 16 184 200 8,0 92,0 Specialutformat program 239 262 501 47,7 52,3 Individuellt program. 3 3 6 50,0 50,0 Fristående skolor 14 11 25 56,0 44,0 IB - International Baccalaureate 9 4 13 69,2 30,8 Totalt 1247 1242 2489 50,1 49,9 35

1995/96 1997/98 1999/00 2001/02 2002/03 UTBILDNING Påbörjat högskola/universitet inom 3 år efter gymnasieexamen (%) 60 50 40 30 20 10 Kvinnor (BD) Män (BD) Kvinnor (S) Män (S) 0 Examensår Det är genomgående fler kvinnor än män som fortsätter med högre studier inom tre år efter gymnasieexamen. Andelen kvinnor i Norrbottens län som påbörjar högre studier ligger i nivå med rikets. Andel av männen i länet som påbörjar högskoleutbildning är lägre än riksgenomsnittet. Av flickorna som examinerades från gymnasiet i Norrbottens län läsåret 2002/03 studerade 50 procent på högskola inom tre år, av pojkarna 35 procent. Genomsnittet för riket är 49 procent av flickorna och 39 procent av pojkarna. Den höga andelen som redovisas för de som examinerades läsåret 1994/95 beror på att antalet som examinerades från yrkes förberedande linjer var mycket få detta år då dessa utbild ningslinjer blev 3-åriga från att tidigare varit 2-åriga. 36

UTBILDNING Befolkningens utbildning Befolkningens utbildningsnivå stiger kontinuerligt. Gymnasieutbildning är inte längre ett privilegium för en minoritet utan snarare det normala, i synnerhet bland de yngre. Även eftergymnasial utbildning har successivt blivit allt vanligare. Kvinnorna har högre utbildningsnivå än männen. I åldersgruppen 20-64 år har 38 procent av kvinnorna respektive 31 procent av männen någon form av eftergymnasial utbildning. I Norrbottens län har 35 procent av kvinnorna och 26 procent av männen en eftergymnasial utbild ning. Männen behåller dock ett stort försprång när det gäller forskarutbildning. Både bland kvinnorna och bland männen finns en övervikt av eftergymnasial utbildning som är kortare än tre år. Utbildningens inriktning - en könsfråga Om utbildningsnivån i första hand är en generationsfråga kan utbildningens inriktning i hög grad sägas vara en könsfråga. Kvinnor och män är utbildade för skilda områden inom arbetsmarknaden. De yngre väljer fortfarande lika könsbundet trots politiska strävanden mot en jämnare könsfördelning på de utbildningar där något av könen varit starkt underrepre sen terat. Bland kvinnorna har det blivit något vanligare med teknisk/naturvetenskaplig utbildning i samband med den stora utbyggnaden av utbildningar inom denna sektor under 1980- och 1990-talet. Bland männen har det blivit ännu vanligare med en teknisk/naturvetenskaplig utbildning och ännu ovanligare med en pedagogisk utbildning eller en vårdutbildning. För vissa högre utbildningar t ex läkare, tandläkare, ekonomer, jurister m fl har könsfördelningen blivit allt jämnare i yngre generationer. Bland civilingenjörer märks en ökad andel kvinnor bland de yngre. 37

UTBILDNING Andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning 2006 50 40 30 20 10 Kvinnor (BD) Kvinnor (S) Män (BD) Män (S) 0 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 74 Ålder Andel av befolkningen med lägst 3 års eftergymnasial utbildning inklusive forskarutbildning 2006 50 Kvinnor (BD) Kvinnor (S) Män (BD) Män (S) 40 30 20 10 Det är vanligare bland kvinnor än bland män med någon form av eftergymnasial utbildning. 38 0 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 74 Ålder

UTBILDNING Befolkningen 1990-2006 i åldern 20-64 år med eftergymnasial utbildning 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1990 1995 2000 2002 2004 2006 Kvinnor (BD) Män (BD) Kvinnor (S) Män (S) Befolkningens utbildningsnivå stiger kontinuerligt. Andelen av befolkningen i åldersgruppen 20-64 år med någon form av eftergymnasial utbildning ökar bland kvinnor och män i både länet och riket. År 1985 hade 15,5 procent av kvinnorna och 14 procent av männen i länet av åldersgruppen någon form av eftergymnasial utbildning. Motsvarande jämförelsetal för hela riket var 17 procent för både kvinnorna och männen. År 2006 är 35 procent av kvinnorna och 26 av männen i länet efter gym nasialt utbildade. I hela riket är 38 procent av kvinnorna och 31 procent av männen eftergymnasialt utbildade. 39

UTBILDNING Andel kvinnor och män 25-64 år med någon form av eftergymnasial utbildning 2006 Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Länet Riket 0 10 20 30 40 Kvinnor Män Fler kvinnor än män har eftergymnasial utbildning i länets samt liga kommuner och i riket. I Norrbottens län har 36 procent av kvinnorna i åldern 25-64 år eftergymnasial utbildning och 26 procent av männen. Högst andel eftergymnasialt utbildade finns i kommunerna Luleå och Boden. 40

UTBILDNING Andel kvinnor och män med eftergymnasial utbildning per bransch 2005. Norrbottens län Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Energi, vatten och avfall Byggverksamhet Handel och kommunikationer Finansiellt, företagstjänster Utbildning och forskning Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster Offentlig förvaltning Ej specificerad verksamhet Förvärvsarbetande, totalt Icke förvärvsarbetande, Totalt 0 20 40 60 80 Kvinnor Män Eftergymnasial utbildning bland de anställda förekommer framför allt inom branscher som utbildning och forskning, offentlig förvaltning samt vård och omsorg. 41

UTBILDNING Kursdeltagare i kommunal vuxenutbildning efter utbildningsnivå och kurs 2005/2006 Utbildningsnivå Norrbottens län Riket Kurs Totalt Procent Totalt Procent antal Kv M antal Kv M Grundläggande utbildning Svenska 366 59 41 8 299 61 39 Engelska 309 64 36 20 621 68 32 Matematik 232 59 41 16 470 68 32 Svenska som andra språk 201 67 33 34 894 66 34 Samhällskunskap 112 65 35 7 672 67 33 Övriga kurser 40 75 25 20 766 66 34 Summa 1 260 62 38 108 722 66 34 Gymnasial utbildning Orienteringskurs 1 611 66 34 44 611 65 35 Datorkunskap 1 461 67 33 34 862 72 28 Matematik A 892 66 34 28 422 67 33 Omvårdnad 818 85 15 18 377 89 11 Matematik B 755 62 38 25 343 63 37 Engelska A 665 63 37 23 941 66 34 Svenska B 621 59 41 18 322 62 38 Psykologi A 571 76 24 22 382 78 22 Samhällskunskap A 535 68 32 21 194 66 34 Svenska A 514 61 39 14 964 63 37 Engelska B 484 72 28 18 414 66 34 Historia A 426 60 40 15 952 58 42 Religionskunskap A 424 66 34 11 392 62 38 Medicinsk grundkurs 395 83 17 15 143 86 14 Arbetsmiljö och säkerhet 379 69 31 18 153 76 24 Social omsorg 349 83 17 12 505 88 12 Övriga kurser 12 366 63 37 459 042 65 35 Summa 23 266 66 34 803 019 67 33 42

Arbete Foto: Susanne Lindholm Årtal att uppmärksamma 1846 Änkor, frånskilda eller ogifta kvinnor får tillåtelse att arbeta inom hantverk och viss handel 1859 Kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster 1925 Kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster 1939 Förvärvsarbetande kvinnor får ej avskedas på grund av havandeskap, förlossning eller giftermål 1958 Kvinnor får rätt att bli präster 1976 Förordning om jämställdhet på den statliga sektorn 1977 Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK 1980 Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs Jämställdhetsavtal för kommuner och landsting 1983 Nytt jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK Alla yrken öppna för kvinnor, även inom försvaret 1984 Jämställdhetsavtal inom statliga sektorn 1985 Jämställdhetsavtal för de statliga bolagen 1997 Första kvinnliga biskopen 2001 Jämställdhetslagen skärps bl.a lönekartläggningar och handlingsplan för jämställda löner.

FÖRVÄRVSARBETE Andel förvärvsarbetande av befolkningen 2005 (%) Kvinnor 100-95-99 90-94 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 5-9 0-4 Män 5 4 3 2 1 0 0 1 2 3 4 5 Sysselsatta Ej sysselsatta Ökande försörjningsbörda Lång studietid, hög arbetslöshet samt tidig förtidspensione r ing är saker som påverkar andelen förvärvsarbetande. I Norrbottens län förvärvsarbetade 44 procent av totalbefolkningen år 2005. Genomsnittet för riket är 46 procent. I Sverige kommer de som är 65 år och äldre att utgöra en fjärdedel av landets befolkning ett par år in på 2030-talet. Det är en kraftig ökning jämfört med dagens 17 procent. Samtidigt blir andelen i de arbetsföra åldrarna något färre och likaså andelen barn. Försörjningsbördan kommer därmed att öka. För länen i Sverige kommer utvecklingen i den riktningen gå olika snabbt beroende på flyttningsunderskottens storlek, åldrar på de utflyttade samt arbetsmarknadens utveckling. 44

FÖRVÄRVSARBETE Kvinnor Förvärvsarbetande per åldersgrupp 2005 (förvärvsfrekvens) Kommun/ Ålder Totalt region 20-29 30-39 40-49 50-59 60-64 20-64 Arjeplog 71,2 85,6 85,0 78,9 58,7 78,2 Arvidsjaur 71,6 82,9 84,1 80,5 55,3 76,7 Boden 65,3 78,1 84,3 79,7 58,3 75,8 Gällivare 67,6 81,5 82,9 78,4 55,1 75,8 Haparanda 47,8 67,5 73,4 58,6 42,2 60,1 Jokkmokk 58,3 80,5 87,6 77,8 52,5 74,7 Kalix 59,7 76,2 81,4 74,3 49,7 71,2 Kiruna 63,9 78,1 83,4 80,1 54,3 75,2 Luleå 57,1 77,3 83,7 79,8 56,1 73,0 Pajala 63,4 71,5 82,5 79,6 43,5 71,4 Piteå 58,5 78,8 82,0 78,0 52,7 72,7 Älvsbyn 63,2 76,2 80,3 75,0 51,7 71,6 Överkalix 70,8 70,1 83,3 76,4 46,9 71,9 Övertorneå 58,5 72,1 82,9 74,9 56,9 72,2 Länet 60,1 77,6 82,8 77,7 53,7 73,1 Riket 60,6 78,6 81,9 78,6 59,5 73,7 Män Kommun/ Ålder Totalt region 20-29 30-39 40-49 50-59 60-64 20-64 Arjeplog 74,9 88,8 84,3 79,3 50,8 77,4 Arvidsjaur 75,8 87,0 87,9 78,8 47,1 77,8 Boden 68,8 85,9 86,4 78,3 52,6 76,9 Gällivare 74,7 85,2 85,5 80,5 51,5 78,3 Haparanda 43,8 61,3 66,5 57,3 38,8 55,5 Jokkmokk 69,3 89,5 85,8 77,6 60,3 78,0 Kalix 63,5 82,8 82,6 72,4 48,8 72,3 Kiruna 72,9 88,3 87,8 82,9 47,2 79,9 Luleå 53,8 82,2 84,5 82,0 57,9 73,5 Pajala 71,9 80,9 77,8 68,6 41,2 68,9 Piteå 66,2 86,8 86,8 83,1 56,9 78,4 Älvsbyn 74,4 86,1 85,8 77,8 58,7 78,5 Överkalix 66,5 83,6 81,4 72,9 54,9 72,7 Övertorneå 61,1 74,0 73,0 68,0 50,8 67,0 Länet 62,4 83,8 84,4 78,6 53,0 75,0 Riket 65,1 84,3 84,3 81,0 63,8 77,5 45

FÖRVÄRVSARBETE Förvärvsarbetande åren 1994-2005 Antalet arbetstillfällen ökade med 12 procent för män i åldern 25-64 år under perioden 1994-2005. För kvinnorna har ökningen varit 10 procent. I Norrbottens län har antalet arbetstillfällen minskat med 2 procent för kvinnorna och och ökat med 2 procent för männen under samma tidsperiod. När det gäller ungdomar i åldersgruppen 16-24 år har ökningen på riksnivå varit 1 procent för kvinnorna och 8 procent för männen. I länet har arbetstillfällena för de unga kvinnorna minskat med 12 procent medan de ökat med 8 procent för de unga männen. (se läsanvisningar sid. 81: Index) 46 120 110 100 90 80 70 60 1994 1996 1998 2000 2002 2004 120 Index 1994=100 110 100 90 80 70 Ungdomar 16-24 år Index 1994=100 60 1994 1996 1998 2000 2002 2004 Kvinnor (BD) Män (BD) 24-64 år Kvinnor (S) Män (S)

FÖRVÄRVSARBETE De yngsta och de äldsta arbetar deltid Ungefär en femtedel av alla ungdomar i åldern 16-19 år arbetar. Det är mycket vanligt att dessa ungdomar arbetar deltid och av samtliga åldersgrupper har de den högsta andelen deltidsanställda och det gäller båda könen. Till viss del förklaras det av att cirka hälften av de ungdomar som arbetar samtidigt studerar. En annan förklaring är att de yngsta på ar betsmarknaden ofta har tillfälliga arbeten som inte är heltids arbeten. Deltidsarbete är också mycket vanligt i åldern 60-65 år. Bland kvinnorna arbetar två tredjedelar och bland männen en tredjedel av de anställda i denna åldersgrupp deltid. En stor grupp av de personer som inte arbetar heltid av denna åldersgrupp är personer som även har någon form av pension på deltid. Sysselsatta per branschgrupp år 2005 (%) Kvinnor Män Areella Tillverkning Service Ej specificerat Kvinnor Män 0,9 2,9 6,9 36,7 90,9 59,3 1,3 1,1 47

FÖRVÄRVSARBETE Förändring av arbetstillfällen 1994-2005 Kommun/ Kvinnor Minskning Män Minskning region Förvärsarbetande 1994-2005 Förvärsarbetande 1994-2005 1994 2005 % 1994 2005 % Arjeplog 692 650-6,1 821 757-7,8 Arvidsjaur 1 462 1 408-3,7 1 527 1 546 1,2 Boden 7 030 6 247-11,1 6 159 6 616 7,4 Gällivare 4 644 3 988-14,1 4 847 4 745-2,1 Haparanda 1 671 1 679 0,5 1 613 1 762 9,2 Jokkmokk 1 353 1 131-16,4 1 340 1 331-0,7 Kalix 3 664 3 429-6,4 3 546 3 809 7,4 Kiruna 5 284 4 889-7,5 6 571 5 867-10,7 Luleå 15 516 16 142 4,0 19 579 17 596-10,1 Pajala 1 265 1 098-13,2 1 287 1 357 5,4 Piteå 7 814 8 728 11,7 7 657 9 928 29,7 Älvsbyn 1 718 1 652-3,8 1 633 2 003 22,7 Överkalix 792 706-10,9 887 817-7,9 Övertorneå 925 923-0,2 958 1 035 8,0 Länet 53 830 52 670-2,2 58 425 59 169 1,3 Riket 1 828 696 2 004 034 9,6 1 956 956 2 180 522 11,4 Tabellen avser sysselsatt dagbefolk ning, dvs de som har sin arbetsplats i kommunen oavsett bostadskommun. I länet har antalet förvärvsarbetande kvinnor minskat med 2 procent och antalet förvärvsarbetande män ökat med 1 procent. I riket har sysselsättningen ökat bland både kvinnor och män. Stora skillnader kan ses bland kommunerna i Norrbottens län. Arbetstillfällena för kvinnor har minskat mest i kommunerna Jokkmokk, Gällivare och Pajala. För männen har den största minskningen inträffat i kommunerna Kiruna och Luleå. 48

FÖRVÄRVSARBETE Arbetspendling över kommungräns 2005 Kommun Inpendlare Utpendlare Nettopendling Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arjeplog 75 188 42 141 33 47 Arvidsjaur 93 280 97 307-4 -27 Boden 589 1 047 1 664 2 056-1 075-1 009 Gällivare 151 379 208 432-57 -53 Haparanda 122 177 165 358-43 -181 Jokkmokk 83 141 83 176 0-35 Kalix 245 455 319 714-74 -259 Kiruna 238 581 173 265 65 316 Luleå 2 817 4 606 1 225 2 126 1 592 2 480 Pajala 47 110 86 332-39 -222 Piteå 483 914 1 022 2 165-539 -1 251 Älvsbyn 173 286 223 679-50 -393 Överkalix 53 107 49 125 4-18 Övertorneå 50 92 108 237-58 -145 Arbetspendling till/från länet mot övriga län i riket 2005 (ingår i kommunsiffrorna ovan) Län Inpendlare Utpendlare Nettopendling Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Västerbotten 404 713 259 737 145-24 Stockholm 164 318 518 785-354 -467 Västra Götaland 74 141 86 194-12 -53 Västernorrland 74 140 48 146 26-6 Skåne 39 91 57 85-18 6 Uppsala 37 81 43 145-6 -64 Jämtland 28 62 26 64 2-2 Gävleborg 21 61 23 58-2 3 Övriga län 151 255 177 398-26 -143 Totalt 992 1 862 1 237 2 612-245 -750 49