MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

TILLSTÅNDSANSÖKAN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK Karlstad Uppdragsnummer 2004-30

Innehåll 1 INLEDNING 5 1.1 Administrativa uppgifter 5 1.2 Bakgrund 5 1.3 Syfte med miljökonsekvensbeskrivningen 6 1.4 Avgränsning av 6 1.5 Samråd 7 2 BESKRIVNING AV NUVARANDE VERKSAMHET 7 2.1 Allmän beskrivning 7 2.2 Dimensionering 8 2.3 Belastning på reningsverket 8 2.4 Lokalisering 11 2.5 Planer och skyddade områden 12 2.6 Processbeskrivning 12 2.6.1 Mekanisk rening 12 2.6.2 Biologisk och kemisk rening 13 2.6.3 Filtrering poleringssteg 13 2.6.4 Slam- och rensbehandling 13 2.6.5 Biogasanläggning 13 2.7 Utsläpp av renat avloppsvatten 14 2.8 Bräddningar 15 2.9 Avfall och restprodukter 16 3 ALTERNATIV 18 3.1 Huvudalternativet 18 3.2 Nollalternativet 18 3.3 Övriga alternativ 18 4 MILJÖKONSEKVENSER AV HUVUDALTERNATIVET 19 Sidan 2 av 26

4.1 Utsläpp till vatten 19 4.2 Påverkan på mark 19 4.3 Lukt 19 4.4 Transporter och buller 20 4.5 Landskapsbild 20 4.6 Kulturmiljö 20 4.7 Friluftsliv 20 4.8 Risker 21 5 FÖRSLAG TILL SKYDDSÅTGÄRDER 21 5.1 Skyddsåtgärder 21 5.2 Egenkontroll 21 6 HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER 22 6.1 Mark 22 6.2 Vatten 22 6.3 Råvaror 22 6.4 Energi 22 7 MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER 23 7.1 Miljömål 23 7.1.1 Vatten och avlopp (VA) 23 7.1.2 Sektorns miljöåtgärder 23 7.1.3 Vatten och avlopp i samhällsplaneringen 23 7.1.4 Skydd av vattentillgångar 24 7.1.5 Ledningsnät och avloppsrening 24 7.1.6 Användning av energi 24 7.1.7 Övriga åtgärder som ar relevanta för VA-sektorn 25 7.2 Miljökvalitetsnormer 26 Bilagor 1 Protokoll samrådsmöte 1, dat 2012-01-26 2 Protokoll genomgång av Egenkontroll 3 Beslut om betydande miljöpåverkan, dat 2012-04-03 Sidan 3 av 26

Sammanfattning Bylandets avloppsreningsverk (ARV) är beläget i Smedjebackens kommun. Bylandets reningsverk tar emot avloppsvatten från Smedjebackens tätort, Lernbo, Gubbo/ Silfhyttan och Gladtjärn/ Rånäsberget. Tillståndsgiven anslutning är 16 400 pe (personekvivalenter). I detta ingår belastning från matavfallskvarnar och en viss industribelastning. (Smedjebacken Energi och Vatten) har för avsikt att söka nytt tillstånd hos länsstyrelsen för Bylandets avloppsreningsverk då befintlig tillstånd inte grundar sig på miljöbalken samt att man vill dimensionera ned verket för att återspegla befintlig och framtida belastning. Bylandets avloppsreningsverk håller på att byggas om. Ingen processförändring kommer att ske utan endast förbättringar av befintlig process. Den förändring som önskas är att verket dimensioneras ned från 16.400 till 8.200 pe. Bylandets ARV är väl etablerat på platsen och har inte föranlett några tillbud eller klagomål under senare år. De viktigaste miljöaspekterna kring avloppsreningsverket är luft främst lukt samt yt- och grundvatten. Bylandets ARV har ett bra reningsresultat med avseende på utgående medelhalter av BOD 7 och totalfosfor. Sidan 4 av 26

1 Inledning 1.1 Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare Anläggningsnamn:, Smedjebackens Energi AB Bylandets avloppsreningsverk Kontaktpersoner: VA- Chef: Tage Hägerman VA- ingenjör: Martina Andersson Huvudman: Smedjebackens Energi AB Organisationsnummer: 55 62 23-4566 Adress: Gunnarsvägen 7 777 34 Smedjebacken Avloppsreningsverk: Frejgatan 3 777 30 Smedjebacken Telefon: 0240 66 06 00 Telefax: 0240 66 06 32 E post adress: martina.andersson@seab.smedjebacken.se Fastighetsbeteckning: Smedjebacken Förrådet 2 Fastighetsägare: Smedjebackens Energi AB Tillståndsgivande myndighet: Länsstyrelsen i Dalarna Tillsynsmyndighet: Gällande tillstånd: Verksamhetskod: 90.10 Anläggningsnummer: 2061-50-001 1.2 Bakgrund Miljö- och Byggnadsnämnden i Smedjebackens kommun Länsstyrelsen Kopparbergs län Miljöskyddslagen 1988-07-15 Bylandets avloppsreningsverk (ARV) är beläget i Smedjebackens kommun. Avloppsreningsverket ligger placerad på fastigheten Smedjebacken Förrådet 2 vid sjön Norra Barkens strand. Avstånd in till centrum är ca 1100 meter. Bylandets reningsverk tar emot avloppsvatten från Smedjebackens tätort, Lernbo, Gubbo/ Silfhyttan och Gladtjärn/ Rånäsberget. Tillståndsgiven anslutning är 16 400 pe (personekvivalenter). I detta ingår belastning från matavfallskvarnar och en viss industribelastning. (Smedjebacken Energi och Vatten) har för avsikt att söka nytt tillstånd hos länsstyrelsen i Dalarna för Bylandets avloppsreningsverk då befintlig tillstånd inte Sidan 5 av 26

grundar sig på miljöbalken samt att man vill dimensionera ned verket för att återspegla befintlig och framtida belastning. Bylandets avloppsreningsverk byggdes ursprungligen 1968 och har därefter byggts om flera gånger för att kunna möta nya krav från myndigheterna på reningsgrad och effektivitet. Avloppsreningsverket håller på att byggas om igen under åren 2012-2014. Ingen processförändring kommer att ske utan endast förbättringar av befintlig process. Den förändring som önskas i detta tillståndsärende är att verket dimensioneras ned från 16.400 till 8.200 pe för att bättre spegla dagens och framtidens planerade belastning. Bylandets ARV är väl etablerat på platsen och har inte föranlett några tillbud eller klagomål under senare år. De viktigaste miljöaspekterna kring avloppsreningsverket är luft främst lukt samt yt- och grundvatten. Bylandets ARV har ett bra reningsresultat med avseende på utgående medelhalter av BOD 7 och totalfosfor. 1.3 Syfte med miljökonsekvensbeskrivningen Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning () är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekterna som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra på omgivningen och på människor. Beskrivningen ska visa hur verksamheten hushåller med mark, vatten, den fysiska miljön i övrigt, material, råvaror samt energi. Miljökonsekvensbeskrivningen skall också möjliggöra en samlad bedömning av effekter på människors hälsa och miljö. Denna miljökonsekvensbeskrivning har upprättats för att beskriva vilken påverkan en fortsatt drift av Bylandets avloppsreningsverk har. Miljökonsekvensbeskrivningen ingår som en del av tillståndsansökan för Bylandets avloppsreningsverk. 1.4 Avgränsning av Geografisk avgränsning I denna redovisas bedömda konsekvenser för närområdet kring avloppsreningsverket i Smedjebacken samt recipienten Norra Barken. Avgränsning i tid och osäkerheter i underlaget Denna värderar påverkan på miljöaspekter för ca 10 år framåt. Efter denna tidsrymd ökar osäkerheten både när det gäller verksamhetens tekniska utformning och aktuella miljöaspekter. Slutsatser i denna baseras på befintliga uppgifter i miljörapporter, tekniskt underlag och lämnade uppgifter från. Inga fältundersökningar har genomförts. Värdering av miljöaspekter De miljöaspekter som kan anses beröra verksamhet vid avloppsreningsanläggningar och därmed kan påverkas av planerade åtgärder, kommer att konsekvensbedömas i denna. Värderingen av dessa miljöaspekter sker med utgångspunkt från yttranden och synpunkter under samrådsprocessen samt genom sammanställning av befintlig fakta och information. Värdering av identifierade miljöaspekter görs i tre klasser enligt nedan: Sidan 6 av 26

Stor påverkan: Måttlig påverkan: Ingen/ringa påverkan: Fortsatt drift av Bylandets avloppsreningsverk bedöms medföra konsekvenser med tydlig påverkan i form av störning av närboende eller på omgivande miljö. Fortsatt drift av Bylandets avloppsreningsverk bedöms i någon mån leda till positiv eller negativ påverkan i form av störning av närboende eller omgivande miljö. Fortsatt drift av Bylandets avloppsreningsverk bedöms inte leda till någon påverkan i form av störning av närboende eller omgivande miljö. 1.5 Samråd Tidigt samråd (samrådsmöte 1, samråd med begränsad krets) med Länsstyrelsen samt Smedjebackens kommun, Miljö o Bygg hölls på Gunnarsvägen i Smedjebacken 2012-01-26. Protokoll från samrådet redovisas i bilaga 1. Eftersom verksamheten enligt bilaga 1 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar alltid skall anses medföra betydande miljöpåverkan, skall utökat samråd hållas. Utökat samråd kommer att utformas påföljande sätt: De särskilt berörda skall informeras brevledes och ges möjlighet att yttra sig. kommer med förslag på vilka som utgör de enskilda som kan antas bli särskilt berörda samt vilka myndigheter och organisationer man kan anta vara berörda av tillståndsansökan för Bylandets avloppsreningsverk och därmed får ett brev skickat till sig för information. Det skickas även separata brev till de enskilda och allmänna intressenter som bedöms vara berörda. Information om den förestående tillståndsansökan, att verksamheten bedöms medföra betydande miljöpåverkan annonseras i lokaltidningarna. I annonsering framgår det vart man ska vända sig för ytterligare information, vart man skall vända sig för att lämna synpunkter, samt när synpunkter senast skall lämnas. 2 Beskrivning av nuvarande verksamhet 2.1 Allmän beskrivning Vid Bylandets avloppsreningsverk (ARV) behandlas idag det kommunala avloppsvattnet från från Smedjebackens tätort, Lernbo, Gubbo/ Silfhyttan och Gladtjärn/ Rånäsberget. I byarna Söderbärke, Vad, Björsjö och Malingsbo finns det mindre avloppsreningsverk. Slam från de avloppsreningsverken körs till Bylandets avloppsreningsverk för vidare behandling. Inom kommunen finns också ett antal enskilda avloppsanläggningar vars slam omhändertas på Sidan 7 av 26

Bylandet. I Smedjebacken finns matavfallskvarnar som är kopplade till spillvattennätet och bidrar med belastning till avloppsreningsverket. Reningsverket är byggt med mekanisk-, biologisk- och kemisk rening med ett helt nytt polersteg bestående av 6 stycken kontinuerliga filter som avslutande behandlingssteg. Verksamheten har till syfte att åstadkomma rening av det uppkomna avloppsvattnet till en sådan nivå att störningar inte uppkommer i den recipient där det renade avloppsvattnet släpps ut. Vidare ska det avfall och de restprodukter som uppkommer i verksamheten behandlas på ett sådant sätt att den slutliga hanteringen ej ger upphov till miljöstörningar. 2.2 Dimensionering Avloppsreningsverket är dimensionerat för en belastning av 16 400 pe. Övriga tekniska uppgifter om dimensionering redovisas i Teknisk beskrivning, dat 2013-01-30. 2.3 Belastning på reningsverket Då byggnation, utbyte av maskinutrustning och instrument har utförts under åren 2011-2012 blir statistiken under dessa år inte särskilt representativa för de verkliga förhållandena. Därför har valt att redovisa åren 2007-2010 i denna tillståndsansökan för att bättre spegla den faktiska belastningen. Nedan redovisas medelvärden av flödes- och föroreningsbelastningar under åren 2007 2010. Tabell 1. Inkommande flödesbelastning 2007-2010. Flöden 2007 2008 2009 2010 Totalt (m 3 /år) 1499245 1230478 1250645 1166840 Medeldygn (m 3 /d) 4108 3371 3426 3197 Maxdygn (m 3 /d) 5484 3317 4234 10588 Mindygn (m 3 /d) 1802 1520 2565 1814 Mätning av inkommande avloppsvatten finns uppmätt dygnsvis. Summan av månadsflöden och redovisas i Figur 1. Sidan 8 av 26

250000 200000 m3 på månad 150000 100000 50000 0 2007 2008 2009 2010 Figur 1: Total inkommande mängd vatten per månad mellan 2007-2010. Som Figur 1 åskådliggör är flödet säsongsberoende men ligger i övrigt relativt stabilt. Tabell 2 redovisar inkommande flödesbelastning 2007-2010 jämfört med distribuerad mängd vatten på dricksvattennätet. Tabell 2: Inkommande flödesbelastning 2007-2010 jämfört med distribuerad mängd vatten på dricksvattennätet. Flöden 2007 2008 2009 2010 Avloppsvatten in (m 3 /år) 1499245 1230478 1250645 1166840 Distribuerad mängd dricksvatten (m 3 /år) exkl. industrivatten Mängd ovidkommande vatten (m 3 /år) Mängd ovidkommande vatten (%) 322480 301697 298314 341926 1176765 928781 952331 824914 78 % 75 % 76 % 71 % Om man gör förenklingen att mängden distribuerad dricksvatten till ledningsnätet, exklusive vatten till industrin, är lika volymen spillvatten till avloppsreningsverket, visar tabell 2 att andelen ovidkommande vatten, har minskat från 78% år 2007 till 71% år 2010. Mängden ovidkommande vatten till avloppsreningsverket är stort. I tabell 3 nedan redovisas inkommande maxdygnsflöden i jämförelse med nederbörd och bräddning. Sidan 9 av 26

Tabell 3: Inkommande maxdygnsflöden i jämförelse med nederbörd och bräddning Nr. Flöde (m 3 /dygn) Datum Nederbörd (mm) Bräddat flöde (m 3 ) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 16800 2007-06-13 0,0 0 11251 2009-07-10 16,0 2106 10691 2009-07-12 2,2 1629 10588 2010-04-03 0 202 10410 2007-06-14 2,6 11 10368 2010-04-04 0 149 10294 2009-07-11 18,0 1378 10178 2010-04-02 0 1653 9714 2010-04-07 0 150 9383 2007-06-18 0,8 0 Dygnsbelastningen varierar mellan 440 16 800 m 3 /dygn under perioden 2007-2010. Det är dock endast ett fåtal dygn då flödet når extrema värden. De dygn med hög belastning som ej är med fet stil är möjligen felaktiga då ingen, eller endast mindre mängd nederbörd ägt rum och flödesmätningarna enligt uppgift periodvis varit bristfälliga. Mer troligt är att nummer 2, med 11 251 m 3 /dygn, representerar högsta maxdygn för åren 2007-2010. I tabell 4 redovisas föroreningsbelastningen i medeltal per dygn under åren 2007-2010. Tabell 4: Föroreningsbelastningen i medeltal per dygn under åren 2007-2010. Föroreningsbelastning 2007 2008 2009 2010 BOD7 (kg/d) 487 309 326 387 P-tot (kg/d) 18 13 13 15 N-tot (kg/d) 128 89 84 93 Tabell 5 redovisas medelbelastningen totalt under perioden 2007-2010. Sidan 10 av 26

Tabell 5: Medelbelastningen totalt under perioden 2007-2010. Verk BOD 7 kg/d P-tot kg/d N-tot kg/d Bylandet 377 15 99 Inkommande medeldygnsbelastning av BOD 7 under perioden 2007-2010 i jämförelse med dimensionerande redovisas nedan i tabell 6. Tabell 6: Medelbelastning jämfört med verkets dimensionerande kapacitet. Verk BOD 7 kg/d Dim. kg/d % av dim. Bylandet 377 1150 33 Verket är tydligt överdimensionerat med avseende på föroreningsbelastning. I tabell 7 nedan redovisas medeldygnsbelastningen av BOD 7, P-tot, N-tot och flöde för åren 2007-2010, omräknat till pe. Vid omräkning har 70 g BOD/pe och dygn, 2,3 g P-tot/pe och dygn, 14 g N-tot/pers och dygn samt 450 l/pe och dygn använts som omräkningsfaktorer. Tabell 7: Medelbelastning för 2007-2010 BOD7, P-tot, N-tot och Q omräknat till pe-belastning. Verk BOD 7 PE P-tot PE N-tot PE Q PE Bylandet 5386 6522 7071 7834 Ett avloppsreningsverk dimensioneras utifrån BOD-belastningen och flödet. Tabell 7 visar att BOD 7-belastningen väl överensstämmer med den faktiska anslutningen av fysiska personer, men att verket får mer ovidkommande vatten än vad man kan förvänta sig under de angivna fyra åren, vilket tyder på mycket ovidkommande vatten. Vad gäller belastningen av P-tot och N-tot så är dessa parametrar något höga, vilket kan förklaras med belastningen från matavfallskvarnarna. 2.4 Lokalisering Avloppsreningsverket är placerat på fastigheten Bylandet 285 vid sjön Norra Barken, norr om Smedjebackens samhälle, se karta i figur 1. Avståndet från reningsanläggningen till närmaste bostadsbebyggelse är ungefär 300 meter. I Sidan 11 av 26

figur 2 anger cirklarna runt reningsverket en radie på 500 meter och en radie på 1000 meter. Bylandets reningsverk Recipienten Norra Barken Figur 2. Smedjebackens tätort med reningsverk och recipient markerade. Cirklar med radie 500 meter och 1000 meter från reningsverket är markerade. 2.5 Planer och skyddade områden Bylandets avloppsreningsverk innefattas av detaljplan. Nuvarande markanvändning står inte i konflikt med andra intressen. 2.6 Processbeskrivning 2.6.1 Mekanisk rening Den mekaniska reningen består av rensgaller följt av sandfång och försedimentering. Inkommande avloppsvatten leds via en ledning med självfall till ett inloppsgaller. Inloppsgallret är försett med en renstvättpress där renset tvättas. Inloppet har en bräddkanal som är försedd med ett handrensat galler. Sanden avskiljs i ett sandfång medan andra lättare partiklar hålls i suspension av luftning från en kompressor. Sanden pumpas från sandfånget till en sandtvätt med hjälp av en mammutpump. I kanalen efter sandfånget kan bräddning till recipienten ske. Vattnet som inte leds till bräddning når i slutet av kanalen en försedimenteringsbassäng. Sidan 12 av 26

Efter sandfång doseras fällningskemikalie innan vattnet når försedimenteringen. Försedimenteringen utgörs av en rektangulär bassäng med skrapspel. Försedimenteringsbassängen är en ombyggd luftningsbassäng. 2.6.2 Biologisk och kemisk rening Biologisk rening sker genom aktivslam, i detta fall två seriekopplade rektangulära bassänger utrustade med bottenluftare följt av fyra rektangulära mellansedimenteringsbassänger. Från mellansedimenteringsbassängerna recirkuleras slam till luftningsbässängerna. 2.6.3 Filtrering poleringssteg Bylandets reningsverk är byggt 1968 medan filtersteget kom till 1984. Filtersteget var till en början byggt som ett tvåmediafilter men ändrades senare till ett enmediafilter med sand. Filtren var byggda som 6 stycken parallella linjer. Filtersteget byggdes om år 2012 till 6 stycken kontinuerliga Dynasandfilter. Från mellansedimenteringen leds det behandlade avloppsvattnet via avdragsrännorna till en pumpvolym som kallas råvattentank. Råvattentanken är försedd med 3 pumpar som beskickar filtren. Från filtren leds det filtrerade vattnet via en magnetisk flödesinduktiv mätare till befintlig parshallränna där även bräddat flöde mäts. Tvättvatten från filtren förs med självfall till försedimenteringsbassängen. 2.6.4 Slam- och rensbehandling Renset från rensgallret tvättas och transporteras till en värmeanläggning i Borlänge där det eldas. Den tvättade sanden från sandfånget används som en komponent i anläggningsjord. Primärslam från försedimenteringen och överskottsslam från mellansedimenteringsbassängerna pumpas till en mekanisk slamförtjockare, Slasken. På ledning till förtjockare tillsätts polymer. Det förtjockade slammet förs sedan till ett råslamlager med omrörare. Externslam från de mindre anläggningarna samt brunnar tas emot i en externslamvolym för att sedan pumpas till råslamlagret. Från råslamlagret pumpas slammet till rötkammaren med en TS-halt på 5-6 %. Rötat slam förs till en rötslamficka med TS-halt på 2-3 %, för att sedan pumpas till en andra mekanisk slamförtjockare, även denna en Slask. Förtjockat slam, nu med en TS-halt på ca 10 %, pumpas sedan ut på en slamplatta för ytterligare stabilisering och väntan på avyttring av slammet. Rejektvatten från slamförtjockarna pumpas via en slamvattenvolym till kanal innan försedimenteringen. 2.6.5 Biogasanläggning Förtjockat slam pumpas till rötkammaren som drivs med mesofil rötning. Temperaturen i rötkammaren upprätthålls mha recirkulationspumpning över en värmeväxlare. Varmvattnet till värmeväxlaren kommer från biogasanläggningens egen värmepanna och ingen extern uppvärmning som exempelvis olja används. Sidan 13 av 26

Biogasanläggningen har en gasklocka för utjämning av gasproduktionen. Biogasen avfuktas mha en sifon innan gasen bränns i gaspanna för värmeproduktion. Anläggningen är försedd med två gaspannor. Energin från gaspannorna används till uppvärmning av rötningsprocessen samt uppvärmning av lokaler. Om ingen av pannorna skulle fungera eller att det produceras mer gas än vad pannornas kapacitet klarar facklas gasen bort. 2.7 Utsläpp av renat avloppsvatten Det behandlade avloppsvattnet vid Bylandets avloppsreningsverk leds ut till närmaste recipient som är Norra Barken. Utsläppspunkten från avloppsreningsverket ligger i sydlig riktning, se karta i figur 3 nästa sida. Utloppsledning Utloppsledningens och bräddledningens sträckning från reningsverket till utsläppspunkten i recipient, Norra Barken. Figur 3. I tabell 8 nedan redovisas utgående medelhalter samt gränsvärden under åren 2007 2010. Sidan 14 av 26

Tabell 8: Utgående medelhalter samt gränsvärden. Bylandet 2007 2008 2009 2010 Gällande gränsvärden enligt nuvarande tillstånd BOD 7 mg/l P-tot mg/l N-tot mg/l 7 8 7 8 15 0,45 0,45 0,46 0,40 0,5 28 28 22 23 - Verket klarar att avskilja BOD 7 och P-tot, vilket resulterar i utgående halter som understiger gällande tillstånd. Verket är inte byggt för kvävereduktion, men viss kvävereduktion sker ändå genom fällning och denitrifikation i det biologiska steget. Totala utsläppsmängder per år redovisas i tabell 9. Tabell 9. Utsläppta föroreningsmängder i ton/år under 2007-2010 (inklusive bräddningar). (ton/år) medel 2007 2008 2009 2010 BOD7 10755 10004 14064 13096 CODCr 93403 68168 78666 68178 P-tot 669 562 787 622 N-tot 42115 34504 28908 27795 2.8 Bräddningar I tabell 10 visas bräddningar från Bylandets reningsverk för år 2007-2010. För varje år redovisas total bräddad volym samt procent av totalt utgående avloppsvatten. Sidan 15 av 26

Tabell 10. Bräddningar från Bylandets arv 2007-2010. Bräddad mängd vatten % av utgående vatten (m 3 /år) 2007 41796 2,8 2008 3396 0,3 2009 111815 8,9 2010 66037 5,6 Orsaken till redovisade bräddningar vid reningsverk är hydrauliska överbelastningar. Bräddning större än 4-Q dim bräddar till recipient före sandfånget. Flöden större än 2-Q dim bräddar till recipient efter försedimenteringen. Det behandlade avloppsvattnet och bräddade avloppsvattnet leds i en utloppsledning till utsläppspunkten som är lokaliserad till Kolbäcksåns utlopp i recipienten Norra Barken, se utloppsledningen i figur 3 ovan. Vad gäller bräddning från pumpstationerna sker en kontinuerlig registrering av antalet bräddningstillfällen och bräddningstillfällenas längd, varefter beräkning av bräddad vattenmängd sker. 2.9 Avfall och restprodukter Avfall Avfallsprodukterna från verksamheten vid reningsverket utgörs av rens och sand. Renset från rensgallret tvättas och transporteras till en värmeanläggning i Borlänge där det eldas. Den tvättade sanden från sandfånget används som en komponent i anläggningsjord. Övrigt avfall från verksamheten utgörs av en mindre mängd avfall i form av förpackningar, papper, skrot och motsvarande avfall, samt mindre mängder farligt avfall i form av spilloljor, kemikalierester m.m. Vart och ett av dessa avfallsslag lämnas var för sig till miljöriktigt omhändertagande. Slam Restprodukter från avloppsrening utgörs av renat avloppsvatten samt slam. Under åren 2007-2010 producerades i medeltal ca 244 ton TS slam per år under reningsprocessen i verket. Rötat slam förs till en rötslamficka med TS-halt på 2-3 %, för att sedan pumpas till en mekanisk slamförtjockare. Förtjockat slam, med en TS-halt på ca 10 %, pumpas ut på en slamplatta för ytterligare stabilisering och väntan på avyttring av slammet. Producerat slam blir anläggningsjord. Resultat från utförda slamanalyser redovisas i tabell 11. Sidan 16 av 26

Tabell 11. Provtagningsresultat för slam från Bylandets arv år 2007 2010. Parameter Medelvärde (mg/kg TS) Gränsvärde (SNV AR 90:13) 2007 2008 2009 2010 ph 7,5 8 8,05 7,7 TS (%) 10,88 11,6 11,2 11,6 N-tot (g/kg TS) 35 35 33,5 32 P-tot (g/kg TS) 28,5 28 26,25 24 NH4-N (g/kg TS) 11 12 13 11,3 Bly 39 35 33,25 31,5 100 Kadmium 1,1 1,2 1,15 1,06 2 Koppar 335 360 377,5 367,5 600 Krom 37,5 32 29,5 28,5 100 Kvicksilver 0,66 0,87 0,65 0,525 2,5 Nickel 15 15 14,5 14,75 50 Zink 845 870 1122 983 800 Riktvärde Nonylfenol 16 13 7,6 5,8 50 PAH 2,05 1,9 1,44 1,875 3 PCB 0,061 0,078 0,049 0,036 0,4 Toluen - - - - 5 Gränsvärdena för metaller är satta för hur höga halter som får finnas i slammet om det ska spridas på åkermark. Riktvärdena för organiska ämnen ska ses som vägledande snarare än bindande. Sidan 17 av 26

3 Alternativ 3.1 Huvudalternativet avser att ansöka om tillstånd för fortsatt verksamhet helt i enlighet med pågående verksamhet. har planer på att ansluta avloppsvatten från närliggande byar samt hela området runt sjön Haggen som ligger i Smedjebackens kommun. (Se Vastrategin) Med ovanstående tillägg så överensstämmer huvudalternativet helt med nuvarande utformning och drift enligt kapitel 3. 3.2 Nollalternativet I denna miljökonsekvensbeskrivning anses nollalternativet vara att inget nytt tillstånd söks, vilket innebär att gällande tillstånd löper ut och verksamheten vid Bylandets avloppsreningsverk avslutas. Eftersom behovet att omhändertaga avloppsvattnet kvarstår behöver detta pumpas till närmaste befintliga avloppsanläggning. I det här fallet skulle det vara avloppsreningsverket i Ludvika, som ligger drygt 10 km från Smedjebackens tätort. Pumpning av avloppsvatten till Ludvikas avloppsreningsverk bedöms orimligt eftersom det krävs energi att pumpa avloppsvatten samt att långa ledningssträckor medför problem med svavelvätebildning m.m. Ludvika avloppsreningsverk har inte heller tillräcklig kapacitet att ta emot Bylandets avloppsvatten, utan skulle då behöva byggas om för att kunna ta emot avloppsvatten från Smedjebacken. Sammantaget är det av ekonomiska skäl inte möjligt att lägga ned Bylandets avloppsreningsverk och pumpa avloppsvatten från Smedjebacken till Ludvikas avloppsreningsverk. Eftersom nollalternativet bedöms vara orealistiskt kommer miljöaspekter av nollalternativet inte att konsekvensbedömas i denna. 3.3 Övriga alternativ Alternativa lokaliseringar avser att ansöka om fortsatt drift av en befintlig anläggning. Ny lokalisering bedöms inte aktuell så länge som verksamheten bedöms kunna bedrivas utan påtaglig risk för påverkan på omgivande mark och vatten eller olägenheter på människors hälsa. Någon alternativ lokalisering har med hänvisning till detta inte utretts. Inga synpunkter om alternativ lokalisering har framkommit under de samråd som har hållits. Alternativ utformning Utformningen av avloppsreningsverket vad avser process m.m. bedöms vara tillfredställande med avseende på såväl funktion som begränsad störning för omgivningen. Någon alternativ utformning har med hänvisning till detta inte tagits fram, då den nuvarande funktionen bedöms vara ändamålsenlig och uppfylla gällande krav. Sidan 18 av 26

Inga synpunkter om alternativ utformning har framkommit under de samråd som har hållits. 4 Miljökonsekvenser av huvudalternativet Konsekvensbedömning av alternativ kommer endast att omfatta verksamhet enligt huvudalternativet vilket innebär fortsatt drift med tillskott av området kring sjön Haggen, Vikersvik/Kuludden, Torrbo/Gladtjärn, Flatenberg/Backby, Kolviken samt 74 nya lägenheter i Smedjebacken. Eftersom nollalternativet bedöms vara orealistiskt kommer miljöaspekter av nollalternativet inte att konsekvensbedömas. 4.1 Utsläpp till vatten Provtagningarna på utgående vatten för åren 2007-2010 visar att medelvärdet för BOD 7-resthalterna är mycket låga samt att medelhalten för fosforresthalterna är låg. Fortsatt verksamhet vid avloppsreningsverket medför fortsatt utsläpp av renat avloppsvatten till Norra Barken i enlighet med nuvarande halter. En ökad belastning på avloppsreningsverket genom anslutning av avloppsvatten från andra områden som i dag inte tillhör s verksamhetsområde kommer troligtvis inte medföra någon större ökad utgående mängd föroreningar då verket är så lågt belastat samt att verket håller på att byggas om vilket kommer att medföra en stabilare drift av reningsverket. Mängd bräddat avloppsvatten varierar mellan åren 2007-2010. Trenden under denna tidsperiod är dock att mängd ovidkommande vatten minskar. Huruvida detta är en effekt av utförda saneringar av ledningsnätet eller beror på naturliga variationer i nederbörd etc. har inte bedömts. har sin planering för sanering av ledningsnät och anslutning av nya områden i VA-plan 2050. Kolbäckåns Vattenvårdsförbund låter utföra recipientkontroll i hela Kolbäcksåns avrinningsområde. Undersökningarna är utförda enligt kontrollprogram som gäller sedan 1997, som omfattar vattenkemi, växtplankton och bottenfauna. Påverkan på Barkens vattenkvalitet orsakat av utsläpp av renat avloppsvatten från avloppsreningsverket bedöms vara ringa. 4.2 Påverkan på mark Den fortsatta verksamheten kommer inte att ta ny mark i anspråk. Vidare kommer verksamheten inte att förorena mark under normala driftförutsättningar. Inga kända markföroreningar förekommer i närheten av Bylandets avloppsreningsverk. Verksamhetens påverkan på mark bedöms vara obefintlig. 4.3 Lukt Bylandets avloppsreningsverk har inloppsdel och slamhantering som är inbyggt vilket minskar luktpåverkan för omgivningen, även om viss uppkomst av lukt från avloppsreningsverk är ofrånkomligt. Störst risk för luktolägenheter uppkommer Sidan 19 av 26

vid lastning och avlastning av slam samt vid eventuella driftstörningar. Närmaste bostadsbebyggelse ligger ca 250 meter från avloppsreningsverket. Förhärskande vindriktning är väst, nordvästlig. Inga synpunkter om luktolägenheter har kommit till verksamhetsutövaren kännedom. Verket avses att drivas vidare på motsvarande sätt som idag vilket medför att luktpåverkan bedöms att vara fortsatt måttlig. 4.4 Transporter och buller Transporter till och från verket samt interna transporter påverkar boendes närmiljö genom trafikbuller och luftföroreningar. Härutöver uppkommer visst buller från fläktar etc. Luftföroreningar från fordonstrafiken till och från verket bedöms vara ringa och skall framför allt ses som en global påverkan. Trafiken bedöms inte medföra att luftkvaliteten för närboende påverkas. Transporter till och från verket med tunga fordon bedöms uppgå till ca 300 st per år. Infartsvägen till avloppsreningsverket löper från Vasagatan via Frejgatan fram till verket. Infartsvägen passerar endast ett tydligt bostadsområde som är lokaliserat väster om reningsverket. Bostadsområdet söder om verket berörs inte av trafiken till och från avloppsreningsverket. Störning på omgivningen från buller bedöms vara ringa. 4.5 Landskapsbild Ansökan avser fortsatt drift av befintlig anläggning som har funnits på platsen sedan 1968. Ingen ytterligare tillbyggnad planeras under överskådlig framtid. Nya processer, förändrad belastning samt förändrade krav kan medföra behov av utbyggnader som inte kan förutses eller bedömas i detta skede. Fortsatt verksamhet enligt ansökan medför inte att någon ny mark tas i anspråk eller att nuvarande byggnader kommer att få någon ny utformning. Landskapsbilden kommer att vara oförändrad. Den befintliga anläggningens påverkan på landskapsbilden bedöms vara obefintlig. 4.6 Kulturmiljö Avloppsreningsverkets lokalisering står inte i konflikt med någon känd forn- eller kulturlämning enligt Riksantikvarieämbetets informationssystem om fornminnen (FMIS). Påverkan på kulturmiljön bedöms vara obefintlig. 4.7 Friluftsliv I området närmast till avloppsreningsverket sker friluftsaktiviteter som strandpromenader och aktiviteter kopplat till Barken. Viss påverkan kan ske för passerande båttrafik och förbipasserande i form av luktstörningar. Ofrivilliga Sidan 20 av 26

utsläpp av orenat avloppsvatten kan ge olägenheter för fritidsverksamheter såsom bad och fiske nedströms utsläppspunkten. Verksamheten är väl etablerad på platsen sedan 1960-talet och inga planer på att utnyttja området för annan aktivitet finns. Påverkan på friluftsliv bedöms vara ringa. 4.8 Risker Ofrivilligt utsläpp av orenat avloppsvatten Allvarliga störningar av driften vid anläggningen kan medföra att orenat avloppsvatten släpps ut till Barken. Ofrivilliga utsläpp kan förutom att påverka närmiljön i recipienten även orsaka smittspridning vid användning av ytvatten nedströms utsläppspunkten som dricksvatten eller för bad eller bevattning. Kemikalieutsläpp Marken kan förorenas vid läckage av olja eller kemikalier. Risken för kemikalieläckage föreligger främst vid maskinhaverier eller vid felaktig förvaring av processkemikalier. Trafikolyckor Olyckor med fordon med samröre till verksamheten vid avloppsreningsverket kan inträffa längs de vägar som används vid till- och fråntransporter. Tillfartsvägen till verket används även för tillfart till bostäder och sportanläggning söder om verket. Tillfartsvägen eller delar av vägen används även till vis del som promenadstråk av närboende. 5 Förslag till skyddsåtgärder 5.1 Skyddsåtgärder Bylandets avloppsreningsverk har under lång tid arbetat med skyddsåtgärder, med exempelvis kemikalietankar som är invallade, god kontroll på provtagning på både inkommande och utgående avloppsvatten. Den nyss genomförda ombyggnationen samt planerade upprustningar har inneburit redan vidtagna förbättringar på utgående behandlat avloppsvatten. Slammet kommer att transporteras med lastväxlarflak och inte lagras på slamplatta som i dag, vilket innebär förbättring ur både buller-, lukt- och energisynpunkt. 5.2 Egenkontroll har upprättat ett kontrollprogram för Bylandets avloppsreningsverk i samråd med den lokala tillsynsmyndigheten, se bilaga 2. Sidan 21 av 26

6 Hushållning med naturresurser 6.1 Mark Nuvarande reningsverksområde upptar en yta av 1,5 ha. Området är inte intressant för etableringar av andra verksamheter med hänsyn till det befintliga reningsverket som funnits på platsen sedan 1968. Den fortsatta verksamheten tar ingen ny mark i anspråk. 6.2 Vatten Renvattenförbrukningen i verket uppgår till 15312 m 3 i snitt under åren 2007-2010. Vattnet används i första hand i processen i avloppsreningsverket: till renstvätt och till renspolning. Vatten används även i personalutrymmen. 6.3 Råvaror De råvaror som främst hanteras vid avloppsreningsverket är processkemikalier, pellets för uppvärmning samt eventuella material för om-, till- och nybyggnation. I syfte att minimera förbrukning av kemikalier, energi m.m. sker kontinuerlig driftoptimering av reningsprocessen. Under åren 2007 2010 har i genomsnitt förbrukats 98 g fällningskemikalie per kubikmeter renat avloppsvatten. När det gäller polymer, så är medelförbrukningen för åren 2007 2010 6,1 kg per ton slam TS. Tabell 13. Förbrukade mängder kemikalier och smörjfett, under 2007-2010. (ton/år) 2007 2008 2009 2010 PIX 311 126 110 134 134 Polymer 1,4 1,9 1,3 1,4 6.4 Energi I den nyss gjorda ombyggnationen och de åtgärder som planeras under 2013-2014 räknar man att minimera förbrukning av kemikalier, energi m.m. Förändringarna med avseende på utrustning i process utförs med utgångspunkt att uppnå bästa möjliga teknik med hänsyn till energiförbrukning, ekonomi och teknik. Då verket är under ombyggnation under åren 2012-2014 har inte någon ny driftskostnad för avloppsreningsverket kunnat upprättats, med avseende på elförbrukning etc. Sidan 22 av 26

7 Miljömål och miljökvalitetsnormer 7.1 Miljömål Nationella miljömål som berörs av verksamheten är i första hand Ingen övergödning. Härutöver berörs Levande sjöar och vattendrag samt Ett rikt växt- och djurliv i olika delar. Det nationella målet ingen övergödning har brutits ned till regionala miljömål för kommunerna i Dalarnas län och redovisas sammanfattat i kap 7.1.1-7.1.7. 7.1.1 Vatten och avlopp (VA) De miljömål som ar viktigast for sektorns verksamhet är Giftfri miljö, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö. Tillgång till friskt dricksvatten och rening av avlopp är grundläggande funktioner i samhället. Detta avsnitt omfattar kommunala VA-huvudmän (förvaltningar och bolag) som har ansvar för produktion av dricksvatten och rening av avloppsvatten samt drift och underhåll av sådana anläggningar med tillhörande ledningsnät. De har också ansvar för att verksamheten bedrivs enligt gällande regelverk och beviljade tillstånd. Dala VA är ett forum för samverkan på tjänstemannanivå där samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna är med. Respektive kommunstyrelse är ytterst ansvarig för beslut om vattenförsörjning och avloppsrening. 7.1.2 Sektorns miljöåtgärder VA-sektorn samlar löpande in information om sin påverkan på miljön och arbetar med att identifiera och genomföra skaliga åtgärder. VA 2050 är det gemensamma planerings- och uppföljningsverktyget. Uppföljning sker genom egenkontroll. Samordnad övervakning av miljöförhållandena i påverkade vatten (recipientkontroll) sker genom Dalälvens Vattenvårdsförening. Förutom VAsektorns egna åtgärder krävs internationella och nationella beslut och omfattande åtgärder inom flera sektorer för att minimera spridningen av skadliga ämnen. 7.1.3 Vatten och avlopp i samhällsplaneringen Kommunen har ansvar för övergripande planering av allmän och enskild vattenoch avloppsförsörjning. En hållbar lokal och regional utveckling förutsätter att politiker i kommunstyrelser, nämnder och bolag är medvetna om betydelsen av långsiktiga allmänna vattentjänster. Dessutom är det nödvändigt att berörda kommunala förvaltningar samverkar för långsiktig planering och hållbara VAlösningar. För att uppnå detta ska utbildningar och temadagar genomföras i syfte att höja kompetensen och öka samverkan. Följande områden prioriteras: Sidan 23 av 26

VA-utbildning för förtroendevalda Utbildning i VA-juridik Bättre kommunal samverkan Framtagande av en långsiktig VA-plan 7.1.4 Skydd av vattentillgångar Dalarnas dricksvatten kommer framför allt från grusåsar. Ämnen transporteras lätt genom åsarna vilket ger grundvattnet ett dåligt skydd mot föroreningar och annan påverkan från bland annat vägtrafik, avlopp och dagvatten, jordbruk, avfallsdeponier, grustäkter och skogsbruk. Ett förändrat klimat kräver risk- och sårbarhetsanalyser med åtgärder för att minska påfrestningarna på vattenförsörjningen vid till exempel översvämningar, ras och skred samt minska risken för spridning av föroreningar och smittämnen. Därför behöver vattenresurser for nuvarande och framtida vattenförsörjning skyddas långsiktigt och i den kommunala översiktsplanen ska hänsyn tas till dessa resurser. Länsstyrelsen har sammanställt underlagsmaterial for planering av vatten- och materialförsörjning, Skydd av allmänna vattenresurser samt Skydd av enskilda vattenresurser. 7.1.5 Ledningsnät och avloppsrening Avloppsreningsverken är byggda för att rena hushållsspillvatten. Avloppssystemen tillförs idag tillskottsvatten och miljögifter från både hushåll och företag. Det stör reningsprocessen, förorenar slammet och föroreningarna förs vidare ut i sjöar och vattendrag. Många avloppsledningsnät är gamla och det behövs ett systematiskt arbete för att underhålla och förnya ledningsnäten i tillräcklig omfattning. Kvalitet på inkommande spillvatten till avloppsreningsverken behöver förbättras. Slammet behöver nyttjas både som näringsämne och för energiutvinning. Följande områden omfattas av VA-sektorns arbetsområden: Samarbete om ledningsnät Modell för förnyelseplan Kommunala förnyelseplaner för VA-nät Systematiskt arbete for renare avloppsvatten 7.1.6 Användning av energi Energieffektivisering är nödvändigt for att vi ska kunna klara samhällets långsiktiga energiförsörjning och kraftigt minska utsläppen av växthusgaser. I VAsektorn används den största mängden energi for pumpning av vatten och luftning. VA-sektorn behöver öka takten i sin energieffektivisering. VAhuvudmannen behöver kartlägga varje verksamhets energianvändning, upprätta Sidan 24 av 26

en långsiktig åtgärdsplan och fortlöpande genomföra skäliga åtgärder. Möjligheterna att utvinna förnybar energi genom till exempel rötning av slam behöver också uppmärksammas. Följande områden prioriteras: Energikartläggning av VA-anläggningar Modell för energieffektiviseringsarbete åtgärdsplaner för varje huvudman Utbildning 7.1.7 Övriga åtgärder som ar relevanta för VA-sektorn Kommunerna har huvudansvar för planering av nuvarande och framtida vattenförsörjning och avloppsrening samt kommunala risk- och sårbarhetsanalyser. Länsstyrelsen och kommunerna beslutar om vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter. Länsstyrelsen beviljar tillstånd for grustäkter, men är mycket restriktiv i områden som är viktiga för dricksvattenförsörjning. Länsstyrelsen ansvarar för vägledning och tillsyn över bland annat vattentjänster i fysisk planering samt att planeringen bidrar till att klara miljökvalitetsnormerna för vatten. Länsstyrelsen bedriver tillståndsgivning och miljötillsyn enligt miljöbalken och tillsynsvägledning för kommunerna. Kommunerna har tillsyn över dricksvattnets kvalitet och enskilda avlopp och beslutar om nyanläggning av enskilt avlopp. Länsstyrelsen eller kommunerna har tillsyn över avloppsreningsverk och vattenskyddsområden. Länsstyrelsen och kommunerna kommer inom ramen för tillsyn och prövning av miljöfarlig verksamhet under perioden 2013-2020 att särskilt prioritera energihushållning och kemikalier/miljögifter. Länsstyrelsen samordnar den regionala miljöövervakningen i syfte att beskriva och följa förändringar i länets natur och miljö. Länsstyrelsen kartlägger vattnets kvalitet och upprättar i samverkan med vattenmyndigheterna åtgärdsprogram för att uppnå god status enligt Sidan 25 av 26

vattenförvaltningen, det vill säga miljökvalitetsnormerna. Prioriterade sektorsövergripande åtgärder finns beskrivna. Länsstyrelsen leder under perioden 2013-2014 en arbetsgrupp med berörda intressenter för att öka återinföringen av näringsämnen och organiskt material till produktiv mark i Dalarna. Mål och insatsområden för energiomställning finns att läsa i Energi- och klimatstrategi for Dalarna (www.energiinteligent.se). 7.2 Miljökvalitetsnormer Verksamheten medför ett visst utsläpp av förorenande ämnen till luft från fordon vid transporter. Detta berör i någon mån miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Med hänvisning till att omfattningen på dessa transporter och därmed utsläppet till luft av berörda ämnen är ringa så bedöms verksamheten inte medföra risk för att miljökvalitetsnormer överskrids. Sidan 26 av 26

VA-Konsulten Magnus Aronsson Samrådsmöte 1 Bylandets avloppsreningsverk (samråd med begränsad krets) Datum: 2012-01-26 Närvarande: Martina Andersson Cia Ferner Kny Tage Hägerman Jan Granlund Bosse Jernberg Smedjebackens kommun, Miljö o Bygg Oscar Fransén Länsstyrelsen Maria Hållmarker Länsstyrelsen Magnus Aronsson VA-Konsulten De närvarande delges detta mötesprotokoll. 1. Start av möte :s VD Cia Ferner hälsar välkommen till mötet, varpå var och en får möjligheten att presentera sig. 2. VA-strategiplan :s VA- och renhållningschef, Tage Hägerman, berättade lite kring arbetet med den kommunala VA-strategin som kommunen fastställde i KF år 2007. I samverkan med kommunen arbetar efter va-strategin gällande utbyggnad av VA-ledningar till nya exploatering- och omvandlingsområden. Underlaget i tillståndsansökan innefattar även framtida bebyggelseområden enligt planen. har även sedan 1995 arbetat med ett planerings- och uppföljningsverktyg som kallas VA-PLAN 2050, vilket nu ca 30 stycken kommuner/bolag använder sig av. VA-PLAN 2050 kopplar den kortsiktiga verksamhetsstyrningen med de långsiktiga visionerna och målsättningarna. Styrelsen i har mål satta för åren 2011-2013 vad gäller planerade åtgärder på anläggningar och ledningsnät samt en planerad budget för detta. I kommunen finns även en samverkansgrupp mellan Miljö- och Byggförvaltningen och som kallas Kretsloppsgruppen där man tillsammans stämmer av frågor inom VA-området. I gruppen finns även politiker från s styrelse och Miljö- och Byggnadsnämnden som ett viktigt stöd för beslutsprocessen. 3. Bylandets arv, process och belastning VA-Konsulten Magnus Aronsson presenterade sedan befintlig process vid Bylandets avloppsreningsverk samt planerade åtgärder. Den aktuella belastningssituationen och de planerade anslutningarna till Bylandets avloppsreningsverk redovisades. Från de redovisade belastningarna till verket presenterades en ny dimensionering som har för avsikt att söka nytt tillstånd på. VA-Konsulten Telefon E-mail Magnus Aronsson AB 070-307 87 75 magnus.aronsson@vakonsulten.se Granitvägen 28 Org.nr 653 50 Karlstad 556862-6187 Innehar F-skattsedel

Tillstånd söks alltså på följande dimensionering: Anslutna: Föroreningsbelastning: 8200 pe 574 kg BOD7/dygn Dimensionerande flöde: Q dim = 175 m 3 /h 2 Q dim = 350 m 3 /h 4 Q dim = 700 m 3 /h 4. Igångsättningstillstånd Då ingen processförändring kommer att ske utan endast förbättringar av befintlig process, tyckte miljö- och hälsoskyddsinspektör Bo Jernberg vid kommunens Miljö- och byggkontor att det räcker att skickar in en anmälan till miljö- och byggkontoret om att man kommer att göra en ombyggnation på avloppsreningsverket. 5. Länsstyrelsen informerar Maria Hållmarker och Oscar Fransén från Länsstyrelsen berättade att kommer att få ett formellt besked om betydande miljöpåverkan vilket innebär samråd med utökad krets. Samtal fördes om att samråda via annonsering i lokal press. kommer med förslag på vilka som utgör de enskilda som kan antas bli särskilt berörda samt vilka myndigheter och organisationer man kan anta vara berörda av tillståndsansökan för Bylandets avloppsreningsverk och därmed får ett brev skickat till sig för information. Länsstyrelsen har önskemål om att ansökan utformas i enlighet med dokumentet Att söka tillstånd för miljöfarlig verksamhet kapitel 1, vilket länsstyrelsen tagit fram Där ska man redovisa miljökonsekvenser i recipient för olika alternativ samt beskriva hur den planerade ombyggnationen av avloppsreningsverket och planerade anslutningar av utökat verksamhetsområde påverkar recipient. Vidare vill länsstyrelsen att ska redovisa konsekvenserna för avloppsreningsverkets process med hänsyn till olika utsläppsvillkor för BOD och fosfor. Vid datorn Magnus Aronsson macintosh hd:users:magnusaronsson:va-konsulten:2004 bylandets arv:tillsta ndsanso kan:samra dsmo te 1 120126 rev.docx 2(2)

Bilaga 2 LÄNSSTYRELSEN DALARNA Miljövårdsenheten Handläggare: Bengt Johansson BESLUT 1992-11-18 Rek+mb 246-13527-91 2061-50 Kopia till: Miljö-och hälsoskyddsnämnden Smedjebackens kommun Tekniska utskottet VA & Gatuavdelningen 777 81 Smedjebacken Angående kontrollprogram för avloppsvattenutsläpp från Bylandets avloppsreninqsverk i Smedjebackens kommun (2 bilagor) Med anledning av Naturvårdsverkets kungörelse med föreskrifter SNFS 1990:14 MS:32, senare ändrad i en kungörelse SNFS 1991:9 MS:39, har Länsstyrelsen i Kopparbergs län uppmanat kommunerna i länet att revidera sina kontrollprogram. Smedjebackens kommun har efter samråd med tillsynsmyndigheterna inkommit med förslag till reviderat kontrollprogram för avloppsreningsverken i kommunen. Med stöd av 39 a och 43 första och andra styckena miljöskyddslagen förelägger Länsstyrelsen Smedjebackens kommun att utföra undersökning och kontroll av verksamheten och dess verkningar enligt det av kommunen ingivna förslaget till kontrollprogram som inkom till Länsstyrelsen den 23 december 1991 och de följande ändringarna och tilläggen.

ÄNDRINGAR OCH TILLÄGG Ansvar Smedjebackens kommun är huvudman för verksamheten och ansvarig är ordföranden i Kommunstyrelsen /Tekniska utskottet. Bräddninq Vid samtliga reningsverk dimensionerade för mer än 501 pe, bestäms bräddningsfrekvens respektive bräddad volym per dygn med hjälp av kontinuerlig mätning och registrering. Provtagningsprogrammet skall även innefatta bräddat avloppsvatten från avloppsreningsverk med dimensionerad anslutning över 2001 pe. Vid utsläpp av bräddat avloppsvatten från ledningsnät hörande till avloppsreningsverk med anslutning större än 500 pe skall bestämning av bräddad volym I med hjälp av mätning eller beräkning utföras från och med den l januari 1993. LÄNSSTYRELSEN DALARNA Miljövårdsenheten Handläggare: Bengt Johansson

SLAMHANTERING BESLUT 1992-11-18 246-13527-91 2061-50 Kommunen skall verka för att en återanvändning av det producerade slammet skall kunna ske. Visar de slamanalyser som omnämns nedan för höga halter skall kommunen, i samråd med tillsynsmyndigheterna, utföra en industri inventering. Analys på organiska miljöfarliga ämnen skall utföras omgående och därefter får kommunen rådgöra med tillsynsmyndigheten om hur det framtida programmet för dessa analyser skall utformas. Provtagning och analys av slammet skall ske enligt Naturvårdsverkets allmänna råd 90:13 och rapport 3829. Provtaqninqsdaqar Dygns-, helg- och veckoprov uttages som blandprov i den utsträckning som anges i föreskrifterna. Helgprov är ett blandprov som beretts genom provtagning under en helg, d v s normalt från fredaq till måndaq. Helgprovet skall ingå i det rullande provtagningsschemat och vid provtagning under helger får dygnsproverna bytas ut mot helgprover. Detta beslut kan överklagas hos koncessionsnämnden för miljöskydd enligt bilaga 11:1. I den slutliga handläggningen av detta ärende har deltagit biträdande miljövårdsdirektör Anette Bäckström, beslutande, förste länsassessor Stig Holback och avdelningsdirektör Bengt Johansson den sistnämnde föredragande. Anette Bäckström Bengt Johansson Bilaga: Upplysning om hur man överklagar. Revidering av kontrollprogram.

BESLUT 1(3) 2012-04-03 Dnr: 551-10222-2011 Anl nr: 2062-50-001 Miljöenheten Maria Hållmarker Direktnr 023-810 39 Faxnr 023-811 18 maria.hallmarker@lansstyrelsen.se Smedjebackens Energi AB Bylandets avloppsreningsverk Gunnarsvägen 7 777 34 Smedjebacken Beslut om betydande miljöpåverkan Beslut Länsstyrelsen beslutar enligt 6 kap 5 andra stycket miljöbalken att ombyggnationen av Bylandets avloppsreningsverk i Smedjebackens kommun kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Redogörelse för ärendet Smedjebackens Energi AB avser att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken för Bylandets avloppsreningsverk. Samrådsmöte med Länsstyrelsen och tillsynsmyndigheten, Smedjebackens kommun, har hållits i Smedjebacken den 26 januari 2012. Protokoll från samrådsmötet inkom till Länsstyrelsen den 21 februari. Miljönämnden i Smedjebackens kommun har getts möjlighet att inkomma med synpunkter och har inga invändningar mot beslutet. Länsstyrelsens bedömning Enligt 6 kap 4 miljöbalken ska den som avser att bedriva verksamhet eller vidta en åtgärd som kräver tillstånd enligt föreskrifter meddelade med stöd av miljöbalken samråda med berörda enskilda, tillsynsmyndigheten och Länsstyrelsen. Efter dessa samråd ska Länsstyrelsen besluta om den planerade verksamheten kan antas medföra betydande eller ej betydande miljöpåverkan med utgångspunkt från bilaga 2 i Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Avloppsreningsverk hör till de utpekade anläggningar som vid nylokalisering alltid medför betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen gör även bedömningen att projektets karaktäristiska egenskaper och de möjliga effekternas karaktäristiska egenskaper kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Samråd med utökad krets Samråd ska även ske med de övriga statliga myndigheterna och de organisationer som kan antas bli berörda. Länsstyrelsens bedömning är att samråd bör ske med intilliggande fastighetsägare, närboende, allmänhet genom annonsering, samt eventuella föreningar som har fiskeintressen i området. Länsstyrelsen Dalarna Telefon 023-810 00 Webb www.lansstyrelsen.se/dalarna Plusgiro 6 88 19-2 Postadress 791 84 FALUN Fax 023-813 86 E-post dalarna@lansstyrelsen.se Bankgiro 5050-5858 Besöksadress Åsgatan 38 Orgnr 202100-2429