Snaret Bengt Antonson 2017-07-10. Snaret var en av de elva gårdarna i Gammelbys hemman. Den finns på karta från 1687 med namnet Snåret. Under 1890-talet upphörde Snaret som arrendegård. Byggnaderna revs och flyttades på 1930-talet. Loftboden fanns kvar som jaktstuga vid Lilla Vallsjön fram till skogsbranden 2014, bostadshuset flyttades till Fäbroliden som körarkoja och är numera borta, möjligen flyttat till Söderbärke. Logen ansågs lättdansad, hit gick man på lördagskvällarna från Fläckebo! På 1960-talet fanns här plantskola med en barack som personallokal. Torpare Namn Född/död Arrendetid Jacob Hansson 1685-1732-1748 Petter Norrman 1722-1776 -1776 Eric Matsson 1746-1794 1776-1794 Gift tre gånger, dog två månader efter sista giftet Lars Persson 1770-1813 1795-1813 Gift med Eric Matssons änka Mats Ersson 1795-1862 1813-1845 Son till Eric Matsson Jan Eric Mattsson 1820-1857 1846-1857 Son till Mats Ersson Carl Petter Mattsson 1821-1894 1857-1876 Son till Mats Ersson Carl Johan Carlsson 1852-1936 1876-1888 Son till Carl Petter Mattson Eric Matsson f 1746-04-27 d 1794-12-22 1:a hustru Lisa Hansdotter 1749-1779 Barn Stina f 1777-07-05 2:a hustru Stina Germundsdotter f 1756 d 1793-04-21 Barn Matts f 1781-10-06 d 1788-03-21 Barn Eric f 1782-10-05 Barn Anders f 1788-11-17 d 1789-01-10 Barn Catharina f 1790-04-28 d 1794-07-09 Barn Olof f 1791-11-25 3:e hustru Lisa Ersdotter f 1766 d 1850-02-05 Barn Matts f 1795-03-09 d 1862-06-21 Mats Ersson f 1795-03-09, d 1862-06-21 Hustru Lisa Abrahamsdotter f 1787-09-17 d 1852-03-13 Barn Anna Lisa f 1819-03-11 d 1922 Barn Jan Eric f 1820-04-09 d 1857-01-06 Barn Carl Petter f 1821-05-20 d 1894-01-20 Barn Greta Stina f 1822-11-02 d 1824 Barn Anders f 1824-03-14 d 1824-05-27
Carl Petter Mattsson f 1821-05-20 d 1894-01-20 Hustru Catharina Claesdotter f 1819-08-17 d 1892-03-08 Barn Anna Caijsa f 1846-05-09 d 1849-08-07 Barn Carl Johan f 1852-04-25 d 1936-02-04 Barn Hilda Christina f 1853-07-27 Barn Emma Charlotta f 1856-05-03 Barn Hedda Cathrina f 1860-12-22 d 1931-04-20. Gift med Johan Victor Åberg I 1746 Åhrs Wirsbo Bruks Bok finns avräkning med Brukskohlare Jacob Hansson i Snaret. Han betalade 14 riksdaler (rdr) Intrader för torpet, levererade 51 åttatunnors stigar Kohl à 1 ¾ rdr eller totalt 89 rdr 8 skilling (sk) och var skyldig Bruket 892 rdr 4 sk. I husförhörslängden 1751-1758 Jacob Hansson f 1685-03-16 Kaijsa Jacobsdotter f 1716-03-15 Barn Jacob f 1751-02-10 I husförhörslängden 1767-1774 Änkan Brita Jansdotter f 1707 Barn Johan Samuelsson f 1733 med hustru och barn Dräng Jacob f 1751 Petter Norrman f 1722-02-24 Hustru Beata Almgren Barn 1 maj 1867 arrenderar Carl Mattsson Snaret (som han tidigare brukat). Carl undertecknar med initialer. Arrendet blir uppsagt till avflyttning 14 mars 1876. Årlig avgäld 94 riksdaler 69 öre, att betalas med tjänstbarheter som Bruksförvaltningen honom ålägger enligt prislista. Årlig kolning av minst 120 tolvtunnorsstigar kol. Överkol betalades med 50 öre stigen, underkol 2 rdr stigen. 1876 var arealen 8 tunnland 28 kappland. Boende 1887 Torparen Carl Joh. Carlsson, f 1852, arrenderade 8 28/32 tunnland för 106,50 och årlig kolning av minst 160 stigar kol. Han hade 2 hästar och 6 kor. Han kolade 177 stigar för 282,12, forade 195 2/12 stigar kol till Wirsbo och Trummelsberg för 103,68, forade 507 timmer för 145,33, utförde 57 dagsverken och 3 kördagsverken för 57,15, totalt 676,89. Skuld till Bruket 857,09 Hustru f 1858 Barn Carl f 1878 Barn Johan f 1880 Barn David f 1883 Dräng Vilhelm Hård f 1869 Dräng Johan Vict Åberg f 1863. Gjorde 101 ½ dagsverken för 101,05 och ackordsarbeten för 191,45, totalt 292,50. Fordran på Bruket 20,10 Hustru Hedda Cathrina Mattsdotter f 1860-12-22 d 1931-04-20 Barn Ester f 1885 Piga Anna Svedlund, f 1859 Ottos Anna Barn Hilma f 1887
Inhyses f torparen Carl P Matsson, f 1821-1894. Gjorde 5 dagsverken för 4,62 och ackordsarbete för 148,98, totalt 153,60. Fordran på Bruket 4,70 fattig Inhyses Hustru Catharina Claesdotter f 1819-08-17 d 1892-03-08 fattig 1887 års avräkningsbok med Torparen C J Carlsson, Snaret Debet Balans Conto från 1886 915,17 Jan 1 Journalen 3,50 Cassan 50,00 Febr 16 Cassan 50,00 Mars 1 Journalen 4,62 Mars 12 Cassan 50,00 April 13 Cassan 50,00 April 1 Journalen 6,40 April 1 Krono- o Kommunalutskylder 13,72 April 31 1 590 Kors Milved 47,70 Hemmansarrende 106,50, byggnadsgärd 18,00 1 års ränta, 680,78 á 5 % 34,04 Maj 1 Journalen 8,30 Maj 12 Cassan 40,00 Juni 13 Cassan 30,00 Aug 12 Casssan 30,00 Aug 1 Journalen 1,70 Sept 12 Cassan 30,00 Okt 13 Cassan 20,00 Okt 1 Journalen 3,40 Nov 12 Cassan 10,00 Dec 12 Cassan 10,00 Dec 1 Journalen 3,23 Dec 31 Journalen 16,80 Dec 31 Journalen, 100 3 Spik, 100 4 Spik 00,90 Kronor 919,15 Kredit April 31 Kolleveranser Kolarlön 177 stigar 212,40 125 9/12 stgr gallringsved 37,72 24 stgr öfverkol 12,00 Lång inkörning 8,00 Nyanlagda kolbottnar 12,00 Forlön 164 8/12 stgr till Wirsbo ½ mil 82,33 Forlön 12 4/12 till Wirsbo ¾ mil 8,63 Forlön 18 2/12 stgr till
Trummelsb åt Gust. Norling¾ mil 12,72 Sågtimmer Huggarlön 507 st Sågtimmer 76,05 Huggarlön 15 st Lump 0,75 Forlön 419 st Furutimmer 115,17 Forlön 88 st Grantimmer 30,16 Arbetslöner 2 dagverken 2,40 5 dagsverken 4,50 Dec 31 50 dagsverken 45,00 3 Kördagsverken 5,25 Ackordsarbete 11,81 Balans Conto till 1888 857,09 Kronor 919,15 Snaret kolade 1887 177 stigar kol vilket var 48 stigar mindre än genomsnittet för Gammelbys elva gårdar. För 177 stigar kol behövs ungefär 2 600 kors milved (= 650 kubikmeter). Snaret högg inte ens hälften, Bruket tillhandahöll 1 590 kors. Snaret forade för 249,01 kr jämfört med 251,67 kr i snitt för Gammelbys elva gårdar. 1887 års avräkningsbok med Förre Torparen Carl P Carlsson, Snaret Debet Jan 1 Journalen 0,72 11 uttag av kontanter 149,00 Ramnäs Apotek 2,31 Balans Conto till 1888 4,70 Kronor 156,73 Kredit Balans Conto från 1886 3,10 5 dagsverken för 4,62 Ackordsarbete för 148,98 Kronor 156,73 Byggnader 1892 fanns följande byggnader på Snaret, alla timrade och under tegeltak, bortsett från Wedlidret som hade takved: Boningshus, 2 rum Större bod Mindre bod Fähus Stall o redskapslider Får o svinhus Wedlider Loge Källarbod Klensmedja
1893 års mantalslängd F torparen C P Mattson 1821-1894 Dagkarlen J D Bengtsson f 1833 Barn Olaus Jansson, f 1861 Barn Gustaf f 1873 ofärdig 1897 års mantalslängd Inhyses Erland Johansson f 1858 Hustru f 1854 Barn Carl f 1883 Barn Olga f 1889 Barn Johanna f 1893 Sedan försvinner Snaret ur mantalslängden och Erland med familj återfinns 1898 som dagkarl, möjligen flyttad till Skrampbo. 1899 är familjen borta ur mantalslängden. Anna Lisa Mattsdotter, Torparen Carl P Matssons syster, föddes den 4 mars 1819, gift Jansson och dog 1922. Hon uppvaktades på sin 100-årsdag av bland andra Herman Lagercrantz och kyrkoherde Borelius. Inför 102-årsdagen skriver broderns dotterson ett hyllningsbrev och berättar bland annat om hur hon tidigt fick börja med grovsysslor, gå med lien och slå tegar och ängar och backar om somrarna, bulltka, trampa, bråta, schäkta, häckla och spinna, vid därför lämpliga årstider stå på logen å slagtröska kl. 2 om mornarna. I höstetid åka in milved, köra kol, ved och timmer om vintrarna Hon gladdes åt arbetet, ty allt vad hon gjorde var som en lek för henne... Arbetet var dock inte den enda förströelsen, lördags och söndagskvällar var det lek och dans Och på söndagarna åkte ungdomarna till kyrkan i Ramnäs. Hon gifte sig med den raske och muntre drängen Erik Jansson de bildade eget hem och han arbetade vid Virsbo bruk. Till 100-årsdagen fick hon 3 nya tänder. Det stod ju också något i tidningen därom, vilket gav mig anledning att fara till Virsbo å se underverket med mina egna ögon 3 vita hårda ben, stora som tänder, sutto där uppväxta i tandköttet, en mot två. En sonson yttrade på 100-årsdagen att vi minns mycket av vad Du berättade för oss medan vi var barn, t ex om vargarna som tjöto om knutarna mitt på bruket, den vintern, då övre våningen byggdes på detta hus (Gammelgården, min kommentar), i vilket Du sedan dess haft Din bostad, gingo vargarna i stora flockar intill byggnaden, sedan arbetarna gått om kvällarna. Ibland kommo stora flockar över sjön även mitt på dagen. År 1935 berättade J Larsson från Fläckebo om linberedning: Linet reses efter den första torkningen ute, in i en bastu på lavar och torkas spraktort för att kunna bultas och bråkas. Linklubba hade man, och lade linet på en sten och bultade det något mjukt, sedan bråkade man det på linbråkan. Källor: Gertrud och Valter Eriksson Mantalslängder och avräkningsböcker i Wirsbo historiska arkiv Margita Cammings släktforskning