På tal om. kvinnor och män. i Norrbotten...

Transkript

1 På tal om kvinnor och män i Norrbotten...

2 Innehåll Förord...1 Jämställdhet...2 Sammanfattning Befolkning Folkmängd...18 Hälsa Medelålder...19 Medellivslängd Ohälsotal...22 Politik och makt Ledare Politik Utbildning Förvärvsarbete Pendling...49 Offentlig sektor Förvärvsarbetande per sektor...52 Sysselsatta i turismberoende branscher...53 Sysselsatta per näringsgren...54 Företagande Inkomster Löner Inkomst Pensionssparande...67 Förmögenhet...68 Kvinnors pension...69 Arbetslöshet Ekonomiskt bistånd...73 Föräldraskap Brott Läsanvisningar, källor...8 Produktion: Pantzare Information AB, Luleå Upplaga Foto: Arash Atri/Bildarkivet.se Länsstyrelsens rapportserie nr 10/2009 ISSN GTC, Luleå, december 2009

3 Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. För att kunna förändra samhället i riktning för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män, behövs kunskap. Statistik är en viktig källa till kunskap. I den här faktaboken visas hur förhållandena för kvinnor och för män är inom områden som kan hänföras till de nationella jämställdhetsmålen. Faktaboken och annan statistik om Norrbottens län finns på länsstyrelsens hemsida Faktaboken finns även översatt till engelska. Länsstyrelsens förhoppning är att denna faktabok bidrar till att du får mer kunskap inom jämställdhetsområdet och att du bidrar till ökad jämställdhet inom den del av samhället som du kan påverka. Länsstyrelsens vision inom jämställdhetspolitikens område är - ett jämställt Norrbotten. Pantzare Information AB, har på länsstyrelsens uppdrag sammanställt och grafiskt utformat denna faktabok. Fler exemplar av faktaboken kan beställas hos Länsstyrelsen i Norrbottens län. December 2009 Doris Thornlund Särskilt sakkunnig i jämställdhet Förord

4 Jämställdhet Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att forma samhället och sina egna liv genom att - ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende livet ut - förena arbete med föräldraskap - aktivt delta i politiska, fackliga och andra samhälleliga aktiviteter. Ordet jämställdhet brukar i Sverige avgränsas till förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, ras, religion, social tillhörighet, m m. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. Jämställdhet innebär att andelen kvinnor respektive män i en grupp är 40% - 60% eller jämnare. Finns det mer än 60% kvinnor i en grupp är den kvinnodominerad. Finns det mer än 60% män i en grupp är den mansdominerad. Nationella jämställdhetsmål Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är ett samhälle där kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Delmål 1. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjligheter att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet. Delmål 2. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Delmål 3. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Delmål 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjligheter till kroppslig integritet. 2

5 Sammanfattning Jämställdhet är ett prioriterat område. Jämställdhetsarbetet har inriktats på att bryta den samhällsstruktur som råder, både den synliga och den osynliga. För att kunna mäta förändring måste man kunna mäta nuläget och även kunna upprepa mätningen på samma sätt i framtiden. Det handlar således om statistik. I denna lilla bok På tal om Kvinnor och Män i Norrbottens län har statistik använts för att belysa nuläge och utveckling samt för att jämföra länet med riksgenomsnittet. I vissa fall kan statistiken vara något år gammal men är trots detta den senast producerade. Befolkningen blir äldre Under de senaste nitton åren har medelåldern bland kvinnorna i Norrbottens län ökat med 4,3 år. Bland männen har medelåldern ökat 4,1 år. För riket i dess helhet har medelåldern under samma period ökat med 1,3 år för kvinnorna och med 1,8 år för männen. Männens medellivslängd ökar mest Sedan år 1995 har medellivslängden för männen ökat med 2,8 år jämfört med 1,7 år för kvinnorna i länet. Skillnaden i livslängd mellan könen har därigenom blivit mindre och är nu strax under fem år. När det gäller medellivslängden för kvinnorna placerar sig Norrbottens län bland de fem län som har den kortaste livsläng den. Av männen har de som bor i Norrbotten den kortaste livslängden. Chefer och ledare Av de personer i Norrbottens län som år 2007 kunde definieras som chefer, högre tjänstemän eller högre politiker var 31 procent kvinnor och 69 procent män. Mest jämställt var det bland chefstjänstemän i intresseorganisationer med 41 procent kvinnor och 59 procent män. Minst jämställt var det bland verkställande direktörer och verkschefer på större företag. Bland dessa var endast 9 procent kvinnor. Flest chefer återfinns i åldersgruppen år. Det gäller både kvinnor och män. Av de kvinnliga cheferna var 22 procent under 40 år och av männen 18 procent. 3

6 Kvinnor och politik Regeringen består av tio kvinnor och tolv män. Av riksdagens ledamöter är 46 procent kvinnor. I Norrbottens läns landstingsfullmäktige finns 42 procent kvinnor. I kommunfullmäktige bland länets kommuner finns i genomsnitt 45 procent kvinnor. År 1988 var kvinnornas andel av kommunfullmäktige 31 procent i genomsnitt i länets kommuner. I två av Norrbottens läns 14 kommuner är andelen kvinnor i kom munfullmäktige lägre än 40 procent efter valet år Utbildningsnivå Fler kvinnor än män har eftergymnasial utbildning i länets samtliga kommuner och i riket. År 1990 hade 21 procent av kvinnorna och 18 procent av männen i länet i åldersgruppen år någon form av eftergymnasial utbildning. Motsvarande jämförelsetal för hela riket var 23 procent av kvinnorna och 22 procent av männen. December månad år 2008 är 38 procent av kvinnorna och 27 procent av männen i länet efter gym nasialt utbildade. Motsvarande siffra för hela riket är 41 procent av kvinnorna och 33 procent av männen. Utbildningens inriktning - en könsfråga Flickor har i genomsnitt högre betyg än pojkar. Det är genomgående fler kvinnor än män som fortsätter med studier vid universitet/högskola inom tre år efter gymnasieexamen. Andelen kvinnor i Norrbottens län som påbörjar högre studier lig ger i nivå med rikets. Andelen av männen i länet som påbör jar högskoleutbildning är lägre än riksgenomsnittet. Kvinnor och män utbildar sig för skilda områden inom arbetsmarknaden. De yngre väljer fortfarande lika könsbundet trots politiska strävanden mot en jämnare könsfördelning på de utbildningar där kvinnor eller män varit starkt underrepre sen terade. Vart tredje nytt företag leds av en kvinna År 1993 startades 1 företag per 1000 kvinnor och 4 företag per 1000 män i åldern år i Norrbottens län. År 2008 startades 4,4 nya företag per 1000 kvinnor och 8,6 nya företag per 1000 män i länet. 4

7 Andelen av nystartade företag år 2008 som leds av kvinnor är 30 procent vilket placerar länet på sextonde plats i landet. I genomsnitt för hela riket leds verksamheten i de nystartade företagen till 32 procent av kvinnor. Kvinnors företag har färre konkurser Under år 2008 var ägaren en man i 71 procent av konkurserna i enskilda firmor i Norrbottens län och 85 procent i hela landet. Jämfört med samtliga enskilda firmor i länet gick 0,8 av 1000 enskilda firmor i konkurs under år Detta gäller enskilda firmor ägda av såväl kvinnor som män. I hela landet gick 1,8 av 1000 enskilda firmor ägda av män i konkurs under år Motsvarande andel för kvinnorna var mindre än hälften så stor, 0,7 av 1000 enskilda firmor. Starta-eget-bidrag I januari månad år 2008 får 88 kvinnor och 89 män i Norrbottens län bidrag för start av näringsverksamhet (starta-eget-bidrag). Det innebär att 1,2 av kvinnor i åldern år i länet får bidrag för att starta eget företag. Samma förhållande gäller för männen. Jämförande riksgenomsnitt är 0,5 av kvinnor respektive män. Kvinnans heltidslön 86 procent av mannens I Övre Norrland (länen Norrbotten och Västerbotten) motsvarar kvinnornas heltidslöner i genomsnitt 86 procent av männens. Kvinnornas heltidslön i procent av männens är i ge nom snitt 84 procent i hela riket. Störst är skillnaden i Stockholms län där kvinnornas genomsnittliga månadslön är 81 procent av männens. Men månadslönerna för både kvinnor och män är dock högst i Stockholms län. Kvinnans arbetsinkomst 87 procent av mannens En kvinna i Norrbottens län i åldern år har år 2007 en förvärvsinkomst som motsvarar 87 procent av en mans för värvs inkomst. År 1991 var kvinnans förvärvsinkomst 71 procent av mannens. Riksgenomsnittet är något lägre, 85 procent år 2007 och 69 procent år Sedan 1990-talet har kvinnornas förvärvsinkomster i Norr- 5

8 bottens län ökat i förhållande till männens i samtliga åldersgrupper. Arbetsinkomsten kan ses som ett mått på vad kvinnor och män får ut av sin arbetsinsats. Arbetsinkomsten påverkas inte bara av lönen utan också i hög grad av den arbetade tiden. Arbetstiden varierar mycket mellan kvinnor och män. Brottslighet Vid misshandelsbrott är det vanligare i Norrbottens län än riksgenomsnittet att offer och gärningsman känner varandra. Det gäller både om offret är kvinna eller man. Förändringen i länet under perioden visar att andelen brott där gärningsmannen är obekant ökar och att länet i det avseendet närmar sig riksgenomsnittet. 6

9 Befolkning Foto: Foto: Masoud xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Emadén/Norrlandia Årtal att uppmärksamma 1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män genomförs Ogift kvinna över 25 år kan få bli myndig efter domstolsbeslut. Gifter hon sig blir hon åter omyndig Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. Kvinnan och mannen blir likställda i den nya giftermålsbalken Kvinna får behålla sitt svenska medborgarskap även om hon gifter sig med en utländsk medborgare Ny namnlag, vid giftermål får kvinnan och mannen välja vems efternamn de vill ha. Statliga bidrag till kvinnoorganisationer Ny särskild lag om sambors gemensamma hem, sambolagen Riksdagsbeslut om femårig nationell handlingsplan för jämställdhet Ny jämställdhetslag (SFS 1991:433) Reviderad jämställdhetslag. Ny nationell policy för jämställdhet FNs världskonferens för kvinnor i Peking En utredning tillsätts om översyn av jämställdhetspolitiken Riksdagsbeslut om nya mål för jämställdhetspolitiken Ett nytt integrations- och jämställdhetsdepartement bildat av den nytillträdda regeringen.

10 BEFOLKNING Norrbottens befolkning 2008 (%) 5 4 Kvinnor Norrbottens län Män Riket I Norrbottens län är åldersstrukturen inte längre i nivå med riksgenomsnittet. Norrbottens län har större andel av befolkningen i åldersgruppen år än riket i genomsnitt. Länet har lägre andel kvinnor i års ålder samt lägre andel män år. Andelen under 20 år är 22 procent vilket kan jämföras med riksgenomsnittet 24 procent. Förändringarna har skett snabbt. I början av 1990-talet hade endast Uppsala län lägre andel ålderspensionärer, 65 år och äldre, i befolkningen. Detta beroende till stor del på att barnantalet per familj var högre i Norrbottens län än riksgenom snittet fram till och med talet. År 2008 återfinns länet på trettonde plats när länen sammanställs efter lägst andel 65 år och äldre. Tittar man på andelen barn 0-15 år är dessa 15,2 procent av befolkningen i Norrbottens län vilket kan jämföras med 16,7 procent i riket. 8

11 BEFOLKNING Alltför få flyttar till länet Människor har alltid flyttat och orsakerna till detta varierar. Man flyttar för att utbilda sig, för att få ett arbete som passar till utbildningen, för att få komma till nya miljöer, för att komma närmare släkt och vänner, osv. Men ett problem för Norrbottens län är att alltför få väljer att flytta till länet. Det kan också vara svårt för den som flyttat för att utbilda sig att hitta ett passande arbete på den gamla hemorten om man vill återvända. Flyttningsnetto Norrbottens län Flyttningsnetto mot övriga län i riket Kvinnor Män Flyttningsnetto mot utlandet Kvinnor Män

12 BEFOLKNING Flyttningsnetto inrikes flyttningar Norrbottens län, ungdomar år (inß yttade minus utß yttade) Kvinnor Män Flyttningsnetto inrikes fl yttningar 2008 Kommun Kvinnor Män år år år år Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå

13 BEFOLKNING Immigranter Norrbottens län Finland 11 Sverige 13 Somalia 8 Eritrea 8 Kvinnor Män % Av de personer som invandrat till Norrbottens län under år 2008 är 967 kvinnor. De fyra vanligaste nationaliteterna bland de som invandrar till länet det året är finländare, svenskar, somalier och eritreaner. Den största an delen, 11 pro cent av kvinnorna och 14 procent av männen, är finländare. På andra plats finns svenskar som återvände till Sverige. Emigranter Norrbottens län Sverige Finland Norge Tyskland Kvinnor Män % Av de 425 kvinnor och 496 män som emigrerade under år 2008 är 56 respektive 49 procent svenska medborgare. 26 procent av kvinnorna och 32 procent av männen är finländare. Av de som utvandrar återfinns 85 procent inom de tre nationaliteterna finländare, svenskar och norrmän. 11

14 BEFOLKNING Andel utländska medborgare i befolkningen Kvinnor (BD) Män (BD) Kvinnor (S) Män (S) Fler utländska kvinnor Andelen utländska medborgare i befolkningen är lägre i Norrbottens län än riksgenomsnittet. Det gäller både bland kvinnor och bland män. I länet är andelen utländska kvinnor högre än andelen utländska män, 5,2 respektive 4,5 procent år Riksgenomsnittet är 5,9 procent för kvinnor och 6,3 procent för män. Utrikes födda boende i länet 2008 Kommun/ Kvinnor Män Totalt region Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Kommun/ Kvinnor Män Totalt region Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Länet

15 BEFOLKNING De vanligaste utländska nationaliteterna i länet 2008 Kvinnor Män Totalt Finland Norge Thailand Tyskland Ryssland Irak Polen Afghanistan Myanmar (Burma) Iran Somalia Danmark Storbritannien och Nordirland Colombia USA Kina Indien Kongo Burundi Turkiet Pakistan Eritrea Estland Nederländerna Frankrike Österrike Filippinerna Azerbajdzjan Ukraina Syrien Totalt utländska medborgare

16 BEFOLKNING En ny äldreboom Andelen äldre i befolkningen ökar. Sverige har redan haft en kraftig expansion av gruppen 65 år och äldre. Framför oss har vi en ny expansion som kommer att hålla i sig fram till början av 2030-talet. Det är de stora kullarna på 1940-talet och senare 1960-talet som når pensionsåldrarna. De äldre kommer att utgöra en påtagligt större andel av befolkningen än idag. Ett par år in på 2030-talet kommer pensionärerna, de som är 65 år och äldre, att utgöra en fjärdedel av landets befolkning. Det är en kraftig ökning jämfört med dagens 18 procent. Sedan år 1968 har befolkningen i Norrbottens län totalt minskat med personer. Antalet kvinnor har minskat med medan antalet män har minskat med Befolk ningsstrukturen har förändrats kraftigt med en stor tillväxt av antalet äldre och en kraftig minskning av antalet yngre. För att bättre kunna åskådliggöra förändringen har index använts där antalet individer i olika åldersgrupper år 1968 fått värdet 100. År 2008 har kvinnor i åldersgruppen boende i länet ett index på 73, dvs jämfört med år 1968 har antalet minskat med 27 procent. Kvinnor i åldern 80 år och äldre har år 2008 index värdet 408, dvs antalet har ökat med 308 procent. Män i åldersgruppen år har år 2008 ett index på 75, dvs jämfört med år 1968 har antalet minskat med 25 procent. Män i åldern 80 år och äldre har indexvärdet 318 år 2008, dvs antalet har ökat med 218 procent. Kvinnor och män år Index 1968=100 Ålder Kvinnor Män Länet Riket Länet Riket Totalt Se läsanvisning sid 81: Index

17 BEFOLKNING Kvinnor i Norrbottens län Index 1968= Män i Norrbottens län Index 1968=

18 BEFOLKNING Antal födda barn per 1000 kvinnor år Länet Riket Antalet födda barn per 1000 kvinnor i åldern år är lägre i Norrbottens län jämfört med riksgenomsnittet. År 2008 föddes 55 barn i länet och 61 barn i riket per 1000 kvinnor i åldersgruppen. Födelseunder skottet i länet beror till stor del på att andelen unga kvinnor blivit lägre genom en stor utflyttning. Kvinnoöverskottet förskjuts uppåt i åldrarna I Sverige föds något fler pojkar än flickor. Proportionerna är 106 levande födda pojkar på 100 flickor. Denna fördelning vid födseln har varit relativt konstant över tiden. År 2008 är det fler män än kvinnor i alla åldrar ända upp till 60 års ålder. Antal kvinnor per 100 män (0-80 år) Norrbottens län Riket år

19 BEFOLKNING Antal kvinnor per 100 män per åldersgrupp år 2008 Kommun/ Kvinnor per 100 män region år år år 65- år Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Länet Riket Mansöverskott i utflyttningsområden Kvinnor flyttar mer än män. Flyttningsströmmarna har gjort att många kommuner har fått en mycket ojämn könsfördelning i de åldrar då det är vanligast att man flyttar. Detta märks till exempel i åldersgruppen år. I samtliga kommuner i Norrbottens län är det ett underskott på kvinnor i denna åldersgrupp. 17

20 FOLKMÄNGD Folkmängd Kvinnor Kommun/ Ålder region Totalt Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Länet Män Kommun/ Ålder region Totalt Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Länet

21 MEDELÅLDER Befolkningens medelålder 1989 och 2008 Kommun/ Kvinnor Män Samtliga region Arjeplog 42,1 47,3 41,7 44,7 41,9 46,0 Arvidsjaur 43,1 47,0 41,1 43,9 42,1 45,4 Boden 40,4 44,5 37,5 41,7 38,9 43,1 Gällivare 39,5 45,0 38,3 43,7 38,8 44,3 Haparanda 40,1 45,1 37,9 43,0 39,0 44,0 Jokkmokk 40,9 46,7 40,2 44,8 40,5 45,7 Kalix 40,6 45,9 38,6 43,5 39,6 44,7 Kiruna 37,3 43,0 36,2 41,2 36,7 42,1 Luleå 38,1 41,9 36,1 39,7 37,1 40,8 Pajala 44,1 49,1 41,5 47,6 42,7 48,3 Piteå 39,3 43,2 36,6 40,6 38,0 41,9 Älvsbyn 41,3 45,2 38,9 42,8 40,1 44,0 Överkalix 45,0 49,3 42,6 46,9 43,7 48,1 Övertorneå 43,3 47,8 40,2 45,7 41,8 46,7 Länet 39,7 44,0 37,6 41,7 38,6 42,8 Riket 40,8 42,1 38,1 39,9 39,5 41,0 Man kan nu tydligt märka konsekvenserna av många års nettoutflyttning. Befolkningen åldras och det är förhållandevis få familjer i de åldrar då barnen föds, vilket ger ett lågt antal födda barn. Antalet födda barn per 1000 kvinnor i åldern år är lägre än riksgenomsnittet (se sid 16). Under de senaste nitton åren har medelåldern bland kvinnorna i Norrbottens län ökat med 4,3 år. Bland männen har medelåldern ökat 4,1 år. För riket i dess helhet har medelåldern under samma period ökat med 1,3 år för kvinnorna och med 1,8 år för männen. 19

22 HÄLSA Medellivslängd 2008 Kvinnor Män Medellivslängd, år 83,9-84,0 83,1-83,8 82,9-83,0 82,6-82,8 81,9-82,5 Medellivslängd, år 79,5-79,8 79,0-79,4 78,5-78,9 78,0-78,4 77,6-77,9 20

23 HÄLSA Männens medellivslängd ökar - kvinnornas oförändrad Sedan år 1995 har medellivslängden för männen ökat med 2,7 år jämfört med 1,7 år för kvinnorna i länet. Sedan slutet av 1970-talet har dödligheten i medelåldern minskat mer för män än för kvinnor. Skillnaden i livslängd mellan könen har därigenom blivit mindre och är nu fem år. Internationellt sett är medellivslängden mycket hög i Sverige. Dödligheten sjunker numera främst för den äldre delen av befolkningen från omkring 50 år och man räknar med att dödligheten även fortsättningsvis kommer att sjunka i dessa åldrar. Medellivslängd Kvinnor Länet 77,7 77,8 79,0 79,8 80,6 81,3 81,7 81,9 82,1 82,3 Riket 77,7 78,5 79,5 80,2 81,0 81,8 82,4 82,6 82,8 82,9 Män Länet 71,6 71,5 72,6 73,4 74,9 75,8 76,8 77,2 77,3 77,6 Riket 72,1 72,4 73,6 74,4 75,6 76,9 78,0 78,2 78,5 78,7 Medellivslängd per kommun åren Kommun Kvinnor Män Arjeplog 83,9 76,4 Arvidsjaur 80,4 76,5 Boden 82,5 78,4 Gällivare 80,6 76,1 Haparanda 80,6 74,3 Jokkmokk 82,3 76,5 Kalix 82,2 78,8 Kiruna 82,0 76,6 Kommun Kvinnor Män Luleå 82,8 79,0 Pajala 81,6 74,7 Piteå 82,8 78,1 Älvsbyn 83,2 76,8 Överkalix 82,2 73,0 Övertorneå 81,6 77,8 Norrbottens län 82,3 77,6 Riket 82,9 78,7 21

24 HÄLSA Ohälsotal 2008 Ohälsotal kvinnor 61,4-61,5 57,0-61,3 51,9-56,9 49,5-51,8 37,6-49,4 Ohälsotal män 61,1-62,2 42,0-62,0 37,5-41,9 35,1-37,4 27,2-35,0 Kommun/ region Kvinnor Män Arjeplog 54,1 39,8 Arvidsjaur 52,4 37,5 Boden 57,8 38,3 Gällivare 49,5 38,2 Haparanda 61,5 62,1 Jokkmokk 43,5 40,7 Kalix 51,9 37,7 Kiruna 37,6 27,2 Kommun/ region Kvinnor Män Luleå 44,5 27,9 Pajala 45,5 42,0 Piteå 61,4 35,1 Älvsbyn 58,7 36,0 Överkalix 57,0 49,0 Övertorneå 50,4 42,8 Länet 50,8 34,7 Riket 42,9 28,8 Med ohälsotalet avses antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per registrerad försäkrad i åldrarna Ohälsotalet redovisas för en tolvmånadersperiod, (rullande 12). Alla dagar är omräknade till heldagar, t ex två dagar med halv ersättning blir en dag. 22

25 Politik och makt Foto: Michael Lander/Norrlandia Årtal att uppmärksamma 1919 Kvinnor får kommunal rösträtt och blir valbara till kommuner och landsting Kvinnor får allmän rösträtt och blir valbara till riksdagen Första kvinnan i riksdagen, Kerstin Hesselgren Första kvinnliga ledamöterna i Norrbottens läns landsting, Frida Jansson, Töre och Anna Kopperi, Malmberget Första kvinnliga riksdagsledamoten från Norrbottens län, Märta Boman, Råneå Första kvinnan i regeringen, Karin Kock Första kvinnliga ledamoten i Norrbottens länsstyrelses styrelse, Beda Nilsson, Arvidsjaur.

26 LEDARE Chefer och ledare efter arbetsmaknadssektor 2007 Sektor Antal Könsfördelning (%) Norrbottens län Norrbottens län Riket Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Landsting Primärkommunal förvaltning Kommunalt ägda företag Statlig förvaltning Statliga affärsverk Statligt ägda företag Övriga offentliga institutioner Privata aktiebolag Privata övriga företag Övriga organisationer Totalt Chefer och ledare efter ålder 2007 Kvinnor åldersgrupp Totalt Högre ämbetsmän och politiker Chefstjänstemän i intresseorganisationer Verkställande direktörer, verkschefer m.ß Drift- och verksamhetschefer Chefer för särskilda funktioner Chefer för mindre företag och enheter (färre än 10 anst.) Totalt Män åldersgrupp Totalt Högre ämbetsmän och politiker Chefstjänstemän i intresseorganisationer Verkställande direktörer, verkschefer m.ß Drift- och verksamhetschefer Chefer för särskilda funktioner Chefer för mindre företag och enheter (färre än 10 anst.) Totalt

27 LEDARE Chefer och ledare år 2007 Typ av ledningsarbete Antal Könsfördelning (%) Norrbottens län Norrbottens län Riket Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Högre ämbetsmän och politiker Chefstjänstemän i intresseorganisationer Verkställande direktörer, verkschefer m.ß Drift- och verksamhetschefer Chefer för särskilda funktioner Chefer för mindre företag och enheter (färre än 10 anst.) Totalt Högre ämbetsmän och politiker Organiserar, leder och svarar för verkställighet av politiska beslut; planerar, leder och samordnar myndigheters, kommuners och landstings verksamhet. Chefstjänstemän i intresseorganisationer Planerar, leder och samordnar verksamheten i intresseorganisationer; svarar för förhandlingar, intressebevakning och information. Som intresseorganisation räknas t.ex. politiskt parti, arbetsgivar-, bransch- och arbetstagarorganisation, humanitär organisation och idrottsförbund. Verkställande direktörer, verkschefer m.ß. Planerar, leder och samordnar verksamheten i stora och medelstora företag, affärsverk, sjukhus, universitet m.m. efter riktlinjer fastställda av en styrelse; formulerar och beslutar om mål och policy; fattar beslut om arbetsorganisation och större investeringar; representerar företaget i dess förehavanden; redovisar resultat och rapporter för styrelsen. Drift- och verksamhetschefer Planerar, leder och samordnar varu- och tjänsteproduktion i stora och medelstora företag m.m. underställda en verkställande direktör eller motsvarande. Chefer för särskilda funktioner Planerar, leder och samordnar arbetet inom en stabs- eller specialistfunktion i stora och medelstora företag m.m. underställda en verkställande direktör eller motsvarande. Chefer för mindre företag och enheter Planerar, leder och samordnar verksamheten i mindre företag, myndigheter, institutioner m.m.; fattar beslut, ansvarar, redovisar resultat och rapporterar till ev ägare, planlägger och leder den dagliga verksamheten. 25

28 POLITIK Kvinnor och politik Regeringen består av tio kvinnor och tolv män. Av riksdagens ledamöter är 47 procent kvinnor. I Norrbottens läns landstingsfullmäktige finns 42 procent kvinnor. I kommunfullmäktige bland länets kommuner finns i genomsnitt 45 procent kvinnor. Andel kvinnor i landstingsfullmäktige Genomsnitt samtliga landsting Norrbottens läns landsting Landstingsfullmäktige efter 2006 års val 26 Parti Antal Procent kvinnor Kvinnor Män Länet Riket Moderata samlingspartiet ,0 44,9 Centerpartiet ,0 44,2 Folkpartiet ,0 48,1 Kristdemokraterna ,7 48,3 Socialdemokraterna ,6 50,6 Vänsterpartiet ,0 50,5 Miljöpartiet ,0 50,0 Övriga* ,4 35,6 Samtliga ,3 47,6 *) Norrbottens sjukvårdsparti

29 POLITIK Fördelning kvinnor och män i kommunfullmäktige efter valet 2006 Genomsnitt länet Jokkmokk Pajala Gällivare Överkalix Piteå Kalix Luleå Haparanda Arjeplog Älvsbyn Kiruna Övertorneå Boden Arvidsjaur Kvinnor Män I två av Norrbottens läns 14 kommuner är andelen kvinnor i kommun fullmäktige lägre än 40 procent efter valet år Jämn ast är fördelningen i kommunerna Gällivare (20 kv 21 m), Jokkmokk (16 kv 15 m) Pajala (17 kv 16 m) och Överkalix (15 kv 16 m). Största ökningen av antalet kvinnliga ledamöter jämfört med föregående val hade Haparanda, från 12 till 16 kvinnor, och Pajala, från 13 till 17 kvinnor. Största minskningen av antalet kvinnor i fullmäktige sedan föregående val redovisas för Arvidsjaur -10, Älvsbyn -9 och Övertorneå -9. Jokkmokks och Älvsbyns kommuner har minskat totala antalet ledamöter i fullmäktige sedan förra valet med 4 respektive 8. 27

30 POLITIK Jämställdhet i kommunfullmäktige Arjeplog Valår Jämställdhet anses råda när andelen kvinnor respektive män är 40% - 60% i en grupp. 28 Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Mer än 60 % män Minst 40 % kvinnor respektive män Mer än 60 % kvinnor

31 POLITIK Fördelning kvinnor och män i kommunala styrelser efter valet 2006 Genomsnitt länet Arjeplog Gällivare Luleå Boden Piteå Jokkmokk Överkalix Kalix Kiruna Älvsbyn Haparanda Arvidsjaur Pajala Övertorneå Kvinnor Män Fördelning kvinnor och män i kommunala nämnder, utskott, beredningar efter valet 2006 Genomsnitt länet Gällivare Haparanda Arjeplog Pajala Luleå Piteå Älvsbyn Överkalix Kalix Jokkmokk Kiruna Boden Övertorneå Arvidsjaur Kvinnor Män 29

32 POLITIK Fördelning kvinnor och män i kommunala bolag och stiftelser 2009 Genomsnitt länet Piteå Luleå Gällivare Jokkmokk Arjeplog Kalix Pajala Överkalix Älvsbyn Haparanda Arvidsjaur Boden Kiruna Övertorneå Kvinnor Män Fördelning kvinnor och män i kommunala ordförandeposter 2009 Genomsnitt länet Arjeplog Piteå Luleå Älvsbyn Gällivare Kalix Haparanda Övertorneå Överkalix Pajala Jokkmokk Kiruna Arvidsjaur Boden Kvinnor Män 30

33 POLITIK Fördelning kvinnor och män bland kommunchefer och förvaltningschefer 2009 Genomsnitt länet Pajala Arvidsjaur Gällivare Övertorneå Boden Kalix Kiruna Överkalix Haparanda Piteå Arjeplog Luleå Jokkmokk Älvsbyn Kvinnor Män Fördelning kvinnor och män i Landstingets fullmäktige, styrelse, nämnder, utskott och beredningar 2009 Landstingsfullmäktige Landstingsstyrelse Nämnder, utskott, beredningar Ordförandeposter Vice ordförandeposter Kvinnor Män 31

34 POLITIK Åldersfördelning i kommunfullmäktige, kommunstyrelse, nämnder och utskott i kommun och landsting (ordinarie ledamöter) Kvinnor Män Åldersfördelning i kommunala bolag och stiftelser, (ordinarie ledamöter) Kvinnor Män Åldersfördelning för kommun- och förvaltningschefer Kvinnor Män 32

35 Utbildning Foto: Mikael Lundgren /Norrlandia Årtal att uppmärksamma 1859 Kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster Kvinnor får rätt att ta studenten som privatister Kvinnor får rätt att ta akademisk examen med några få undantag (jur lic och teologi) Kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster Statliga läroverk öppnas för ß ickor Grundskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet Gymnasieskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet Äktamakeprövning av studiemedel avskaffas. Grundskolan får ny läroplan. Skolan skall verka för jämställdhet Lag om likabehandling av studenter i högskolan införs. Den slår fast att könsdiskriminering i högskolan är förbjudet och att högskolorna måste arbeta målinriktat.

36 UTBILDNING Meritvärde, grundskolans årskurs 9, läsåret 2007/2008 Av de elever som avslutade grundskolans årskurs 9 våren 2008 var flickornas genomsnittliga meritvärde 14 procent hög re än pojkarnas. I Norrbottens län finns den största skillnaden mellan flickornas och pojkarnas meritvärden i Jokkmokks kommun, 27 procent. Minsta skillnaden, 6 procent, finns i Haparanda och Överkalix kommuner. Genomsnittligt meritvärde: Eleven får tillgodoräknas poäng för maximalt 16 ämnen enligt följande: Mycket väl godkänd MVG 20 p Väl godkänd VG 15 p Godkänd G 10 p Icke godkänd IG 0 p Maximalt antal poäng en elev kan erhålla är Kommun Genomsnittligt meritvärde Skillnad ß ickor Flickor Pojkar Samtliga och pojkar i % Arjeplog 192,5 218,3 207,6-12 Arvidsjaur 206,1 192,5 199,1 7 Boden 218,5 188,3 203,2 16 Gällivare 235,2 216,9 224,6 8 Haparanda 230,3 216,9 224,4 6 Jokkmokk 235,5 185,4 210,8 27 Kalix 215,5 173,2 193,6 24 Kiruna 222,6 189,6 205,4 17 Luleå 224,1 195,6 209,2 15 Pajala 234,3 203,6 221,3 15 Piteå 220,6 197,9 208,9 11 Älvsbyn 227,0 189,1 207,7 20 Överkalix 211,4 199,7 207,0 6 Övertorneå 227,4 206,3 217,4 10 Länet 222,8 195,8 208,9 14 Riket 218,8 196,8 207,5 11

37 UTBILDNING Examinerade från gymnasieskolan läsåret 2007/2008. Norrbottens län Program/inriktning Antal Fördelning, % Kvinnor Män Totalt Kv M Barn- och fritidsprogrammet ,3 18,7 Byggprogrammet ,4 89,6 Elprogrammet ,3 93,8 Energiprogrammet Estetiska programmet ,1 26,9 därav inriktning bild och formgivning ,6 19,4 dans ,7 8,3 musik ,6 38,4 teater ,0 20,0 Fordonsprogrammet ,5 89,5 Handels- och administration ,0 28,0 Hantverksprogrammet ,0 14,0 Hotell- och restaurang ,9 29,1 Industriprogrammet Livsmedelsprogrammet ,6 36,4 Medieprogrammet ,9 22,1 Naturbruksprogrammet ,2 38,8 Naturvetenskapsprogrammet ,9 41,1 därav inriktning matematik - datavetenskap ,8 68,2 miljövetenskap ,1 21,9 naturvetenskap ,8 41,2 Omvårdnadsprogrammet ,9 5,1 Samhällsvetenskapsprogrammet ,4 29,6 därav inriktning ekonomi ,7 46,3 kultur ,1 18,9 samhällsvetenskap ,7 20,3 språk ,5 37,5 Teknikprogrammet ,0 90,0 Specialutformat program ,9 49,1 Individuellt program ,8 46,2 Fristående skolor ,2 69,8 IB - International Baccalaureate ,7 8,3 Totalt ,5 48,5 35

38 1995/ / / / / /05 UTBILDNING Påbörjat högskola/universitet inom 3 år efter gymnasieexamen (%) Kvinnor (BD) Män (BD) Kvinnor (S) Män (S) 0 Examensår Det är genomgående fler kvinnor än män som fortsätter med högre studier inom tre år efter gymnasieexamen. Andelen kvinnor i Norrbottens län som påbörjar högre studier ligger i nivå med rikets. Andel av männen i länet som påbörjar högskoleutbildning är lägre än riksgenomsnittet. Av flickorna som examinerades från gymnasiet i Norrbottens län läsåret 2004/05 studerade 48 procent på högskola inom tre år, av pojkarna 28 procent. Genomsnittet för riket är 46 procent av flickorna och 35 procent av pojkarna. 36

39 UTBILDNING Befolkningens utbildning Befolkningens utbildningsnivå stiger kontinuerligt. Gymnasieutbildning är inte längre ett privilegium för en minoritet utan snarare det normala, i synnerhet bland de yngre. Även eftergymnasial utbildning har successivt blivit allt vanligare. Kvinnorna har högre utbildningsnivå än männen. I åldersgruppen år har 41 procent av kvinnorna respektive 33 procent av männen någon form av eftergymnasial utbildning. I Norrbottens län har 37 procent av kvinnorna och 27 procent av männen en eftergymnasial utbild ning. Männen behåller dock ett stort försprång när det gäller forskarutbildning. Utbildningens inriktning - en könsfråga Om utbildningsnivån i första hand är en generationsfråga kan utbildningens inriktning i hög grad sägas vara en könsfråga. Kvinnor och män är utbildade för skilda områden inom arbetsmarknaden. De yngre väljer fortfarande könsbundet trots politiska strävanden mot en jämnare könsfördelning på de utbildningar där något av könen varit starkt underrepre sen terat. Bland kvinnorna har det blivit något vanligare med teknisk/naturvetenskaplig utbildning i samband med den stora utbyggnaden av utbildningar inom denna sektor under och 1990-talet. Bland männen har det blivit ännu vanligare med en teknisk/naturvetenskaplig utbildning och ännu ovanligare med en pedagogisk utbildning eller en vårdutbildning. För vissa högre utbildningar t ex läkare, tandläkare, ekonomer, jurister m fl har könsfördelningen blivit allt jämnare i yngre generationer. År 2007/2008 examinerades fler kvinnor än män inom områdena medicin/odontologi och juridik/samhällsvetenskap. Bland civilingenjörer märks en ökad andel kvinnor bland de yngre. 37

40 UTBILDNING Andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning Kvinnor (BD) Kvinnor (S) Män (BD) Män (S) år Andel av befolkningen med lägst 3 års eftergymnasial utbildning inklusive forskarutbildning Kvinnor (BD) Kvinnor (S) Män (BD) Män (S) Det är vanligare bland kvinnor än bland män med någon form av eftergymnasial utbildning år

41 UTBILDNING Befolkningen i åldern år med eftergymnasial utbildning Kvinnor (BD) Män (BD) Kvinnor (S) Män (S) Befolkningens utbildningsnivå stiger kontinuerligt. Andelen av befolkningen i åldersgruppen år med någon form av eftergymnasial utbildning ökar bland kvinnor och män i både länet och riket. År 1990 hade 21 procent av kvinnorna och 18 procent av männen i länet av åldersgruppen någon form av eftergymnasial utbildning. Motsvarande jämförelsetal för hela riket var 24 procent för kvinnorna och 22 procent för männen. År 2008 är 38 procent av kvinnorna och 27 procent av männen i länet efter gym nasialt utbildade. I hela riket är 41 procent av kvinnorna och 33 procent av männen eftergymnasialt utbildade. 39

42 UTBILDNING Andel kvinnor och män år med någon form av eftergymnasial utbildning 2008 Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Länet Riket Kvinnor Män Fler kvinnor än män har eftergymnasial utbildning i länets samt liga kommuner och i riket. I Norrbottens län har 38 procent av kvinnorna i åldern år eftergymnasial utbildning och 27 procent av männen. Högst andel eftergymnasialt utbildade finns i kommunerna Luleå och Boden. 40

43 UTBILDNING Andel kvinnor och män år med eftergymnasial utbildning per bransch Norrbottens län Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkning och utvinning Energi, vatten och avfall Byggverksamhet Handel och kommunikationer Finansiellt, företagstjänster Utbildning och forskning Vård och omsorg Personliga och kulturella tjänster Offentlig förvaltning Ej specificerad verksamhet Förvärvsarbetande, totalt Icke förvärvsarbetande, Totalt Kvinnor Män Eftergymnasial utbildning bland de anställda förekommer framför allt inom branscher som utbildning och forskning, offentlig förvaltning samt vård och omsorg. 41

44 UTBILDNING Kursdeltagare i kommunal vuxenutbildning efter utbildningsnivå och kurs 2007/2008 Utbildningsnivå Norrbottens län Riket Kurs Totalt Procent Totalt Procent antal Kv M antal Kv M Grundläggande utbildning Engelska Svenska som andraspråk Matematik Samhällskunskap Svenska Övriga kurser Summa Gymnasial utbildning Orienteringskurs Matematik A Matematik B Arbetsmiljö och säkerhet Datorkunskap Etik och livsfrågor Svenska B Samhällskunskap B Omvårdnad Engelska A Medicinsk grundkurs Psykologi A Social omsorg Engelska B Religionskunskap A Matematik C Övriga kurser Summa

45 Arbete Foto: Erland Segerstedt Årtal att uppmärksamma 1846 Änkor, frånskilda eller ogifta kvinnor får tillåtelse att arbeta inom hantverk och viss handel Kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster Kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster Förvärvsarbetande kvinnor får ej avskedas på grund av havandeskap, förlossning eller giftermål Kvinnor får rätt att bli präster Förordning om jämställdhet på den statliga sektorn Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs. Jämställdhetsavtal för kommuner och landsting Nytt jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK. Alla yrken öppna för kvinnor, även inom försvaret Jämställdhetsavtal inom statliga sektorn Jämställdhetsavtal för de statliga bolagen Första kvinnliga biskopen Jämställdhetslagen skärps med bl.a krav på lönekartläggningar och handlingsplan för jämställda löner.

46 FÖRVÄRVSARBETE Andel förvärvsarbetande av befolkningen 2007 (%) Kvinnor Män Sysselsatta Ej sysselsatta Ökande försörjningsbörda Lång studietid, hög arbetslöshet samt tidig förtidspensione r ing är saker som påverkar andelen förvärvsarbetande. I Norrbottens län förvärvsarbetade 47 procent av totalbefolkningen år Genomsnittet för riket är 48 procent. I Sverige kommer de som är 65 år och äldre att utgöra en fjärdedel av landets befolkning ett par år in på 2030-talet. Det är en kraftig ökning jämfört med dagens 17 procent. Samtidigt blir andelen i de arbetsföra åldrarna något färre och likaså andelen barn. Försörjningsbördan kommer därmed att öka. För länen i Sverige kommer utvecklingen i den riktningen gå olika snabbt beroende på flyttningsunderskottens storlek, åldrar på de utflyttade samt arbetsmarknadens utveckling. 44

47 FÖRVÄRVSARBETE Kvinnor Förvärvsarbetande per åldersgrupp 2007 (förvärvsfrekvens) Kommun/ Ålder Totalt region Arjeplog 73,8 85,4 87,0 80,0 61,7 78,9 Arvidsjaur 78,4 84,7 84,8 83,3 60,7 79,9 Boden 68,8 80,3 84,4 82,6 59,7 77,3 Gällivare 71,4 84,0 85,6 80,1 58,5 78,2 Haparanda 63,2 74,9 80,8 65,7 46,5 67,6 Jokkmokk 67,9 85,1 86,9 82,4 61,1 78,8 Kalix 70,3 83,8 83,8 78,4 55,0 76,4 Kiruna 74,1 84,7 87,4 83,5 61,1 80,5 Luleå 62,1 80,7 84,9 82,1 58,3 75,6 Pajala 70,1 78,6 87,8 82,3 58,7 77,6 Piteå 67,1 82,2 83,0 78,5 56,3 75,3 Älvsbyn 70,9 80,7 83,7 80,0 54,3 75,8 Överkalix 78,5 80,7 84,2 79,9 53,8 77,3 Övertorneå 59,0 76,5 87,2 80,7 62,3 76,5 Länet 66,8 81,7 84,7 80,4 57,6 76,4 Riket 65,4 80,6 83,3 79,9 61,7 75,8 Män Kommun/ Ålder Totalt region Arjeplog 77,3 95,6 88,2 84,5 59,2 82,0 Arvidsjaur 79,9 87,0 90,2 82,9 56,9 81,2 Boden 72,9 85,2 87,4 81,4 56,4 78,7 Gällivare 80,6 86,7 88,1 83,8 60,5 81,9 Haparanda 61,4 65,3 69,9 60,1 42,5 61,1 Jokkmokk 71,1 88,3 87,8 80,1 68,5 79,9 Kalix 72,7 88,2 87,3 82,1 52,7 78,8 Kiruna 82,3 91,3 91,7 88,0 55,1 84,6 Luleå 60,9 85,8 88,1 83,8 64,6 77,9 Pajala 81,1 91,9 85,7 78,2 53,7 78,4 Piteå 75,0 89,7 88,0 86,4 62,9 82,2 Älvsbyn 77,6 89,7 85,7 83,0 60,9 81,0 Överkalix 77,2 86,3 86,0 79,1 59,5 77,8 Övertorneå 69,9 74,7 81,6 77,0 56,2 73,6 Länet 70,2 86,6 87,4 82,5 59,3 79,2 Riket 70,1 85,9 86,1 82,8 67,8 79,9 45

48 FÖRVÄRVSARBETE Förvärvsarbetande åren Ungdomar år Index 1994= år 130 Index 1994= Kvinnor (BD) Män (BD) Kvinnor (S) Män (S) Antalet arbetstillfällen ökade med 16 procent för män i åldern år under perioden För kvinnorna har ökningen varit 13 procent. I Norrbottens län har antalet arbetstillfällen ökat med 1 procent för kvinnorna och 5 procent för männen under samma tidsperiod. När det gäller ungdomar i åldersgruppen år har ökningen på riksnivå varit 21 procent för kvinnorna och 27 procent för männen. I länet har arbetstillfällena för de unga kvinnorna ökat med 6 procent och med 29 procent för de unga männen. (se läsanvisningar sid. 81: Index) 46

49 FÖRVÄRVSARBETE De yngsta och de äldsta arbetar deltid Ungefär en femtedel av alla ungdomar i åldern år arbetar. Det är mycket vanligt att dessa ungdomar arbetar deltid och av samtliga åldersgrupper har de den högsta andelen deltidsanställda och det gäller båda könen. Till viss del förklaras det av att cirka hälften av de ungdomar som arbetar samtidigt studerar. En annan förklaring är att de yngsta på ar betsmarknaden ofta har tillfälliga arbeten som inte är heltids arbeten. Deltidsarbete är också mycket vanligt i åldern år. Bland kvinnorna arbetar två tredjedelar och bland männen en tredjedel av de anställda i denna åldersgrupp deltid. En stor grupp av de personer som inte arbetar heltid av denna åldersgrupp är personer som även har någon form av pension på deltid. Sysselsatta per branschgrupp år 2007 (%) Kvinnor Män Areella Tillverkning Service Ej specificerat Kvinnor Män 0,9 3,7 7,7 40,5 90,2 54,8 1,3 1,0 47

50 FÖRVÄRVSARBETE Förändring av arbetstillfällen Kommun/ Kvinnor Minskning Män Minskning region Förvärsarbetande Förvärsarbetande % % Arjeplog , ,3 Arvidsjaur , ,3 Boden , ,6 Gällivare , ,7 Haparanda , ,5 Jokkmokk , ,9 Kalix , ,2 Kiruna , ,6 Luleå , ,3 Pajala , ,6 Piteå , ,6 Älvsbyn , ,4 Överkalix , ,1 Övertorneå , ,8 Länet , ,0 Riket , ,5 Tabellen avser sysselsatt dagbefolk ning, dvs de som har sin arbetsplats i kommunen oavsett bostadskommun. I länet har antalet förvärvsarbetande kvinnor ökat med 2 procent och antalet förvärvsarbetande män med 6 procent. I riket har sysselsättningen ökat bland både kvinnor och män. Stora skillnader kan ses bland kommunerna i Norrbottens län. Arbetstillfällena för kvinnor har minskat mest i kommunerna Boden, Jokkmokk och Gällivare. För männen har den största minskningen skett i kommunerna Boden och Överkalix. 48

51 FÖRVÄRVSARBETE Arbetspendling över kommungräns 2007 Kommun Inpendlare Utpendlare Nettopendling Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Arbetspendling till/från länet mot övriga län i riket 2007 (ingår i kommunsiffrorna ovan) Län Inpendlare Utpendlare Nettopendling Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Västerbotten Stockholm Västernorrland Västra Götaland Uppsala Skåne Jämtland Östergötland Övriga län Totalt

52 FÖRVÄRVSARBETE Förvärvsarbetande i offentlig sektor, Norrbottens län Kvinnor Män Landsting Primärkommunal förvaltning Kommunalt ägda företag och organisationer Statlig förvaltning Statliga affärsverk Statligt ägda företag och organisationer Övriga offentliga institutioner I Norrbottens län sysselsätts 64 procent av de förvärvsarbet an de kvinnorna och 33 procent av de förvärvsarbetande männen i offentlig sektor (inkl. offentligt ägda företag och or ga ni sationer). Detta kan jämföras med riksgenomsnittets 51 respektive 20 procent. Mellan åren 1993 och 2007 har antalet sysselsatta inom offentlig sektor i länet minskat med kvinnor och män. 50

53 FÖRVÄRVSARBETE Sysselsatta inom kommuner och landsting, deltid respektive heltid, år 2008 Kommun/ Kvinnor Andel Män Andel region Deltid Heltid deltids- Deltid Heltid deltidsanställda anställda Kommunalt anställda Arjeplog , ,6 Arvidsjaur , ,1 Boden , ,0 Gällivare , ,6 Haparanda , ,3 Jokkmokk , ,2 Kalix , ,9 Kiruna , ,4 Luleå , ,2 Pajala , ,6 Piteå , ,2 Älvsbyn , ,3 Överkalix , ,3 Övertorneå , ,6 Länet , ,8 Riket , ,4 Landstingsanställda Landstinget Norrbotten , ,1 Alla landsting , ,9 51

54 FÖRVÄRVSARBETE Förvärvsarbetande per sektor 2007 Kvinnor Män Landsting Primärkommunal förvaltning Kommunalt ägda företag Statlig förvaltning Statliga affärsverk Statligt ägda företag Övriga offentliga institutioner Privata aktiebolag Privata övriga företag Övriga organisationer Kvinnor Kvinnor Män Män (BD) (S) BD) (S) 11,3 9,5 2,3 2,2 40,9 31,2 10,1 7,5 1,0 1,6 2,0 1,9 6,3 5,4 8,7 5,1 0,1 0,1 0,2 0,2 4,0 2,7 10,0 3,3 0,0 0,0 0,0 0,0 25,5 38,3 54,0 66,2 5,2 6,3 8,6 10,4 5,7 4,9 4,1 3,2 Av de förvärvsarbetande i Norrbottens län sysselsätts 36 procent av kvinnorna och 67 procent av männen inom privat sektor. Genomsnittet för riket är 49 respektive 80 procent. Mer än var femte kvinna och varannan man i länet sysselsätts i privata aktiebolag. 52

55 FÖRVÄRVSARBETE Andel av samtliga förvärvsarbetande som sysselsätts inom turismberoende branscher 2007 Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Länet Riket Kvinnor Män Elva procent av samtliga förvärvsarbetande kvinnor i länet och cirka sju procent av samtliga förvärvsarbetande män är sysselsatta i turismberoende branscher. De turismberoende branscherna sysselsätter tillsammans många fler kvinnor än män. År 2007 är 17 procent av de förvärvsarbetande kvinnorna och 12 procent av förvärvsarbetande männen i Arjeplogs kommun sysselsatta inom turismberoende branscher. I turismberoende branscher ingår detaljhandel, djurparker och naturreservat, hotell och restaurang, museum och kulturminnen, nöjesparker, skidanläggningar, etc. Inom en av de branscher som ingår, skidanläggningar, sysselsätts fler män än kvinnor. 53

56 FÖRVÄRVSARBETE Förvärvsarbetande kvinnor och män 2007 i Norrbottens län Näringsgren Norrbottens län Länet % Riket % Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Jordbruk, skogsbruk, jakt, Þ ske ,9 3,7 0,7 2,7 Tillverkningsindustri och gruvor ,9 24,5 8,8 23,6 Energi, vatten avfall ,4 1,9 0,5 1,4 Byggindustri ,3 14,1 1,0 11,4 Handel; transport, magasinering; kommunikation ,2 18,2 14,9 21,7 Kreditinstitut, fastighetsförvaltn, företagstjänster ,8 11,8 12,6 16,4 Civila myndigheter, försvar; internat. organisationer ,5 7,9 6,5 4,8 Forskning o utveckling; utbildning ,4 5,7 16,7 5,6 Personliga och kulturella tjänster ,1 5,5 8,6 6,2 Hälso- och sjukvård, socialtjänst; veterinärer ,2 5,6 28,3 5,2 Näringsgren okänd ,3 1,0 1,4 1,0 Samtliga näringsgrenar

57 FÖRETAGANDE Nya företag per tusen invånare år Kvinnor (BD) Män (BD) Kvinnor (S) Män (S) Vart tredje nytt företag leds av en kvinna År 1993 startades 1 företag per 1000 kvinnor och 4 företag per 1000 män i åldern år i Norrbottens län. År 2008 startades 4,4 nya företag per 1000 kvinnor och 8,6 nya företag per 1000 män i länet. Andelen av nystartade företag år 2008 som leds av kvinnor är 30 procent vilket placerar länet på sextonde plats i landet. I genomsnitt för hela riket leds verksamheten i de nystartade företagen till 32 procent av kvinnor. 55

58 FÖRETAGANDE Nystartade företag 2008 procentuellt fördelade på kön Län Antal Ledning (%) Nya företag nya Kvinnor Män per 1000* företag Kvinnor Män Stockholm ,9 16,7 Uppsala ,0 11,7 Södermanland ,7 10,5 Östergötland ,3 9,7 Jönköping ,1 9,1 Kronoberg ,3 8,6 Kalmar ,6 9,6 Gotland ,4 11,2 Blekinge ,2 8,8 Skåne ,0 11,9 Halland ,7 10,6 Västra Götaland ,8 11,3 Värmland ,7 9,3 Örebro ,2 9,6 Västmanland ,7 9,6 Dalarna ,5 9,7 Gävleborg ,1 8,8 Västernorrland ,4 8,8 Jämtland ,2 12,4 Västerbotten ,5 8,8 Norrbotten ,4 8,6 Riket ,3 11,8 * invånare år 56

59 FÖRETAGANDE Antal konkurser per enskilda fi rmor Kvinnor (BD) Kvinnor (S) Män (BD) Män (S) Kvinnors företag har färre konkurser Under år 2008 var ägaren en man i 71 procent av konkurserna i enskilda firmor i Norrbottens län och 85 procent i hela landet. Jämfört med samtliga enskilda firmor i länet så gick 0,8 av enskilda firmor ägda av såväl kvinnor som män i konkurs under år I hela landet så gick 1,8 av enskilda firmor ägda av män i konkurs under år Motsvarande antal för kvinnorna var 0,7 av enskilda firmor. 57

60 FÖRETAGANDE Starta-eget-bidrag per invånare år, januari månad åren Kvinnor (BD) Kvinnor (S) Män (BD) Män (S) I januari månad år 2008 får 88 kvinnor och 89 män i Norr bottens län bidrag för start av näringsverksamhet (starta-eget- bidrag). Det innebär att 1,2 av kvinnor i åldern år i länet får bidrag för att starta eget företag. Samma förhållande gäller bland männen. Jämförande riksgenomsnitt är 0,5 av kvinnor respektive män. 58

61 FÖRETAGANDE Kvinnor och män med starta-eget-bidrag 2008 Kommun/ Antal Procent Per inv. Region Kvinnor Män Kvinnor Män år Kvinnor Män Arjeplog ,0 50,0 3,5 3,1 Arvidsjaur ,3 66,7 0,6 1,0 Boden ,0 69,0 1,1 2,4 Gällivare ,0 80,0 0,2 0,7 Haparanda ,0 50,0 0,4 0,3 Jokkmokk ,1 42,9 2,7 1,8 Kalix ,8 72,2 1,1 2,5 Kiruna ,9 39,1 2,1 1,2 Luleå ,3 62,7 1,0 1,5 Pajala ,0 50,0 1,3 1,1 Piteå ,0 78,0 0,7 2,5 Älvsbyn ,0 50,0 0,4 0,4 Överkalix ,0 25,0 3,1 0,9 Övertorneå ,7 33,3 1,6 0,7 Länet ,4 62,6 1,1 1,6 Riket ,3 50,7 0,7 0,7 59

62 FÖRETAGANDE Förvärvsarbetande företagare Största branscher för kvinnor och män i Norrbottens län Kvinnor Bransch Företagare Eget AB Totalt Frisörsalonger Detaljhandel Bokföring, lokalvård, m.ß. företagstjänster Hotell- eller restaurangverksamhet Skogsbruk Hälso- och sjukvård, veterinärer Jordbruk Rekreation, kultur Transport, magasinering Byggverksamhet Utbildning Partihandel, ej fordon Textil-, beklädnads- och lädervaruindustri Övriga branscher Totalt Män Bransch Företagare Eget AB Totalt Byggverksamhet Bokföring, lokalvård, m.ß. företagstjänster Jordbruk Transport och magasinering Skogsbruk Detaljhandel, reparation av hushållsartiklar Handel och service av fordon, bensinstationer Hotell- eller restaurangverksamhet Metallvaruindustri Datakonsulter och dataservicebyråer Partihandel, ej fordon Rekreation, kultur Trävaruindustri (ej möbler) Övriga branscher Totalt

63 Inkomst Foto: Klas Fritzon /Norrlandia Årtal att uppmärksamma 1874 Gift kvinna får bestämma över sin egen inkomst Lika folkpension för kvinnor och män Lika lön för samma tjänst införs för statligt anställda SAF och LO beslutar att inom en femårsperiod slopa de särskilda kvinnolönerna Särbeskattning, dvs. individuell beskattning av arbetsinkomst, ersätter sambeskattning Jämställdhetslagen skärps med bl.a krav på lönekartläggningar och handlingsplan för jämställda löner.

64 LÖNER Kvinnors heltidslön i procent av mäns 2008, offentlig sektor Kommunal Landsting Statlig Länet Riket Kvinnors heltidslön i procent av mäns 2008, privat sektor Privat sektor, tjänstemän Privat sektor, arbetare Övre Norrland Riket Kvinnans heltidslön 86 procent av mannens Mest jämställda är lönerna bland kommunalt anställda. I Norrbottens län motsvarar en kommunalt anställd kvinnas heltidslön 94 procent av en kommunalt anställd mans lön år Motsvarande för riket är 92 procent. För de statligt anställda kvinnorna i länet är heltidslönen 88 procent av genomsnittslönen för män. För landstingsanställda kvinnor i länet är motsvarande 73 procent. Bland de privat anställda i Övre Norrland motsvarar en kvinnlig arbetares heltidslön 87 procent av en mans heltidslön. Motsvarande för de privatanställda tjänstemännen i Övre Norrland är 82 procent. 62

65 LÖNER Genomsnittlig månadslön år 2008 efter sektor Kommunal Landsting Statlig Kvinnor (BD) Kvinnor (S) Män (BD) Män (S) Genomsnittlig månadslön år 2008 privat sektor Privat sektor, tjänstemän Privat sektor, arbetare Kvinnor, Övre Norrland Kvinnor, Riket Män, Övre Norrland Män, Riket Arbetsmarknaden kan delas upp i två huvudsektorer, offentlig och privat sektor. Drygt hälften av alla kvinnor på arbetsmarknaden arbetar inom offentlig sektor. En majoritet av männen, ca 80 procent, arbetar inom privat sektor. På hela arbetsmarknaden är antalet kvinnor och män ungefär lika många. Löneskillnaderna är minst i låglönesektorer och störst i höglönesektorer. Kvinnor är koncentrerade till vissa lågavlönade yrken inom vård- och omsorgsarbete samt förskollärare inom offentlig sektor. I dessa yrkesgrupper är löneskillnaderna små mellan könen. Män arbetar i större utsträckning än kvinnor inom välbetalda yrken både inom offentlig och privat sektor. 63

66 INKOMST Kvinnors och mäns arbetsinkomst Kvinnor och män väljer olika utbildningar som leder till olika yrken. Även med samma utbildning eller yrke förvärvsarbetar kvinnor och män inom olika sektorer. Kvinnor arbetar i högre grad inom den offentliga sektorn än män. Arbetsinkomsten kan ses som ett mått på vad kvinnor och män får ut av sin arbetsinsats. Arbetsinkomsten påverkas inte bara av lönen utan också i hög grad av den arbetade tiden. Arbetstiden varierar mycket mellan kvinnor och män. Kvinnor arbetar t ex deltid i högre grad och mindre övertid än män vilket innebär att skillnaden i arbetsinkomst ofta är större än skillnaden i månadslön. Andelen deltidsanställda är högst inom vård och omsorg. Av de anställda i den gruppen är 87 procent kvinnor. Dessa kvinnor arbetar också deltid i större utsträckning jämfört med kvinnor i allmänhet. De yngsta och de äldsta arbetar deltid Ungefär en femtedel av alla ungdomar i åldern år arbetar. Det är mycket vanligt att dessa ungdomar arbetar deltid och av samtliga åldersgrupper har de den högsta andelen deltidsanställda och det gäller båda könen. Till viss del förklaras det av att cirka hälften av de ungdomar som arbetar samtidigt studerar. En annan förklaring är att de yngsta på arbetsmarknaden ofta har tillfälliga arbeten som inte är heltidsarbeten. Deltidsarbete är också mycket vanligt i åldern år. Bland kvinnorna arbetar två tredjedelar och bland männen en tredjedel av de anställda i denna åldersgrupp deltid. En stor grupp av de personer som inte arbetar heltid av denna åldersgrupp är personer som även har någon form av pension på deltid. 64

67 INKOMST Sammanräknad förvärvsinkomst 2007 Kommun/ Åldersgrupp år Åldersgrupp 65 år och äldre region Medelinkomst, kronor Kvinnors Medelinkomst, kronor Kvinnors Kvinnor Män inkomst i % Kvinnor Män inkomst i % av mäns av mäns Arjeplog , ,1 Arvidsjaur , ,4 Boden , ,6 Gällivare , ,7 Haparanda , ,5 Jokkmokk , ,5 Kalix , ,4 Kiruna , ,3 Luleå , ,4 Pajala , ,1 Piteå , ,6 Älvsbyn , ,5 Överkalix , ,6 Övertorneå , ,4 Länet , ,7 Riket , ,4 Högsta medelinkomsten har kvinnorna i kommunerna Gällivare och Kiruna. Lägst medelinkomst har kvinnorna i Älvsbyns kommun. För männen återfinns de högsta medelinkomsterna i kommunerna Gällivare och Kiruna. Lägst medelinkomst har männen i Övertorneå kommun. 65

68 INKOMST Kvinnors förvärvsinkomst i procent av männens redovisad per åldersgrupp totalt Länet Riket Kvinnornas arbetsinkomster räknat i procent av männens är högre i Norrbottens län än i riket. I åldrarna år motsvarar en kvinnas förvärvsin komster under år 2007, i Norrbottens län, i genomsnitt cirka 80 procent av en mans förvärvsinkomst. Riksgenomsnittet är cirka 75 procent. 66

69 INKOMST Pensionssparande år Ålder år. Kvinnor Män Andel (%) 49,4-50,8 46,8-49,3 44,8-46,7 40,5-44,7 31,6-40,4 Andel (%) 40,7-40,8 37,3-40,6 33,7-37,2 29,8-33,6 24,0-29,7 Andel inkomsttagare med pensionssparande samt medelvärdet på pensionssparandet, år 2007 Kommun/ Andel (%) med Medelvärde pensionsregion pensionssparande sparande, kronor Kvinnor Män Kvinnor Män Arjeplog 42,4 29, Arvidsjaur 50,8 40, Boden 49,4 38, Gällivare 41,3 28, Haparanda 41,2 30, Jokkmokk 45,1 30, Kalix 41,1 30, Kiruna 47,2 37, Luleå 44,8 34, Pajala 46,8 33, Piteå 40,5 32, Älvsbyn 36,2 28, Överkalix 31,6 24, Övertorneå 48,0 34, Länet 43,9 33, Riket 43,0 35,

70 INKOMST Nettoförmögenheter 2007 Kommun/ region Förmögenhet, medelvärde kr Kvinnor Män Andel miljonärer i befolkningen Kvinnor Män Arjeplog ,9 11,3 Arvidsjaur ,6 10,7 Boden ,0 9,9 Gällivare ,9 11,9 Haparanda ,9 10,7 Jokkmokk ,6 9,1 Kalix ,4 11,0 Kiruna ,4 10,4 Luleå ,7 14,4 Pajala ,1 14,6 Piteå ,6 13,6 Älvsbyn ,4 10,8 Överkalix ,2 11,1 Övertorneå ,3 13,7 Länet ,4 8,3 Riket ,9 19,9 Personbilar vid årsskiftet 2008/2009 efter ägare Kommun/ Person- Procent efter ägande region bilar i därav ägda av traþ k kvinnor män företag kv m ftg Arjeplog ,4 46,8 26,8 Arvidsjaur ,8 52,1 21,1 Boden ,3 55,1 16,6 Gällivare ,7 56,8 16,5 Haparanda ,7 55,5 14,8 Jokkmokk ,0 45,3 27,8 Kalix ,3 53,1 18,6 Kiruna ,8 58,1 17,0 Luleå ,6 55,7 17,7 Pajala ,3 46,9 28,9 Piteå ,5 54,7 16,8 Älvsbyn ,1 54,2 18,7 Överkalix ,3 47,4 25,3 Övertorneå ,4 53,6 24,9 Länet ,1 54,7 18,3 Riket ,1 52,1 20,8 68

71 INKOMST Kvinnors pension per åldersgrupp i procent av männens 2007 % Länet Riket år Lägre löner samt förvärvsarbete på deltid ger senare i livet kvinnor lägre pensioner än män. Kvinnornas pensioner i procent av männens 2007 Ålderspension Avtalspension Frivillig pension Samtlig pension Länet Riket 69

72 ARBETSLÖSHET Öppet arbetslösa, årsmedeltal (%) Kvinnor (BD) Kvinnor (S) Män (BD) Män (S) Arbetslösheten i Norrbottens län har alltid varit högre än riksgenomsnittet. Mellan åren 1995 och 2006 minskade arbetslösheten både bland kvinnor och bland män. År 1995 var den öppna arbetslösheten i länet 9 procent bland kvinnorna och 12,3 procent bland männen. Jämförande tal för hela riket var 7,1 procent för kvinnor och 8,3 procent för män. Den öppna arbetslösheten i länet var år ,2 procent bland kvinnorna och 3,6 procent bland männen. Jämförande tal för hela riket är 2,4 respektive 2,7 procent. 70

73 ARBETSLÖSHET Öppet arbetslösa samt i arbetsmarknadsprogram (%) 20 Kvinnor Män Länet Riket Länet Riket Öppet arbetslösa I program I Norrbottens län var år 1998 var nionde kvinna och var sjunde man i åldern år arbetslös eller sysselsatt i arbets marknadsprogram. År 2008 har en minskning skett till var tjugonde kvinna respektive man. I hela riket var år 1998 var trettonde kvinna och var elfte man arbetslös eller sysselsatt i arbetsmarknadsprogram. År 2008 har en minskning skett till var tjugofemte kvinna respektive man. Vid en jämförelse av kommunerna i länet finner man stora skillnader. I Haparanda kommun är 6 procent av männen arbetslösa eller sysselsatta i arbetsmarknadsprogram och i Kiruna kommun bara 2 procent. Av kvinnorna är 5 procent i Haparanda öppet arbetslösa eller sysselsatta i arbets marknadsprogram och i Arjeplogs kommun 2 procent. 71

74 ARBETSLÖSHET Öppet arbetslösa samt i arbetsmarknadsprogram åren 1998 och 2008 Kvinnor Kommun/ Arbetslösa I program Arbetslösa region samt i program Arjeplog 6,6 2,8 6,0 1,1 12,6 3,9 Arvidsjaur 3,2 3,0 3,3 0,6 6,5 3,6 Boden 4,4 2,5 6,2 1,1 10,6 3,6 Gällivare 5,6 3,6 6,3 2,3 11,9 5,9 Haparanda 5,6 3,3 5,1 3,0 10,7 6,3 Jokkmokk 5,7 4,0 7,7 2,6 13,4 6,6 Kalix 6,2 3,6 5,2 2,2 11,4 5,7 Kiruna 6,7 3,6 4,5 1,9 11,2 5,5 Luleå 5,6 3,5 5,0 2,2 10,6 5,7 Pajala 6,0 3,2 4,2 1,8 10,2 5,0 Piteå 5,9 2,9 6,4 1,6 12,3 4,5 Älvsbyn 4,8 2,7 3,1 1,4 7,9 4,1 Överkalix 6,8 4,1 7,8 4,1 14,6 8,3 Övertorneå 9,0 3,0 5,1 1,6 14,1 4,5 Länet 6,1 3,2 5,0 1,9 11,1 5,0 Riket 4,7 2,4 3,0 1,2 7,7 3,6 Män Kommun/ Arbetslösa I program Arbetslösa region samt i program Arjeplog 9,9 4,4 7,0 1,8 16,9 6,2 Arvidsjaur 6,0 4,6 5,7 1,9 11,7 6,5 Boden 8,4 3,0 9,5 1,3 17,9 4,3 Gällivare 12,8 4,6 9,8 4,1 22,6 8,7 Haparanda 10,3 4,3 8,7 4,0 19,0 8,3 Jokkmokk 11,0 5,0 11,1 3,4 22,1 8,4 Kalix 13,9 5,3 11,8 3,2 25,7 8,6 Kiruna 9,2 2,9 5,2 1,7 14,4 4,6 Luleå 10,0 4,0 7,0 2,3 17,0 6,4 Pajala 6,7 3,5 4,6 2,0 11,3 5,5 Piteå 7,9 3,3 5,9 1,6 13,8 4,9 Älvsbyn 7,0 3,1 4,1 1,4 11,1 4,6 Överkalix 11,4 5,8 8,9 4,7 20,3 10,5 Övertorneå 8,6 2,5 5,2 1,0 13,8 3,5 Länet 8,4 3,6 6,0 2,1 14,4 5,6 Riket 5,5 2,7 3,2 1,2 8,7 3,9 72

75 EKONOMISKT BISTÅND Hushåll med ekonomiskt bistånd åren , Norrbottens län Hushållstyp Antal Sammanboende/gifta utan barn med barn Ensamstående kvinnor utan barn med barn Ensamstående män utan barn med barn Totalt

76 Föräldraskap Foto: Calle Bredberg /Norrlandia Årtal att uppmärksamma 1937 Moderskapsförsäkring införs Preventivmedel tillåts. Bidragsförskott införs Förvärvsarbetande kvinnor får ej avskedas på grund av havandeskap, förlossning eller giftermål Barnbidrag införs Båda föräldrarna blir förmyndare för barnen Lagstadgad betald ledighet för yrkesarbetande kvinnor vid barnsbörd, 3 månader P-piller godkänns i Sverige Föräldraförsäkring införs som ger föräldrarna rätt att dela ledigheten vid barns födelse. Tillfällig föräldrapenning införs, 10 dagar per familj och år för barn under 12 år Rätt till sex timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar utan inkomstkompensation Föräldrapenning under 360 dagar, varav 90 med endast garantibelopp. Den tillfälliga föräldrapenningen kan utnyttjas i 60 dagar per barn och år. Fadern får rätt till föräldrapenning i 10 dagar i samband med barnets födelse ATP-poäng för vård av barn under 3 år i hemmet Föräldrapenningen ges i 450 dagar, varav 90 med endast garantibelopp Den tillfälliga föräldrapenningen förlängs till 120 dagar per barn och år Pappamånad införs Antal dagar med föräldrapenning utökas med 30 s.k. sjukpenningdagar till 480 dagar. 60 av dessa reserveras för vardera föräldern och kan inte överlåtas.

77 FÖRÄLDRAPENNING Män får också barn Föräldrar som har gemensam vårdnad om barnet har rätt till hälften av totala antalet föräldrapenningdagar vardera. En förälder kan överlåta rätten till föräldrapenning till den andra föräldern med undantag av 60 dagar, de så kallade pappa månaderna. Föräldrapenning. Pappornas andel (%) av uttagna dagar Kommun/ region Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Länet Riket Förälder erhåller föräldrapenning för tillsammans 480 dagar (360 dagar åren , 450 dagar åren ), vid ß erbarnsbörd erhålls ersättning för ytterligare 180 dagar för varje barn utöver det första. Dagarna ska tas ut innan barnet fyllt 8 år eller avslutat första skolåret. 75

78 FÖRÄLDRAPENNING Tillfällig föräldrapenning för vård av barn. Pappornas andel (%) av uttagna dagar Kommun/ region Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Länet Riket Under år 2008 är männens andel av uttagna dagar i genomsnitt 35 procent i länet och 36 procent i riket. Pappadagar och kontaktdagar ingår inte i de redovisade dagarna. Tillfällig föräldrapenning kan betalas ut till förälder som behöver avstå från förvärvsarbete för att vårda barn under 12 år (i vissa fall 16 år) till följd av sjukdom eller smitta hos barnet eller barnets ordinarie vårdnadshavare. Från år 1995 kan en förälder överlåta sin rätt till föräldrapenning för vård av sjukt barn till annan försäkrad som då i förälderns ställe måste avstå från förvärvsarbete för att kunna få någon ersättning. 76

79 Brott Foto: Colourbox Årtal att uppmärksamma 1864 Mannen förlorar rätten att aga sin hustru Lag om legal abort All kvinnomisshandel på enskild plats faller under allmänt åtal Förbud mot pornograþ ska föreställningar på offentlig plats Lag om våld mot kvinnor. Ändring i brottsbalken. Lag med förbud mot könsstympning av kvinnor. Jämställdhetslagen skärps avseende sexuella trakasserier Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster Nationellt råd för kvinnofrid inrättas Lag mot människohandel för sexuella ändamål Kommitté för att följa upp och utvärdera Kvinnofridspropositionens myndighetsuppdrag ur ett könsmaktsperspektiv Männen i Piteå samlas för manifestation mot kvinnovåldet. Lagen mot människohandel utvidgas att även omfatta människohandel för tvångsarbete, organhandel m m. Lagen omfattar även icke gränsöverskridande människohandel.

80 BROTT Polisanmälda misshandelsbrott Index 1988= Misshandel mot kvinna (BD) Misshandel mot kvinna (S) Misstänkta för misshandelsbrott 2008 Misshandel mot man (BD) Misshandel mot man (S) Antalet anmälda misshandelsbrott mot kvinnor år 1988 var 408 i Norrbottens län och i hela riket. Anmälda misshandelsbrott mot män var samma år 587 i länet och i riket. Dessa tal har i diagrammet fått indexvärdet 100. År 2008 har misshandel av kvinnor i länet index 167 och 192 i riket, dvs ökningen är 67 respektive 92 procent. Misshandel av män har år 2008 index 189 i länet och 186 i riket, dvs ökningen från år 1988 är 89 respektive 86 procent. Norrbottens län Hela riket Antal därav (%) Antal därav (%) misstänkta kvinnor män misstänkta kvinnor män All misshandel ,0 85, ,4 86,6 därav mot barn 57 24,6 75, ,4 79,6 mot kvinna ,5 76, ,4 84,6 mot man 208 7,7 92, ,2 91,8 78

81 BROTT Polisanmälda misshandelsbrott efter offrets kön 2008 Norrbottens län Antal brott mot kvinnor 680 Antal brott mot män % 12% 25% 34% 59% 17% 19% 22% Hela riket Antal brott mot kvinnor Antal brott mot män % 18% 59% 11% 15% 15% 20% 47% Utomhus av obekant Inomhus av obekant Utomhus av bekant Inomhus av bekant Vid misshandelsbrott är det vanligare i Norrbottens län än riksgenomsnittet att offer och gärningsman känner varandra. Det gäller både om offret är kvinna eller man. När det gäller misshandel riktad mot kvinnor i länet var 76 procent av de misstänkta förövarna män. Vid misshandel mot män var 92 procent av de misstänkta män. 79

82 BROTT Brottsmisstänkta kvinnor och män 2008 Brottstyp Miss- Könsfördelning tänkta Länet Riket i länet kvinnor män kvinnor män Brott mot Brottsbalken ,9 79,1 23,9 76,1 därav Brott mot liv och hälsa ,7 85,3 13,2 86,8 Brott mot frihet och frid ,7 85,3 14,7 85,3 Ärekränkningsbrott 37 37,8 62,2 33,2 66,8 Sexualbrott 48 0,0 100,0 1,6 98,4 Brott mot familj ,0 20,0 59,1 40,9 Stöld, rån m.m ,9 74,1 31,9 68,1 Bedrägeri, m.m ,6 79,4 21,7 78,3 Förskingring, m.m ,3 66,7 23,0 77,0 Brott mot borgenärer m.m ,5 88,5 11,4 88,6 Skadegörelsebrott ,4 89,6 9,9 90,1 Allmänfarliga brott 21 9,5 90,5 22,6 77,4 Förfalskningsbrott 23 30,4 69,6 23,3 76,7 Mened, falskt åtal m.m ,3 43,8 47,9 52,1 Brott mot staten ,0 91,0 13,7 86,3 Andra lagbrott, därav TraÞ kbrottslagen ,5 88,5 10,5 89,5 Narkotikastrafß agen ,6 82,4 14,7 85,3 Brott mot övriga specialstraffrättsliga författningar 336 6,3 93,8 11,0 89,0 Samtliga brott ,7 82,3 20,4 79,6 1 ) hemfridsbrott, olaga hot, ofredande, m.m. 2 ) egenmäktighet med barn, förvanskande av familjeställning, m.m. 3 ) brott mot allmän ordning, våld mot tjänsteman, m.m. 80

83 Läsanvisningar I boken förekommer vissa begrepp som här ges en kortare förklaring. Index. Vid indexberäkning ges det antal som gäller ett visst utgångs år (basår) värdet 100. Därefter beräknas de procentuella förändringarna i förhållande till detta år. Ett indexvärde på 120 betyder en uppgång med 20 procent sedan basåret. Ett index värde på 70 betyder en nedgång med 30 procent sedan basåret. Antal kvinnor per 100 män Här har en omräkning skett för respektive ämnesområde för att tydligare ge ett värde för kvinno- respektive mansdomi nans. Ett värde över 100 betyder fler kvinnor än män och ett värde under 100 betyder således fler män än kvinnor. Exempelvis innebär värdet 112 att det finns 12 procent fler kvinnor och värdet 88 att det finns 12 procent färre kvinnor. Beteckningar (BD) och (S) I ett flertal diagram har av utrymmesskäl beteckningen (BD) använts för Norrbottens län och beteckningen (S) använts för hela riket. Källor Statistiska Centralbyrån, SCB Arbetsförmedlingen Brottsförebyggande Rådet, BRÅ Skolverket Försäkringskassan Några internetadresser Diskrimineringsombudsmannen Ung Jämställdhet, råd och tips Kvinnofridsportalen, information om praktiskt arbete inom området våld mot kvinnor Länsstyrelsens kontaktperson: Doris Thornlund, e-post: [email protected] Länsstyrelsen i Norrbottens län Luleå Besöksadress: Stationsgatan 5 Telefon: , Telefax: e-post: [email protected]

84