Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2004:5 ISSN 1650-7965 Betyg på Västsveriges ekonomi 2004
Betyg på Västsveriges ekonomi 2004 Västsvenska Industri- och Handelskammarens ekonomiråd sätter varje år betyg på Västsveriges ekonomi. Rådet består av: Anders Källström, vd, Västsvenska Industri- och Handelskammaren Claes-Göran Alvstam, professor i ekonomisk geografi, Handelshögskolan i Göteborg Gunilla Nyström, privatekonom, SEB Hubert Fromlet, professor och chefekonom, Sparbanken Sverige Magnus Ersman, omvärldsanalytiker, Västsvenska Industri- och Handelskammaren Michael Green, bankdirektör, Handelsbanken Peter Björnram, vd, Ackordcentralen Västsverige definieras som Västra Götaland och norra Halland (Kungsbacka och Varberg). Betyget speglar Västsveriges långsiktiga ekonomiska styrka relativt andra regioner i världen. Betyget bortser därmed från det nuvarande konjunkturläget. Vi använder oss av den femgradiga betygsskalan där det lägsta betyget är ett och det högsta är fem. Västsveriges ekonomi 2004 får betyget 3+ vilket är oförändrat från 2003. Västsverige befinner sig på gränsen till den bästa tredjedelen av 213 regioner i ett EU som har svårt att hävda sig mot den kraftiga tillväxten i stora delar av Asien och Amerika. Betyget påverkas positivt av följande faktorer: Västsveriges ekonomi uppvisar en påtaglig stabilitet under den nuvarande konjunkturcykeln. Denna utveckling baseras på ett mindre antal mycket stora industriföretag. Av de sju största företagen kan sex uppvisa en mycket stark och gynnsam utveckling. Västsveriges ekonomi gynnas långsiktigt av den studentinvandring som genereras framförallt vid Göteborgs universitet och Chalmers, men också vid högskolorna i Borås, Skövde och Trollhättan/Uddevalla. Göteborg är idag en av landets absolut främsta och mest eftertraktade studentstäder. Det är glädjande att konstatera att Göteborg de senaste 15 åren blivit en evenemangsstad av rang. Anläggningar som Liseberg, Universeum, Svenska Mässan, Nationalsymfonikerna, Göteborgsoperan, Scandinavium och Ullevi lockar tillsammans med vår allt mer erkända restaurangkultur ett allt större antal besökare och bidrar till en konkurrenskraftig livsmiljö för oss som bor i regionen. Betyget hade blivit högre om vi inte haft följande problem: Västsveriges ekonomi baseras i hög utsträckning på sju stora företag som i sin tur genererar sysselsättning i ett mycket stort antal andra företag, i en lång rad olika branscher. Det ekonomiska beroendet av dessa storföretag kan bli ett problem. Om exempelvis den mycket konkurrensutsatta bilindustrin skulle få problem, vilket aktualiserats allt mer under hösten 2004, skulle Västsveriges ekonomi drabbas mycket negativt. 3
Vi är besvikna på tillväxten i de små och medelstora företagen. En allt större andel av det totala antalet företag saknar anställda. Många småföretag leds av 40-talister som skall gå i pension de kommande åren. Statens satsningar på den västsvenska infrastrukturen är otillräckliga, vilket drabbar inte minst Tvåstads-, Skaraborgs- och Göteborgsregionerna. Vi sätter samtidigt ett frågetecken för kraften i den västsvenska akademiska forskningen. Var finns alla företag som startats baserat på nya kunskaper från akademin? Var i Västsverige kan vi hitta Arvid Carlssons efterträdare? Här kommer Västsvenska Industri- och Handelskammaren att fortsätta sina eftersökningar. Konstateras kan också att skillnaderna inom regionen är stora. Högskoleorterna med Göteborgsregionen i spetsen är påtagliga flöten medan avfolkningskommunerna ofta är sänken på det västsvenska betyget. Västsverige är bra, men måste bli bättre. Västsverige, oktober 2004 Västsvenska Industri- och Handelskammarens ekonomiråd 4
Innehållsförteckning 1. Bakgrund och metod 6 2. Europas tillväxt i ett internationellt perspektiv 7 3. Västsveriges tillväxt i ett EU-perspektiv 7 4. Västsverige tillväxt i förhållande till åtta valda regioner 9 4.1 Köpkraftsjusterad BRP per capita 9 4.2 Befolkningsutveckling 10 4.3 Befolkningsstruktur, 15-35 år 10 4.4 Befolkningsstruktur, 56-89 år 11 4.5 Patentansökningar till European Patent Office, totalt 12 4.6 Patentansökningar till European Patent Office, inom high-tech 13 5. Västsveriges tillväxt och struktur i ett nationellt perspektiv 14 5.1 BRP per capita 14 5.2 Befolkningsutveckling 15 5.3 Entreprenörskap 16 6. Den geografiska fördelningen av Västsveriges tillväxt 17 6.1 Lönesummor 18 6.2 Befolkningsutveckling 19 Tabell- och figurförteckning Tabell 1: Genomsnittlig årlig BNP-tillväxt i fasta priser för perioderna 1991-1996 och 1997-2002, samt prognos för perioden 2003-2005 7 Tabell 2: Placering, 1-213, i Europas regionala välståndsliga enligt enheten köpkraftsjusterad BRP per capita 8 Tabell 3: Köpkraftsjusterad BRP i löpande priser per capita i euro och procentuell utveckling 9 Tabell 4: Befolkning i 1000-tal samt befolkningsutveckling 10 Tabell 5: Andel av totala befolkningen som är i åldern 15 till 35 år 11 Tabell 6: Andel av totala befolkningen som är i åldern 56 till 89 år 12 Tabell 7: Totalt antal patentansökningar till EPO per 1000 invånare 12 Tabell 8: Totalt antal patentansökningar inom high-tech till EPO per 1000 invånare 13 Tabell 9: BRP per capita i 1000-tal SEK löpande priser och procentuell utveckling 14 Tabell 10: Befolkningsantal och procentuell befolkningsutveckling 15 Tabell 11: Netto nystartade företag minus konkurser per 1000 invånare, samt procentuell förändring 16 Tabell 12: Sveriges grad av entreprenörskap i ett internationellt perspektiv 17 Figur 1: Placering i Europas regionala välståndsliga enligt enheten köpkraftsjusterad BRP per capita 8 Figur 2: Lönesummeutveckling i Västsveriges kommuner 1996-2002 18 Figur 3: Befolkningsförändring i Västsveriges kommuner 1994-2003 19 5
1. Bakgrund och metod En ny uppdaterad version av rapporten Betyg på Västsveriges ekonomi skall publiceras varje år. Rapportserien avser att ge en lättöverskådlig bild av den regionala situationen, utvecklingen och dynamiken, med fokus på Västsverige. Rapporten är ej heltäckande, utan presenterar endast ett urval av ett stort antal parametrar som är av relevans vid regionala tillväxtstudier. Västsvenska Industri- och Handelskammarens betygsättning är relativ i förhållande till utvalda regioner. Vi bortser från det kortsiktiga konjunkturläget och betonar istället den långsiktiga trenden och sådana faktorer som lägger grunden till en framtida god ekonomi. I varje ny upplaga betygsätts Västsveriges utveckling enligt en femgradig skala där ett är lägsta betyg och fem är högsta. Föregående år, 2003, tilldelades Västsverige betyget 3+. Från och med årets upplaga är det Västsvenska Industri- och Handelskammarens ekonomiråd som gemensamt bestämmer rapportens innehåll, upplägg samt vad årets betyg skall bli. Rådets sju ledamöter under 2004 är: Anders Källström, vd, Västsvenska Industri- och Handelskammaren Claes-Göran Alvstam, professor i ekonomisk geografi, Handelshögskolan i Göteborg Gunilla Nyström, privatekonom, SEB Hubert Fromlet, professor och chefekonom, Sparbanken Sverige Magnus Ersman, omvärldsanalytiker, Västsvenska Industri- och Handelskammaren Michael Green, bankdirektör, Handelsbanken Peter Björnram, vd, Ackordcentralen För samtliga europeiska 1 regioner, på NUTS 2-nivå 2, redovisas dess placeringar i den europeiska regionala välståndsligan för 2001. Av dessa drygt 200 regioner har åtta regioner valts ut för att jämföras med Västsverige. För dessa sammanlagt nio regioner redovisas bruttoregionalprodukten, befolkningstillväxten, befolkningsstrukturer samt patentansökningar till europeiska patentbyrån. För Sveriges 21 län redovisas även utvecklingen avseende bruttoregionalprodukten, befolkningen och nyföretagandet. För Västsveriges kommuner redovisas slutligen utvecklingen avseende lönesummor och befolkning. Observera att siffrorna från Eurostat inte är jämförbara med nationell data från exempelvis SCB till följd av olika beräkningsmetoder och definitioner. Rapporten är skriven under 2004 av Magnus Ersman, omvärldsanalytiker vid Västsvenska Industri- och Handelskammaren. 1 Avser endast EU15, det tio nya medlemsländerna och dess regioner är ej inkluderade i denna rapport. 2 Drygt 200 i hela EU15. Sveriges regioner är Sydsverige = Skåne och Blekinge län, Västsverige = Västra Götaland och Hallands län, Östra Mellansverige = Södermanlands, Uppsala, Västmanlands, Örebro och Östergötlands län, Småland med öarna = Gotland, Kalmar, Kronoberg och Jönköpings län, Norra Mellansverige Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands län, Mellersta Norrland = Jämtland och Västernorrlands län, Övre Norrland = Norrbottens och Västerbottens län samt Stockholm = Stockholms län. 6
2. Europas tillväxt i ett internationellt perspektiv 3 Europas ekonomi är i grunden förhållandevis stark. Det stora flertalet av EU:s medlemsländer har idag sunda offentliga finanser, låg inflation samt stabilt ränteläge och valutakurs. Likväl har den europeiska tillväxten länge varit relativt svag och Europa tappar därmed i jämförelse gentemot andra världsregioner, främst USA. Se tabell 1 nedan. 1991-1996 1997-2002 (%) 2003-2005 (%) (prognos) EU15 1,8 % 2,7 % 1,8 USA 2,7 % 3,2 % 3,8 OECD 2,3 % 2,7 % 2,9 Japan 1,8 % 0,6 % 2,6 Tabell 1: Genomsnittlig årlig BNP-tillväxt i fasta priser för perioderna 1991-1996 och 1997-2002, samt prognos för perioden 2003-2005 Källa: Egen bearbetning av data från Konjunkturinstitutet, 2004 I mars 2000 antog Europas regeringschefer den så kallade Lissabonstrategin. Denna innebär att Europa skall vara världens bästa och mest dynamiska ekonomi år 2010. Enligt Europakommissionens senaste avstämning, under våren 2004, konstaterades det dock att gapet mellan Europa och USA har ökat. EU:s genomsnittliga BNP per capita är idag bara drygt 70 procent av den amerikanska. Inget EU-land förutom Luxemburg kommer i närheten av USA:s nivå. Skillnader i sysselsättningsgrad och produktivitet är de främsta skälen till att Europa ligger efter USA mätt i BNP. USA har sedan länge en högre arbetsproduktivitet, det vill säga amerikanarna producerar mer per timme och anställd. 3. Västsveriges ekonomi i ett EU-perspektiv Mellan åren 2000 och 2001 klättrade Västsverige från 82:a till 63:e plats i den europeiska regionala välståndsligan, detta enligt måttenheten köpkraftsjusterad BRP per capita. Stockholmsregionen 4 avancerade under samma period från 15:e till 9:e plats. Se vidare figur 1 samt tabell 2 nedan. 3 Källa om inget annat anges: Regeringskansliet, Lissabonstrategin 2004. 4 Stockholms län 7
Placering 2001 1-40 41-85 86-120 121-165 166-213 Figur 1: Placering i Europas regionala välståndsliga enligt enheten köpkraftsjusterad BRP per capita Källa: Egen bearbetning av data från Eurostat, 2004 Europas rikaste regioner ligger nästan uteslutande mellan London och Rom i den så kallade rika bananen, vilket framgår av figur 1 ovan. Endast ett fåtal regioner, exempelvis Helsingfors- och Stockholmsregionen, södra Irland och Danmark 5 utmärker sig som toppregioner utanför detta område. Västsverige placerar sig i samma division som stora delar av Tysklands, Frankrikes och Englands regioner. I förhållande till Sveriges två andra storstadsregioner, Sydsverige 6 och Stockholmregionen, har Västsverige dock haft en relativt god utveckling. Se vidare tabell 2. 5 Danmark definieras som en region enligt Eurostat. 6 Skåne och Blekinge. 8
Region 1995 1996 1998 1999 2000 2001 Stockholm 22 22 14 16 15 9 Västsverige 79 82 121 116 82 63 Sydsverige 122 124 114 111 103 77 Tabell 2: Placering, 1-213, i Europas regionala välståndsliga enligt enheten köpkraftsjusterad BRP per capita Källa: Egen bearbetning av data från Eurostat, 2004 Alla de tre svenska storstadsregionerna hade 2001 sin respektive bästa placering sedan 1995. Avancemangen mellan 2000 och 2001 beror dock delvis på att flertalet andra europeiska regioner kraftigt tappade tillväxtkraft och därmed placeringar under perioden. 4. Västsveriges tillväxt i förhållande till åtta valda regioner För att ytterligare studera Västsveriges tillväxt och tillväxtförutsättningar valde Västsvenska Industrioch Handelskammarens ekonomiråd under våren 2004 ut åtta europeiska regioner att jämföra Västsverige med. Nedanstående regioner valdes ut subjektivt då de är av jämförbar regional logik. Regionerna, inklusive Västsverige, i bokstavsordning är: 1. Cataluña, Spanien 6. Stuttgart, Tyskland 2. Greater Manchester, England 7. Sydsverige, Sverige 3. Lombardien, Italien 8. Utrecht, Nederländerna 4. Rhône-Alpes, Frankrike 9. Västsverige, Sverige 5. Stockholm, Sverige 4.1 Köpkraftsjusterad BRP per capita Av de svenska regionerna klarade Västsverige perioden 2000-2001 bäst, med en svag ökning med 1,5 procent. En bidragande orsak till denna relativt svaga köpkraftsjusterade tillväxt för de svenska regionerna var att prisnivån steg snabbare i Sverige än i stora delar av övriga Europa mellan dessa två år. 7 Både Manchesterregionen i England samt Utrechtregionen i Nederländerna hade mellan 2000 och 2001 en mycket stark tillväxt. Även långsiktigt, mellan åren 1995 och 2001, utmärker sig dessa två regioner med över 40 procents tillväxt i löpande priser. Västsveriges tillväxt på 33 procent mellan 1995 och 2001 var i förhållande till övriga åtta regioner medelstor. Se tabell 3 nedan. 7 Förklaring erhållen från Eurostat, april 2004. 9
Region 1995 2000 2001 2000-01 1995-01 Cataluña 17076 22752 23520 (8) 3,4% (4) 38% (4) Greater Manchester 16243 22755 23879 (7) 4,9% (2) 47% (1) Lombardia 24521 30184 30614 (3) 1,4% (7) 25% (9) Rhône-Alpes 18556 24054 24887 (5) 3,5% (3) 34% (5) Stockholm 24473 34246 34281 (1) 1,0% (8) 41% (3) Stuttgart 23133 28726 29332 (4) 2,1% (5) 27% (8) Sydsverige 17200 22860 22958 (9) 0,4% (9) 33% (6) Utrecht 22924 31556 33353 (2) 5,7% (1) 45% (2) Västsverige 18016 23577 23933 (6) 1,5% (6) 33% (6) Tabell 3: Köpkraftsjusterad BRP i löpande priser per capita i euro och procentuell utveckling. Placering inom parentes. Källa: Egen bearbetning av data från Eurostat, 2004 4.2 Befolkningsutveckling Det kanske viktigaste incitamentet för att skapa regional tillväxt och goda tillväxtförutsättningar är att regionens befolkningsunderlag successivt ökar i allmänhet och genom kompetensinvandringen i synnerhet. I absoluta befolkningstal är Lombardien- och Cataluñaregionen betydligt större än de övriga sju regionerna. Båda dessa regioner har också haft en relativt stark utveckling sen 1995, trots att Cataluñaregionen hade en svagt negativ befolkningsutveckling mellan 2002 och 2003. Se vidare tabell 4 nedan. Region 1995 2002 2003 2002-03 1995-03 Cataluña 6071,8 6240,4 6234,1-0,10% 2,67% (6) Greater Manchester 2578,1 2587,5 2589,5 0,08% 0,44% (9) Lombardia 8910,5 9140,5 9175,7 0,38% 2,98% (5) Rhône-Alpes 5569,2 5731,3 5752,0 0,36% 3,28% (4) Stockholm 1708,5 1838,9 1859,0 1,09% 8,81% (1) Stuttgart 3839,6 3964,2 3971,0 0,17% 3,42% (3) Sydsverige 1259,4 1286,6 1287,3 0,05% 2,25% (8) Utrecht 1063,5 1139,9 1142,3 0,21% 7,41% (2) Västsverige 1751,8 1789,8 1796,3 0,36% 2,54% (7) Tabell 4: Befolkning i 1000-tal samt befolkningsutveckling. Placering inom parentes. Källa: Egen bearbetning av data från Eurostat, 2004 Av de nio regionerna hade Stockholmsregionen den starkaste utvecklingen både mellan 1995 och 2003 såväl som mellan 2002 och 2003. Västsveriges utveckling, både på kort och lång sikt, står sig dock väl i jämförelse med de övriga åtta regionerna. 10
4.3 Befolkningsstruktur, 15-35 år Det är inte bara viktigt att det totala befolkningsunderlaget växer, utan även att befolkningen har en gynnsam åldersstruktur. I stora delar av västvärlden åldras befolkningen drastiskt vilket medför stora och ökande belastningar för samhället i form av höjda vård- och omsorgskostnader samt eventuell arbetskraftsbrist. Alla regionerna hade en minskande andel av sin befolkning i åldern 15 till 35 år mellan åren 1995 och 2003. Detta speglar väl tendensen i hela Europa under samma period. Se vidare tabell 5 nedan. Procentenheter Region 1995 2002 2003 2002-03 1995-03 Cataluña 33,3% 30,9% 30,7% (1) -0,1% -2,6% (5) Greater Manchester 31,1% 30,3% 30,2% (2) -0,1% -0,9% (1) Lombardia 30,2% 26,4% 25,8% (9) -0,6% -4,3% (7) Rhône-Alpes 31,0% 29,0% 28,6% (5) -0,3% -2,3% (4) Stockholm 30,0% 29,1% 29,1% (4) 0,1% -0,9% (1) Stuttgart 31,1% 27,4% 26,8% (6) -0,6% -4,4% (8) Sydsverige 27,8% 26,5% 26,4% (7) -0,2% -1,4% (2) Utrecht 33,6% 30,3% 29,8% (3) -0,5% -3,8% (6) Västsverige 28,2% 26,6% 26,2% (8) -0,3% -1,9% (3) Tabell 5: Andel av totala befolkningen som är i åldern 15 till 35 år. Placering inom parentes. Källa: Egen bearbetning av data från Eurostat, 2004 Västsveriges utveckling med minus 1,9 procentenheter under perioden bör ses som extra oroande då de båda andra svenska regionerna klarade perioden bättre. Detta kan bli mycket besvärande för Västsverige i framtiden eftersom detta åldersintervalls andel av den totala befolkningen redan är liten. Stockholmregionen hade, som den enda av de nio regionerna, en positiv utveckling mellan 2002 och 2003 med en ökning på 0,1 procentenheter. Detta beror främst på att Stockholmsregionen under en längre period haft en kraftig utflyttning av äldre samtidigt som det råder en nettoinflyttning i yngre åldersgrupper till regionen. 4.4 Befolkningsstruktur, 56-89 år Stockholmsregionen och Västsverige hade som enda regioner mellan 2002 och 2003 en minskad andel av befolkningen i åldern 56 till 89 år. Även under perioden 1995 till 2003 hade dessa regioner en relativt gynnsam utveckling i förhållande till övriga regioner. Se vidare tabell 6 nedan. 11
Procentenheter Region 1995 2002 2003 2002-03 1995-03 Cataluña 24,3% 25,5% 25,7% 0,1% 1,4% Greater Manchester 21,8% 22,6% 22,8% 0,2% 1,0% Lombardia 26,7% 29,0% 29,3% 0,3% 2,5% Rhône-Alpes 22,4% 23,5% 23,7% 0,2% 1,3% Stockholm 22,5% 23,5% 23,3% -0,2% 0,8% Stuttgart 23,4% 25,5% 26,1% 0,6% 2,6% Sydsverige 26,4% 27,8% 27,8% 0,0% 1,4% Utrecht 19,6% 20,3% 20,3% 0,1% 0,7% Västsverige 25,5% 26,5% 26,3% -0,2% 0,8% Tabell 6: Andel av totala befolkningen som är i åldern 56 till 89 år Källa: Egen bearbetning av data från Eurostat, 2004 Stockholmsregionens andelstal är dock betydligt lägre än Västsveriges. Endast Greater Manchester och Utrechtregionen hade 2003 en lägre andel än Stockholmsregionen samma år. Sydsverige och Lombardia i Italien hade 2003 de högsta andelstalen med 27,8 respektive 29,3 procent av befolkningen i åldern 56 till 89 år. 4.5 Patentansökningar till European Patent Office, totalt En parameter för att mäta dynamiken i respektive regions ekonomi är att se till antalet patentansökningar. Dessa ger en god indikation på regionernas utvecklingspotential i den allt mer kunskapsbaserade ekonomin. Enskilda länder definierar enheter inom patentområdet mycket olika. Nedan används enheten patentansökningar till EPO, den gemensamma europeiska patentbyrån, istället för ansökningar till respektive nationella patentbyrå. Se vidare tabell 7 nedan. Prognos Region 1995 2001 2002 2001-02 1995-02 Cataluña 0,03 0,06 0,07 (8) 10,5% 123,3% (1) Greater Manchester 0,05 0,07 0,07 (8) -3,5% 41,3% (9) Lombardia 0,10 0,17 0,18 (7) 9,0% 79,9% (7) Rhône-Alpes 0,17 0,24 0,26 (5) 7,6% 55,2% (8) Stockholm 0,32 0,60 0,68 (2) 12,5% 109,4% (5) Stuttgart 0,35 0,72 0,78 (1) 8,4% 118,6% (4) Sydsverige 0,22 0,43 0,48 (3) 10,3% 120,2% (2) Utrecht 0,10 0,18 0,21 (6) 19,3% 119,2% (3) Västsverige 0,20 0,34 0,40 (4) 15,6% 102,3% (6) Tabell 7: Totalt antal patentansökningar till EPO per 1000 invånare. Placering inom parentes. Källa: Egen bearbetning av data från Eurostat, 2004 12
Sverige har länge satsat en stor andel av BNP på forskning och utveckling, och därmed ofta haft höga tal även avseende patent och patentansökningar. Detta är tydligt även vid denna jämförelse. Av de nio regionerna i tabellen ovan var det tre svenska regionerna alla i topp-fyra tillsammans med Stuttgart. Västsverige hävdar sig förhållandevis väl mot det andra europeiska regionerna, dock svagt gentemot både Stockolmsregionen och Sydsverige som båda har starkare siffror för alla tre mätåren. Både Cataluña och Greater Manchester utmärker sig med låga siffror. Cataluñaregionen har dock haft en mycket god tillväxt både under perioden 1995-02 och 2001-02. 4.6 Patentansökningar till European Patent Office, inom high-tech Det är mycket viktigt att forskningen och patentansökningarna skapar framtidens tillväxtföretag inom avancerad teknik. Det är därför betydelsefullt att en stor andel av patentansökningarna är inom så kallade high-techområden 8. Se vidare tabell 8 nedan. Prognos Region 1995 2001 2002 2001-02 1995-02 Cataluña 0,001 0,008 0,008 (9) -1% 437% (2) Greater Manchester 0,003 0,013 0,014 (8) 1% 343% (3) Lombardia 0,011 0,019 0,021 (7) 12% 90% (9) Rhône-Alpes 0,019 0,042 0,049 (5) 17% 165% (7) Stockholm 0,076 0,243 0,285 (1) 17% 274% (4) Stuttgart 0,034 0,094 0,091 (3) -4% 164% (8) Sydsverige 0,038 0,141 0,137 (2) -3% 259% (5) Utrecht 0,013 0,035 0,044 (6) 25% 236% (6) Västsverige 0,009 0,048 0,064 (4) 33% 573% (1) Tabell 8: Totalt antal patentansökningar inom high-tech till EPO per 1000 invånare. Placering inom parentes. Källa: Egen bearbetning av data från Eurostat, 2004 I förhållande till både Sydsverige och Stockholmsregionen ligger Västsverige en bra bit efter avseende antalet patentansökningar inom high-tech. Västsveriges utveckling, både mellan 2001 och 2002 och mellan 1995 och 2002, var dock den högsta av alla jämförda regioner vilket bådar mycket gott inför framtiden. I ett specialnummer av Eurostats Statistik-PM 9 vilket publicerades vintern 2004 fastslogs det att Västsverige under 2001 var den region i vilken det privata näringslivet satsade mest på forskning och utveckling i förhållande till respektive regions BRP av alla drygt 200 europeiska regioner. Detta kan antas förklara en stor del av ökningen av antalet patentansökningar till EPO, både totalt och inom high-tech. 8 High-tech = Patent inom IT och bioteknik. Källa: Eurostat, 2004 9 Statistics in Focus, Theme 9 nr 3 2004. R & D expenditure in European regions, 2004 13
5. Västsveriges tillväxt och struktur i ett nationellt perspektiv 5.1 BRP per capita Sett till BRP per capita, ej köpkraftsjusterat, är Stockholms läns nivå betydligt högre än i något annat svensk län. Stockholms län är det enda av Sveriges 21 län som kom över riksgenomsnittet något av mätåren. Västra Götaland kom på andraplats både under 2001 och 2002. Se vidare tabell 9 nedan. Län 1993 2001 2002 2001-02 1993-02 Stockholm 243 349 363 4,0% 49,4% Uppsala 152 227 234 3,1% 53,9% Södermanland 143 201 202 0,5% 41,3% Östergötland 161 219 236 7,8% 46,6% Jönköping 159 238 243 2,1% 52,8% Kronoberg 165 239 245 2,5% 48,5% Kalmar 154 219 227 3,7% 47,4% Gotland 149 201 212 5,5% 42,3% Blekinge 167 217 231 6,5% 38,3% Skåne 161 238 244 2,5% 51,6% Halland 166 207 221 6,8% 33,1% Västra Götaland 168 254 257 1,2% 53,0% Värmland 150 211 217 2,8% 44,7% Örebro 154 215 224 4,2% 45,5% Västmanland 163 224 233 4,0% 42,9% Dalarna 160 220 226 2,7% 41,3% Gävleborg 157 209 218 4,3% 38,9% Västernorrland 166 249 251 0,8% 51,2% Jämtland 166 212 215 1,4% 29,5% Västerbotten 160 209 218 4,3% 36,3% Norrbotten 171 231 236 2,2% 38,0% SNITT 177 255 263 3,1% 48,6% Tabell 9: BRP per capita i 1000-tal SEK löpande priser och procentuell utveckling Källa: Egen bearbetning av data från SCB, 2004 Långsiktigt, under perioden mellan 1993 och 2002, var det endast Uppsala län som hade en starkare tillväxt än Västra Götaland. Mycket glädjande är också att Hallands län hade landets starkaste utveckling mellan 2001 och 2002 med 6,8 procents tillväxt. Samma län hade under perioden 1993 och 2002 landets svagaste tillväxt. 5.2 Befolkningsutveckling Samtidigt som det pågår en kraftig befolkningskoncentration till Sveriges storstadskommuner, ökar utflyttningen från Stockholm, Göteborg och Malmö till respektive storstadsområdes kranskommuner. Detta medför att storstadsregionerna ökar både avseende förtätning och förstoring. Se vidare tabell 10 nedan. 14
Län 1990 2002 2003 2002-03 1990-03 Stockholm 1641669 1850467 1860872 0,6% 13,4% Uppsala 268835 298655 300495 0,6% 11,8% Södermanland 255636 259006 260380 0,5% 1,9% Östergötland 403011 413438 414897 0,4% 2,9% Jönköping 325163 327971 328659 0,2% 1,1% Kronoberg 177882 176978 177448 0,3% -0,2% Kalmar 241102 234627 234886 0,1% -2,6% Gotland 57108 57381 57535 0,3% 0,7% Blekinge 150564 149875 149889 0,0% -0,4% Skåne 1068587 1145090 1152697 0,7% 7,9% Halland 254725 278551 281322 1,0% 10,4% Västra Götaland 1441293 1508230 1514992 0,4% 5,1% Värmland 283110 273419 273563 0,1% -3,4% Örebro 272513 273412 273935 0,2% 0,5% Västmanland 258487 258912 260134 0,5% 0,6% Dalarna 289067 276636 276520 0,0% -4,3% Gävleborg 289294 277012 276866-0,1% -4,3% Västernorrland 261155 244319 244105-0,1% -6,5% Jämtland 135726 127947 127645-0,2% -6,0% Västerbotten 251968 255230 255956 0,3% 1,6% Norrbotten 263735 253632 252874-0,3% -4,1% SUMMA/SNITT 8590630 8940788 8975670 0,4% 4,5% Tabell 10: Befolkningsantal och procentuell befolkningsutveckling Källa: Egen bearbetning av data från SCB, 2004 Av tabell 10 ovan framgår tydligt att de län som direkt eller indirekt kan hänföras till någon av storstadsregionerna växer starkast. Under perioden 1990-2003 hade endast fem av landets 21 län en bättre befolkningstillväxt än landets genomsnitt. Motsvarande antal för perioden 2002 till 2003 var också fem län, dock hade två län utöver dessa, däribland Västra Götaland, samma ökningstakt som landets genomsnitt. Mellan 2002 och 2003 växte Hallands län mest av alla 21 län. 5.3 Entreprenörskap En god indikation på regional dynamik är tillkomsten av nya företag, det vill säga antalet nystartade företag minus antalet konkurser. Nedanstående resultat påvisar ett mycket allvarligt och sedan länge känt problem i Sverige. Såväl den låga nivån av entreprenörskap som dess svaga utveckling är mycket oroande. Se vidare tabell 11 nedan. 15
Län / kommun 1997 2002 2003 2002-03 1997-03 Stockholm 8,9 7,8 7,5-3,0% -15,2% Uppsala 5,9 4,3 4,4 1,8% -25,7% Södermanland 4,5 3,5 3,4-3,0% -24,7% Östergötland 4,8 3,6 3,8 5,9% -19,7% Jönköping 4,2 3,0 3,1 3,9% -25,9% Kronoberg 4,8 3,4 3,0-11,7% -37,8% Kalmar 3,5 2,8 3,1 10,1% -12,2% Gotland 4,3 3,4 4,0 16,2% -7,9% Blekinge 4,4 3,2 3,1-2,9% -28,3% Skåne 5,8 4,7 4,8 2,2% -16,7% Halland 5,0 4,0 4,0-1,1% -19,5% Västra Götaland 6,0 4,4 4,4 0,4% -27,5% Värmland 4,1 3,4 3,3-3,2% -18,7% Örebro 4,5 3,3 3,2-3,0% -28,2% Västmanland 4,6 3,4 4,0 14,7% -14,3% Dalarna 5,2 4,0 3,9-1,7% -24,6% Gävleborg 4,4 3,2 3,4 7,7% -22,4% Västernorrland 5,1 3,4 3,1-10,4% -40,1% Jämtland 5,0 4,0 4,1 3,9% -17,3% Västerbotten 4,6 3,3 3,1-5,1% -32,2% Norrbotten 4,0 3,2 3,0-7,3% -26,2% SNITT 4,9 3,8 3,8 0,5% -23,0% Göteborgs kommun 8,1 6,5 5,1-21,5% -37,2% Stockholms kommun 11,4 10,3 8,0-22,6% -30,2% Malmö kommun 6,7 6,1 4,8-20,2% -27,4% Tabell 11: Netto nystartade företag minus konkurser per 1000 invånare samt procentuell förändring Källa: Egen bearbetning av data från UC, 2004 Den geografiska skillnaden i landet är stor. 2003 tillkom det netto närmare dubbelt så många företag i Stockholms län som landets genomsnitt. Alla tre storstadskommunerna hade relativt höga nivåer i förhållande till övriga landet, dock hade även dessa tre en mycket negativ utveckling både på lång och kort sikt. Glädjande är dock att Västra Götaland hade en positiv, dock svag, utveckling mellan 2002 och 2003. Tyvärr är förekomsten av internationell nyföretagandestatistik mycket ringa och ofta av bristfällig kvalitet. Det finns dock studier som återkommande mäter olika former av entreprenörskap i flertalet länder. Även dessa studier bekräftar en relativ låg entreprenörsanda i Sverige. Se tabell 12 nedan. 2000 2002 2003 Andel av befolkningen som är entreprenörer 10. 4 % 4 % 4 % Sveriges placering / antal jämförda länder 16/21 31/37 24/32 Tabell 12: Sveriges grad av entreprenörskap i ett internationellt perspektiv Källa: Global Entrepreneurship Monitor 2000, 2002 och 2003 10 Entreprenörskap definierat som andel av befolkningen (18-64 år) som startat och driver ett företag som är högst tre och ett halvt år gammalt. 16
Sveriges avancemang från 31:a till 24:e plats mellan 2002 och 2003 är en positiv, men delvis missvisande, utveckling. Med en stagnerad andel entreprenörer på cirka 4 procent beror denna positiva utveckling endast på att andra länder har tappat andelar och inte på att Sverige har ökat sin andel entreprenörer. Andelen entreprenörer 2003 i jämförbara länder var alla högre än i Sverige. Med 5,5 procent i Danmark, 7,8 procent i Norge och drygt 12 procent entreprenörer i USA är det tydligt att Sverige fortfarande hamnar på efterkälken avseende denna betydelsefulla parameter. 6. Den geografiska fördelningen av Västsveriges tillväxt Göteborgsregionen är kärnan och motorn i den västsvenska ekonomin och har så alltid varit. Västsveriges ekonomiska tillväxt har under en lång period varit koncentrerad till Göteborgsområdet samt delvis till högskoleorterna. Nedan redovisas lönesummeutvecklingen 11 samt befolkningsutveckling för Västsveriges kommuner. 11 Lönesumman brukar i normalfallet motsvara cirka 2/3-delar av bruttoregionalprodukten. 17
6.1 Lönesummor Företagens lönesummor är en tydlig indikator på regional tillväxt då dessa speglar den regionala produktionens storlek och utveckling väl. BRP-siffror som ovan redovisats är på grund av beräkningsnormer ofta mycket svåra att exakt hänföra geografiskt och därav ej passande för lägre än länsnivå. Nivåer och förändringar avseende lönesummor är ett bra kompletterande mätinstrument för regional utveckling på exempelvis kommunnivå. Se vidare figur 2 nedan. > 31 % 25 31 % 15 19,9% 20 24,9 % < 15 % Figur 2: Lönesummeutveckling i löpande priser i Västsveriges kommuner 1996-2002 Källa: Egen bearbetning av data från SCB och Affärsvärlden, 2003 Tydligt i figur 2 ovan är att Västsveriges tillväxt polariseras allt mer. Merparten av tillväxten sker längs kusten mellan Varberg och Strömstad med fokus till Göteborgs- och Strömstadsregionerna. Inåt landet i både nordlig och östlig riktning är den svagare tillväxten påtaglig. 18
6.2 Befolkningsutveckling Stora delar av Sverige har länge kämpat med en kraftigt minskande befolkning. Idag är det nästintill enbart storstadsregionerna och högskolestäderna som växer befolkningsmässigt. Även i Västsverige är denna tendens tydlig. Se vidare figur 3 nedan. > 9 % ökning 4-9 % ökning 0-3,9 % ökning 0,1 5 % minskning > 5 % minskning Figur 3: Befolkningsförändring i Västsveriges kommuner 1994-2003 Källa: Egen bearbetning av data från SCB, 2004 Enbart delar av Göteborgsregionen hade en mycket stark befolkningstillväxt mellan åren 1994 och 2003. Av de 51 västsvenska kommunerna hade drygt 30 stycken en befolkningsminskning under perioden, 15 av dessa med mer än fem procent. Tydligt i figur 3 ovan är även att högskoleorterna Skövde, Borås, Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg klarar sig relativt bra. 19
Västsvenska Industri- och Handelskammarens rapportserie Rapport 1999:1 Rapport 1999:2 Rapport 1999:3 Rapport 1999:4 Rapport 2000:1 Rapport 2000:2 Att locka unga till tekniken Flyg för Västsverige. Företagens strategi för ett västsvenskt flygtrafiksystem Vägar för Västsverige. Företagens strategi för investeringar i det västsvenska vägsystemet Teknikstuderandes krav på framtida livsmiljö Samlad EU-Kompetens - Är det av intresse för Göteborgsregionen? Teknikers syn på teknisk utbildning Rapport 2001:1 Utbud och efterfrågan på tekniker i Västra Götaland. Prognos 2001 till 2010 Rapport 2001:2 Rapport 2002:1 Rapport 2002:2 Rapport 2002:3 Rapport 2002:4 Rapport 2002:5 Rapport 2003:1 Rapport 2003:2 Rapport 2003:3 Alternativ finansiering genom partnerskap - vid investeringar i vägar och järnvägar Västsverige en tyst del av Sverige. Om västsvensk representation på den nationella maktarenan 2001 Skola Näringsliv: Från skilda världar till gemenskap Position Väst 2002 - det som mäts blir gjort Vad tycker Du om flyget? En enkätstudie av västsvenska företags och organisationers syn på Landvetter m.m. Västsverige en tyst del av Sverige. Om västsvensk representation på den nationella maktarenan 2002 Bygg färdigt Västsveriges vägar och järnvägar. Förslag till gemensamt västsvenskt svar på infrastrukturpropositionen 2003 Värdeskapande IT-universitet The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg Rapport 2003:4 Betyg på Västsveriges ekonomi 2003 Rapport 2003:5 Rapport 2004:1 Rapport 2004:2 Rapport 2004:3 Rapport 2004:4 Kan vägavgifter påskynda utbyggnaden av de västsvenska motorvägarna? Västsvenska entreprenörer på jakt efter såddkapital Från bra till bäst. Om det livslånga lärandet i Västsverige Kampen om kompetensen 1. Attraherar vi kompetens via våra högskolor? Kampen om kompetensen 2. Flyttar företagens makt från regionen? Rapporterna finns tillgängliga på www.handelskammaren.net. 20
Västsvenska Industri- och Handelskammaren Mässans Gata 18, Box 5253, 402 25 Göteborg Tel 031-83 59 00, Fax 031-83 59 36 info@handelskammaren.net www.handelskammaren.net