LANDFILL MINING EN LÄGESRAPPORT



Relevanta dokument
FRÅN SOPTIPP TILL NÅGOT HELT ANNAT

Den gröna ekonomin. PhD Eva Alfredsson Tillväxtanalys, KTH, Global utmaning

ÅTERVINNINGSINDUSTRINS MÖJLIGHET ATT UTVINNA MATERIAL UR ENERGIASKOR VAD KRÄVS?

Förstudier inför Landfill mining

CIRKULÄR EKONOMI LEKTION 1!

Glasdeponier - risk eller resurs?

Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl

Är det möjligt att återvinna metaller ur förorenade massor? Dan Berggren Kleja, SGI Karin Karlfeldt Fedje, Renova/Chalmers

En av världens största materialåtervinnare

Kopparsmälta från Hagby

Marknadens och konsumenternas krav. Lena Dahl

Det ekonomiska läget i Europa - Maj Jan Bergstrand

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Biobränslenas roll i Sverige och Europa

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region

Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år

Hållbar efterbehandling NICOLE s vision

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5)

Kan gruvavfall utgöra en resurs? Lena Alakangas Avdelningen för Geovetenskap och Miljöteknik Luleå Tekniska Universitet

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Riskbedömningar ICH Q3d. Rolf Arndt / Member HM WP / EDQM QA & RA / Cambrex Karlskoga

SIFO Radioundersökningar Rapport II 2008

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11987

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11341

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa?

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Systemperspektiv som grund för modern avfallshantering. Christer Öjdemark CEO & President Envac Group

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

Den linjära ekonomins utveckling

Miljökonsekvenser av integrerad sanering och återvinning av kommunala och industriella deponier

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Asien är redo för innovation! Av: Luc Rens, Research International, Kina & Gail Mackenzie, Research International, Australien

ORVESTO Näringsliv 2008

ORVESTO Näringsliv 2008

Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet

SIFO Radioundersökningar. Rapport II 2007

Trafikverkets. Nytt trafikverk, ny. Susanne Ingo

VINNOVA stärker Sveriges innovationskraft. Miljardkonferensen 29 April

Biogasens möjligheter i Skåne. Desirée Grahn Verksamhetsledare, Biogas Syd Landskrona,

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Vart är konjunkturen på väg?

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9876

Världsekonomin och vi - December Jan Bergstrand

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Critical raw materials for the EU Analys av tillgång och efterfrågan på 32 metaller/metallgrupper och 9 övriga råmaterial

Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Delårsinformation HL Display-koncernen januari - juni 2012

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 9706

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson

Prislista. Fasta bränslen och askor

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Regeringens klimat- och energisatsningar

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

MAKROEKONOMISKA EFFEKTER AV EN FOSSILBRÄNSLEOBEROENDE FORDONSFLOTTA I SVERIGE

Skånes Energiting Leif Persson, Terracastus

SVENSK STANDARD SS-EN

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN 978

Vägverkets syn på fordonsutveckling ur ett miljöperspektiv

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

CUSTOMER READERSHIP HARRODS MAGAZINE CUSTOMER OVERVIEW. 63% of Harrods Magazine readers are mostly interested in reading about beauty

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 14534

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras.

Åtgärders potential, kostnad och miljöpåverkan. Preliminära resultat för avfallsrådet. David Palm,

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

SVENSK STANDARD SS-EN 828

SVENSK STANDARD SS-EN 299

ENERGY Professor Elisabeth Rachlew. Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use. Energirike Haugesund, 5 aug.

SVENSK STANDARD SS-EN

Nu öppnar gruvorna igen!

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Konsumentprisets fördelning

Värmeväxlare - Terminologi. Heat exchangers -Terminology

Biogas som värdeskapare

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 11409

Gasdagarna Gas kan både lagra och balansera förnybar elproduktion. Lars Gustafsson

Environmental benefits CO 2

RAGN-SELLS: POSITIONS-PM OM CIRKULÄR EKONOMI

7RWDOXQGHUV NQLQJDY6YHULJHVKRWHOOVWXJE\DUYDQGUDUKHP RFKFDPSLQJSODWVHU. (WWEUDnUI UVDPWOLJDERHQGHIRUPHU

SVENSK STANDARD SS-EN

SVENSK STANDARD SS-EN ISO 140-7

Avfall. Avfall i Sundsvall. Det finns flera anläggningar som är viktiga för att hantera avfall i kommuner. Dessa beskrivs nedan.

Börstrender, räntor och konjunktur

SVENSK STANDARD SS-EN ISO

Made in Sweden?

Transkript:

LANDFILL MINING EN LÄGESRAPPORT Framtidsdagen 2014-05-16 Anders Kihl

RÅVAROR OCH TILLVÄXT I NYTT LJUS 8 MDR MÄNNISKOR 2030, 9 MDR 2050 STÄDERNA VÄXER NÄSTAN DUBBELT SÅ SNABBT ENERGIANVÄNDNINGEN ÖKAR >40%; KINA OCH INDIEN STÅR FÖR HALVA ÖKNINGEN GLOBALA MEDELKLASSEN ÖKAR MED 3 MDR MÄNNISKOR TILL 2030 FRÅN DAGENS STRAX UNDER 2 MDR >2 JORDKLOT, PÅ VÄG MOT 3 McKinsey Commodity Price Index Based on the arithmetic average of four commodity sub-indices: food, non-food agricultural items, metals, and energy. 2 Data for 2013 are calculated based on the average of the first three months of 2013. Graf: Towards the circular economy volume 3, 2014

KONSEKVENSER Med höga och stigande råvarupriser blir det ekonomiskt möjligt (och sannolikt nödvändigt) att använda andra råvarubaser är de traditionella. Olika typer av avfall är en ny möjlig råvarubas. Ämne Halt i jordskorpa Halt i jord Medelvärde i jord Typisk Cut-off vid brytning (ppm) (ppm) (ppm) (ppm) Cu 70 2-100 30 5000 Ag 0,007 0,001-5 0,005 1 Au - - - 0,09 Pb 16 2-200 10 Zn 80 10-300 50 50000 Med stigande råvarupriser sjunker Cutoff nivån ytterligare. Fe 51000 7000-550000 38000 300000 Co 40 1-40 8

HISTORIK LANDFILL MINING Israel 1953. Compost soils as fertiliser in orchards USA 1970, Too many incinerators built, lack of fuel 1995 Landfill Reclamation Manual, by Eugene Salerni SWANA Landfill Reclamation Task Group Europe 1980-1990, Number of Entrepeneur Projects of environmental reasons, UK, Italy, Germany, Austria, the Netherlands 1990 Korea and Asia Kurian et al Pakistan 1994, Jan Erik Mayer and William Hogland plan Landfill mining in Sweden First international landfill workshop in Sweden was held in Piteå, northern Sweden, in January of 1996 Morris 1996, Indicated that recycling of materials found in the landfills does not appear to be cost effective Sweden 1994-2013 Several test studies, Filborna, Gladsaxe, Måsalycke. Joacim Krook pops up. Hogland team underline benefits, Vika study 2013 2000s Asia, Korea, Thailand, India - Dumpsite Rehabilitation Manual by Kurian Joseph et al. 2008 Global Landfill Mining Conference, London 2010 The International Academic Symposium on Enhanced Landfill Mining, Belgium 2011-2014 Formation of Enhanced Landfill Mining consortium, Belgium 2013 Life project Characterisation of excavated masses from old landfills (Greece, Italy, Portugal, UK, Belgium

UTMANINGAR Jämfört med andra gruvor bjuder deponier på särskilda utmaningar: - Levande - Arbetsmiljörisker - Luktstörningar - Heterogent material

VÅR SAMARBETSPARTNER LINNÉUNIVERSITETET William Hogland Utförda grävningar Högbytorp Filborna Vika Måsalycke Gladsaxe Kudjape

TESTOMRÅDET Testområdet Deponicell med utsorterad deponirest Modern deponicell påbörjad 2009 Innehåller utsorterad deponirest med visst innehåll av brännbart material (då var förbränningskapaciteten mindre jämfört med idag). Väl avgränsat område Känt innehåll

MÅL MED TESTGRÄVNINGEN Få fram fakta på hur mycket resurser i form av bränsle och metaller som kan utvinnas med känd, enkel, sorteringsteknik. Få fram data på kvalitet på olika fraktioner t ex bränsle och finfraktion. Öka kunskapen generellt för att minimera risker vid en utgrävning i full skala.

SORTERINGSUTRUSTNING + 40 mm 10 40 mm 0-10 mm

Input 0-10 mm + 40 mm 10 40 mm

DELNING OCH SORTERING

ANALYSER

PRELIMINÄRA RESULTAT OCH FORTSATT ARBETE Betydande mängder bränsle kan utvinnas. Visuellt ingen skillnad mot vanligt rosterbränsle. Provförbränning kommer att göras för att se om det finns några väsentliga skillnader jämfört med vanligt avfallsbränsle. Lagring av utvunnet bränsle ställer särskilda krav. Finfraktionen håller god kvalitet. Resultaten kommer presenteras vid Linnaeus Eco-Tech, Kalmar, November 24-26, 2014.

POTENTIAL Mängden deponerade metaller i svenska deponier har uppskattats motsvara fem års metallförbrukning i Sverige till ett värde av 50-75 miljarder kronor. Om de brännbara fraktionerna helt kunde tillföras svenska kraftvärmeverk bedöms deponierna ha ett energi-innehåll som motsvarar 260-350 TWh värme och 30-40 TWh elenergi.

NYTT PERSPEKTIV PÅ DEPONIER Evig slutförvaring Förvaring i väntan på återvinning

NYA RÅVARUBASER KRÄVER SAMMA FÖRUTSÄTTNINGAR SOM DE TRADITIONELLA Några typiska förutsättningar för att få lönsamhet i traditionell gruvindustri: - Tillräckligt höga råvarupriser - Tillräckligt stor skala - Tillräckligt ensartad kvalitet på råvara - Anrikningsteknologi - Infrastruktur & logistik - Avsaknad av deponiskatt för gruvavfall Samma förutsättningar gäller om man skall lyckas med avancerad återvinning från icke konventionella råvarubaser som t ex deponier.

LANDFILL MINING - Tillräckligt höga råvarupriser? - Tillräckligt stor skala - Tillräckligt ensartad kvalitet på råvara? - Anrikningsteknologi? - Infrastruktur & logistik - Avsaknad av deponiskatt?