Fritidsodling i Sverige, Västerbotten och södra Lappland

Fritidsodling i Sverige, Västerbotten och södra Lappland Av Lise-Lotte Björkman, 2013 Detta är en sammanställning av tillgänglig information om fritidsodling med relevans för denna förstudie om trädgårdar i Södra Lappland. Uppgifterna baserar sig på uppgifter som togs fram för utredningen om Fritidsodlingens omfattning i Sverige av Lise-Lotte Björkman och Fritidsodlingens Riksorganisation, FOR och utgavs som Rapport 2012:8, av institutionen för Landskap, Trädgård och Jordbruk vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, 2012. Här finns mer information om fritidsodling och källhänvisningar i sin helhet. Rapporten kan hämtas i via Fritidsodlingens Riksorganisations hemsida www.for.se Det har inte varit möjligt att utifrån tillgänglig avgiftsfri information få fram specifika uppgifter för kommuner i södra Lappland men på länsnivå för Västerbottens län. I södra Lappland i Västerbottens inlandskommuner, Dorotea, Vilhelmina, Åsele, Storuman, Lycksele, Norsjö, Malå och Sorsele bor ca 40 600 personer eller knappt 16 procent av länets hela befolkning på ungefär 259 500 personer. Vad är fritidsodling? Fritidsodling kan omfatta allt från odling på balkonger till extensiv skötsel av villaträdgården och intensiv självhushållsodling för eget bruk. Till fritidsodlingen räknas även odling av krukväxter inomhus. Spännvidden är således stor och fritidsodlingens många olika former svåra att avgränsa. Med fritidsodlings menas i huvudsak icke kommersiell odling av nytto- och prydnadsväxter utomhus på fritiden. Fritidsodling och privata trädgårdar är nära förknippade. Benämningarna trädgård och trädgårdsodling används parallellt med ungefär samma betydelse som fritidsodling. 1

Var odlar fritidsodlarna? Den viktigaste förutsättningen för fritids- och trädgårdsodling är tillgång på mark. Den vanligaste trädgårdstypen är vid det egna småhuset eller fritidshuset. På många orter kan man även arrendera olika slag av kolonilotter. Många odlar även på balkongen och de allra flesta har växter på fönsterbrädan. Totalt finns det drygt 2,6 miljoner möjliga trädgårdsenheter med en sammanlagd areal på 532 000 ha i Sverige. Den totala ytan lämpad för fritidsodling och trädgårdsaktivitet uppskattas till 323 000 hektar. Av den arealen finns drygt 210 000 hektar på landsbygden och knappt 110 000 ha i tätorterna. Tabell 1. Antal och areal av de viktigaste trädgårdsenheterna i Sverige omkring år 2010. Arealer i hektar, ha. Trädgårdsarealen är skattad till en bedömd andel av fastighetsytan. Ytan för en- och tvåbostadshus och småhus på jordbruksfastighet har godtyckligt minskats med en tredjedel, för rad- och kedjehus med hälften, för fritidshus med hälften och för kolonilotter med en tiondel. Odlingstyper Antal Fastighetsyta, ha Trädgårdareal, ha skattad En- och tvåbostadshus 1 385 000 258 500 173 000 Rad- och kedjehus 280 000 10 800 5 400 Småhus på jordbruksfastighet 245 000 73 500 49 500 Fritidshus 675 000 188 000 94 000 Kolonilotter 51 000 1 300 1 175 Summa 2 636 000 532 100 323 075 Källa: Fritidsodlingens omfattning i Sverige, Rapport 2012:8, SLU och där angivna källor Trädgårdsenheter och arealer i Västerbottens län Jämförelsevis har motsvarande siffror tagits fram för Västerbottens län, se tabell 2. Här finns över 92 000 trädgårdsenheter med en sammantagen trädgårdsareal på över 12 000 hektar, vilket är knappt 4 procent av hela landets trädgårdsareal tillgänglig för fritidsodlare. Tabell 2. Antal och areal av de viktigaste trädgårdsenheterna i Västerbotten omkring år 2010. Arealer i hektar, ha. Trädgårdsarealen är skattad till en bedömd andel av den totala fastighetsytan. Se Tabell 1. Odlingstyper Antal Fastighetsyta, ha Trädgårdareal, ha skattad En- och tvåbostadshus 41 920 9 200 6 100 Rad- och kedjehus 7 260 360 180 Småhus på jordbruksfastighet 13 210* 3 960 2 600 Fritidshus 29 400 7 250 3 600 Kolonilotter 700 14 13 Summa 92 490 20 784 12 493 Källa: Fritidsodlingens omfattning i Sverige, Rapport 2012:8, SLU och där angivna källor * enligt SCB:s databas, Fastighetstaxering, bebyggd lantbruksenhet typkod 120 år 2011. Tomtarealen för småhus på jordbruksfastighet satt till 3 000 m². 2

Kolonilotter De som inte bor med trädgård eller har tillgång till fritidshus kan ha möjlighet att odla på ett kolonilottsområde eller annan form av stadsodling. I utredningen om omfattningen av Sveriges fritidsodling framkom att det finns 51 000 kolonilotter med en areal av ungefär 1 300 ha i landet. (En markanvändningsundersökning från SCB år 2012 skattar arealen till hela 1 900 ha.) Alla landets kommuner hade möjlighet att svara på frågor om stadsodling. Endast sex av Västerbottens läns 15 kommunerna svarade varav tre uppgav att de har kolonilotter med och/eller utan stuga. Umeå svarade inte på förfrågan men enligt uppgifter på deras hemsida och från koloniträdgårdsförbundet har kommunen ca 356 kolonilotter varav 156 är stuglotter, den totala arealen är ungefär 7 ha, Skellefteå har ca 200 kolonilotter på skattad areal av ca 6 ha, Vilhelmina 15 odlingslotter på ca 0,6 ha och Åsele 20 odlingslotter på en areal av ca 0,14 ha enligt egen utsago. Även i Vännäs finns kolonilotter med en areal av 1,1 ha enligt SCB:s markanvändningsutredning 2012. Lycksele kommun uppger att de inte har några kolonilotter men likväl finns ett odlingslottsområde i Nydala, som benämns Lycksele koloniträdgård. På frågan vad kommunen tror om stadsodlingens fortsatta utveckling är Skellefteå försiktigt positiv. Även Vindeln tror på en viss efterfrågan på sikt. De andra som svarat tror inte på några större förändringar. I Bjurholm har en förstudie om behovet av kolonilotter gjorts. 3

Procent Trädgårdsarbete en vanlig fritidssysselsättning i Sverige Skälen till att ägna sin fritid åt odling och trädgårdsarbete varierar. Det som för många är lustfylld avkoppling kan för andra vara ett nödvändigt måste. Trädgårdsarbete är i de flesta fall förknippat med boendeform och tillgång till fritidshus. Att en majoritet (ca 58 procent) av befolkningen i Sverige bor i småhus öppnar inte bara möjligheter till trädgårdsarbete utan medför även någon form av ansvar för den egna utemiljön. Skillnader mellan olika regioner liksom olika grad av trädgårdsaktivitet inom olika befolkningsgrupper kan således till stor del kopplas till skillnader i boendet. En översiktlig bild av befolkningens trädgårdsaktivitet ges i Statistiska centralbyråns Undersökningar om levnadsförhållanden (ULF). Dessa undersökningar visar hur ofta olika grupper av invånare utför trädgårdsarbete och avspeglar hur vanligt förekommande fritidssysselsättningen trädgårdsarbete är och visar att trädgårdsarbete är den vanligaste sysselsättningen utomhus efter promenader. Trädgårdsarbete bland vuxna 16 84 år Från år 2006 07 finns de senaste uppgifterna om utfört trädgårdsarbete. Då var det lite drygt 71 procent eller ungefär fem miljoner människor i åldern 16 84 år som minst en gång under året sysslat med trädgårdsarbete. Av dessa är det ungefär 3,2 miljoner eller 45 procent av befolkningen i åldersgruppen som utfört trädgårdsarbete mer än tjugo gånger under året och 19 procent eller knappt 1,4 miljoner som utfört trädgårdsarbete mer än 60 gånger på ett år. Minst en gång Mer än 20 ggr Mer än 60 gånger 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 71,1 % 45,1 % 19 % Diagram 1. Andelen i befolkningen 16 84 år som utfört trädgårdsarbete åren 2006 07. Källa: SCB, Levnadsförhållanden rapport 118, Fritid, 2006-07 4

Trädgårdsaktiviteten fördelar sig ungefär lika mellan könen. Något större andel män utför trädgårdsarbete i de lägre intervallen medan kvinnorna är något mer aktiva i det övre intervallet med trädgårdsarbete mer än 60 gånger per år. Som komplement kan nämnas att i en undersökning som gjorts av tidningen Vi i villa 2007 uppger ungefär hälften att trädgårdsarbetet utförs tillsammans. I åldersintervallen mellan 35 och 74 år är andelen som någon gång under året sysslat med trädgårdsarbete högre än genomsnittet för hela åldersgruppen. Bland dem som trädgårdsarbetar ofta har även de äldsta, som är mellan 75 84 år, en högre aktivitet än genomsnittet. Det är de unga som i minst utsträckning sysslar med trädgårdsarbetet medan aktiviteten behålls på hög nivå upp i åldrarna. Se Diagram 1. Av de fem miljoner invånare i åldern 16 84 år som någon gång under året sysslat med trädgårdsskötsel är det ungefär 4,3 miljoner som kunnat göra det i anslutning till sitt boende i småhus. Cirka 700 000 invånare har således arbetat med trädgård någon annanstans än i villaträdgården. 5

Procent Trädgårdsarbete i Norr och i glesbygd Ur den senaste ULF undersökningen framgår hur trädgårdsarbetet fördelar sig på olika regioner i landet, som norra tätortsregioner respektive norra glesbygdsregioner samt glesbygdskommuner i landet. Se Diagram 2. 90 80 70 Minst en gång Mer än 20 ggr Mer än 60 gånger 71,1% 69,2% 77,6% 78,3% 60 50 40 45,1% 40,3% 51,1% 48,2% 30 20 10 19% 18,2% 22,7% 20,5% 0 Hela landet Norra tätbygden Norra glesbygden Glesbygdskommuner Diagram 2. Andelen i befolkningen 16 84 år som utfört trädgårdsarbete åren 2006 07 i dessa regioner. Källa: SCB, Levnadsförhållanden rapport 118, Fritid, 2006-07 De flesta av kommunerna i södra Lappland ingår i dessa regioner och uppgifterna ger en bild av hur det kan förhålla sig i dessa aktuella kommuner även om det är fler än dessa specifika kommuner i södra Lappland som ingår i underlaget. I de Norra tätbygdsregionerna är andelen som trädgårdsarbetar något lägre än riksgenomsnittet medan andelen i den norra glesbygdsregionen och i glesbygderna är högre än riksgenomsnittet. Att bo i den norra glesbygden eller i en glesbygdskommun innebär således en jämförelsevis hög trädgårdsaktivitet. Trädgårdsarbete länsvis Eftersom undersökningsmetodiken inom ULF-undersökningarna ändrats finns det för litet statistiskt underlag i den senaste undersökningen för att göra en indelning på länsnivå. Men i de äldre undersökningarna från åren 1996 99 får man en bild av hur fördelningen ser ut i de olika länen, se Tabell 3. I Hallands län var trädgårdsaktiviteten störst och hela 82 procent av befolkningen mellan 16 84 år hade någon gång under året sysslat med trädgårdsarbete. Här är även andelen som ofta ägnar sig åt trädgårdsarbete högst, nästan 58 procent. Noterbart är att andelen av befolkningen som trädgårdsarbetar inte skiljer sig mellan södra och norra Sverige, däremot är ofta utfört trädgårdsarbete vanligare söderut. 6

Rimligtvis ligger skillnader i boende, klimat och längd på trädgårdssäsongen bakom de regionala skillnaderna ifråga om trädgårdsarbete. I tabellen har medtagits en kvot mellan andelen av den vuxna befolkningen som någon gång trädgårdsarbetat och andelen av den vuxna befolkningen i länen som bor i småhus. En kvot nära ett betyder ungefär lika stor andel trädgårdsarbetande och småhusboende. Större kvot tyder på att trädgårdsarbetet skett även på andra ställen än vid småhusboendet. Att ingen kvot är lägre än 0,9 talar för det nära sambandet mellan småhusboende och trädgårdsarbete. Tabell 3. Andel i befolkningen 16 84 år som trädgårdsarbetat under åren 1996 1999 efter län. Procent. Beträffande den beräknade kvoten se kommentar i texten. Sysslat med Sysslat med Totalt antal i Kvot mellan andel trädgårdsarbete trädgårdsarbete befolkn. som som trädg.arbetat Län minst 1 gång per år mer än 20 gånger per år trädgårdsarbetat minst 1 gång/år och skattad andel småhusboende Stockholms 64,1 31,8 862 067 2,0 Uppsala 74,9 44,2 159 544 1,3 Södermanlands 71,0 43,0 135 306 1,3 Östergötlands 77,5 49,8 249 528 1,4 Jönköpings 77,3 49,7 194 942 1,1 Kronobergs 77,1 50,6 107 568 0,9 Kalmar 79,5 50,4 143 801 1,0 Gotlands 78,7 45,9 34 755 0,9 Blekinge 76,6 51,2 87 887 1,0 Skåne 70,8 46,1 596 254 1,2 Hallands 83,2 57,6 172 420 1,0 Västra Götalands 72,6 42,3 814 510 1,2 Värmlands 77,8 48,7 164 535 1,1 Örebro 73,1 44,7 69 841 1,2 Västmanlands 74,0 43,7 146 391 1,3 Dalarnas 75,0 46,2 161 900 1,0 Gävleborgs 74,6 44,1 169 568 1,1 Västernorrlands 79,2 38,5 162 198 1,1 Jämtlands 78,4 32,1 86 377 1,1 Västerbottens 79,9 42,6 172 006 1,1 Norrbottens 74,8 34,9 141 455 1,1 Samtliga län 72,8 42,5 4 925 087 1,3 Källa: SCB ULF-undersökningen 1996 1999, specialbearbetning. Trädgårdsarbete i Västerbottens län Utifrån dessa något äldre siffror utförs trädgårdsarbete i Västerbottens län procentuellt sätt av flera jämfört med riksgenomsnittet, 79.9 procent jämfört med 72,8 procent. Om man jämför andelen som ofta utfört trädgårdsarbete ligger andelen så gott som lika med riksgenomsnittet, 42,6 jämfört med 42,5 procent. Det är omkring 172 000 personer mellan 16-84 år som årligen utför trädgårdsarbete i Västerbottens län. Arbetet utförs i huvudsak vid småhuset där man bor. 7

Procent Uttalat intresse för trädgård i Sverige Dessa ULF-undersökningar om utfört trädgårdsarbete berättar inget om hur intresserade utövarna är av vad de gör eller hur mycket tid de totalt har ägnat åt trädgårdsarbete. Att ofta utföra trädgårdsarbete kan vara ett tecken på stort trädgårdsintresse men även att arbetsinsatsen anses nödvändig. Opinionsundersökningsföretaget TNS-Sifo har i sina undersökningar, benämnda Orvesto konsument, haft med frågor om vårt intresse för trädgårdsarbete. Varje undersökning baseras på intervjuer av ca 15 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 15 79 år och är en bra värdemätare på hur intresserade vi är av trädgård. Sifo har ställt resultat från en så kallad profilanalys från år 2011 till förfogande. Denna undersökning visar att knappt 42 procent eller lite drygt 3 miljoner invånare mellan 15 79 år är ganska eller mycket intresserade av trädgårdsarbete. Det är flest kvinnor, nästan 50 procent eller 1,8 miljoner av dessa som är intresserade av trädgårdsarbetet och nästan 34 procent eller 1,2 miljoner män som har samma intresse. Intresset stiger med åldern och i åldersgrupperna över 40 år ligger det över genomsnittet för att vara som högst mellan 70 79 år, med nästan 57 procent som uppger sig vara intresserade av trädgård. Bland de yngsta (15 24 år) är intresset lägst med knappt 15 procent. Av alla dem som bor i villa i denna undersökning (egen, hyrd eller jordbruksfastighet) är drygt 51 procent intresserade av trädgård medan 29 procent av dem som bor i lägenhet (hyres- eller bostadsrättslägenhet) uppger samma intresse. Mest intresserade av trädgårdsarbete är de som bor på jordbruksfastighet, där hela 55 procent är intresserade. 60 56,8 % 50 49,6 % 40 30 41,6 % 33,6 % 20 14,5 % 10 0 Alla Män Kvinnor 15-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 Diagram 3. Andelen intresserade av trädgårdsarbete i befolkningen 15 79 år. Källa: TNS-Sifo, Orvesto Konsument 2011:2. 8

Procent Trädgårdsintresse på länsnivå Intresset för trädgårdsarbete är som högst i Kalmar- och Gotlands län. Här är 51 procent av befolkningen i åldern 15 79 år intresserade. Lägst är intresset i Västerbottens län med 34 procent. Även i Norrbottens-, Stockholms- och Västernorrlands län är intresset under 40 procent. Övriga län ligger ungefär i spannet för riksgenomsnittet på 41,6 procent upp till drygt 47 procent. Se Diagram 4. 60 50 51 % 40 34,4 % 30 20 10 0 Diagram 4. Andelen intresserade av trädgårdsarbete i befolkningen 15 79 år, länsvis. Källa: TNS-Sifo, Orvesto Konsument 2011:2. Trädgårdsintresset i Västerbottens län Uttalat intresserade av trädgårdsarbete i Västerbottens län är alltså 34,4 procent av befolkningen mellan 15-79 år. Det är 70 000 personer. Varken ointresserad eller intresserade uppger sig 46,4 procent eller 95 000 personer vara. Uttalat ointresserade är 19,2 procent eller 39 000 personer i denna åldergrupp. Intresset för trädgårdsarbetet ligger lägst i landet i just Västerbottens län. Vad detta beror på kan man bara spekulera i men orsakerna lär vara flera. Naturligtvis inverkar odlingsförhållanden och ett kärvare klimat. Man har mer förlitat sig på vad naturen ger än den egna odlingen. Här finns utrymme och möjlighet för en ökning av trädgårdsintresset till riksgenomsnittet på 41,6 procent! 9

Fritidsodling i Västerbottens län enligt trädgårdsrådgivare Kerstin Fahlman Nord Kerstin Fahlman Nord har verkat som trädgårdsrådgivare i Västerbottens län i över 20 år och är engagerad av Fritidsodlingens Riksorganisation för att via telefon svara på trädgårdsfrågor från allmänheten. Hon har sin bas i Umeå. Såhär upplever och beskriver hon fritidsodlingen i Västerbottens län. Intresset för trädgård och fritidsodling upplever hon på ungefär samma nivå i Västerbottens län som i övriga landet. Hon uppskattar att ungefär 60 procent av länets befolkning ägnar sig åt någon form av trädgårdsarbete och inkluderas balkonger och växter på fönsterbrädan är siffran upp i 80 procent. Och intresset för trädgård ökar. Dock har själva trädgårdskunskaperna minskat. Den vanligaste fritidsodlaren är en något äldre kvinna, som ägnar sig åt detta antingen vid hemmet eller vid fritidshuset. Männen är färre. Ute på koloniområden märks en förändring där invandrare och yngre akademiker är ett vanligt inslag. Här är även barn delaktiga i högre utsträckning. Varför man odlar varierar. Det är allt från tradition till estetik, avkoppling och att man vet var maten är odlad. För många är det ett intresse men även ett måste för det har man alltid gjort. Unga villaägare (både man och kvinna) får ofta nytt intresse när de köper hus, både vad som gäller odling och trädgårdens utformning. När odling sker på villatomter och radhustomter är odlingsytan liten i förhållande till övrig yta. Odling i pallkragar är vanligt. När odling sker på kolonilotter är odlingsytan dominerande. Potatis, morötter, mangold, dill, olika kålväxter, mest broccoli och bär odlas. Kerstins uppfattning är att äldre män inte prioriterar ekologisk odling. Medan yngre personer och kvinnor gör det i större utsträckning. Självhushållning är inte det primära och förvaringsmöjligheterna ofta ett problem. Hon uppskattar att kanske fem procent av årsbehovet täcks av egen produktion, potatis eventuellt mer. Prydnadsväxterna är uppskattade i villa/radhusområdena. I framtiden kommer intresset för den ekologiska odling och utformningen av trädgårdar att öka mest, enligt Kerstin. Många vill ha en attraktivare utemiljö och möjlighet att odla om än på liten yta. För samhället och utövaren har fritidsodling en stor social och hälsofrämjande effekt och ger minskad sjukfrånvaro. Själva utövaren upplever tillfredställelse och stolthet och odlingskunskaperna ökar. Att kunna odla ger trygghet enligt Kerstin. 10