FINANSMARKNADSSTATISTIK

FINANSMARKNADSSTATISTIK Enheten för Betalningsbalans- och Finansmarknadsstatistik, SCB Maj Producerat av SCB på uppdrag av Sveriges riksbank -06-28 FM5001 M05

Innehållsförteckning (klicka på tabellnamnet för att länkas till aktuell tabell) FM5001tab1.xls 4.10 Finansbolags utlåning fördelad på säkerhet 4.11 MFIs utlåning fördelad på säkerhet Metod 4.12 Bostadsinsituts utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på säkerhet 4.13 Lånestockar förvaltade av bostadsinstituten för annans räkning utestående belopp 4.14 MFIs utlåning fördelad på löptid Del 1 Inledning 4.15 Utlåning till hushåll inkl HIO fördelad på långivande sektor och ändamål 1.1 MFIs tillgångar 4.16 MFIs utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.2 MFIs skulder 4.17 Bankers utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 4.18 Bostadsinstituts utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet 4.19 Finansbolags utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelat på typ av kredit 1.5 Penningmängd 4.20 MFIs utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelad på typ av kredit 1.6 Utestående räntebärande värdepapper emitterade på svenska marknaden i svenska kronor 4.21 Leasing från MFI, objektfördelad 4.22 Leasing från banker, objektfördelad Del 2 Penningmängden 4.23 Leasing från finansbolag, objektfördelad 2.1 Diagram Penningmängden 4.24 Leasing från MFI, motpartsfördelad 2.2 Metod penningmängden 4.25 Leasing från banker, motpartsfördelad 2.3 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 4.26 Leasing från finansbolag, motpartsfördelad 2.4 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 12-månaders tillväxttakt % 4.27 Värdepappersspecifikation MFI 2.5 Gamla penningmängdsmåttet, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 4.28 Värdepappersspecifikation banker 2.6 Monetära basen 4.29 Individuellt pensionssparande 2.7 Noter till del 2 Penningmängden 4.30 Noter till del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter Del 3 Balansräkningar Del 5 Räntestatistik 3.1 Diagram balansräkningar 5.1 Diagram räntestatistik 3.2 Metod balansräkningar 5.2 Metod räntestatistik 3.3 MFIs balansräkning 5.3 MFIs utlåningsräntor 3.4 Bankers balansräkning 5.4 Bankernas in- och utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 3.5 Bostadsinstitutens balansräkning 5.5 Bankernas utlåningsräntor 3.6 Finansbolagens balansräkning 5.6 Bankernas inlåningsräntor 3.7 MFIs balansräkning 5.7 Bostadsinstitutens utlåningsräntor jämfört med 6 månaders statsskuldväxelränta 3.8 Bankaktiebolag, bankfilialer i utlandet, utländska filialer i Sverige och Sparbankers balansräkning 5.8 Bostadsinstitutens utlåningsräntor 3.9 MFIs balansräkning tidsserier 5.9 Bostadsinstitutens lånevolymer 3.10 Bankers balansräkning tidsserier 5.10 Monetära finansinstituts utlåningsräntor 3.11 Bostadsinstituts balansräkning tidsserier 5.11 Noter till del 5 Räntestatistik 3.12 Finansbolags balansräkning tidsserier 3.13 MFIs balansräkning tidsserier Del 6 Värdepappersmarknaden 3.14 Bankaktiebolags balansräkning tidsserier 6.1 Diagram över värdepappersmarknaden 3.15 Bankfilialer i utlandets balansräkning tidsserier 6.2 Metod värdepappersmarknaden 3.16 Utländska bankfilialer i Sveriges balansräkning tidsserier 6.3 Obligationsmarknaden 3.17 Sparbankers balansräkning tidsserier 6.4 Penningmarknaden 3.18 Noter till del 3 Balansräkningar 6.5 Bostadsinstitutens upplåningsinstrument 6.6 Noter till del 6 Värdepappersmarknaden Del 4 Specifikation av vissa balansräkningsposter 4.1 Diagram vissa BR poster Del 7 MFIs utländska fordringar och skulder 4.2 Metod vissa BR poster 7.1 Diagram över utländska tillgångar och skulder 4.3 Specifikation av MFIs utlåning samt in- och upplåning 7.2 Metodbeskrivning utländska tillgångar och skulder 4.4 Specifikation av bankers utlåning samt in- och upplåning 7.3 Sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet ställning 4.5 Motpartsspecifikation av derivat 7.4 Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar ställning 4.6 Utlåning till svenska hushåll och offentlig sektor samt in- och upplåning från hushåll fördelat på undersektorer 7.5 Sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet tidsserie 4.7 MFIs utlåning fördelad på säkerhet 7.6 Svenskägda MFIs konsoliderade utländska fordringar tidsserie 4.8 Bankers utlåning fördelad på säkerhet 7.7 Noter till del 7 MFIs utländska fordringar och skulder

Metod Det här avsnittet redogör för hur publikationen är uppbyggd och ger en övergripande genomgång av de metoddelar som är generella för publikationen. För en mer detaljerad beskrivning av statistiken hänvisas till metodavsnittet under respektive del. Inledning Riksbanken har sedan lång tid tillbaka tagit fram statistikuppgifter över svenska monetära finansinstitut, MFI, och de finansiella marknaderna, s.k. finansmarknadsstatistik. Uppgifterna samlas i huvudsak in månadsvis. Vissa uppgifter rapporteras dock kvartalsvis. Sedan 2003-04-01 är det Statistiska centralbyrån, SCB, som, på uppdrag av Riksbanken, samlar in och sammanställer finansmarknadsstatistiken. Detta betyder att statistik avseende förhållandena per 2003-03-31 och senare är framtagen av SCB. Detta gäller med undantag för delar av räntestatistiken (del fem) som framställdes av Riksbanken t.o.m. kvartal 1 2004. Uppgifterna redovisas månadsvis i denna nya publikation tillsammans med ett pressmeddelande. Den nya publikationen publicerades första gången i februari 2006 avseende förhållandena per 2006-01-31. Statistiken ger en bild av: - den övergripande strukturen av MFIs tillgångar och skulder - utvecklingen av penningmängd och kreditgivning (in- och utlåningen) - MFIs balansräkningar - MFIs räntesättning - värdepappersmarknaden Den nya publikationen ersätter den tidigare publikation som legat på SCB:s hemsida och som dessförinnan låg på Riksbankens hemsida. Kontaktpersoner Kontaktpersoner på Enheten för betalningsbalans- och finansmarknadsstatistik, Avdelningen för ekonomisk statistik, SCB: Johannes Holmberg 08-5069 4511 fornamn.efternamn@scb.se Anders Nyberg 08-5069 4443 fornamn.efternamn@scb.se Daniel Hansson 08-5069 4098 fornamn.efternamn@scb.se www.scb.se/fm5001 Telefon: 08-5069 4834 epost: fmr@scb.se Disposition Publikationens delar På de inledande flikarna återfinns försättssidan, innehållsförteckningen samt denna metoddel. De diagram som förekommer i publikationen finns i inledningsdelen samt först i respektive del. Publikationen delas in i följande delar: Del 1: Inledning. Den beskriver kortfattat de mest centrala serierna på ett kortfattat sätt. Dessa serier finns vidare nedbrutna på sin respektive del senare i publikationen. Del 2: Penningmängden och dess utveckling. Här återfinns även monetära basen och de äldre penningmängdsmåtten. Del 3: MFIs balansräkningar. Här visas både ställningen i innevarande period med respektive förändringstal (första fliken) samt tidsserier på efterföljande flik under del 3. Del 4: Specifikationer av vissa balansräkningsposter. Det gäller framför allt specifikationer av in- och utlåning men även leasing, värdepapper och slutligen individuellt pensionssparande redovisas. Del 5: MFIs in- och utlåningsräntor. Del 6: Värdepappersmarknaden. Både obligations- och penningmarknaden redovisas samt även en specifikation av bostadsinstitutens upplåningsinstrument. Del 7: Svenska MFIs utländska fordringar och skulder. Där särskiljs mellan MFIs konsoliderade fordringar och sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet.

Tidsserier I de olika delarnas tabeller återfinns tidsserier. Hela tidsserien visas inte i standardläget. För att kunna ta del av hela tidsserier måste man öppna upp tabellens ingående rader. För att visa en enstaka tidsserie, klicka på den lilla knappen med ett + -tecken, längst till vänster om tidsserien. För att dölja tidsserien igen, klicka på den lilla knappen med - - tecken, längst till vänster om tidsserien. För att visa alla tidsserier på en flik, klicka på den lilla knappen med siffran 2 i vänster överkant. För att dölja dem igen, klicka på den lilla knappen med siffran 1 i vänster överkant.

Allmän metod Samtliga serier i publikationen, utom den nya penningmängden som redovisas i del två och sverigebaserade MFIs engagemang i utlandet som presenteras i del 7, beräknas inklusive utländska filialer och exklusive mellanhavanden med utländska filialer. Detta till skillnad från t ex data som publiceras av Europeiska centralbanken, ECB, som beräknas exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer, vilket numera också gäller för den nya penningmängden. Referenssektor Med referenssektor avses här den sektor vars positioner statistiken beskriver, främst som långivare, mottagare av inlåning samt emittent av värdepapper. Generellt i publikationen redovisas referenssektorerna Monetära finansinstitut (MFI), som delas upp på banker, bostadsinstitut, finansbolag och övriga MFI. För bankernas balansräkning görs även en finare indelning och även den återfinns i strukturen. Generell struktur för referenssektorn i publikationen: Monetära finansinstitut, MFI (21) Banker (utom centralbanker) (212) Bankaktiebolag Bankaktiebolags filialer i utlandet Bankfilialer till banker i utlandet (213) Sparbanker Bostadsinstitut (214) Finansbolag (Delmängd av sektor 215) MFI Kommun och företagsfinansierande institut (delmängd av sektor 215) Monetära investeringsfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) Fr.o.m. publicering avseende -04-30 räknas monetära investeringsfonder (s.k. penningmarknadsfonder) in i referenssektorn MFI. Riksbanken (211) som också klassificeras som ett MFI ingår däremot ej i referenssektorn MFI. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000. Denna klassificeringsstandard definierar svenska sektorer, delsektorer och undersektorer. 1 Motpartssektor Med motpartssektor avses här främst låntagare eller givare av inlåning. Beroende på balansräkningsposternas olika egenskaper ser motpartsnedbrytningarna i de olika delarna lite olika ut. De motparter som är markerade med fetstil är de som vanligen förekommer. Undernivåerna till dem visas här främst för att beskriva de i sektorerna ingående delar. Undernivåerna till de fetstilta sektorerna redovisas endast i undantagsfall och i specifika tabeller (gäller egentligen endast hushåll och offentlig sektor). För vissa tabeller och instrument finns endast en mindre detaljerad nedbrytning alternativt ingen nedbrytning på motpart alls. Förutom de sektorer som presenteras här förekommer även begreppet allmänheten som motpartssektor, se efterföljande avsnitt. De två sektorerna Icke-MFI och MFI summerar till samtliga sektorer, dvs. den totala ekonomin. Icke-MFI (svensk och utländsk) Svensk Icke-MFI Icke-monetära finansiella företag (22+23+24+25) Icke-monetära investeringsfonder (222) Icke-monetära värdepappersbolag (223) Försäkringsföretag och pensionsinstitut (23) Finansiella serviceföretag (24) Finansiella företags icke-vinstdrivande org (25) Investmentbolag (224) Icke-monetära kreditmarknadsföretag (221) finansinstitut (229) Icke-finansiell företagssektor (1) Statliga Kommunala Privata Offentlig sektor Riksgäldskontoret (312) Kommuner och landsting (4) Kommuner (41) Landsting (42) Socialförsäkringsfonder (50) Statlig förvaltning utom Riksgäldskontoret (311 och 32) Hushåll Företagarhushåll (61) hushåll (62) Hushållens icke-vinstdrivande org (7) Utländsk Icke-MFI Utländsk Icke-MFI (EU-länder) Offentlig sektor exkl. centralbanker Stater Delstater Kommuner Socialförsäkringsfonder motparter Försäkringsföretag finansinstitut Icke-finasiell företagssektor Hushåll Hushållens icke-vinstdrivande org Utländsk Icke-MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) Offentlig sektor motparter MFI (svensk och utländsk) Svensk MFI (21) Riksbanken (211) Banker (utom centralbanker) (212) Bankfilialer till banker i utlandet (213) Bostadsinstitut (214) Andra monetära kreditmarknadsföretag (215) MFI Monetära investeringsfonder (216) Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer (217) monetära finansinstitut (219) 1 INSEKT 2000

Utländsk MFI 1 Utländsk MFI (EU-länder) Svenska bankers filialer utländska banker och filialer Svenska kreditmarknadsföretags filialer monetära finansinstitut Utländsk MFI ( utlandet exkl. Sverige och EU) Svenska bankers filialer utländska banker och filialer Svenska kreditmarknadsföretags filialer 1 Då det refereras till utlandet exkl. MFI avses för utlandet utom EU samtliga sektorer utom svenska bankers filialer, övriga utländska banker och filialer och svenska kreditmarknadsföretags filialer, för EU utom Sverige finns MFI-begreppet i rapportformuläret och motparter utom MFI inkluderas. Inom parantes anges sektorkoden enligt Standard för institutionell sektorindelning 2000, INSEKT 2000. Denna klassificeringsstandard definierar svenska motparter i sektorer, delsektorer och undersektorer. 2 Allmänheten Icke-MFI Allmänhetsbegreppet har så långt möjligt i den nya publikationen ändrats till Icke-MFI. Definitionen av Icke-MFI återfinns under strukturen av referenssektorerna. I vissa fall har dock detta varit omöjligt pga. att de insamlade blanketterna som ligger till grund för publikationen inte fullt ut ger den möjligheten i dagsläget alternativt att det råder en annan definition, såsom för penningmängden. Begreppet allmänheten förekommer i del två, fyra och fem och den exakta definitionen redovisas i respektive dels metod. MFI populationen och underlag till publikationen Samtliga monetära finansinstitut är skyldiga att rapportera finansmarknadsstatistik enligt Riksbankens föreskrifter och allmänna råd om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik, RBFS :2. Vid utgången av april fanns det 212 institut som klassificerades som MFI. I dagsläget är Banker, Bostadsinstitut, Finansbolag, Kommun- och företagsfinansierande institut och Monetära värdepappersbolag klassade som monetära finansinstitut. Även s.k. penningmarknadsfonder är klassade som monetära finansinstitut men de är i dagsläget inte rapporteringsskyldiga. Uppgifter från denna 2 INSEKT 2000 grupp hämtas kvartalsvis via deras rapportering till Finansinspektionen. Merparten av uppgifterna till publikationen hämtas ur en redovisningsbaserad blankett kallad MFI-blanketten. Rapportörerna delas in i tre grupper utifrån balans-omslutningens storlek. De som sammanlagt svarar för 95 % av balansomslutningen rapporterar månadsvis medan övriga rapporterar kvartalsvis eller årsvis om de tillhör dem som endast svarar för 0,5 % av balansomslutningen. Genom åren har MFI-blankettens innehåll förändrats, framför allt innehåller nyare blanketter fler nedbrytningar än äldre. Dagens MFI-blankett togs i bruk avseende årsskiftet 2003/4. Den stora innehållsliga förändringen skedde dock vid årsskiftet 2001/2 då en gemensam blankett för alla MFI togs i bruk. Innan dess rapporterade olika instituttyper på olika sorters blanketter. De blankettskiften som förekommit kan medföra att vissa tidsserier i publikationen innehåller skillnader i definitioner över tiden. Det finns även definitionsskillnader i MFI-populationen historiskt. Monetära värdepappersbolag ingår endast från och med mars 2003 och finansbolag blev klassade som MFI i december 2001. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma

Snabbfakta -05-31 Penningmängdens årliga tillväxttakt M1 6,0 % M2 3,9 % M3 0,2 % MFI:s utlåning till svenska hushåll inkl. HIO a), årlig tillväxttakt b) 9,1 % MFI:s utlåning till svenska hushåll inkl. HIO a) 2 404 361 Mkr Tabell 2.4 Tabell 4.6.1 MFI:s utlåning till svenska hushåll för bostadsändamål 1 610 769 Mkr Tabell 4.15 MFI:s utlåningsränta för lån till svenska hushåll för bostadsändamål Räntor för nya avtal under månaden 2,07 % Tabell 5.3.2 Räntor för utestående lån vid månadens slut 2,51 % Tabell 5.3.1 Bostadsinstitutens utlåningsvolym till hushåll för nya lån under månaden Rörlig ränta Bunden ränta MFI:s utlåning till svenska hushåll fördelat på lånets säkerhet Lån med säkerhet i småhus och bostadsrätter säkerheter Blancokrediter (lån utan säkerhet) MFI:s utlåning till svensk och utländsk allmänhet fördelat på typ av kredit c) Avbetalningskrediter Reverskrediter Betal- och kreditkortsfordringar Andra typer av krediter Svenska hushålls kontosparande (MFI:s inlåning från svenska hushåll) Företagarhushåll hushåll Ordlista 27 713 Mkr 21 820 Mkr 5 893 Mkr 2 390 680 Mkr 1 922 023 Mkr 294 721 Mkr 173 936 Mkr 5 349 992 Mkr 83 375 Mkr 3 665 880 Mkr 50 821 Mkr 1 549 915 Mkr 962 170 Mkr 156 730 Mkr 805 440 Mkr Tabell 5.9.2 Tabell 4.7.1 Tabell 4.16 Tabell 4.6.3 Ordlista a) Hushållens icke- vinstdrivande organisationer b) Monetära finansinstitut (MFI) innefattar banker, bostadsinstitut, finansbolag, kommun- och företagsfinansierande institut, monetära värdepappersbolag och monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder). c) Svensk allmänhet består av icke-finansiella företag, hushåll, kommuner och landsting, statlig förvaltning exkl. RGK mm.

1. INLEDNING 1.1 MFIs tillgångar 1.1.1 Referenssektorernas andel av MFI:s balansomslutning 100% 1.1.2 Referenssektorernas andel av MFI:s totala utlåning 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 2002- maj 2001- maj 2003- maj 2004- maj 2005- maj 2006- maj 2007- maj 2008- maj - maj - maj 0% 2001-maj2002-maj2003-maj2004-maj2005-maj2006-maj2007-maj2008-maj-maj-maj 0% MFI Finansbolag Bostadsinstitut Banker MFI Finansbolag Bostadsinstitut Banker 1.1.3 MFIs tillgångar, -05-31, mkr Balansomslutning Utlåning Värde- Aktier Derivat- papper och andelar instrument tillgångar Banker 7 455 172 4 872 092 1 092 650 397 570 616 244 476 616 Bostadsinstitut 2 452 121 2 268 458 60 065 10 137 76 624 36 838 Finansbolag 286 509 164 024 986 4 778 620 116 101 MFI 721 942 321 606 341 783 2 334 34 156 22 063 MFI totalt 10 915 744 7 626 180 1 495 484 414 819 727 643 651 618

1.2 MFIs skulder 1.2.1 Referenssektorernas andel av MFI:s totala inlåning 100% 1.2.2 Referenssektorernas andel av MFI:s emitterade värdepapper 100% 90% 90% 80% 80% 70% 70% 60% 60% 50% 50% 40% 40% 30% 30% 20% 20% 10% 10% 2002- maj 2001- maj 2003- maj 2004- maj 2005- maj 2006- maj 2007- maj 2008- maj - maj - maj 0% 2001-maj2002-maj2003-maj2004-maj2005-maj2006-maj2007-maj2008-maj-maj-maj 0% MFI Finansbolag Bostadsinstitut Banker MFI Finansbolag Bostadsinstitut Banker 1.2.3 MFIs skulder, -05-31, Mkr Balansomslutning In- och Emitterade Derivat- Eget upplåning värdepapper instrument skulder kapital Banker 7 455 172 4 121 106 1 723 343 584 914 621 360 404 448 Bostadsinstitut 2 452 121 618 757 1 634 731 34 483 75 622 88 528 Finansbolag 286 509 202 862 5 007 86 17 592 60 962 MFI 721 942 37 218 644 170 8 477 10 837 21 240 MFI totalt 10 915 744 4 979 943 4 007 252 627 959 725 412 575 178

1.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi 1.3.1 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 1.3.2 Inlåning till MFI, 12-mån procentuell förändring 20,0% 20,0% 15,0% 15,0% 10,0% 10,0% 5,0% 5,0% 0,0% 0,0% -5,0% -5,0% -10,0% Dec Mar SepDec Mar SepDec Mar SepDec Mar SepDec Mar SepDec Mar 2005 2006 2007 2008 Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0-10,0% Dec Mar Sep Dec Mar Sep Dec Mar Sep Dec Mar Sep Dec Mar Sep Dec Mar 2005 2006 2007 2008 Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Ik Icke-fin. Ftg. 0 1.3.3 Ut- och inlåning mot svensk icke-mfi, -05-31, Mkr Utlåning till svensk icke-mfi Inlåning från svensk icke-mfi Varav icke- Varav hushåll finansiella företag Banker 1 975 640 775 538 1 054 239 1 831 382 Bostadsinstitut 2 041 688 1 529 066 489 860 4 909 Finansbolag 123 490 63 677 57 080 22 297 MFI 189 536 36 080 99 298 1 575 MFI totalt 4 330 354 2 404 361 1 700 478 1 860 163

1.4 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet % 1.4.1 MFI:s utlåningsräntor 6 % 6 % 1.4.2 Bankernas inlåningsräntor 6 % 6 5 5 5 5 4 4 4 4 3 3 3 3 2 2 2 2 1 1 1 1 0 D J 2004 D Sep 2005 Dec Mar 2006 Sep Dec Mar 2007 Sep Dec Mar 2008 Sep Dec Mar Sep Dec Mar 0 0 D J D Sep Dec Mar Sep Dec Mar Sep Dec Mar Sep Dec Mar Sep Dec Mar 2004 2005 2006 2007 2008 0 Icke-MFI Hushåll inkl HIO Icke-fin. Ftg. Icke-MFI Hushåll inkl HIO Icke-fin. Ftg. 1.4.3 Ut- och inlåningsräntor mot svensk allmänhet, procent MFIs utlåning till allmänheten Varav hushåll Varav ickefinansiella företag Bankers inlåning från allmänheten Varav hushåll Varav ickefinansiella företag maj-09 3,01 3,33 2,65 0,56 0,61 0,49 apr-10 2,47 2,66 2,29 0,27 0,27 0,27 maj-10 2,47 2,66 2,29 0,27 0,27 0,27

1.5 Penningmängd % 1.5.1 Penningmängden M1 och M3-12 månaders procentuell förändring 25 20 15 10 5 M1 M3 0 0-5 Dec Mar Sep Dec Mar Sep Dec Mar Sep Dec Mar Sep Dec Mar Sep Dec Mar Sep Dec Mar Sep Dec Mar Sep Dec Mar 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 1.5.2 Penningmängd M1, M2 och M3 12-mån förändr i 12-mån förändr i 12-mån förändr i M1, Mkr M1, % M2, Mkr M2, % M3, Mkr M3, % maj-09 1 509 708 7,2 1 815 725 9,0 2 179 579 3,0 apr-10 1 617 210 7,4 1 901 966 4,6 2 190 624 0,0 maj-10 1 599 602 6,0 1 885 853 3,9 2 184 680 0,2

1.6 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor Mkr 1.6.1 Utestående nom. belopp på obligations- och penningmarknaden efter emittent 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 DecMar SepDecMar SepDecMar SepDecMar SepDecMar SepDecMar SepDecMar SepDecMar SepDecMar 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Obl. marknaden, staten Obl. marknaden, bostadsinstitut Penningmarknaden, staten Penningmarknaden, bostadsinstitut 1.6.2 Utestående räntebärande värdepapper, emitterade på svenska marknaden i svenska kronor, Mkr Penningmarknaden Obligationsmarknaden Staten Bostadsinstitut Staten Bostadsinstitut maj-09 83 048 114 885 719 103 922 295 apr-10 125 567 77 965 727 021 1 048 954 maj-10 125 570 83 887 734 374 1 070 251

2. PENNINGMÄNGDEN 2.1 Diagram Penningmängden % Penningmängd M1, M2 och M3-12 månaders procentuell förändring ( 3 månaders glidande medelvärde ) 25 20 15 10 5 0-5 Dec Mar 2002 Sep Dec Mar 2003 Sep Dec Mar 2004 Sep Dec Mar 2005 Sep Dec Mar 2006 Sep Dec Mar 2007 M1 M2 M3 0 Sep Dec Mar 2008 Sep Dec Mar Sep Dec Mar

2.2 Metod penningmängden Penningmängd Inledning Med penningmängd avser man mäta mängden likvida medel som cirkulerar i samhället. Det är dock inte självskrivet vad som ska räknas in i definitionen av pengar. Normalt definieras ett antal mått med olika bredd, där det smalaste endast inkluderar kontanter och de bredare även inkluderar olika typer av instrument som kan anses vara substitut för pengar. Den kanske vanligaste studien av penningmängden är att undersöka olika penningmängdsmått som inflationsindikatorer. Analys av dessa aggregat kan även göras i syfte att få kompletterande indikatorer för den reala aktiviteten (exempelvis BNP), främst på kort sikt, samt för att undersöka pengars betydelse för de finansiella marknadernas inverkan på efterfrågeläget i ekonomin. Bakgrund För att mäta mängden pengar brukar man dela in samhällssektorerna i emittenter och innehavare av pengar, och det aktuella penningmängdsmåttet definieras som emittenternas skuldinstrument innehavda av innehavarsektorerna. T.o.m. december 2005 utgjordes emittentsektorn av svenska banker. Två centrala penningmängdsmått beräknades, sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 där inlåning till banker och bankcertifikat ingår. I M3+ inkluderades även svensk allmänhets innehav av statsskuldväxlar. Av utländska centralbanker är det främst på Europeiska centralbanken (ECB) som analysen av penningmängdsaggregat har getts en framträdande roll. ECB har tagit fram definitioner av penningmängden för euroområdet. En genomgripande förändring i förhållande till många tidigare nationella mått var att man vidgade emittentsektorn till att inte bara omfatta banksektorn. Även andra finansinstitut förmedlar krediter och tar emot inlåning, och man skapade därför begreppet Monetära Finansinstitut (MFI). Riksbanken tar från och med januari 2006 fram en uppsättning penningmängdsmått - sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 - som till stor del harmoniserats med ECBs definition. Målsättningen har varit att åstadkomma en så långtgående harmonisering som möjligt, utan att utöka finansinstitutens uppgiftslämnarbörda alltför mycket. Emittentsektorn har utvidgats till MFI och Riksgäldskontorets (RGK) skulder av monetär karaktär, och i penningmängdsmåtten ingår (i stort sett) de skuldinstrument som föreslås i ECBs dfiii definitioner. Även hanteringen av de svenska institutens utländska filialer har förändrats i den nya penningmängden och den beräknas numera exklusive utländska filialer men inklusive mellanhavanden med utländska filialer. Det har varit möjligt att beräkna dessa penningmängdsmått på ett godtagbart sätt från och med januari 1998. Fr.o.m. april publiceras även uppgifter om den monetära basen. Tidigare publicerades monetära basen endast på Riksbankens hemsida och definitionen har ändrats för att bättre överensstämma med det begrepp som IMF rekommenderar och ECB använder. I begreppet ingår nu: 1. Utelöpande sedlar och mynt 2. MFIs inlåning i Riksbanken 3. Fordringar på Riksbanken till följd av emitterade riksbankscertifikat

Definition av de nya penningmängdsmåtten Emittentsektorn: MFI (samt RGKs skulder av monetär karaktär) Neutral sektor: Staten exklusive RGKs skulder av monetär karaktär Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. kommuner och landsting, socialförsäkringsfonder, hushåll inklusive hushållens icke-vinsdrivande organisationer (HIO), icke-finansiella företag och icke-monetära finansiella företag. Sedlar och mynt hos svensk allmänhet I praktiken beräknas allmänhetens innehav av sedlar och mynt genom att man från den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt (formellt ett skuldinstrument i Riksbankens balansräkning) drar bort svenska MFI:s kassa i svenska kronor. Eftersom även utlänningar kan hålla svenska kronor i kontanter kommer denna beräkning att ge en viss överskattning av sedlar och mynt hos svensk allmänhet, men det kan antas att detta utländska innehav är litet i förhållande till den totala stocken av utelöpande sedlar och mynt. I den svenska definitionen av utlöpande sedlar och mynt ingår även minnesmynt. I december 2007 var det nominella värdet för minnesmynt 656 mkr. M1 M1 är lika med sedlar och mynt hos svensk allmänhet + avistainlåning i svenska MFI och RGK från svensk allmänhet. Avistainlåning definieras som dagslån och inlåning på transaktionskonton. M2 M2 är lika med M1 + inlåning med vissa villkor i svenska MFI och RGK, från svensk allmänhet. Inlåning med vissa villkor omfattar inlåning med en uppsägningstid på upp till och med 3 månader eller en löptid på upp till och med 2 år. M3 M3 är lika med M2 + repor, andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid upp till och med 2 år utgivna av svenska MFI och innehavda av svensk allmänhet. Ett praktiskt problem vid beräkningen av M3 är att räntebärande värdepapper kan säljas vidare på en andrahandsmarknad. Därför är det omöjligt för utgivarna av de räntebärande värdepappren att veta hur stor del av deras skuldstock som innehas av svensk allmänhet. Som approximation används därför värdepapper emitterade av svenska MFI i SEK. Från detta dras svenska MFIs innehav av dessa värdepapper. Definition av de gamla penningmängdsmåtten Då ekonomisk analys ofta kräver långa tidsserier och de nya penningmängdsmåtten bara går att beräkna på ett tillfredsställande sätt från och med januari 1998 fortsätter publiceringen av M0 och M3 enligt tidigare definitioner med månadsdata från och med 1961. Någon skarvning av tidsserierna för nya och gamla penningmängdsmåtten har inte gjorts i denna publikation. Emittentsektorn: Riksbanken och banker (samt statsskuldväxlar utgivna av RGK) Neutral sektor: Bostadsinstitut, andra monetära kreditmarknadsföretag, monetära värdepappersfonder, monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, övriga monetära finansinstitut (finns inga idag), socialförsäkringsfonder, ickemonetära värdepappersbolag, försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektorn (Allmänheten): övriga sektorer, dvs. staten utom RGK, kommuner och landsting, icke-monetära värdepappersfonder, finansiella serviceföretag, finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, investmentbolag, icke-monetära kreditmarknadsföretag, övriga finansinstitut, hushåll inklusive hushållens icke-vinsdrivande organisationer (HIO) och icke-finansiell företagssektor.

Tabell över skillnader mellan nya och gamla penningmängdsmått, sektor Nya penningmängdsmåttet Emittent sektor MFI, dvs. Riksbanken, Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker), Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag) samt RGKs skulder av monetär karaktär Belopp redovisas exklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av svenska instituts filialer i utlandet. Gamla penningmängdsmåttet Riksbanken och Banker (inkl bankfilialer i Sverige till utländska banker) samt av RGK utgivna statsskuldväxlar Belopp redovisas inklusive skulder till innehavarsektorerna hållna av svenska emittenters filialer i utlandet Neutral sektor Staten exklusive RGKs skulder av monetär karaktär Bostadsinstitut, Andra monetära kreditmarknadsföretag, Monetära investeringsfonder (penningmarknadsfonder), Monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, monetära finansinstitut (finns inga idag), Socialförsäkringsfonder, Icke-monetära värdepappersbolag samt Försäkringsföretag och pensionsinstitut Innehavarsektor / Kommuner och landsting, Staten exkl. RGK, Allmänheten Icke-monetära investeringsfonder, Kommuner och landsting, Finansiella serviceföretag, Icke-monetära investeringsfonder, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Finansiella serviceföretag, Investmentbolag, Finansiella företags icke-vinstdrivande organisationer, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Investmentbolag, finansinstitut, Icke-monetära kreditmarknadsföretag, Icke-finansiell företagssektor, finansinstitut, Hushåll inkl. hushållens intresseorganisationer, Icke-finansiell företagssektor samt Socialförsäkringsfonder, Hushåll inkl. hushållens intresseorganisationer Icke-monetära värdepappersbolag och fondkommissionärer, Försäkringsföretag och pensionsinstitut

2.3 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande Sedlar och mynt sedlar och mynt i svenska MFI:s kassa Sedlar och mynt hos svensk allmänhet varav Icke-monetära finansiella företag Icke-finansiella företag Kommuner, Hushåll exkl HIO Landsting och Social- försäkrings- Hushållens ickevinstdrivande organisationer (a) (b) (c)=(a)-(b) (d) sektorn (e)=(c)+(d) SEK SEK SEK TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jul 107 482 10 780 96 702 1 424 594 1 346 017 78 578 108 812 481 342 30 544 764 327 39 570 1 521 297 Aug 106 547 9 915 96 632 1 451 415 1 376 910 74 505 125 325 472 760 37 492 775 498 40 340 1 548 047 Sep 105 998 8 934 97 064 1 453 660 1 382 234 71 426 117 981 476 707 41 429 776 312 41 232 1 550 724 Okt 105 927 9 179 96 748 1 464 386 1 393 144 71 243 110 115 487 803 42 635 782 713 41 120 1 561 134 Nov 106 002 9 248 96 754 1 465 309 1 385 756 79 553 109 476 493 732 43 031 779 580 39 490 1 562 064 Dec 110 663 10 591 100 072 1 528 756 1 448 103 80 653 112 161 530 092 49 385 798 083 39 035 1 628 828 Jan 104 892 9 275 95 617 1 529 265 1 449 259 80 005 123 612 518 287 40 297 805 673 41 395 1 624 881 Feb 104 162 9 239 94 923 1 514 601 1 436 148 78 454 119 186 495 051 45 098 813 616 41 651 1 609 524 Mar 104 875 9 179 95 696 1 514 717 1 435 885 78 832 139 371 506 264 36 868 790 555 41 659 1 610 414 Apr 103 638 8 796 94 842 1 522 368 1 435 263 87 105 130 223 512 556 42 290 794 859 42 439 1 617 210 Maj 103 309 8 101 95 208 1 504 394 1 425 478 78 916 119 345 501 316 42 811 798 985 41 937 1 599 602 2.3 Fortsättn. penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 Inlåning med vissa villkor i MFI och staten, från svensk allmänhet varav Icke-monetära finansiella företag Avista-inlåning i MFI och staten, från svensk allmänhet Icke-finansiella företag Kommuner, Landsting och Socialförsäkringssektorn Hushåll exkl HIO Hushållens ickevinstdrivande organisationer M2 Repor Andelar i penningmarknadsfonder M1 MFI värdepapper < 2 år som hålls av sv allmänhet (k) = (f) (g)=(e)+(f) (h) (i) (j) (g)+(h)+(i)+(j) TOT SEK UTV TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT TOT Jul 299 168 280 432 18 736 14 840 83 238 5 020 189 636 6 434 1 820 464 9 364 79 720 217 989 2 127 536 Aug 293 439 274 134 19 306 15 443 78 521 9 031 184 136 6 309 1 841 487 10 660 79 680 217 049 2 148 875 Sep 289 652 269 346 20 306 18 223 75 573 8 853 180 916 6 087 1 840 376 16 072 69 663 207 234 2 133 346 Okt 281 437 259 885 21 552 22 606 68 225 9 292 175 205 6 110 1 842 571 25 542 69 646 208 940 2 146 700 Nov 284 674 266 984 17 690 24 009 75 783 7 750 171 676 5 456 1 846 738 26 291 69 656 219 100 2 161 784 Dec 280 273 266 625 13 648 22 211 76 202 5 439 171 079 5 342 1 909 101 15 022 68 349 197 036 2 189 507 Jan 282 905 262 845 20 060 24 274 77 469 6 044 170 292 4 827 1 907 786 29 284 68 391 222 680 2 228 142 Feb 278 727 260 108 18 619 24 034 74 656 5 668 169 489 4 879 1 888 251 23 816 68 348 224 849 2 205 264 Mar 284 313 265 057 19 256 22 491 77 605 9 932 168 697 5 588 1 894 727 28 271 67 383 216 695 2 207 077 Apr 284 756 263 936 20 820 23 718 77 741 10 009 167 760 5 527 1 901 966 24 363 67 410 196 885 2 190 624 Maj 286 251 261 981 24 271 30 308 74 212 8 329 168 200 5 202 1 885 853 28 338 67 324 203 165 2 184 680 M3

2.4 Penningmängden, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet, M1, M2 och M3 12-månaders förändringstal, % 12-månaders förändringstal Sedlar & mynt sv allmänh 12-månaders förändringstal i 3-månaders medelvärde M1 M2 M3 Sedlar & mynt sv allmänh M1 M2 M3 Jul 0,0 8,1 7,2-1,4 0,1 7,9 8,6 1,0 Aug 1,0 10,2 8,0-1,3 0,3 8,9 8,3-0,5 Sep 1,3 8,8 6,5-0,8 0,8 9,0 7,2-1,2 Okt -0,8 10,8 6,4-0,2 0,5 9,9 6,9-0,8 Nov -0,6 9,6 5,0 0,6 0,0 9,7 5,9-0,2 Dec 0,7 7,9 2,7-2,7-0,3 9,4 4,7-0,8 Jan 0,2 7,5 3,0 0,7 0,1 8,4 3,5-0,5 Feb 0,1 9,0 4,5 0,1 0,3 8,1 3,4-0,6 Mar 0,0 7,0 3,9 2,7 0,1 7,8 3,8 1,2 Apr -0,5 7,4 4,6 0,0-0,1 7,8 4,4 0,9 Maj -0,9 6,0 3,9 0,2-0,5 6,8 4,1 1,0

2.5 Gamla penningmängdsmåttet, Sedlar och mynt hos svensk allmänhet och M3 Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Sedlar och Penningmynt hos Bankinlåning från svensk allmänhet Bank- mängd sv allmänh. Totalt Hushåll Icke-fin.företag certifikat M3 TOT SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK UTV SEK TOT Jul 96 800 1 561 166 90 221 922 073 2 497 505 361 79 087 133 732 8 637 65 500 1 813 686 Aug 96 733 1 562 682 85 584 928 536 2 474 496 182 74 497 137 964 8 612 66 894 1 811 892 Sep 97 167 1 573 480 87 595 927 450 2 456 497 337 74 399 148 693 10 740 64 117 1 822 359 Okt 96 942 1 582 035 88 340 928 818 2 700 501 730 73 618 151 487 12 021 54 767 1 822 083 Nov 97 251 1 597 151 87 332 922 896 2 730 522 287 72 836 151 968 11 766 43 881 1 825 615 Dec 100 119 1 640 287 92 414 934 234 2 653 549 554 77 098 156 499 12 662 38 486 1 871 304 Jan 95 664 1 646 321 96 552 941 885 2 675 548 202 76 368 156 233 17 508 23 933 1 862 470 Feb 94 970 1 629 128 91 785 949 576 2 594 522 514 74 293 157 039 14 898 24 632 1 840 516 Mar 95 754 1 615 197 92 875 924 894 2 635 537 442 75 372 152 862 14 868 23 369 1 827 195 Apr 94 898 1 623 108 100 823 929 045 2 621 533 920 80 843 160 143 17 359 18 241 1 837 070 Maj 95 261 1 613 062 99 739 933 762 2 434 516 838 81 020 162 463 16 285 26 003 1 834 065

2.6 Monetära basen Stockuppgifter vid slutet av respektive månad, mkr Utelöpande sedlar och mynt Skulder till penningpolitiska motparter varav Inlåningsfacilitet Finjusterande transaktioner Övrig inlåning Särskild inlåning banker Emitterade riksbankscertifikat Monetära basen (a) (b) (c) (d) (e)= (a)+(b)+(c)+(d) SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK Jul 107 482 200 666 38 200 628 0 0 123 194 431 342 Aug 106 547 47 912 889 47 023 0 0 256 988 411 447 Sep 105 998 109 073 17 109 056 0 0 227 489 442 560 Okt 105 927 76 674 21 76 653 0 0 213 490 396 091 Nov 106 002 115 972 17 115 955 0 0 258 487 480 461 Dec 110 663 171 163 56 171 107 0 0 192 222 474 048 Jan 104 892 95 236 22 95 214 0 0 274 487 474 615 Feb 104 162 98 428 16 98 412 0 0 272 387 474 977 Mar 104 875 115 037 23 115 014 0 0 250 288 470 200 Apr 103 638 89 452 19 89 433 0 0 282 986 476 076 Maj 103 309 106 834 40 106 794 0 0 240 988 451 131

2.7 Noter till del 2 penningmängden December 2003. I december 2003 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning. April. Fr.o.m. publiceringen avseende -04-30 räknas monetära investeringsfonder (s.k. penningmarknadsfonder) in i referenssektorn MFI. Detta har inneburit vissa mindre revideringar av penningmängdssiffrorna bakåt i tiden. November. I november omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning.

3. BALANSRÄKNINGAR 3.1 Diagram balansräkningar Mkr 8 000 000 3.1.1 MFI:s tillgångar per instrument Mkr 8 000 000 3.1.2 MFI:s skulder per instrument 7 000 000 7 000 000 6 000 000 6 000 000 5 000 000 5 000 000 4 000 000 4 000 000 3 000 000 3 000 000 2 000 000 2 000 000 1 000 000 1 000 000 0 Dec Mar Sep Dec 2006 Mar Sep Dec 2007 Mar Sep 2008 Dec Mar Sep Dec Mar 0 Dec Mar 2006 Sep Dec Mar 2007 Sep Dec Mar 2008 Sep Dec Mar Sep Dec Mar Utlåning Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivatinstrument tillgångar In- och upplåning Emitterade värdepapper Derivatinstrument skulder Eget kapital

3.1 Diagram balansräkningar 3.1.3 Referenssektorernas andel av MFI:s utlåning till svenska icke-mfi 3.1.4 MFI:s utlåning, 12-mån procentuell förändring 100% 90% 18% 80% 15% 70% 12% 60% 9% 50% 6% 40% 30% 3% 20% 0% 10% -3% 0% 2001-maj 2002-maj 2003-maj 2004-maj 2005-maj 2006-maj 2007-maj 2008-maj -maj -maj -6% Dec Mar 2004 Sep Dec Mar 2005 Sep Dec Mar 2006 Sep Dec Mar 2007 Sep Dec Mar 2008 Sep Dec Mar Sep Dec Mar MFI Finansbolag Bostadsinstitut Banker Sv. Icke-MFI Hushåll inkl. HIO Icke-fin. Ftg. 0

3.2 Metod balansräkningar Metod balansräkningar De balansräkningar som presenteras här är till stor del upprättade enligt de lagar och föreskrifter som styr monetära finansinstituts redovisning generellt. Riksbanken har möjlighet att anvisa undantag från gällande redovisningsbestämmelser vid upprättandet av statistikrapporteringen, nu gällande undantag finns specificerade i Riksbankens föreskrifter och allmänna råd (RBFS :2) om instituts rapportering av finansmarknadsstatistik. Teckenförklaring - Inget finns att redovisa.. Uppgift ej tillgänglig eller alltför osäker för att angivas. Uppgift kan ej förekomma De värden som presenteras avser alltid totalnivå per referenssektor, de institut som är undantagna från månadsrapportering. 1 räknas in i mellanliggande månader med senaste rapporteringsperiods värden. Från december 2001 och framåt redovisas utlåningen brutto, d v s inklusive reserveringar för osäkra lånefordringar. För perioder dessförinnan redovisas den netto. Utlåningen redovisas inklusive finansiell leasing men exklusive operationell leasing. I både in- och utlåningen ingår s.k. äkta återköpstransaktioner (repor). 1)Metod

3.3 MFIs balansräkning -05-31 3.3.1 MFIs tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning 40 206 50 390 7 626 180 5 537 426 2 088 754 Icke-MFI 65 384 96 771 5 414 878 4 228 488 1 186 390 Svenska icke-mfi 40 501 163 785 4 330 354 4 144 974 185 380 Icke-monetära finansiella företag 5 735 6 978 88 892 86 218 2 674 Icke-finansiella företag 16 515-58 246 1 700 478 1 521 023 179 455 Offentlig sektor 565 14 914 136 623 135 894 730 Hushåll inkl HIO 17 686 200 138 2 404 361 2 401 840 2 521 Utländska icke-mfi 24 883-67 014 1 084 524 83 514 1 001 009 EU-länder 10 888-57 828 515 096 34 276 480 820 utlandet 13 995-9 186 569 427 49 238 520 189 MFI -25 178-46 380 2 211 302 1 308 938 902 364 Svenska MFI 3 510-21 506 1 183 592 1 140 533 43 059 Banker 24 630 42 517 499 051 480 133 18 918 Bostadsinstitut -23 583-66 307 557 802 557 801 0 Andra monetära kreditmarknadsföretag 2 408 2 121 126 557 102 421 24 136 MFI 55 163 182 178 4 Utländska MFI -28 688-24 874 1 027 710 168 405 859 305 EU-länder -41 856-20 706 760 328 154 260 606 068 utlandet 13 168-4 168 267 382 14 145 253 237 Räntebärande värdepapper -60 871 174 660 1 495 484 957 797 537 687 Aktier och andelar -28 612 16 040 414 819 160 204 254 614 Derivatinstrument 154 174-16 265 727 643 427 428 300 215 tillgångar 100 482 165 626 651 618 401 114 250 504 SUMMA TILLGÅNGAR 205 379 390 451 10 915 744 7 483 970 3 431 774 Svenska kronor 114 754 455 789 7 483 970 Euro och EMU-valutor -18 013-143 581 1 540 483 EU-valutor 1 869-12 312 398 384 utländska valutor 106 769 90 555 1 492 906

3.3.2 MFIs skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning 71 843-322 4 979 943 3 497 941 1 482 002 Icke-MFI 5 056 127 789 2 338 167 1 837 190 500 977 Svenska icke-mfi -12 508 106 741 1 860 163 1 748 546 111 616 Icke-monetära finansiella företag 921 14 279 171 276 147 047 24 229 Icke-finansiella företag -16 877 31 912 601 603 520 443 81 160 Offentlig sektor -211 25 454 77 551 74 090 3 462 Hushåll inkl HIO 3 658 35 096 1 009 732 1 006 966 2 766 Utländska icke-mfi 17 564 21 048 478 005 88 644 389 360 EU-länder -1 572-12 629 247 015 61 955 185 060 utlandet 19 137 33 676 230 989 26 689 204 300 MFI 66 787-128 111 2 641 776 1 660 751 981 025 Svenska MFI -26 206-61 138 1 370 676 1 317 479 53 197 Banker -9 783-22 509 1 174 043 1 127 592 46 451 Bostadsinstitut -19 701-36 333 156 505 156 451 54 Andra monetära kreditmarknadsföretag 2 154-2 697 33 605 27 698 5 907 MFI 1 124 401 6 524 5 739 785 Utländska MFI 92 993-66 973 1 271 100 343 272 927 828 EU-länder 58 342-82 793 789 264 262 346 526 917 utlandet 34 650 15 820 481 836 80 925 400 911 Emitterade värdepapper 19 565 247 388 3 938 375 1 642 211 2 296 164 Certifikat 20 695-190 451 688 948 88 918 600 030 Obligationer -8 947 454 268 2 978 062 1 503 304 1 474 758 Förlagslån -6 582-29 220 211 391 45 715 165 676 emitterade värdepapper 14 399 12 791 59 975 4 275 55 700 Emitterade andelar i penningmarknadsfonder 0-20 112 68 877 68 877 0 Derivatinstrument 111 518-58 524 627 959 403 104 224 855 skulder 6 176 202 358 725 412 553 526 171 886 Eget kapital -3 723 19 663 575 178 410 052 165 125 SUMMA SKULDER 205 379 390 451 10 915 744 6 575 712 4 340 032 Svenska kronor 105 816 526 718 6 575 712 Euro och EMU-valutor -62 674-12 881 1 919 723 EU-valutor 14 921-30 346 359 516 utländska valutor 147 317-93 039 2 060 793

3.4 Bankers balansräkning -05-31 3.4.1 Bankernas tillgångar, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta Utlåning 28 762-163 208 4 872 092 2 978 527 1 893 566 Icke-MFI 42 706-140 241 2 896 665 1 879 006 1 017 659 Svenska icke-mfi 20 161-59 985 1 975 640 1 799 311 176 329 Icke-monetära finansiella företag 5 720 6 056 86 367 83 811 2 556 Icke-finansiella företag 9 726-124 483 1 054 239 882 949 171 290 Offentlig sektor 418 14 401 59 497 59 460 37 Hushåll inkl HIO 4 297 44 041 775 538 773 092 2 446 Utländska icke-mfi 22 545-80 256 921 025 79 695 841 330 EU-länder 10 876-59 554 469 370 31 080 438 289 utlandet 11 669-20 702 451 655 48 615 403 040 MFI -13 943-22 967 1 975 427 1 099 521 875 907 Svenska MFI 18 398 230 973 547 934 099 39 448 Banker 39 776 87 276 337 664 320 444 17 221 Bostadsinstitut -23 685-89 325 519 555 519 554 0 Andra monetära kreditmarknadsföretag 2 252 2 133 116 168 93 946 22 222 MFI 55 146 160 156 4 Utländska MFI -32 341-23 197 1 001 881 165 421 836 459 EU-länder -45 836-26 552 738 220 151 276 586 944 utlandet 13 495 3 355 263 660 14 145 249 515 Räntebärande värdepapper -76 987 123 061 1 092 650 756 360 336 290 Aktier och andelar -28 612 17 042 397 570 144 945 252 625 Derivatinstrument 136 818-21 777 616 244 362 436 253 807 tillgångar 84 548 164 439 476 616 263 261 213 355 SUMMA TILLGÅNGAR 144 530 119 556 7 455 172 4 505 529 2 949 643 Svenska kronor 77 606 178 180 4 505 529 Euro och EMU-valutor -18 591-129 491 1 314 861 EU-valutor 122-9 855 379 772 utländska valutor 85 394 80 722 1 255 010

3.4.2 Bankernas skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Svenska kronor Utländsk valuta In- och upplåning 86 877 66 108 4 121 106 2 759 258 1 361 848 Icke-MFI 4 795 131 579 2 289 973 1 799 648 490 325 Svenska icke-mfi -12 512 93 733 1 831 382 1 719 907 111 475 Icke-monetära finansiella företag 1 021 12 785 168 541 144 311 24 229 Icke-finansiella företag -16 905 29 794 597 857 516 838 81 020 Offentlig sektor -211 25 026 76 010 72 550 3 460 Hushåll inkl HIO 3 582 26 129 988 974 986 208 2 766 Utländska icke-mfi 17 307 37 846 458 592 79 741 378 850 EU-länder -1 829-8 598 229 615 53 661 175 954 utlandet 19 137 46 444 228 977 26 080 202 897 MFI 82 082-65 471 1 831 133 959 610 871 523 Svenska MFI -10 067 1 298 664 218 636 467 27 751 Banker 6 332 61 521 514 846 492 218 22 628 Bostadsinstitut -19 688-58 891 118 427 118 373 54 Andra monetära kreditmarknadsföretag 2 164-1 784 24 433 20 149 4 284 MFI 1 124 452 6 512 5 727 785 Utländska MFI 92 149-66 769 1 166 915 323 143 843 772 EU-länder 54 447-84 938 739 296 246 281 493 015 utlandet 37 702 18 169 427 618 76 862 350 757 Emitterade värdepapper -47 359-78 872 1 723 343 363 042 1 360 302 Certifikat 15 518-143 029 565 736 47 438 518 298 Obligationer -70 355 82 525 909 768 284 635 625 133 Förlagslån -6 921-31 159 187 867 26 696 161 171 emitterade värdepapper 14 399 12 791 59 972 4 272 55 700 Derivatinstrument 110 852-60 480 584 914 368 403 216 511 skulder -5 514 181 614 621 360 470 208 151 153 Eget kapital -326 11 187 404 448 241 185 163 263 SUMMA SKULDER 144 530 119 556 7 455 172 4 202 096 3 253 077 Svenska kronor 89 716 428 238 4 202 096 Euro och EMU-valutor -62 076-103 393 1 463 441 EU-valutor 15 089-19 493 328 187 utländska valutor 101 801-185 796 1 461 449

3.5 Bostadsinstitutens balansräkning -05-31 3.5.1 Bostadsinstituts tillgångar, mkr Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning 871 177 494 2 268 458 In- och upplåning -21 499-78 649 618 757 Icke-MFI 15 786 198 542 2 091 650 Icke-MFI 84-12 170 4 909 Svenska icke-mfi 15 944 196 359 2 041 688 Svenska icke-mfi 84 886 4 909 Icke-monetära finansiella företag 0 0 108 Utländska icke-mfi 0-13 056 0 Icke-finansiella företag 3 967 50 459 489 860 MFI -21 582-66 479 613 848 Offentlig sektor 132-389 22 653 Svenska MFI -19 234-65 387 568 263 Hushåll inkl HIO 11 844 146 289 1 529 066 Utländska MFI -2 348-1 092 45 585 Utländska icke-mfi -158 2 183 49 962 EU-länder 164 164 164 EU-länder 176 226 808 utlandet -2 511-1 256 45 421 utlandet -334 1 957 49 154 Emitterade värdepapper 28 893 241 478 1 634 731 MFI -14 915-21 048 176 808 Certifikat 5 984-24 535 91 342 Svenska MFI -14 915-20 504 176 808 Obligationer 22 784 264 015 1 524 497 Utländska MFI 0-544 0 Förlagslån 125 1 999 18 893 EU-länder 0 0 0 emitterade värdepapper 0 0 0 utlandet 0-544 0 Derivatinstrument -1 302 7 080 34 483 Räntebärande värdepapper 5 764 26 173 60 065 skulder 10 736 16 139 75 622 Aktier och andelar 0 26 10 137 Eget kapital 657 4 804 88 528 Derivatinstrument 4 695-4 505 76 624 SUMMA SKULDER 17 486 190 852 2 452 121 tillgångar 6 156-8 336 36 838 Svenska kronor 17 868 98 102 1 958 512 SUMMA TILLGÅNGAR 17 486 190 852 2 452 121 Utländsk valuta -382 92 750 493 609 Svenska kronor 17 175 200 547 2 362 103 Euro och EMU-valutor -1 078 90 974 365 065 Utländsk valuta 311-9 695 90 018 EU-valutor -1 889 603 9 448 Euro och EMU-valutor 2 591-9 085 35 757 utländska valutor 2 586 1 173 119 095 EU-valutor 202-104 1 787 utländska valutor -2 482-506 52 473 Ställning

3.6 Finansbolagens balansräkning -05-31 3.6.1 Finansbolagens tillgångar, mkr 3.6.2 Finansbolagens skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning -112 11 223 164 024 In- och upplåning -51 5 220 202 862 Icke-MFI -26 5 168 149 296 Icke-MFI 257 8 915 41 547 Svenska icke-mfi 1 123 6 507 123 490 Svenska icke-mfi 0 12 314 22 297 Icke-monetära finansiella företag 3 941 2 062 Utländska icke-mfi 257-3 399 19 250 Icke-finansiella företag 625-1 116 57 080 MFI -308-3 695 161 316 Offentlig sektor 5 98 671 Svenska MFI -265-502 118 557 Hushåll inkl HIO 490 6 583 63 677 Utländska MFI -43-3 193 42 758 Utländska icke-mfi -1 149-1 338 25 806 EU-länder -33-3 952 36 742 EU-länder 43-1 404 17 508 utlandet -10 758 6 016 utlandet -1 191 66 8 298 Emitterade värdepapper 0 2 334 5 007 MFI -86 6 055 14 728 Certifikat 0 2 399 3 980 Svenska MFI -105 7 886 12 342 Obligationer 0 0 0 Utländska MFI 19-1 832 2 386 Förlagslån 0-65 1 025 EU-länder 17-815 1 472 emitterade värdepapper 0 0 2 utlandet 2-1 017 914 Derivatinstrument -1-120 86 Räntebärande värdepapper 0 654 986 skulder 293 3 094 17 592 Aktier och andelar 0 434 4 778 Eget kapital -81 2 565 60 962 Derivatinstrument 24 86 620 SUMMA SKULDER 161 13 092 286 509 tillgångar 248 695 116 101 Svenska kronor 883 19 969 231 352 SUMMA TILLGÅNGAR 161 13 092 286 509 Utländsk valuta -723-6 876 55 157 Svenska kronor 566 18 459 227 127 Euro och EMU-valutor 77-1 367 20 053 Utländsk valuta -405-5 366 59 382 EU-valutor 27-3 764 13 561 Euro och EMU-valutor 451-238 24 981 utländska valutor -827-1 745 21 543 EU-valutor 25-3 096 12 507 utländska valutor -882-2 032 21 895 Ställning

3.7 MFIs balansräkning -05-31 3.7.1 MFIs tillgångar, mkr 3.7.2 MFIs skulder och eget kapital, mkr Månadsförändring 12-månadersförändring Ställning Månadsförändring 12-månadersförändring Utlåning 10 685 24 881 321 606 In- och upplåning 6 516 6 999 37 218 Icke-MFI 6 919 33 301 277 267 Icke-MFI -79-535 1 739 Svenska icke-mfi 3 274 20 905 189 536 Svenska icke-mfi -79-192 1 575 Icke-monetära finansiella företag 13-20 355 Utländska icke-mfi 0-343 163 Icke-finansiella företag 2 197 16 894 99 298 MFI 6 595 7 535 35 479 Offentlig sektor 10 804 53 802 Svenska MFI 3 360 3 453 19 637 Hushåll inkl HIO 1 055 3 226 36 080 Utländska MFI 3 234 4 082 15 842 Utländska icke-mfi 3 644 12 397 87 731 EU-länder 3 765 5 933 13 062 EU-länder -207 2 904 27 411 utlandet -530-1 851 2 780 utlandet 3 851 9 493 60 320 Emitterade värdepapper 38 031 82 448 575 294 MFI 3 766-8 420 44 339 Certifikat -807-25 286 27 891 Svenska MFI 132-9 119 20 895 Obligationer 38 624 107 728 543 797 Utländska MFI 3 634 699 23 444 Förlagslån 214 5 3 606 EU-länder 3 963 6 661 20 636 emitterade värdepapper 0 0 0 utlandet -329-5 962 2 808 Emitterade andelar i penningmarknadsfonder 0-20 112 68 877 Räntebärande värdepapper 10 352 24 771 341 783 Derivatinstrument 1 968-5 003 8 477 Aktier och andelar 0-1 462 2 334 skulder 660 1 511 10 837 Derivatinstrument 12 636 9 932 34 156 Eget kapital -3 972 1 107 21 240 tillgångar 9 530 8 828 22 063 SUMMA SKULDER 43 203 66 950 721 942 SUMMA TILLGÅNGAR 43 203 66 950 721 942 Svenska kronor -2 651-19 591 183 752 Svenska kronor 19 407 58 603 389 211 Utländsk valuta 45 854 86 541 538 190 Utländsk valuta 23 795 8 347 332 731 Euro och EMU-valutor 402 905 71 164 Euro och EMU-valutor -2 464-4 767 164 884 EU-valutor 1 694-7 692 8 320 EU-valutor 1 521 743 4 318 utländska valutor 43 758 93 329 458 706 utländska valutor 24 739 12 372 163 529 Ställning