MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING MUNKFORS AVLOPPSRENINGSVERK Karlstad Uppdragsnummer 1335612 SWECO VIAK Kanikenäsbanken 10 Box 385, 651 09 Karlstad Telefon 054-14 17 00 Telefax 054-14 17 01 Uppdrag 1335612; clei

INNEHÅLL 1 Inledning 2 2 Inledning 2 2.1 Administrativa uppgifter 2 2.2 Bakgrund 2 2.3 Syfte med miljökonsekvensbeskrivningen 3 2.4 Avgränsning av MKB 3 2.5 Samråd 4 3 Beskrivning av nuvarande verksamhet 5 3.1 Allmän beskrivning 5 3.2 Dimensionering 5 3.3 Belastning på reningsverket 5 3.4 Lokalisering 6 3.5 Planer och skyddade områden 8 3.6 Processbeskrivning 8 3.7 Utsläpp av renat avloppsvatten 9 3.8 Bräddningar 11 3.9 Avfall och restprodukter 12 4 Alternativ 14 4.1 Huvudalternativet 14 4.2 Nollalternativet 14 4.3 Övriga alternativ 15 5 Miljökonsekvenser av huvudalternativet 16 5.1 Utsläpp till vatten 16 5.2 Påverkan på mark 17 5.3 Lukt 17 5.4 Transporter och buller 18 5.5 Landskapsbild 18 5.6 Kulturmiljö 18 5.7 Friluftsliv 19 5.8 Risker 19 6 Förslag till skyddsåtgärder 20 6.1 Skyddsåtgärder 20 6.2 Egenkontroll 20 7 Hushållning med naturresurser 20 7.1 Mark 20 7.2 Vatten 20 7.3 Råvaror 21 Uppdrag 1335612; clei

7.4 Energi 21 8 Miljömål och miljökvalitetsnormer 22 8.1 Miljömål 22 8.2 Miljökvalitetsnormer 22 Bilagor 1 Prottokoll samråd 2007-10-26 2 Kontrollprogram Uppdrag 1335612; clei

Sammanfattning Munkfors avloppsreningsverk (ARV) är beläget i och behandlar det kommunala avloppsvattnet från Munkfors samhälle. Tillståndsgiven anslutning är 4 500 pe (personekvivalenter). Kommunen har för avsikt att söka nytt tillstånd hos länsstyrelsen i Värmland för befintligt avloppsreningsverk då befintlig tillstånd ej grundar sig på miljöbalken. Munkfors ARV är väl etablerat på platsen och har inte föranlett några tillbud eller klagomål under senare år. De viktigaste miljöaspekterna kring avloppsreningsverket är luft främst lukt, yt- och grundvatten samt risk. Verksamheten medför ett visst utsläpp av förorenande ämnen till luft och vattendrag. Munkfors avloppsreningsverk har dock ett bra reningsresultat med avseende på utgående medelhalter av BOD 7 och totalfosfor. Med hänvisning till att omfattningen på utsläpp av renat avloppsvatten, lukt och buller, så bedöms verksamheten medföra en ringa belastning på miljön. 1 (22)

1Inledning 2Inledning 2.1Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare: Organisationsnummer: 212000-1801 Besöksadress: Smedsgatan 16 Postadress: Box 13, 684 21 Munkfors Telefonnummer: 0563-54 10 00 SNI-kod: 90.001-1 (ersätts 2008-01-01 med kod 90.10) Fastighetsbeteckning: Munkerud 2:325 Kontaktperson: Kjell Bengtsson 2.2Bakgrund Munkfors avloppsreningsverk (ARV) är beläget i och behandlar det kommunala avloppsvattnet från Munkfors samhälle. Avloppsreningsverket byggdes år 1968 och genomgick, år 1975, en omfattande ombyggnad. Verket dimensionerades ursprungligen för 5 500 pe. År 1995 ansökte kommunen om nytt tillstånd för verksamheten, och i detta skede dimensionerades verket ned till att gälla 4 500 pe. Kommunen har nu för avsikt att söka nytt tillstånd hos Länsstyrelsen i Värmland för befintligt avloppsreningsverk då befintlig tillstånd ej grundar sig på miljöbalken. 2 (22)

2.3Syfte med miljökonsekvensbeskrivningen Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekterna som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra på omgivningen och på människor. Beskrivningen ska visa hur verksamheten hushåller med mark, vatten, den fysiska miljön i övrigt, material, råvaror samt energi. Miljökonsekvensbeskrivningen skall också möjliggöra en samlad bedömning av effekter på människors hälsa och miljö. Denna miljökonsekvensbeskrivning har upprättats för att beskriva vilken påverkan en fortsatt drift av Munkfors avloppsreningsverk har. Miljökonsekvensbeskrivningen ingår som en del av tillståndsansökan för Munkfors avloppsreningsverk. 2.4Avgränsning av MKB Geografisk avgränsning I denna MKB redovisas bedömda konsekvenser för närområdet kring avloppsreningsverket i Munkfors samt recipienten Klarälven. Avgränsning i tid och osäkerheter i underlaget Denna MKB värderar påverkan på miljöaspekter för ca 10 år framåt. Efter denna tidsrymd ökar osäkerheten både när det gäller verksamhetens tekniska utformning och aktuella miljöaspekter. Slutsatser i denna MKB baseras på befintliga uppgifter i miljörapporter, tekniskt underlag och lämnade uppgifter från Munkfors kommun. Inga fältundersökningar har genomförts. Värdering av miljöaspekter De miljöaspekter som kan anses beröra verksamhet vid avloppsreningsanläggningar och därmed kan påverkas av planerade åtgärder, kommer att konsekvensbedömas i denna MKB. Värderingen av dessa miljöaspekter sker med utgångspunkt från yttranden och synpunkter under samrådsprocessen samt genom sammanställning av befintlig fakta och information. Värdering av identifierade miljöaspekter görs i tre klasser enligt nedan: 3 (22)

Stor påverkan: Måttlig påverkan: Ingen/ringa påverkan: Fortsatt drift av Munkfors avloppsreningsverk bedöms medföra konsekvenser med tydlig påverkan i form av störning av närboende eller på omgivande miljö. Fortsatt drift av Munkfors avloppsreningsverk bedöms i någon mån leda till positiv eller negativ påverkan i form av störning av närboende eller omgivande miljö. Fortsatt drift av Munkfors avloppsreningsverk bedöms inte leda till någon påverkan i form av störning av närboende eller omgivande miljö. 2.5Samråd Tidigt samråd med Länsstyrelsen samt Bygg- och miljöförvaltningen hölls på kommunhuset i Munkfors 2007-10-26. Samrådet inkluderade platsbesök på avloppsreningsverket. Protokoll från samrådet redovisas i bilaga 20. Eftersom verksamheten enligt bilaga 1 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar alltid skall anses medföra betydande miljöpåverkan, skall utökat samråd hållas. Utökat samråd kommer att utformas påföljande sätt: De särskilt berörda skall informeras brevledes och ges möjlighet att yttra sig. Efter platsbesök har lst bestämt vilka av de boende och verksamma inom området som anses vara särskilt berörda. Det skickas även separata brev till de enskilda och allmänna intressenter som bedöms vara berörda. Information om den förestående tillståndsansökan, att verksamheten bedöms medföra betydande miljöpåverkan annonseras i lokaltidningarna VF, NWT, samt Veckobladet. I annonsering framgår det vart man ska vända sig för ytterligare information, vart man skall vända sig för att lämna synpunkter, samt när synpunkter senast skall lämnas. 4 (22)

3Beskrivning av nuvarande verksamhet 3.1Allmän beskrivning I Munkfors avloppsreningsverk (ARV) behandlas idag det kommunala avloppsvattnet från tätorten Munkfors. Inom kort kommer även avloppsvatten från Mjönäs samhälle i Hagfors kommun att ledas till reningsverket. Utöver avloppsvatten belastas verket med externslam i form av brunnsslam samt externslam från reningsverket i Ransäter. Verksamheten har till syfte att åstadkomma rening av det uppkomna avloppsvattnet till en sådan nivå att störningar inte uppkommer i den recipient där det renade avloppsvattnet släpps ut. Vidare ska det avfall och de restprodukter som uppkommer i verksamheten behandlas på ett sådant sätt att den slutliga hanteringen ej ger upphov till miljöstörningar. Avloppsreningsverket är utfört för mekanisk, biologisk och kemisk rening. 3.2Dimensionering Avloppsreningsverket är dimensionerat för en belastning av 4500 pe. Övriga tekniska uppgifter om dimensionering redovisas i teknisk beskrivning, dat 2007-11-14. 3.3Belastning på reningsverket Under 2006 var anslutningen till Munkfors avloppsreningsverk cirka 3500 pe beräknad på inkommande BOD 7 -belastning. Folkmängden i var år 2006 3936 personer. Passerade avloppsvattenmängder genom Munkfors avloppsreningsverk under perioden 2001 till 2005 redovisas i tabell 1. Eftersom Munkfors avloppsreningsverk byggdes om under 2006/2007 finns inga representativa värden för flödesmätningen för år 2006. 5 (22)

Tabell 1. Medel, max- och min-flöden till verket under 2001-2005. Flöde 2001 2002 2003 2004 2005 Q tot (m 3 /år) 942470 914500 759500 851937 663368 Q medel (m 3 /d) 2979 2582 2078 2 328 1 812 Q max (m 3 /d) 8490 8640 7480 7 510 5 140 Q min (m 3 /d) 1170 1160 960 620 950 Variation i årsflöde beror till största delen på påverkan av ovidkommande vatten. Utöver avloppsvatten belastas verket med externslam i form av brunnsslam samt externslam från reningsverket i Ransäter. År 2005 inkom cirka 25 ton TS externslam. 3.4Lokalisering Avloppsreningsverket ligger placerad på fastigheten Munkerud 2:325 i Näset utanför Munkforssamhälle. Se figur 1. Reningsverket har funnits på denna plats sedan 1968. 6 (22)

Avloppsreningsverket Figur 1. Lokaliseringen av Munkfors avloppsreningsverk. Tillfartsvägen till verket går via Karlstadvägen och Åkervägen. Närmaste bostäder ligger norr respektive sydväst om verket. Avståndet från reningsverket till närmaste bostadsbebyggelse är ungefär 150 meter. Avståndet till närliggande väg (Lillängsvägen) är cirka 200 meter. I figur 2 anger den blå cirkeln runt reningsverket en radie på 300 meter och den lila cirkeln utgör en radie på 500 meter. 7 (22)

Munkfors reningsverk Recipienten Klarälven Figur 2. Munkfors tätort med reningsverk och recipient markerade. Cirklar med radie 300 meter och 500 meter från reningsverket är markerade. 3.5Planer och skyddade områden För området gäller kommunens översiktsplan. Nuvarande markanvändning står inte i konflikt med andra intressen. 3.6Processbeskrivning Avloppsvattnet rinner med självfall till inloppsdelen. Inloppsdelen inleds med en kammare. I denna finns möjlighet till nödbrädd. Avloppsvattnet lyfts sedan upp och in i verket. Det mekaniska steget består av två stycken galler, ett sandfång samt en försedimenteringsbassäng. Vid gallret finns en bräddmöjlighet. Renset tvättas, avvattnas och pressas till en Longofillstrumpa i ett sopkärl. Det finns möjlighet att förfälla efter sandfånget. Vattnet leds sedan vidare till försedimenteringsbassängen, som är försedd med plastkedjeskrapor med ytslamavdrag. Detta ytslam leds till en 8 (22)

slambassäng, varifrån det pumpas tillbaka till inloppsdelen. Vattnet förs sedan vidare till en biopumpstation där det pumpas upp till det biologiska steget. Den biologiska reningen med aktivt slam sker i 2 stycken seriekopplade bassänger med efterföljande sedimenteringsbassänger. Returslammet från slamfickorna i mellansedimenteringen pumpas tillbaka till den första luftningsbassängen. Ytavdraget från mellansedimenteringsbassängerna går till försedimenteringsbassängen. I mellansedimenteringsbassängerna används plastkedjeskrapor. Den kemiska reningen utförs genom förfällning eller simultanfällning. Det finns också möjlighet till efterfällning. Fällning sker med aluminiumklorid som fällningskemikalie. Verket avslutas med 2 stycken slutsedimenteringsbassänger. Efter sedimentering leds avloppsvattnet via en utloppsledning till Klarälven. Slam från slutsedimenteringsbassänger och överskottsslam från mellansedimenteringsbassängerna pumpas till försedimenteringsbassängens slamficka, där ett blandslam erhålls. Från slamfickan i försedimenteringen pumpas slammet till en förtjockare, klarfas dekanteras tillbaka till inloppsdelen. Slammet pumpas från gravimetrisk förtjockare till slamlager där omrörning sker för att ge ett homogent slam. För att förbättra slamavvattningen tillsätts polymer i samband med centrifugering av slammet. Avvattnat slam körs till Sunne avloppsreningsverk för vidare behandling. Vår och höst, under ca 1 månads tid, töms brunnsslam vid verket. Brunnsslammet töms i en mottagningsbrunn som är ansluten till snäckskruvens inloppsstation. Externslam från reningsverket i Ransäter kommer ca 5 ggr per år. Detta slam töms i förtjockningsbassängen via ett särskilt påfyllnadsrör. 3.7Utsläpp av renat avloppsvatten Det vid Munkfors avloppsverk behandlade avloppsvattnet leds ut till närmaste recipient som är Klarälven. Utsläppspunkten från avloppsreningsverket ligger i östlig riktning, se karta i figur 3 nedan. 9 (22)

Bräddutlopp Utloppsledning Figur 3. Utloppsledningens och bräddledningens sträckning från reningsverket till Klarälven. Utgående medel och maxhalter för BOD 7, COD Cr, P-tot och N-tot redovisas i tabell 2 Totala utsläppsmängder per år redovisas i tabell 3. Tabell 2. Utgående medel- och max-halter BOD 7, COD Cr, P-tot, N-tot. Parameter (mg/l) 2001 2002 2003 2004 2005 BOD 7 medel/ 4,6 4,2 4,8 4,6 3,88 max 12 16 11 6,9 7 COD Cr medel/ max 36 84 33 44 35 56 37 48 37 58 P-tot medel/ max 0,41 0,69 0,35 1,5 0,36 0,6 0,34 0,59 0,36 0,51 N-tot medel/ 11 13 15 14 18 max 18 21 24 19 25 10 (22)

Tabell 3. Utsläppta föroreningsmängder i ton/år under 2001-2005 (inklusive bräddningar). (ton/år) medel 2001 2002 2003 2004 2005 BOD 7 4,61 4,12 3,67 4,01 2,57 COD Cr 34,77 30,75 26,64 31,74 24,54 P-tot 0,39 0,33 0,27 0,29 0,24 N-tot 10,72 11,96 11,02 12,12 11,74 Reningsgraden på det renade vatten från Munkfors avloppsreningsverk uppgår till 90,8 % för totalfosfor och 95,8 % för BOD 7. (medelvärde för 2001-2005). 3.8Bräddningar I tabell 4 visas bräddningar från Munkfors reningsverk för år 2001-2005. För varje år redovisas total bräddad volym samt procent av totalt utgående avloppsvatten. Tabell 4. Bräddningar från Munkfors avloppsreningsverk 2001-2005. Bräddad mängd vatten % av utgående vatten (m 3 /år) 2001 1100 0,3 2002 2870 0,3 2003 200 0,03 2004 400 0,07 2005 200 0,03 Orsak till bräddning från Munkfors reningsverk är främst driftstörning. Flöden större än 4qdim bräddar före inloppspumpstationen och flöden större än 2qdim efter försedimenteringen. De två bräddflödena leds ihop i en uppsamlingsbrunns där bräddmätningen sker, varefter det leds ut till Klarälven, se figur 3. 11 (22)

Vad gäller bräddning från pumpstationerna sker en kontinuerlig registrering av antalet bräddningstillfällen och bräddningstillfällenas längd, varefter beräkning av bräddad vattenmängd sker. 3.9Avfall och restprodukter Avfall Avfallsprodukterna från verksamheten vid reningsverket utgörs av rens och sand. Renset tvättas och hämtas tillsammans med hushållsavfallet för transport till förbränning i avfallsförbränningspanna, för närvarande till Karlskoga enligt avtal med Karlskoga Energi AB. Sanden avvattnas och transporteras till deponi där det används som del av sluttäckningsmaterial. Övrigt avfall från verksamheten utgörs av en mindre mängd avfall i form av förpackningar, papper, skrot och motsvarande avfall, samt mindre mängder farligt avfall i form av spilloljor, kemikalierester m.m. Vart och ett av dessa avfallsslag lämnas var för sig till miljöriktigt omhändertagande. Slam Restprodukter från avloppsrening utgörs av renat avloppsvatten samt slam. Under åren 2001-2006 producerades i medeltal ca 183 ton slam per år under reningsprocessen i verket. Allt slam behandlas genom gravimetrisk förtjockare och centrifugering. Efter avvattning har slammet en TS-halt på 30-35 %. Det avvattnade slammet transporteras därefter till Sunne för vidare hantering. Analyser av slammet har visat på något förhöjda kadmiumhalter. Resultat från utförda slamanalyser redovisas i tabell 5. 12 (22)

Tabell 5. Provtagningsresultat för slam från Munkfors arv år 2001 2005. Parameter Medelvärde (mg/kg TS) Gränsvärde* (SNV AR 90:13) 2001 2002 2003 2004 2005 ph 5,8 6,2 6,3 5,9 6,3 TS (%) 31 30,4 30,4 33,7 30,3 N-tot 28000 30500 30500 25000 24500 P-tot 14000 16000 15500 12000 12500 NH 4-N 3850 5450 5000 4300 4900 Bly 29 26 26 21 19,3 100 Kadmium 2,5 1,85 2 2,2 1,43 2 Koppar 140 150 155 140 140 600 Krom 12 13 18 18 20 100 Kvicksilver 0,36 0,28 0,31 0,3 0,37 2,5 Nickel 6,6 11 150 15 9,9 50 Zink 620 450 510 450 550 800 Riktvärde Nonylfenol 1,5 3,5 3,9 1,1 2,55 50 PAH 0,49 1,7 0,45 0,55 1,25 3 PCB 0,057 0,082 0,039 0,046 0,0369 0,4 Toluen 6,6 6,8 4,3 6,1 5,45 5 * Gränsvärde för spridning på åkermark. 13 (22)

4Alternativ 4.1Huvudalternativet avser att ansöka om tillstånd för fortsatt verksamhet helt i enlighet med pågående verksamhet. Kommunen har planer på att ansluta avloppsvatten från Mjönäs samhälle i Hagfors kommun. Mjönäs avloppsreningsverk består endast av direktfällning med en sedimenteringsbassäng. Avloppsreningsverket har inget inloppsgaller eller annan rening. Ur miljösynpunkt är anslutningen till Munkfors reningsverk en betydlig förbättring. En eventuell tillkommande belastning från Mjönäs uppskattas till ca 200 pe, och ryms inom det dimensionerade antalet anslutna till avloppsreningsverket. Anslutning av Mjönäs medför därför inget behov av förändring av varken dimensionering eller process. Med ovanstående tillägg så överensstämmer huvudalternativet helt med nuvarande utformning och drift enligt kapitel 3. 4.2Nollalternativet I denna miljökonsekvensbeskrivning anses nollalternativet vara att inget nytt tillstånd söks, vilket innebär att gällande tillstånd löper ut och verksamheten vid Munkfors avloppsreningsverk avslutas. Eftersom behovet att omhänderta avloppsvattnet kvarstår behöver detta pumpas till närmaste befintliga avloppsanläggning. I det här fallet skulle det vara Sunne avloppsreningsverk, som ligger drygt 30 km från Munkfors tätort. Pumpning av avloppsvatten till Sunne avloppsreningsverk bedöms orimligt eftersom det krävs energi att pumpa avloppsvatten samt att långa ledningssträckor medför problem med svavelvätebildning m.m. Sunne avloppsreningsverk har inte heller tillräcklig kapacitet att ta emot Munkfors avloppsvatten, utan skulle då behöva byggas om för att kunna ta emot avloppsvatten från Munkfors. Sammantaget är det av ekonomiska skäl inte möjligt att lägga ned Munkfors 14 (22)

avloppsreningsverk och pumpa avloppsvatten från Munkfors till Sunne avloppsreningsverk. Eftersom nollalternativet bedöms vara orealistiskt kommer miljöaspekter av nollalternativet inte att konsekvensbedömas i denna MKB. 4.3Övriga alternativ Alternativa lokaliseringar avser att ansöka om fortsatt drift av en befintlig anläggning. Ny lokalisering bedöms inte aktuell så länge som verksamheten bedöms kunna bedrivas utan påtaglig risk för påverkan på omgivande mark och vatten eller olägenheter på människors hälsa. Någon alternativ lokalisering har med hänvisning till detta inte utretts. Inga synpunkter om alternativ lokalisering har framkommit under de samråd som har hållits. Alternativ utformning Utformningen av avloppsreningsverket vad avser process m.m. bedöms vara tillfredställande med avseende på såväl funktion som begränsad störning för omgivningen. Någon alternativ utformning har med hänvisning till detta inte tagits fram, då den nuvarande funktionen bedöms vara ändamålsenlig och uppfylla gällande krav. Inga synpunkter om alternativ utformning har framkommit under de samråd som har hållits. 15 (22)

5Miljökonsekvenser av huvudalternativet Konsekvensbedömning av alternativ kommer endast att omfatta verksamhet enligt huvudalternativet vilket innebär fortsatt drift med eventuellt tillskott av avloppsvatten från Mjönäs. Eftersom nollalternativet bedöms vara orealistiskt kommer miljöaspekter av nollalternativet inte att konsekvensbedömas. 5.1Utsläpp till vatten Provtagningarna på utgående vatten för åren 2001-2005 visar att medelvärdet för BOD 7 -resthalterna är mycket låga samt att medelhalten för fosforresthalterna är låg. Reningsgraden på det renade vattnet uppgår till ca 91% för totalfosfor och ca 96% för BOD 7. Fortsatt verksamhet vid avloppsreningsverket medför fortsatt utsläpp av renat avloppsvatten till Klarälven i enlighet med nuvarande halter. En eventuell ökad belastning på avloppsreningsverket genom anslutning av avloppsvatten från Mjönäs medför att utgående mängd föroreningar ökar med ca 6%. Framtida uppskattade utsläpp till Klarälven av föroreningar i renat avloppsvatten redovisas i tabell 6. Tabell 6. Sammanställning över framtida utsläpp till Klarälven från Munkfors avloppsreningsverk. Halter, flöden och bräddning har antagits motsvara medelvärde för åren 2001-2005. Parametrar Nuvarande belastning Inklusive Mjönäs Utgående halter Utgående mängder* Utgående halter Utgående mängder* (mg/l) (ton/år) (mg/l) (ton/år) BOD 7 4,4 3,8 oförändrat 4,0** COD Cr 36 30 oförändrat 32** P-tot 0,36 0,30 oförändrat 0,32** N-tot 14 12 oförändrat 13** * Inklusive bräddning. ** Ökat totalt utsläpp med 6%. 16 (22)

Mängd bräddat avloppsvatten har varierat från 200-1100 m 3 /år mellan åren 2001 och 2005. Trenden under denna tidsperiod är att mängd bräddat vatten minskar. Huruvida detta är en effekt av utförda saneringar av ledningsnätet eller beror på naturliga variationer i nederbörd etc. har inte bedömts. har tagit fram en åtgärdsplan för spill- och dagvattennätet inom kommunen som man arbetar efter. Klarälvens Vattenvårdsförbund låter utföra recipientkontroll i hela klarälvens avrinningsområde. Undersökningarna är utförda enligt kontrollprogram som gäller sedan 1 januari 2001, som omfattar vattenkemi, växtplankton och bottenfauna. Påverkan på Klarälvens vattenkvalitet orsakat av utsläpp av renat avloppsvatten från avloppsreningsverket bedöms vara ringa. 5.2Påverkan på mark Den fortsatta verksamheten kommer inte att ta ny mark i anspråk. Vidare kommer verksamheten inte att förorena mark under normala driftförutsättningar. Inga kända markföroreningar förekommer i närheten av Munkfors avloppsreningsverk. Verksamhetens påverkan på mark bedöms vara obefintlig. 5.3Lukt Munkfors avloppsreningsverk är inbyggt vilket minskar luktpåverkan för omgivningen, även om viss uppkomst av lukt från avloppsreningsverk är ofrånkomligt. Störst risk för luktolägenheter uppkommer vid lastning och avlastning av slam samt vid eventuella driftstörningar. Närmaste bostadsbebyggelse ligger ca 150 meter från avloppsreningsverket. Det finns här inte någon förhärskande vindriktning; dock kan sägas, att sydlig vindriktning är något vanligare än andra. Inga synpunkter om luktolägenheter har kommit till verksamhetsutövaren kännedom. Verket avses att drivas vidare på motsvarande sätt som idag vilket medför att luktpåverkan bedöms att fortsatt vara måttlig. 17 (22)

5.4Transporter och buller Infartsvägen till avloppsreningsverket löper från Karlstadvägen via Åkervägen fram till verket. Infartsvägen passerar inget tydligt bostadsområde, men delar tillfart med bostäder längs Kornvägen och Lillängsvägen. Transporter till och från verket samt interna transporter påverkar boendes närmiljö genom trafikbuller och luftföroreningar. Härutöver uppkommer visst buller från fläktar etc. Luftföroreningar från fordonstrafiken till och från verket bedöms vara ringa och skall framför allt ses som en global påverkan. Trafiken bedöms inte medföra att luftkvaliteten för närboende påverkas. Transporter till och från verket med tunga fordon bedöms uppgå till ca 250 st per år. Störning på omgivningen från buller bedöms vara ringa. 5.5Landskapsbild Ansökan avser fortsatt drift av befintlig anläggning som har funnit på platsen sedan 1968. Ingen ytterligare tillbyggnad planeras under överskådlig framtid. Nya processer, förändrad belastning samt förändrade krav kan medföra behov av utbyggnader som inte kan förutses eller bedömas i detta skede. Fortsatt verksamhet enligt ansökan medför inte att någon ny mark tas i anspråk eller att nuvarande byggnader kommer att få någon ny utformning. Landskapsbilden kommer att vara oförändrad. Den befintliga anläggningens påverkan på landskapsbilden bedöms vara obefintlig. 5.6Kulturmiljö Avloppsreningsverkets lokalisering står inte i konflikt med någon känd forn- eller kulturlämning enligt Riksantikvarieämbetets informationssystem om fornminnen (FMIS). Påverkan på kulturmiljön bedöms vara obefintlig. 18 (22)

5.7Friluftsliv I området närmast till avloppsreningsverket sker inga friluftsaktiviteter med undantag för aktiviteter kopplat till Klarälven. Viss påverkan kan ske för passerande båttrafik i form av luktstörningar. Ofrivilliga utsläpp av orenat avloppsvatten kan ge olägenheter för fritidsverksamheter såsom bad och fiske nedströms utsläppspunkten. Verksamheten är väl etablerad på platsen sedan 1960-talet och inga planer på att utnyttja området för annan aktivitet finns. Påverkan på kulturmiljön bedöms vara ringa. 5.8Risker Ofrivilligt utsläpp av orenat avloppsvatten Allvarliga störningar av driften vid anläggningen kan medföra att orenat avloppsvatten släpps ut till Klarälven. Ofrivilliga utsläpp kan förutom att påverka närmiljön i recipienten även orsaka smittspridning vid användning av ytvatten nedströms utsläppspunkten som dricksvatten eller för bad eller bevattning. Kemikalieutsläpp Marken kan förorenas vid läckage av olja eller kemikalier. Risken för kemikalieläckage föreligger främst vid maskinhaverier eller vid felaktig förvaring av processkemikalier. Trafikolyckor Olyckor med fordon med samröre till verksamheten vid avloppsreningsverket kan inträffa längs de vägar som används vid tilloch fråntransporter. Tillfartsvägen till verket används även för tillfart till bostäder längs Kornvägen och Lillängsvägen. Tillfartsvägen eller delar av vägen används även till vis del som promenadstråk av närboende. 19 (22)

6 Förslag till skyddsåtgärder 6.1 Skyddsåtgärder Munkfors avloppsreningsverk har under lång tid arbetat med skyddsåtgärder, med exempelvis kemikalietankar nedsänkta i tomma betongbassänger, god kontroll på provtagning på både inkommande och utgående avloppsvatten. Den nyss genomförda ombyggnationen har inneburit redan vidtagna förbättringar på exempelvis slamhanteringen. Externslammottagningen sker idag med slamsugbil som kopplar direkt till ett inloppsrör till inloppsbrunnen. Detta innebär ett slutet system med mindre pumpning än tidigare vilket är förbättring ur både lukt- och energisynpunkt. Slammet transporteras idag med lastväxlarflak som är större än de gamla slamcontainrarna, vilket innebär förbättring ur både buller-, lukt- och energisynpunkt, genom minskat antal transporter. 6.2 Egenkontroll Kommunen har upprättat ett kontrollprogram för Munkfors avloppsreningsverk tillsammans med den lokala tillsynsmyndigheten, se bilaga 2. 7Hushållning med naturresurser 7.1Mark Nuvarande reningsverksområde upptar en yta av 3,9 ha. Området är inte intressant för etableringar av andra verksamheter med hänsyn till det befintliga reningsverket som funnits på platsen sedan 1968. Den fortsatta verksamheten tar ingen ny mark i anspråk. 7.2Vatten Renvattenförbrukningen i verket beräknas uppgå till 4500 m 3 under år 2007. Vattnet används i första hand i processen i avloppsreningsverket: till renstvätt och till renspolning. Vatten används även i personalutrymmen. 20 (22)

7.3Råvaror De råvaror som främst hanteras vid avloppsreningsverket är processkemikalier, pellets för uppvärmning samt eventuella material för om-, till- och nybyggnation. I syfte att minimera förbrukning av kemikalier, energi m.m. sker kontinuerlig driftoptimering av reningsprocessen. Under åren 2001 2006 har i genomsnitt förbrukats 68 g fällningskemikalie per kubikmeter renat avloppsvatten. För år 2007 pekar förbrukningen mot 63 g/m3. När det gäller polymer, så är medelförbrukningen för åren 2001 2006 3,1 kg per ton slamts. Ungefär detsamma beräknas för år 2007. Tabell 7. Förbrukade mängder kemikalier och smörjfett, under 2001-2005. (ton/år) 2001 2002 2003 2004 2005 Ekoflock 55 55 55 55 50 Polymer 0,55 0,55 0,55 0,55 0,6 Smörjfett 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 7.4Energi I den nyss gjorda ombyggnationen har man minimerat förbrukning av kemikalier, energi m.m. Ombyggnationen innebar att man tilläggsisolerade väggar och tak. Bytte ut all belysningsarmatur som även är försedda med rörelsedetektorer. Värmepump och pelletspanna installerades, optimering av ventilation etc. Förändringarna med avseende på utrustning, process m.m. utfördes med utgångspunkt att uppnå bästa möjliga teknik med hänsyn till energiförbrukning, ekonomi och teknik. Då verket nyss är ombyggt har inte någon ny driftkostnad för avloppsreningsverket kunna upprättats, med avseende på elförbrukning, pelletsåtgång etc. 21 (22)

8Miljömål och miljökvalitetsnormer 8.1Miljömål Nationella miljömål som berörs av verksamheten är i första hand Ingen övergödning. Härutöver berörs Levande sjöar och vattendrag samt Ett rikt växt- och djurliv i olika delar. Det nationella målet ingen övergödning har brutits ned till regionala miljömål för Värmlands län. Se tabell 8. Tabell 8. De regionala miljömål som direkt berörs av verksamheten. Nationellt mål Regionaliserat mål Kommentar Ingen övergödning Fram till år 2010 skall de vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet i Värmlands län ha minskat i förhållande till 1995 års nivå, då utsläppen var ca 144 ton. Munkfors avloppsreningsverk uppvisar en reningsgrad på ca 90 % för totalfosfor (medelvärde för år 2001-2005). Senast år 2010 skall de vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet i Värmlands län (exklusive deposition) minskat med minst 10% (420 ton) från 1995 års nivå, från 3720 ton till som mest 3300 ton. Munkfors avloppsreningsverk uppvisar idag en reningsgrad på ca 38 % för totalkväve (medelvärde för år 2001-2005). 8.2Miljökvalitetsnormer Verksamheten medför ett visst utsläpp av förorenande ämnen till luft från fordon vid transporter. Detta berör i någon mån miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Med hänvisning till att omfattningen på dessa transporter - och därmed utsläppet till luft av berörda ämnen är ringa - så bedöms verksamheten inte medföra risk för att miljökvalitetsnormer överskrids. 22 (22)

Bilaga 1 PROTOKOLL 2007-10-26 Munkfors avr, tillståndsansökan Plats Kommunhuset i Munkfors Närvarande Kjell Bengtsson Per-Arne Olsson Tomas Ivansson Marlene Jansson Magnus Aronsson Bygg- och Miljöförvaltningen Munkfors/Forshaga kommun Lst i Värmlands län SWECO VIAK AB Delges Närvarande Tidigt samråd med Länsstyrelsen inför tillståndsansökan för fortsatt verksamhet enligt miljöbalken Presentation Dagen startades på avloppsreningsverket med en genomgång av reningsprocessen, belastningar och reningsresultat. I sammanträdesrummet fortsatte Magnus Aronsson, SWECO VIAK AB, att prata om vad Miljöbalken kräver samt om processen att söka tillstånd. Betydande miljöpåverkan Marlene Jansson lst, meddelade att verksamheten enligt bilaga 1 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar alltid anses medföra betydande miljöpåverkan. Detta innebär att utökat samråd krävs. Tillståndsansökan Dimensionering: Kommunen kommer i tillståndsansökan söka tillstånd på samma dimensionering som tidigare. pr01s 1999-09-20 SWECO VIAK VATTEN & MILJÖ Kanikenäsbanken 10 Box 385, 651 09 Karlstad Telefon 054-14 17 00 Telefax 054-14 17 01 Magnus Aronsson Telefon direkt 054-14 17 37 Mobil 070-530 00 57 magnus.aronsson@sweco.se p:\1344\1335612\04protokoll\bilaga 1-071026.doc SWECO VIAK AB Org.nr 556346-0327, säte Stockholm Ingår i SWECO-koncernen www.sweco.se 1 (3)

Kommunen har planer på att ansluta avloppsvatten från Mjönäs samhälle i Hagfors kommun till avloppsreningsverket i Munkfors. Den ytterligare föroreningsbelastning som detta innebär rymmer väl inom det dimensionerande antalet anslutna till avloppsreningsverket på 4500 pe. Samråd: Inför kommande samråd ska kommunen/konsulten ta fram utkast till MKB, som ska användas som underlag till samrådet. Länsstyrelsen skall få möjlighet att ta del av och vid behov lämna synpunkter på utkastet innan samråd sker. De särskilt berörda skall informeras brevledes och ges möjlighet att yttra sig. Efter platsbesök bestämde lst vilka av de boende och verksamma inom ett avstånd av ca 300m från anläggningen som anses vara särskilt berörda. Det bör även skickas ut separata brev till de enskilda och allmänna intressenter som bedöms vara berörda, se bifogad sändlista på de intressenter som anses särskilt berörda. Information om den förestående tillståndsansökan, att verksamheten bedöms medföra betydande miljöpåverkan annonseras i lokaltidningarna VF, NWT, samt Veckobladet. I annonsering ska det stå vart de ska vända sig för ytterligare information. I materialet som redovisas för tillståndsansökan, skall ingå information om vart man kan vända sig för att lämna synpunkter, när synpunkter senast skall lämnas, samt vart man skall vända sig för att få mer information. Handläggning: SWECO VIAK AB har haft ett möte med lst i Värmland, 070917, inför kommande tillståndsansökningar, där man kom fram till följande punkter, som verksamhetsutövaren ska redovisa i tillståndsansökan. En fungerande egenkontroll/miljöledningssystem. En översiktlig sanreingsplan av ledningsnätet. En redovisning av ledningsplan. Ansökan ska skickas till lst, i form av 6 st pärmar samt 1 st CDskiva. pr01s 1999-09-20 PROTOKOLL 2007-10-26 Munkfors avr, tillståndsansökan 2 (3) p:\1344\1335612\04protokoll\bilaga 1-071026.doc

MKB: Länsstyrelsen tydliggjorde viktiga delar i MKB-dokumentet. Munkfors bör med ett visst intervall uppdatera sin saneringsplan. Ledningsnätet saneras löpande. Kommunen investerar 2,6 miljoner i sanering varje år, exklusive åtgärder för läckor etc som går på annan budget. Gjorda arbeten på ledningsnätet redovisas i miljörapporten som lämnas till tillsynsmyndighet. gör en komplettering av saneringsplanen med vad som är gjort sedan saneringsplanen upprättades år 2000. Detta ska bifogas tillståndsansökan. Kontrollprogram ska bifogas tillståndsansökan. Övrigt Tillståndet för slamhanteringen är från år 2000, vilket innebär att inte behöver nytt tillstånd för slamhanteringen då den är grundad på miljöbalken. vill ändå få med slammet i denna tillståndsansökan, då denna delvis har ändrats och för att man ska få ett tillstånd för hela verksamheten. I tillståndet kommer krav på utgående halter av fosfor att ställas. Krav på utgående halter av BOD finns som lagkrav, vilket innebär att hänvisning till lagparagraf kommer att skrivas i tillståndet, under särskilda upplysningar. Förslag på sändlista till särskilt berörda bifogas protokollet. Kommunen planerar att lakvatten från Munkfors deponi ska omhändertas lokalt vid deponin. Detta innebär att lakvattnet då inte kommer att behandlas vid Munkfors avloppsreningsverk. Vid protokollet pr01s 1999-09-20 Magnus Aronsson PROTOKOLL 2007-10-26 Munkfors avr, tillståndsansökan 3 (3) p:\1344\1335612\04protokoll\bilaga 1-071026.doc

1 1 AVLOPPSRENINGSVERKET I MUNKFORS Bilaga 2 PROGRAM FÖR KONTROLL AV UTSLÄPP Upprättat av s Tekniska avdelning i samarbete med Miljö-och hälsoskyddskontoret Antaget 1999-02-01

2 2 Innehållsförteckning Avloppsreningsverket i Munkfors Program för kontroll av utsläpp Sid 1. Programmets syfte 3 2. Administrativa uppgifter 3 3. Orientering 3 4. Dimensionering 3 5. Tillstånd 4 6. Kontrollprogrammets giltighet 4 7. Verksamhetsbeskrivning 4 7.1 Verksamhet 4 7.2 Vattenvårdsfrågor 4 7.3 Avfallsfrågor 4 8. Recipientprovtagning 5 9. Kontroll i avloppsreningsverk 5 10. Flödesmätning 5 11. Provtagning 5 11.1 Provtagning för behandlat avloppsvatten 6 11.2 Provtagning för bräddat avloppsvatten 6 11.3 Intern driftkontroll i verket avseende vissa parametrar 6 11.4 Provtagning på avvattnat slam 7 11.5 Utsläpp från avloppsledningsnät 7 12. Dokumentation 7 13. Rapportering 8

3 3 Avloppsreningsverket i Munkfors Program för kontroll av utsläpp. 1998-11-10 1. Programmets syfte Syftet med programmet är att kontrollera, att de utsläppsvillkor, som är angivna i tillstånd för avloppsreningsverket, följs. 2. Administrativa uppgifter Platsnamn: Avloppsreningsverket i Munkfors Fastighetsbeteckning: Munkerud 2:325 Platsnummer: 62001 Huvudman: Box 13, 684 21 MUNKFORS Kontaktperson: Per-Arne Olsson Telefon 0563-541000 MF-punkt: 92.01.02 i bilaga till miljöskyddsförordningen (SFS 1989:364) Tillsynsmyndighet: Miljö- och hälsoskyddsnämnden i 3. Orientering Avloppsreningsverket i Munkfors byggdes ursprungligen för mekanisk rening. Verket byggdes om dels åren 1974-1975 för reningsprocess med mekanisk, biologisk och kemisk rening, dels 1995-1996, varefter kemisk förfällning med polyaluminiumklorid infördes. 4. Dimensionering Anslutning: 4500 pe Medeldygnstillrinning: 1870 m 3 /dygn q dim : 108 m 3 /tim BOD 7 : 315 kg/dygn Totalfosfor: 14 kg/dygn Totalkväve: 54 kg/dygn

4 4 5. Tillstånd Länsstyrelsen har 1995-10-13 meddelat tillstånd enligt miljöskyddslagen att släppa ut avloppsvatten till Klarälven från Munkfors tätort och därtill hörande avloppsreningsverk och därvid givit följande utsläppsvillkor: Gränsvärden: BOD 7 max 15 mg/l som medelvärde för kalenderår P-tot: max 0,5 mg/l som medelvärde för kalenderår Riktvärden: BOD 7 : max 15 mg/l som kvartalsmedelvärde P tot: max 0,5 mg/l som kvartalsmedelvärde 6. Kontrollprogrammets giltighet Senaste kontrollprogram antaget i beslut av länsstyrelsen 1992-03-24. Vid tillståndsbeslut för Avloppsreningsverket i Munkfors 1995-10-13 har länsstyrelsen föreskrivit, att nytt kontrollprogram för utsläpp till Klarälven skall föreläggas tillsynsmyndigheten för godkännande. 7. Verksamhetsbeskrivning 7.1 Verksamhet Rening av avloppsvatten från det kommunala spillvattennätet i Munkfors. 7.2 Vattenvårdsfrågor Klarälven är recipient. Provtagningar i recipienten har samordnats med Klarälvens Vattenvårdsförbunds vattendragskontroll i Klarälven med provtagning och redovisning av Vattenvårdsförbundet. Bräddning av obehandlat avloppsvatten sker automatiskt, när tillrinningen till avloppsreningsverket överstiger ca 400 m 3 /tim. Vatten kan också bräddas medvetet efter grovavskiljning eller försedimenteringsbassäng (där även fällning av kemslam sker), när arbeten skall utföras, som kräver tömning av bassänger. Vid bräddning sker tidsproportionell provtagning i den ordinarie provtagaren för inkommande avloppsvatten, där ett delprov tas ut var tionde minut under tiden för bräddningen. 7.3 Avfallsfrågor Avvattnat slam transporteras i container till kommunens avfallsupplag i Mossängen och används till släntbeklädnad till viss del; det mesta deponeras.

5 5 Likaså transporteras rens från grovavskiljningen i container till avfallsupplaget för deponering, vilket också sker med sanden från sandfånget. Spillolja från pumpbyten samt en ringa mängd farligt avfall lämnas också till avfallsupplaget för mellanlagring. 8. Recipientprovtagning Samordningen med Klarälvens vattenvårdsförbund behålls även fortsättningsvis, vilket innebär, att förbundet svarar för recipientprovtagningen och redovisning av analysresultat. 9. Kontroll i avloppsreningsverk Kontroll skall ske i enlighet med Kungörelse om ändring i kungörelse (SNFS 1990:14) med föreskrifter om kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggning för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse; (SNFS 1993:9 MS:64) beslutad den 20 september 1993 samt med Statens naturvårdsverks föreskrifter om ändring i kungörelsen (SNFS 1994:7) med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse; beslutad den 21 september 1998. 10. Flödesmätning a) Behandlat utgående avloppsvatten: b) Bräddat avloppsvatten före grovavskiljning samt efter försedimentering i verket: Kontinuerlig mätning och registrering av flöde kopplad till flödesproportionell provtagning. Mätning görs på inkommande vatten. Bestämning av bräddningsfrekvens och bräddad volym per bräddningstillfälle med hjälp av kontinuerlig mätning och registrering. Mätning görs i särskilt anordnad nedstigningsbrunn, dit allt bräddat vatten leds. Ingen flödesmätning görs alltså på utgående vatten, men eftersom bräddning inne i verket endast sker genom medveten åtgärd vid reparation, så är inkommande och utgående mängd nästan alltid densamma.

6 6 11. Provtagning Provtagningsfrekvens och analysomfattning enligt kolumn 2001-10000 pe. 11.1 Provtagning för behandlat avloppsvatten ( 5 Tabell 1 ) Flödesproportionell provtagning i provtagare, för inkommande avloppsvatten placerad i vattenränna efter grovavskiljning och för utgående vatten i ledning dirkt efter slutsteg. Analyser skall utföras vid ackrediterat laboratorium. Inkommande Utgående COD Cr 1 dygnsprov/månad 2 dygnsprov/månad BOD 7 P-tot N-tot 11.2 Provtagning av bräddat avloppsvatten ( 5 Tabell 2 ) Vid bräddning sker tidsproportionell provtagning i den ordinarie provtagaren för inkommande avloppsvatten, där ett delprov tas ut var tionde minut under tiden för bräddningen. Denna procedur tar, under tiden bräddning sker, över från eventuellt pågående ordinarie provtagning. Prov sänds in för analys, om bräddningen har så lång varaktighet, att den uttagna provvattenmängden räcker till för att fylla provflaskorna, d.v.s. bräddningen skall ha en varaktighet av cirka ett halvt dygn. (Denna kursiverade mening är ej med i originalet.) Analyser skall utföras vid ackrediterat laboratorium. COD Cr 1 dygnsprov/vecka BOD 7 P-tot N-tot 11.3 Intern driftkontroll i verket avseende vissa parametrar Vissa analyser i tabellen nedan ingår i analyser under avsnittet Provtagning för behandlat avloppsvatten ( 5 Tabell 1). Inkommande Efter försed. Utgående Susp. ämnen 1 dygnsprov/månad - 2 dygnsprov/månad COD Cr - BOD 7 - P-tot 1 dygnsprov/månad N-tot - ph 1 dygnsprov/månad NH 4 -N + NO 3 -N 2 dygnsprov/år - 2 dygnsprov/år Analyserna av provtagning enligt denna tabell utförs av ackrediterat laboratorium. De dagliga driftsanalyserna utförs i driftlaboratoriet i avloppsreningsverket och finns närmare angivna i drift- och skötselinstruktionen.

7 7 11.4 Provtagning på avvattnat slam Vid provtagning på avvattnat slam skall innehållsdeklaration, provtagning och analysomfattning vara enligt Naturvårdsverkets allmänna råd 90:13 sidorna 39-43 och SNV Rapport 3829. Analyser skall utföras vid ackrediterat laboratorium. Provtagning och analys skall ske genom samlingsprov en gång per sex månader. 11.5 Utsläpp från avloppsledningsnät Utsläpp av avloppsvatten från avloppsledningsnätet kan sägas förekomma i de fall när bräddning sker i någon avloppspumpstation på grund av driftstopp eller på grund av högre flöde till pumpstationen, än vad den kan pumpa. I de fem största pumpstationerna sker registrering av bräddningarnas antal och tid för bräddningarna. För pumpstationen belägen invid bron på väg 62 över Klarälven, som pumpar över till Munkerudssidan, sker dessutom beräkning av bräddad mängd. 12. Dokumentation Dokumentationen ifråga om utsläppskontrollen är främst analysrapporter från laboratoriet, vilket sänder varje rapport till tillsynsmyndigheten likaväl som till driftpersonalen. Dessutom sker dokumentation i form av anteckningar om särskilda förhållanden vid provtagning m. m. i dagjournalen i avloppsreningsverket. Bräddningar i avloppsreningsverket journalförs i driftjournalen avseende antal, bräddtid och bräddad mängd. Bräddningar i avloppspumpstationer registreras i särskild bräddjournal, som förs av maskinisten. Journalföring av underhållsåtgärder och funktionskontroller (kalibreringar m.m.) sker i driftjournalen i verket.

8 8 13. Rapportering Följande parametrar skall redovisas i miljörapport till tillsynsmyndigheten senast den 31 mars varje påföljande år: För behandlat utgående avloppsvatten: dygn. För bräddat avloppsvatten i avloppsreningsverket: För avvattnat slam: För bräddat avloppsvatten från avloppsledningsnät: - Flöde, redovisat som årsmedelvärde i kubikmeter per - Flöde, redovisat som kubikmeter per år. - Halt av respektive kontrollparameter enligt kap. 11.1, redovisat som årsmedelvärde i mg/l. - Total utsläppsmängd av respektive kontrollparameter enligt ovan, redovisat som kg eller ton per år. - Antal bräddningar, som skett under året. - Vilken ev behandling, som det bräddade avloppsvattnet har genomgått. - Bräddad volym, redovisad som kubikmeter per år. - Halt av respektive kontrollparameter enligt kap. 11.2, redovisat som årsmedelvärde i mg/l. - Totalt utsläppt mängd av respektive kontrollparameter enligt ovan, redovisat som kg eller ton per år. - Avvattnad mängd per år. - TS-halt (årsmedelvärde). - Slamanvändning. - Analysresultat. - Antal bräddningar, som skett under året - Plats/platser, där bräddning skett - Bräddad mängd (där beräkning skett), redovisat som kubikmeter per år Munkfors 1998-12-15 Per-Arne Olsson