Nationella forskarskolan i vård & omsorg

Nationella forskarskolan i vård & omsorg Health Care Science Postgraduate School Verksamhetsberättelse för (fastställd av Styrelsen för forskarutbildning 2009-01-29) Dnr: 2920/-000

Innehållsförteckning 1 Forskarskolans syfte, mål och organisation 2 De centrala delarna inom forskarskolan o Forskningsprojekt o Doktorandrekrytering o Program för utbildning på forskarnivå i vård & omsorg o Andra doktorandaktiviteter o Arbetsgrupper 3 Budget 4 Forskningsprojekt och doktorandrekrytering inför antagning till HK-08 o Forskningsprojekt o Doktorandrekrytering 5 Sammanfattning fr.o.m. HK-01 - - HK-08 o Projektens spridning (sökande och tilldelning) över medverkande universitet/högskolor o Disputerade doktorander vid utgången av o Handledare inom forskarskolans verksamhet o Doktorander inom forskarskolans verksamhet 6 Samverkan 7 Högskoleverkets utvärdering 8 Inför 2009 och framåt Bilagor Bilaga 1 Verksamhetsplan för Nationella forskarskolan i vård och omsorg 2007 exkl. bilagor Bilaga 2 Forskarutbildningsprogram i vård och omsorg vt (redovisning till Styrelsen för forskarutbildning) Bilaga 3 Budgetplan -2012 Bilaga 4 Forskningsprojekt & registrerade doktorander HK01- HK08 Bilaga 5 Publikationslista och sammanfattningar från avhandlingarna 2003 Bilaga 6 ÖVERENSKOMMELSE relaterad till utbildning på forskarnivå inom ramen för Nationella forskarskolan i vård & omsorgs verksamhet (prefekt, handledare, doktorand och forskarskolan), dnr 1839/08-530

1(16) 1 Forskarskolans syfte, mål och organisation Nationella forskarskolan i vård & omsorg (NFVO) utgår från regeringens forskningsproposition som antogs hösten 2000 (2000/01:3) och bakgrunden är bl a att vård- och omsorgsforskningen är ett nytt och viktigt forskningsområde som fått ökad betydelse för utvecklingen av hälso- och sjukvården samt social omsorg. Målsättningen är att stödja kunskapsutvecklingen och forskarutbildningen inom ämnesområdet. Målet är att 25 doktorander skall ha disputerat senast i och med utgången av. Forskarskolan erbjuder en flervetenskaplig forskarskola inom vård- och omsorgsområdet inom vilken bedrivs forskning inom forskningsområdet vård- och omsorg av betydelse för enskilda individer, samhället som helhet samt vårdens ledning och organisation. Forskarskolans fokus är inte specifika yrkesgrupper utan ämnesområdets utveckling i vidare bemärkelse. En närmare avgränsning och beskrivning av forskningsområdet sker främst genom bruk av specifika teman. Betoningen ligger på komplexa vård- och omsorgsprocesser som vilar på kunskap och metodik som återfinns inom flera olika akademiska discipliner då de komplexa vetenskapliga problem som finns i vårdens vardag kräver mångvetenskaplig belysning och kraftfulla koncentrerade satsningar. Avhandlingsarbetet inom vårdoch omsorgsforskning återfinns därmed i gränssnittet mellan hälso- och sjukvårdens samt omsorgsverksamhetens behov av ny kunskap om komplexa vård- och omsorgsfenomen och behovet av att utveckla den vetenskapliga grunden för studier av sådana fenomen. Forskarskolan 1 har en tydlig organisation som bygger på samverkan mellan flera lärosäten och olika ämnen inom vård och omsorg. Genom att forskarskolan är förlagd till ett etablerat värduniversitet nyttjas kunskap och erfarenhet att bedriva forskarutbildning. Genom samarbetet med andra högskolor betonas vikten av att stödja uppbyggnad av forskarutbildning och forskning vid yngre universitet och högskolor med eller utan examensrätt. Samarbetet mellan universitet och högskolor tar tillvara handledarresurser, studenter, det specifika i de olika miljöerna inom varje universitet och högskola samt stimulerar forskningsutveckling och samarbetsprojekt vilket sammantaget torde leda till högre kvalitet på doktorsexamen inom vård och omsorg. Karolinska Institutet (KI) är värd för forskarskolan. Partnerhögskolor är: o Högskolan Dalarna (HD) o Mittuniversitetet (MiU) o Mälardalens högskola (MdH) o Örebro Universitet (ÖU) Ett särskilt samverkansavtal är tecknat med Högskolan i Jönköping (HiJ). Syftet med avtalet är att utöver samarbetet med partneruniversiteten/högskolorna tillvarata ytterligare lärar- och handledarresurser på nationell nivå och det specifika i de olika forskarmiljöerna för en bred metodoch ämnesutbildning inom vård och omsorg. Med samverkansavtalet följer att HiJ utser en ledamot till forskarskolans styrgrupp respektive kursgrupp. Ansvaret för forskarskolan ligger hos Styrelsen för forskarutbildning (FUS), KI, som i sin tur utsett en styrgrupp för verksamheten med ordförande Jan Ekstrand, professor. Följande personer representerar medverkande universitet/högskolor: o Anna Ehrenberg, docent, HD o Ann-Britt Iwarsson, lektor, ÖU o Annmarie Lindahl, doktorandrepresentant o Christina Opava, professor, KI o Ella Danielson, professor, MiU o Gerd Ahlström 2, professor, HiJ o Håkan Thorsén, docent, ÖU o Ingeborg van der Ploeg, docent, KI, studierektor, adjungerad o Ingegerd Fagerberg, professor, MdH o Inger James, doktorandrepresentant 1 Se vidare Verksamhetsplanen för Nationella forskarskolan i vård & omsorg 2007 (Bilaga 1) 2 Suppleant är Mats Granlund, professor, Högskolan i Jönköping

2(16) o o o o o o o Kenneth Asplund, professor, MiU Kim Lutzén, professor, HD Kyllike Christensson, professor, MdH Lena von Koch, docent, KI, programansvarig, adjungerad Malin Lövgren, doktorandrepresentant Maria Niemi, doktorandrepresentant Petter Gustavsson, docent, KI Ett kansli inom Forsknings- och forskarutbildningsavdelningen (FFU), KI, administrerar verksamheten inom forskarskolan, KI. Kansliet består av, förutom ordförande Jan Ekstrand, professor Lena von Koch, docent, programansvarig, Ingeborg van der Ploeg, docent, studierektor, Birte Bergling, avdelningsdirektör och administrativ koordinator samt Åsa Trulsson, handläggare. Mot bakgrund av verksamhetens inriktning och spridning, såväl nationellt som över KIs forskningsnätverk och institutioner, utgör den nuvarande organisationen en såväl adekvat som gynnsam faktor för forskarskolans verksamhet och förankring. Nuvarande mandatperiod upphör i och med års utgång. Styrgruppen har under haft 6 sammanträden. 2 De centrala delarna inom forskarskolan De centrala delarna i forskarskolan är: o Forskningsprojekt o Doktorandrekrytering o Program för utbildning på forskarnivå i vård & omsorg o Andra doktorandaktiviteter o Arbetsgrupper Forskningsprojekt Medel för finansiering av doktorand i forskningsprojekt (projektmedel) har de senaste åren utlysts 1 gång vartannat år. Behöriga sökande (huvudsökande tillika huvudhandledare samt medsökande 1) har varit forskare från dem inom forskarskolan medverkande universiteten och högskolorna. Inför föregående års utlysning inbjöds de medicinska fakulteterna 3 i Sverige, med undantag av KI, nominera 2 ledamöter vardera till den Vetenskapliga granskningsgruppen. Hälsouniversitetet i Linköping avstod från att nominera och den slutliga vetenskapliga granskningsgruppen sammansättning var, utöver ordförande Jan Ekstrand, professor, KI, Charlotte Ekdahl, professor och Lars Hansson, professor, Lunds Universitet, Birgit Rasmussen, docent och Per-Olof Sandman, professor, Umeå Universitet samt Karin Sonnander, professor och Karin Wikblad, professor, Uppsala Universitet. De 20 ansökningar som beviljades projektmedel deltog senare i den nationella doktorandrekryteringsprocessen. Avhandlingsarbetet kan utföras vid olika orter och handledning sker från KI och partnerhögskolorna. En av handledarna (huvud eller bihandledare) skall tillhöra den institution där doktoranden är registrerad och inneha minst docentkompetens. Styrgruppen har utarbetat nya teman för projektdelen vilka utgör en avgränsning av forskningsområdet och vilkas syfte är att särskilt stimulera relevant och högkvalitativ forskning inom området. Dessa är följande: Forskning om patientnära vård och omsorg 3 Lunds universitet (LU), Göteborgs universitet (GU), Linköpings universitet (LiU, Uppsala universitet (UU) och Umeå universitet (UmU

3(16) teori, - begrepp- och metodutveckling inom vård och omsorg implementering av kunskap inom vård och omsorg Doktorandrekrytering Den nationella doktorandrekryteringen sker således också 1 gång vartannat år. Den presumtive doktoranden kan söka till ett eller flera forskningsprojekt. Forskarskolans Antagningsgrupp 4 svarar för bedömning av sökande presumtiva doktorander. De sökande som kvarstår till urval II inbjuds till Hearing där projekten presenteras ytterligare. Därefter påbörjar respektive forskare val av doktorand till projektet. Beslut om vilken sökande som utses för respektive projekt fattas av Styrelsen för forskarutbildning efter förslag från huvudhandledaren. Antagning som doktorand svarar respektive universitet/institution för. Den sökande skall vara registrerad doktorand innan utbildningen påbörjas. Då doktoranden är registrerad träder finansieringen i kraft. Program för utbildning på forskarnivå i vård & omsorg Vård- och omsorgsprocesser studeras på flera olika nivåer 5, ofta samtidigt. Några givna utgångspunkter vid studier av vård- och omsorgsprocesser är därför att 1) patientens upplevelser av och reaktioner på sin sjukdom och behandling är multideterminerade, 2) behandlingarna och interventionerna är ofta komplexa och utförs med sikte på flera angreppspunkter på olika nivåer, 3) såväl upplevelser och reaktioner som komplexa interventioner med flera samtidiga angreppspunkter varierar ofta över tid, många gånger med oklara avgränsningar, 4) utfallet över tid kan sällan sammanfattas utifrån enstaka aspekter varför en multidimensionell utfallsuppföljning vanligen krävs. Programmet för utbildning på forskarnivå i vård och omsorg utgår från dessa fyra förutsättningar och fokuserar på att erbjuda kunskap om begrepp, designer och analysmetoder speciellt lämpade för att multidisciplinärt studera och förstå komplexa system. Betoningen på programmets inriktning ligger därför på komplexa vård- och omsorgsprocesser vars kunskap och metodik återfinns inom flera olika akademiska discipliner. Programmet omfattar ett varierat utbud av kurser. Det obligatoriska kursutbudet för forskarskolans doktorander omfattar 38,5 höp enligt följande: Allmänvetenskaplig baskurs med inriktning mot vård och omsorgsforskning, 7,5 höp Forskningsstrategier och designproblem i vård och omsorgsforskning, 7,5 höp 6 Datainsamling och dataanalys I, 16 höp Introduktion till testteori och analys av kliniska test och enkätformulär, 4 höp Introduktion till kvalitativa metoder, 4 höp Introduktion till multivariat dataanalys, 4 höp Intervjutekniker inom vård- och omsorgsforskning, 4 höp Datainsamling och dataanalys II, 7,5 höp Av dessa kurser är 30,5 höp obligatoriska för forskarskolans doktorander. Doktoranderna kan fritt välja 2 av de 4 alternativa kurserna inom Datainsamling och dataanalys I. Under har följande kurser genomförts: Datainsamling och dataanalys I, 16 höp Introduktion till testteori och analys av kliniska test och enkätformulär, 4 höp 7 Introduktion till kvalitativa metoder, 4 höp 8 Introduktion till multivariat dataanalys, 4 höp 9 vid 2 tillfällen Intervjutekniker inom vård- och omsorgsforskning, 4 höp 10 4 Utsedd av Styrgruppen för forskarskolan, sammansatt av seniora forskare från värd- och partnerhögskolorna. 5 Se vidare Forskarutbildningsprogrammet i vård & omsorg redovisning till FUS (Bilaga 2) 6 HiJ svarar för lärar- och examinationsresurser 7 Kursgivare är Karolinska Institutet, Anders Kottorp. 8 Kursgivare är Örebro Universitet, Margareta Ehnfors. 9 Kursgivare är Karolinska Institutet, Daniel Olsson. 10 Kursgivare är Karolinska Institutet, Gunnel Backenroth-Ohsaka

4(16) Allmänvetenskaplig baskurs med inriktning mot vård- och omsorgsprocesser, 7,5 höp 11 Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, 3,0 höp 12 Forskningsstrategier och designproblem i vård och omsorgsforskning, 7,5 höp 13 Mer om datahantering och dataanalys med SPSS, 3,0 höp 14 Från var till hur, narrativ metod inom vård- och omsorgsforskning, 4,0 höp 15 Introduktion till kunskapsanvändning och implementeringsforskning, 3,0 höp 16 Samtliga dessa kurser annonseras och administreras via KIs kurskatalog och hemsida samt via forskarskolans hemsida (www.hcs.ki.se) och utbildningsplattform. Forskarutbildningsprogrammets elektiva kursutbud är tillgängligt för alla doktorander. Även det obligatoriska utbudet är i mån av plats tillgängligt för andra doktorander. Kursutbudet har finansierats med medel från forskarskolan och medel från Styrelsen för forskarutbildning 17, KI. Doktorander utanför forskarskolan, men inom KI och även doktorander från andra universitet och högskolor har visat ett ökat intresse att gå forskarskolans kurser. Doktoranderna har möjlighet att påverka utbildningens inriktning och uppläggning via styrgrupp, kursgrupp samt vid doktorandmöten. All kursverksamhet utvärderas kontinuerligt 18. Forskarskolans organisation och utbud av kurser utvecklas kontinuerligt via kursgruppens diskussioner, planering och förslag till beslut. Studenterna har via plattformen bl.a. möjlighet att diskutera med lärare och med varandra samt hämta kursmaterial och information om kurser. Det nära samarbetet med Centrum för vårdvetenskap (CfV) bidrar ytterligare till utveckling och informationsspridning. Andra doktorandaktiviteter Andra doktorandaktiviteter är seminarier, doktorand- och handledardagar (internat), den återkommande nordiska vårdkongressen, uppföljning av doktorandprogress samt doktorandmöten. Seminarier Under har följande seminarier med inbjudna föreläsare anordnats för doktorander i forskarskolan: Under två dagar i augusti arrangerades introduktionsdagar för de nyantagna doktoranderna inom forskarskolan (HK08) som ett internat på Hotell Foresta, Lidingö. Syftet med introduktionsdagarna är dels att ge doktoranderna en kännedom om forskarskolans verksamhet och varandras forskningsprojekt, dels ge en introduktion till ett vetenskapligt förhållningssätt olika ansatser, vägledning kring doktorand- och handledarrelationen samt en inledande del gällande karriärplanering med Eva Flodström, KI och en extern diplomerad coach med egen medicinsk forskarbakgrund. I början på oktober erbjöds doktoranderna inom HK06 en karriärplaneringsdag som en årlig återkommande uppföljning på temat. Kerstin Lagerström (f.d. personalavd. vid KI) har för tredje året i rad ansvarat för innehållet. Doktorand- och handledardagar i Stockholm (internat) 11 Kursgivare är Karolinska Institutet, Lena Boman. 12 Kursgivare är Högskolan i Jönköping, Mats Granlund. 13 Kursgivare är Högskolan i Jönköping, Mats Granlund. 14 Kursgivare är Mälardalens högskola, Göran Sidebäck. 15 Kursgivare är Karolinska Institutet, Staffan Josephsson. 16 Kursgivare är Karolinska Institutet, Lars Wallin. 17 FUS har under åren 2004, 2005, 2006 och 2007 givit programmet ett finansiellt stöd motsvarande 600 000:- per år. Redovisning sker terminsvis varpå medel betalas ut. 18 Se vidare Forskarutbildningsprogrammet i vård & omsorg redovisning till FUS Vt (Bilaga 2)

5(16) Årets doktorand- och handledardagar var förlagda till Hotell Foresta och arrangerades i form av internat. Totalt deltog 46 doktorander och 29 handledare samt personer från forskarskolans ledning och administration. Programmet bestod främst av Visioner för forskarutbildning, Clara Gumpert, dekan, Styrelsen för forskarutbildning, KI Presentation av fyra doktorandprojekt inom forskarskolan Post doc erfarenheter och sedan?, Pernilla Lagergren, forskarassistent, KI. Tre forskarpresentationer: Hur kan vägen se ut och hur når man ut med sin forskning? Torkel Klingberg, Ulla Waldenström och Lars-Olov Wahlund, KI Drivkraften som forskare och anknytning forskning-näringsliv, Bo Norrman, KI Stress och stresshantering, Giorgio Grossi, KI. Nästa års doktorand- och handledardagar arrangeras av Mittuniversitetet. Nordisk Vårdkongress inom vård och omsorg The 8 th Conference on Advances in Health Care Science Research var tänkt att arrangeras av Vårdalinstitutet i Lund den 10-11 november, i samverkan med Vårdalstiftelsen, Nationella forskarskolan i vård och omsorg, KI och Centrum för vårdvetenskap, KI, vilka också delfinansierar kongressen. För sponsring gällande vetenskapliga priser har de berörda fackliga organisationerna (Förbundet Sveriges arbetsterapeuter, Leg. sjukgymnasters riksförbund, Sveriges tandhygienistförening, Svensk sjuksköterskeförening, Svenska barnmorskeförbundet och Vårdförbundet) deltagit. Konferensens målgrupp är doktorander och juniora forskare och huvudsyftet är att ge tillfälle till att träna vetenskaplig kommunikation och stimulera nätverksbyggen, samarbeten och nya idéer. Konferensspråket är engelska och programmet har inkluderat presentationer (muntliga och postrar) av utvalda abstract samt huvudföreläsningar och seminarier. Abstractpresentationerna har berört vårdoch omsorgsforskning ur ett brett perspektiv. Undertemat för årets konferens var spridning och implementering av forskningsresultat. Vårdalinstitutet valde dock att ställa in årets kongress på grund av för få inkomna abstrakt. Uppföljning av doktorandprogressen Vid minst ett tillfälle årligen kallas varje doktorand tillsammans med sin handledare till en uppföljning av doktorandprogressen. Uppföljningen genomförs av styrgruppens ordförande tillsammans med studierektor för forskarskolan. Progressen dokumenteras skriftligt och dessutom förs minnesanteckningar vid dessa möten. Doktorandmöten och informationsspridning Doktorandmöten genomförs 1 2 ggr per termin. Vid dessa möten träffas doktoranderna vanligtvis tillsammans med studierektor, ibland tillsammans med administrativ personal och ibland träffas doktoranderna enbart tillsammans med varandra. Mötena är dels av en social, dels av en informativ karaktär. Vid dessa möten förs minnesanteckningar. Information angående aktiviteter förs ut genom hemsidan och kalendariet på den elektroniska plattformen. Nyhetsbrev Studierektor skriver månatligen nyhetsbrev till doktorander och handledare inom forskarskolan. Arbetsgrupper Inom forskarskolan finns ett flertal arbetsgrupper tillsatta. Några av dessa är Kursgruppen, Antagningsgruppen och Arbetsgruppen för doktorand- och handledardagar. 1/ Kursgruppen

6(16) Arbetsgruppens uppdrag är att ta fram förslag och utveckla programmet för utbildning på forskarnivå inom vård och omsorg, medverka i kursplanearbete, pedagogisk utveckling, det operationella genomförandet, föreslå utbud och delfinansiering av kurser samt följa upp ansöknings- och antagningsstatistik och examinationer. Uppdraget är delegerat från forskarskolans ledning, styrgruppen. Ordförande, tillika programansvarig, utses av forskarskolans styrgrupp. Programansvarig är adjungerad till styrgruppen med yttrande och förslagsrätt. Kursgruppen består av Anders Kottorp, lektor, KI, Birgitta Andershed, docent, lektor, ÖU Birgitta Sidenvall, professor, HiJ, Maria Müllersdorf, lektor MdH, Marie Klingberg Allvin, adjunkt, HD, Kenneth Asplund, professor, MiU, vakant, doktorandrepresentant, KI, Maria Harder, doktorandrepresentant, Åsa Audulv, doktorandrepresentant samt Ingeborg van der Ploeg, docent, studierektor forskarskolan. Ordförande är Lena von Koch, docent, och handläggare är Birte Bergling samt Åsa Trulsson. Kursgruppen har ca 3 sammankomster per termin. 2/ Antagningsgruppen Arbetsgruppens uppdrag är att granska ansökningarna från presumtiva doktorander utifrån av Styrelsen för forskarutbildning fastställda bedömningskriterier samt ta fram förslag till urval II. Antagningsgruppen består av Kenneth Asplund, professor, MiU, Marika Marusarz, lektor, HD, Ann- Christin Eliasson, docent, KI, Ingegerd Fagerberg, professor, MdH, Håkan Thorsén, docent, ÖU samt Evelina Landstedt, doktorandrepresentant. Ordförande är Petter Gustavsson, docent, KI och handläggare är Åsa Trulsson. 3/ Arbetsgrupp för doktorand- och handledardagar Arbetsgruppens uppdrag är att planera och genomföra de årligen återkommande doktorand- och handledardagarna. Arbetsgruppen består under av Ingeborg van der Ploeg, docent, KI, Lena von Koch, docent, KI, Lars Alfredsson, professor, KI samt Annmarie Wesley, doktorandrepresentant. 3 Budget Nationella forskarskolan finansieras 19 med statliga medel f.n. drygt 17 000 000 kronor per år. Dessa medel har fördelats över följande projekt: Administration & drift Kurskostnader Lönemedel och ryggsäck 1 625 000 1 575 000 15 196 360 Sedan föregående år finns en buffert som täcker årets underskott. Att påbörja en utbildning på forskarnivå inom ramen för forskarskolans verksamhet innebär att doktoranden har finansiering under max fyra år; de första två åren utbildningsbidrag 14 900:- per månad 20 med ett särskilt tillägg på 4 000:- (+LKP) per månad och de sista två åren doktorandlön omfattande 22 000:- per månad 21 /22.500:- per månad 22 (+LKP). Härutöver tillkommer en ryggsäck omfattande 30 000:- per år i max fyra år. Lönemedel 23 inkl ryggsäck för 1 doktorand fr.o.m. 1 oktober i fyra år är prel följande: Lön Lön Ryggs Att rekv/mån Att rekv/år År 1 12 mån (14.900+4.000) 18 900 30 000 21 160 283 920 År 2 12 mån (14.900+4.000) 18 900 30 000 21 160 283 920 19 Se vidare Budgetplan för Nationella forskarskolan i vård & omsorg -2012 (Bilaga 3) 20 Fr.o.m. 1 april 2006 21 Fr.o.m. 1 jan 2007 22 Fr. o. m. 1 oktober 23 Inklusive LKP 56,5% har använts som schablon vid beräkningen

7(16) År 3-12 mån 22 500 30 000 35 213 422 550 År 4 12 mån 22 500 30 000 35 213 422 550 Totalt beräknas lönekostnad inklusive utbildningsbidrag och ryggsäck för en doktorand under fyra år uppgå till ca 1 500 000 kronor. De doktorander som disputerar tidigare än efter 4 år kan under max 12 månader nyttja resterande medel för post dok. 4 Forskningsprojekt och doktorandrekrytering inför antagning till HK-08 Forskningsprojekt Behöriga sökande till projektmedel för finansiering av doktorand i forskningsprojekt är forskare från dem inom forskarskolan medverkande universiteten och högskolorna. Totalt inkom 72 ansökningar vilka fördelade sig över universitet/högskolor enligt följande: Universitet/Högskolor Huvudsökande Medsökande 1 Medsökande 2 Summa Högskolan Dalarna 3 2 1 6 Karolinska Institutet 47 48 27 122 Mittuniversitetet 6 5 6 17 Mälardalens högskola 10 6 5 21 Örebro universitet 4 6 3 13 Annan högskola 2 3 9 14 S:A 72 70 51 193 1/ Utifrån rangordning konkurrerar sökande gemensamt om finansiering av 12 forskningsprojekt 2/ Därefter utses utifrån rangordning 8 forskningsprojekt avseende respektive partnerhögskola (2 för respektive medverkande partner). Projektens kvalitet, relevans och lämplighet som doktorandprojekt är avgörande vid bedömningen som har gjorts av den av FUS tillsatta vetenskapliga granskningsgruppen. Beslut om tilldelning av medel utföll enligt följande fördelning över högskolor/universitet: Universitet/Högskolor Huvudsökande Medsökande 1 Medsökande 2 Summa Högskolan Dalarna 1 1 0 2 Karolinska Institutet 12 11 9 32 Mittuniversitetet 3 2 2 7 Mälardalens högskola 2 2 3 7 Örebro universitet 2 1 1 4 Annan högskola 0 2 1 3 S:A 20 19 16 55 De projekt som tilldelades finansiering och omfattades av den nationella doktorandrekryteringen var följande: Projekttitel Projektledare Vad hindrar och främjar återgång i arbete efter bröstcanceroperation? en prospektiv Kristina Alexandersson, kohortstudie professor, Karolinska Institutet Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/sjukersättning: en prospektiv longitudinell tvillingstudie Ont i ryggen. Ont i nacken. Vilka faktorer är av betydelse för prognosen? Ett multiprofessionellt Kristina Alexandersson, professor, Karolinska Institutet Lars Alfredsson, professor,

8(16) doktorandprojekt i ett internationellt samarbete Att minska risken för våld hos patienter dömda till rättspsykiatrisk vård - Personal och patienters syn på och upplevelse av rättspsykiatrisk omvårdnad Existentiella samtal med patienter med obotlig cancer: En randomiserad kontrollerad interventionsstudie Sources of knowledge and research use in nursing practice - effects of implementing a computerized decisionsupport system Äldre med psykiatriska behov - prevalens, deras erfarenhet av sin ohälsa och vård samt vårdbiträdens erfarenheter av att vårda dessa personer Development, evaluation and implementation of a new method to objectively measure spasticity Delaktighet för barn och ungdomar med funktionshinder. Validering, prövning och implementering av instrument samt utveckling och prövning av intervention för barn och ungdomar inom habilitering Kejsarsnitt-nödutgång eller genväg? Sociala faktorer och handläggning av lungcancer, prostatacancer och malignt melanom: diagnostik och behandling på lika villkor? Assessment of Capacity for Myoelectric Control - en utvärderingsmetod för personer med myoelektrisk handprotes. Psykometriska egenskaper och implementering Syskon vars bror eller syster tagit sitt liv - Att definiera en klinisk praxis som minskar risken för långvarig psykisk ohälsa och anpassningsstörning Tillgänglighet i samhällets offentliga miljöer för personer med demens Samtal på barnavårdscentralen för att främja goda matvanor och rörelsevanor. Vilken betydelse har föräldrars tilltro till den egna förmågan att kunna påverka sina egna och sina barns hälsobeteende ("self-efficacy") Women s Health: Conceptualization of cancer prevention in the era of vaccines Stödprogram för närstående till patienter i sen palliativ fas - en intervention Everyday life after stroke - Perceived challenges and strategies for solutions during different phases of the rehabilitation process Aktivitet, handfunktion, delaktighet och livskvalitet hos personer med polymyosit och dermatomyosit Psykisk hälsa hos multisjuka äldre och stödinsatser till deras närstående/anhöriga. Eng title: Psychic health among elderly with several diseases and efforts of support to their close relatives Karolinska Institutet Kenneth Asplund, professor, Mittuniversitetet Ella Danielson, professor, Mittuniversitetet Anna Ehrenberg, docent, Högskolan Dalarna Ingegerd Fagerberg, professor, Mälardalens högskola Hans Forssberg, professor, Karolinska Institutet Mats Granlund, professor, Mälardalens högskola Ingegerd Hildingsson, docent Mats Lambe, docent Liselotte Norling Hermansson, lektor, Örebro universitet Ullakarin Nyberg, Med doktor, Karolinska Institutet Louise Nygård, docent, Karolinska Institutet Finn Rasmussen, professor, Karolinska Institutet Per Sparén, professor, Karolinska Institutet Britt-Marie Ternestedt, professor, Örebro Universitet Kerstin Tham, docent, Karolinska Institutet Elisabet Welin Henriksson, Med doktor, Karolinska Institutet Bengt Winblad, professor, Karolinska Institutet Huvudsökandes tillika huvudhandledarnas fördelning över ålder, den äldsta är 66 år och den yngsta är 48 år, och kön (m=8, kv=12) är följande 24 : Åldersgrupp Kön kv m 1940-1949 2 4 1950-1959 8 4 1960-1969 2 0 1970-1979 0 0 Antal huvudsökande 12 8 24 Gäller för utlysningen av projektmedel 2007 (för antagning av doktorand hösten )

9(16) Totalt 20 Doktorandrekrytering Den nationella doktorandrekryteringsprocessen påbörjades december 2007 med sista ansökningsdatum den 1 februari. Behörig att söka var den som före 1 juli 2007 uppfyllde kraven på grundläggande behörighet för utbildning på forskarnivå, då motsvarande 120 poäng från universitet/högskola. Härutöver gäller nya regler i enlighet med Högskoleförordningen. Den sökande presumtive doktoranden fick dock ej vara registrerad doktorand före ansökningstidens utgång och inte heller redan ha avlagt licentiat examen. För samtliga projekt fanns en populärvetenskaplig projektbeskrivning tillgänglig på forskarskolans hemsida www.hcs.ki.se. Om sökande avsåg söka till fler än ett projekt skulle en fullständig ansökan per forskningsprojekt insändas. Bedömning av sökande gjordes i två steg. Urval 1 innebar bedömning av den sökande av forskarskolans antagningsgrupp utifrån riktlinjer fastställda av styrgruppen för forskarskolan. Efter urval 1, introduceras de sökande som gått vidare till urval 2 för de forskare som beviljats doktorandfinansiering. Detta skedde vid en HEARING den 27 mars kl 13.00 16.30 samt 28 mars kl 9.00 12.30 där forskarna gav en mer fördjupad information om respektive forskningsprojekt och de presumtiva doktoranderna gavs möjligheter till kontakter med forskarna varefter huvudhandledarna själva svarade för den fortsatta urvalsprocessen. Totalt inkom 154 doktorandansökningar (motsvarande 101 personer) fördelade över projekten enligt följande. Projekttitel Doktorandansökningar Vad hindrar och främjar återgång i arbete efter bröstcanceroperation? - en prospektiv kohortstudie 5 Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/sjukersättning: en prospektiv longitudinell tvillingstudie Ont i ryggen. Ont i nacken. Vilka faktorer är av betydelse för prognosen? Ett multiprofessionellt doktorandprojekt i ett internationellt samarbete. Att minska risken för våld hos patienter dömda till rättspsykiatrisk vård - Personal och patienters syn på och upplevelse av rättspsykiatrisk omvårdnad Existentiella samtal med patienter med obotlig cancer: En randomiserad kontrollerad interventionsstudie Sources of knowledge and research use in nursing practice - effects of implementing a computerized decisionsupport system Äldre med psykiatriska behov - prevalens, deras erfarenhet av sin ohälsa och vård samt vårdbiträdens erfarenheter av att vårda dessa personer. 10 19 5 8 4 9 Development, evaluation and implementation of a new method to objectively measure spasticity. 4 Delaktighet för barn och ungdomar med funktionshinder. Validering, prövning och implementering av instrument samt utveckling och prövning av intervention för barn och ungdomar inom habilitering 9 Kejsarsnitt-nödutgång eller genväg? 5 Projekttitel Sociala faktorer och handläggning av lungcancer, prostatacancer och malignt melanom: diagnostik och behandling på lika villkor? Assessment of Capacity for Myoelectric Control - en utvärderingsmetod för personer med myoelektrisk handprotes. Psykometriska egenskaper och implementering. Syskon vars bror eller syster tagit sitt liv - Att definiera en klinisk praxis som minskar risken för långvarig psykisk ohälsa och anpassningsstörning. Doktorandansökningar 7 1 8 Tillgänglighet i samhällets offentliga miljöer för personer med demens. 8

10(16) Samtal på barnavårdscentralen för att främja goda matvanor och rörelsevanor. Vilken betydelse har föräldrars tilltro till den egna förmågan att kunna påverka sina egna och sina barns hälsobeteende ("self-efficacy"). 15 Women s Health: Conceptualization of cancer prevention in the era of vaccines. 5 Stödprogram för närstående till patienter i sen palliativ fas - en intervention. 9 Everyday life after stroke - Perceived challenges and strategies for solutions during different phases of the rehabilitation process. Aktivitet, handfunktion, delaktighet och livskvalitet hos personer med polymyosit och dermatomyosit. Psykisk hälsa hos multisjuka äldre och stödinsatser till deras närstående/anhöriga. Eng title: Psychic health among elderly with several dideases and efforts of support6 to their close. 8 2 11 Urval 1 resulterade i att 79 personer motsvarande 132 ansökningar gick vidare till urval 2. Efter urval 1 hade var och en av projekten mellan 1 14 sökande. Denna doktorandrekrytering var avslutad den 6 maj då forskaren/ huvudsökande/ huvudhandledaren/presumtiva doktoranden påbörjade antagningsprocessen till utbildning på forskarnivå vid den högskola/institution där den föreslagna presumtive doktoranden skulle registreras senast den 25 augusti. Formell antagning till forskarskolan med finansiering under max 4 år trädde i kraft först då samtliga obligatoriska uppgifter var införda i och framgick av LADOK samt under förutsättning att samtliga berörda undertecknat ÖVERENSKOMMELSE relaterad till utbildning på forskarnivå inom ramen för Nationella forskarskolan i vård & omsorgs verksamhet (prefekt, handledare, doktorand och forskarskolan) (Bilaga 6). Om den formella antagningen ej var klar kunde den presumtive doktoranden ej påbörja sin utbildning på forskarnivå inom ramen för forskarskolans verksamhet och det finansiella stödet för utbildning på forskarnivå från forskarskolan trädde således ej i kraft. De doktorander som slutligen antogs till forskarskolan och projekten var: Projekttitel Sociala faktorer och handläggning av lungcancer, prostatacancer och malignt melanom: diagnostik och behandling på lika villkor? Everyday life after stroke - Perceived challenges and strategies for solutions during different phases of the rehabilitation process. Samtal på barnavårdscentralen för att främja goda matvanor och rörelsevanor. Vilken betydelse har föräldrars tilltro till den egna förmågan att kunna påverka sina egna och sina barns hälsobeteende ("self-efficacy"). Ont i ryggen. Ont i nacken. Vilka faktorer är av betydelse för prognosen? Ett multiprofessionellt doktorandprojekt i ett internationellt samarbete. Tillgänglighet i samhällets offentliga miljöer för personer med demens. Sources of knowledge and research use in nursing practice - effects of implementing a computerized decisionsupport system. Projekttitel Psykisk hälsa hos multisjuka äldre och stödinsatser till deras närstående/anhöriga. Eng title: Psychic health among elderly with several dideases and efforts of support6 to their close. Att minska risken för våld hos patienter dömda till rättspsykiatrisk vård - Personal och patienters syn på och upplevelse av rättspsykiatrisk omvårdnad. Stödprogram för närstående till patienter i sen palliativ fas - en intervention. Kejsarsnitt-nödutgång eller genväg? Women s Health: Conceptualization of cancer prevention in the era of vaccines. Antagen doktorand Berglund Anders Bergström Aileen Bohman Benjamin Bohman Tony Brorsson Anna Förberg Ulrika Antagen doktorand Grundberg Åke Havela Caroline Henriksson Anette Johansson Margareta Leval Amy

11(16) Assessment of Capacity for Myoelectric Control - en utvärderingsmetod för personer med myoelektrisk handprotes. Psykometriska egenskaper och implementering. Äldre med psykiatrisk ohälsa - prevalens, deras erfarenhet av sin ohälsa och vård samt vårdbiträdens erfarenheter av att vårda dessa personer. Development, evaluation and implementation of a new method to objectively measure spasticity. Vad hindrar och främjar återgång i arbete efter bröstcanceroperation? - en prospektiv kohortstudie. Syskon vars bror eller syster tagit sitt liv - Att definiera en klinisk praxis som minskar risken för långvarig psykisk ohälsa och anpassningsstörning. Aktivitet, handfunktion, delaktighet och livskvalitet hos personer med polymyosit och dermatomyosit. Riskfaktorer för och konsekvenser av sjukskrivning/sjukersättning: en prospektiv longitudinell tvillingstudie. Existentiella samtal med patienter med obotlig cancer: En randomiserad kontrollerad interventionsstudie. Delaktighet för barn och ungdomar med funktionshinder. Validering, prövning och implementering av instrument samt utveckling och prövning av intervention för barn och ungdomar inom habilitering. Lindner Helen Martinsson Gunilla Nilsson Johan Nilsson Marie Pettersén Rossana Regardt Malin Samuelsson Åsa Udo Camilla Ullenhag Anna De nyantagna doktorandernas fördelning över grundexamen/högskoleutbildning är följande: Doktorand Grundexamen/högskoleutbildning 25 Sjg Ssk Bm At Log Ekon Bma Psyk Soc Läk Annat S:A 3 4 2 4 0 0 0 2 2 0 3 De nyantagna doktorandernas ålder och kön är följande: Åldersgrupp Kön kv 1950-1959 1 0 1960-1969 6 2 1970-1979 4 3 1980-1989 4 0 m 15 5 5 Sammanfattning fr.o.m. HK-01 HK-08 Projektens spridning (sökande och tilldelning) över medverkande universitet/högskolor Totalt har 269 projektansökningar (m=95, kv=174) inkommit av vilka 86 (m=36, kv=50) har tilldelats medel. Huvuddelen av ansökningarna var från Karolinska Institutet (n=196). Av de projektansökningar som tilldelades medel var huvuddelen från Karolinska Institutet (66). Av de 86 doktorandfinansierade projekten har 5 doktorander 26 registrerats vid Örebro universitet och 5 doktorander registrerats vid Mittuniversitetet. Projektansökningarnas spridning över universitet/högskolor 25 Sjg (sjukgymnast), Ssk (sjuksköterska), Bm (barnmorska), At (arbetsterapeut), Log (logoped), Ekon (ekonom), Bma (biomedicinsk analytiker), Soc (socionom), Läk (läkare) 26 Av vilka 1 är disputerad

12(16) 60 50 Högskolan Dalarna Mittuniversitetet Örebro Universitet Karolinska Institutet Mälardalens högskola Annat 40 30 20 10 0 2001 2002 2003 2004 2006 Projekts, som tilldelats medel, spridning över universitet/högskolor Högskolan Dalarna Karolinska Institutet 18Mittuniversitetet Mälardalens högskola Örebro Universitet 16 Annat 14 12 10 8 6 4 2 0 2001 2002 2003 2004 2006 Disputerade doktorander vid utgången av Totalt har 26 doktorander fram t o m disputerat. Dessa är Doktorand H-handledare Avhandlingens titel År Jenny Larsson Regina Wredling Life situation after stroke: The spouses perspective. 2005 Jan Nilsson Zarina Nahar Kabir Understanding health-related quality of life in old age: A cross-sectional study of elderly people in rural Bangladesh. Pernille Olesen Torkel Klingberg Brain function and behaviour related to development and training of working memory. 2005 2005 Doktorand H-handledare Avhandlingens titel År Jonas Söderholm Matti Sällberg The hepatitis C virus and immune escape: relation between sequence variations and the in vitro and in vivo functionality of the non-structural 3/4A complex. 2006 Erika Jonsson Helga Hirschfeld Effects of healthy aging on balance: A quantitative analysis of clinical tests. 2006

13(16) Ken Jatta Allan Sirsjö Inflammation in Atherosclerosis. 2006 Ulrika Einarsson Lotta Widén Holmqvist People with multiple sclerosis in Stockholm: Aspects of motor and cognitive function, activities of daily living and social/lifestyle activities. Marie Klingberg-Allvin Annica Johansson Pregnant adolescents in Vietnam. Social context and health care needs. Bwira Kaboru Berthollet Elisabet Faxelid The interface between biomedical and traditional health providers in STI and HIV/AIDS care: A study of intersectorial collaboration in Zambia. 2006 2007 2007 Christin Andersson Maria Eriksdotter Predictors for cognitive decline in memory clinic patients. 2007 Jönhagen Ann Rudman Ulla Waldenström Womens evaluations of intrapartum and postpartum care. 2007 Eva Skillgate Lars Alfredsson Back and neck pain: Epidemiological studies on some risk factors and treatments, including naprapathic manual therapy. Helena Fabian Ulla Waldenström Women who do not attend parental education classes during pregnancy or after birth 2007 Karin Johansson Margareta Lilja Older people s home modification process Britt-Marie Bernhardsson Carol Tishelman Smak- och luktförändringar vid cytostatikabehandling Gunilla Morinder Ulla Evers Larsson Cardiorespiratory fitness, insulin sensitivity and perceptions of obesity treatment in obese children and adolescents Ann-Helene Patomella Kerstin Tham Driving ability among people with stroke : Developing assessments and exploring the lived experience Ulrika Östlund Yvonne Wengström Livskvalitets- och hälsoaspekter i onkologisk omvårdnad: Patientperspektiv och familjeperspektiv. Linnea Warrenius Elisabet Faxelid Sexual and reproductive health services for young people in Kenya and Zambia: Providers attitudes and young peoples needs and experiences. Carina Persson Petter Gustavsson I skuggan av lungcancer: Närståendes erfarenheter. Malin Nygren Bonnier Brita Klefbeck Glossopharyngeal breathing. Susanne Amsberg Unn-Britt Johansson Health Promotion in diabetes care: Studies on adult type 1 diabetes patients. Nina Brodin Christina Helging Opava Physical activity and health perception in inflammatory joint disease: A physiotherapy perspective. Ann-Charlotte Falk Lennart von Wendt Head injures in children: Incidence, sequele and informational needs. Johansson Sverker Lena von Koch Disability in people with multiple sclerosis with focus on fatigue. Carina Lund Hagelin Carl Johan Fürst Fatigue in patients with advanced cancer: Aspects of assessment and measurements. Handledare inom forskarskolans verksamhet I de 86 finansierade forskningsprojekten har 57 forskare varit huvudsökande/tillika huvudhandledare och 103 forskare medverkat som bihandledare. Av de 86 huvudsökande/tillika huvudhandledare som tilldelats projektmedel är flertalet (n=50) kvinnor. Den yngsta huvudsökande är 40 år och den äldsta är 67 år. Medelåldern är 56 år. Huvudsökandes fördelning över ålder och kön

14(16) 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1940-1949 1950-1959 1960-1969 1970-1979 Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M HK-01 HK-02 HK-03 HK-04 HK-06 HK-08 Doktorander inom forskarskolans verksamhet Den yngsta doktoranden var vid antagningstillfället 24 år och den äldsta var 54 år. Medelåldern är 35,5 år. Doktoranderna består av 12 män och 74 kvinnor. Doktorandgruppen domineras av sjuksköterskor (n=31), arbetsterapeuter (n=14) och sjukgymnaster (n=13). Doktoranders fördelning över ålder och kön 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1950-1959 1960-1969 1970-1979 1980-1989 m k m k m k m k m k m k HK-01 HK-02 HK-03 HK-04 HK-06 HK-08 Doktorandernas grundexamen/högskoleutbildning Yrkesbakgrund/ämne 01 02 03 04 06 Antagna HK-08 Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Apotekare 1 Arbetsterapeut 3 3 4 4 Biologi /Biomedicin (mol, med, cell) 1 1 1 1 1 1 Biomed analytiker 1 Ekonom 1 Yrkesbakgrund/ämne 01 02 03 04 06 Antagna HK-08 Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv M Folkhälsa 1 2 1 Folkhälsa/Naprapat 1 Logoped 1 Läkare 1 Matematik/Statistik 1 1

15(16) Medicinsk antropolog 1 Nutritionist 1 Pedagogik 1 1 Psykolog 1 1 1 1 Sjukgymnast 2 1 4 1 1 1 1 2 Sjuksköt/Barnm 1 2 2 Sjuksköt/Vårdped 1 1 Sjuksköterska 4 1 2 7 6 1 3 Sociologi 2 Antal doktorander 9 2 4 1 9 1 19 1 18 2 15 5 Antal doktorander per kurs 11 5 10 20 20 20 6 Samverkan Samverkan mellan högskolor och universitet, doktorander och forskare, forskare sinsemellan och mellan doktorander sker på flera nivåer (nationellt, regionalt, lokalt, organisation, grupp och individ) och många olika initiativ har befrämjat samarbetet såsom t.ex.: Genom representationen i forskarskolans styrgrupp Genom representationen i olika arbetsgrupper inom forskarskolan I samband med genomförande av kurser för utbildning på forskarnivå Via KIs s.k. Sommarforskarskola Som huvudsökande och medsökande i projektansökningarna Genom aktiviteter som förläggs på olika partnerhögskolor Genom obligatoriska doktorandaktiviteter såsom doktorand- och handledardagar, seminarier, konferenser, projektspecifika presentationer, doktorandmöten och doktorandinternat I samband med kongresser och heldagssymposier inom ämnesområdet vård och omsorg Flertalet av forskarskolans aktiviteter utgör således en nationell och till viss del internationell mötesplats för forskare och doktorander. 7 Högskoleverkets utvärdering Högskoleverket (HSV) har enligt regeringsbeslut 2001-01-25 (U2001/218UH) uppdrag att följa upp och utvärdera de 16 nationella forskarskolor som inrättades efter förslag i den forskningspolitiska propositionen Forskning och förnyelse (prop. 2000/2001:3). Utvärdering har skett under 2007 och rapporten publicerades i april 27. Sammanfattningen är följande (citat): De forskarskolor som startat nya tvärvetenskapliga ämnen, där kompetenser inom ämnets olika ämnesområden funnits spridda över landet, har i högst utsträckning varit framgångsrika. Dels har den ekonomiska satsningen möjliggjort utvecklingen av ett nytt ämne. Dels har en samverkan mellan flera lärosäten varit en viktig förutsättning för ämnesutvecklingen. Utvärderingen har visat på att systemet med forskarskolor i hög grad bör vara gynnsamt för ämnen som t.ex. pedagogik eller didaktik, där den vetenskapliga kompetens som finns spridd över landet kan samordnas och stärkas genom en organiserad forskarskola. På det sätt som resurstilldelningen skett och på det sätt som ett flertal partnerskolor utsetts så har dock incitamenten för ett flertal värdhögskolor varit alltför svaga för att sträva efter att verkligen utveckla systemet med forskarskolor. Detta har i hög grad gällt för de värdhögskolor som haft en egen ämnesmässig stark forskning och där de utsedda partnerhögskolorna själva inte kunnat tillföra egen ny kompetens. I och med att inga krav heller ställs på värdhögskolorna att ge mer resurser till doktorandutbildning efter 2007 så riskerar nu den kompetens som byggts upp vid 27 Rapport :16 R Utvärdering av 16nationella forskarskolor

16(16) partnerhögskolorna att dö ut på sikt. Detta är beklagligt och ligger tvärt emot de ursprungliga politiska satsningarna att samverka med högskolor utan vetenskapsområden. En brist som utvärderingen även kan visa på är att forskarskolorna inte tagit vara på tillfället att utveckla systemet för handledning. Denna sker fortfarande i hög grad individuellt mellan doktorand och handledare utan insyn och stöd till handledarna från ledningen. Organiserade former för handledning, t.ex. i form av handledarnämnd eller liknande, hör till sällsyntheterna. Utvärderingen har även visat på innovativa grepp, t.ex. olika samarbetsformer mellan doktorander, ofta från olika lärosäten, i form av s.k. parprojekt eller nätverk. Detta visar trots allt på den potential som finns inom en forskarskola för att utveckla en forskarutbildning om den ges optimala förutsättningar för resurstilldelning och samverkan. Av rapporten framgår även (citat): I den senaste forskningspolitiska propositionen omtalas de 16 forskarskolorna helt kort. Där framhålls att de medel som tillfördes forskarskolorna är permanenta förstärkningar av värdhögskolornas anslag. De var dock avsedda att även finansiera doktorander och handledare från partnerhögskolorna. Det står enligt propositionen värdhögskolorna fritt att, efter att ha nått de uppsatta examinationsmålen, fortsätta att använda medlen till forskarskolorna eller att göra de förändringar och omprövningar de finner lämpliga. Några nya examensmål har inte satts upp av regeringen. Det förutsätts samtidigt att medlen fortsatt används till forskarutbildning eller postdoktorala anställningar med anknytning till forskarskolorna och att givande samarbeten fortsätter. Av utvärderingen av Nationella forskarskolan i vård och omsorg framgår sammanfattningsvis (citat): Nationella forskarskolan vård och omsorg utgör ett komplement till de övriga möjligheter till forskarutbildning inom motsvarande inriktningar som finns i landet. Förändringar av antagningsförfarandet till ett transparent och öppet system har påbörjats. Forskarskolan har utarbetat en väl fungerande uppföljning av doktoranderna med handledare som utgör ett stöd i utbildningsprocessen. Mervärdet med en större grupp som följs åt är att de går gemensamma kurser och därmed utnyttjar utbudet bättre än vad som många gånger är möjligt inom traditionell forskarutbildning med doktorander som kommit olika långt. I det fortsatta arbetet med att utveckla forskarskolan bör doktorandernas behov av fördjupning inom eget ämnesområde, med tanke på arbetsmarknaden efter genomgången forskarutbildning, beaktas. Vidare vore det värdefullt om forskarskolan vid fortsatt verksamhet kunde bidra till att öka partnerhögskolornas kompetens och därmed öka chanserna till doktorandprojekt på dessa. Utvärderingen visar även att forskarskolans doktorander anger upplevelser av forskarutbildning som positiv och stimulerande, högst samt brister i handledning, lägst av de tillfrågade 16 forskarskolorna. 8 Inför 2009 och framåt I och med års utgång är mandatperioden avslutad för nuvarande styrgrupp. Det innebär att under hösten har diskussioner förts med utgångspunkt från HSVs utvärdering, FUS beslut avseende fortsatt prioritering av det statliga anslag som hitintills oavkortat tillförts forskarskolans verksamhet samt involverade partnerhögskolors fortsatta engagemang och satsningar. I nuläget har en verksamhetsplan för 2009-2012 tagits fram vilken i huvudsak fokuserar utbildning på forskarnivå för de 20 nyantagna doktoranderna (HK-08), för de 20 doktorander som antogs 2006 (HK- 06) samt de resterande doktoranderna tillhörande HK-04, HK-03, HK-02 och HK-01 (totalt 60 st). För ytterligare information se forskarskolans hemsida http://www.hcs.ki.se