Kollektivavtal för telefontjänster och kontaktcentrer

Kollektivavtal för telefontjänster och kontaktcentrer 1.6.2007-30.9.2009 Arbetsgivarförbundet för Specialbranscherna / Arbetsgivarföreningen för marknadsföringstjänster Servicefacket PAM

Arbetsgivarföreningen för marknadsföringstjänster PB 30 (Södra kajen 10), 00131 Helsingfors Telefon (09) 420 20, Fax (09) 653 197 www.erityispalvelut.fi Medlemsförbund i centralförbundet Finlands Näringsliv EK Direktör Ombudsman Sekreterare vicehäradshövding Kauko Rautiainen jur.kand. Arto Kettunen e-post: arto.kettunen@ek.fi telefon: (09) 42 02 32 16, 040-587 43 45 Aune Heikkinen

Innehållsförteckning INNEHÅLL TILLÄMPNINGSOMRÅDE 1 1 Avtalets omfattning 1 ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE 1 2 Arbetsledning 1 3 Arbetsavtal och prövotid 2 4 Visstidsarbetsavtal 3 5 Avslutande av anställningsförhållande och permittering 3 Uppsägningstid 3 Ersättningar 4 Hävning av anställningsförhållande 4 ARBETSTID 5 6 Arbetstid 5 Ordinarie arbetstid 5 Arbetstidsarrangemang 5 Utjämningsschema och arbetsskiftsförteckning 7 Erbjudande av merarbete 7 Flexibel arbetstid 7 Skiftarbete 7 Dygnsvila 8 7 Fridagar 8 8 Matrast och vilopaus 9 Matrast 9 Vilopaus 9 9 Ersättningar för mertids- och övertidsarbete 10 Mertid 10 Övertid 10 Samtycke till mertids- och övertidsarbete 10 Förhöjd lön 10 Beräkning av förhöjd lön i utjämningsperiod 10 Betalning av förhöjd lön under utjämningsperiod 11 Mertids- och övertidsersättning ges som ledig tid 12 1

När arbetsavtalet upphör under pågående utjämningsperiod 12 Maximal övertid 13 Preskribering av mertids- och övertidsersättningar 13 10 Söndagsarbete 13 LÖN 13 11 Arbetslöner 13 Garantilön 14 Lönebeloppet 14 Tjänstgöringstid 15 Tillfällig flyttning 15 Flyttning från en svårighetsklass till en annan 15 Lön för del av månad 15 Lön till skolelev 15 Praktiktid 16 12 Tillägg 16 Nattillägg 16 Tillägg enligt arbetsuppgift 16 FRÅNVARO 17 13 Sjukdom 17 Förutsättningar för lönebetalning 17 Anmälningsskyldighet och läkarintyg 17 Lönebetalning 17 Recidiv 19 14 Tillfällig frånvaro 20 Akut sjukdom i familjen 20 Bemärkelsedag 21 Dödsfall och begravning 21 Uppbåd och reservövning 21 Semesterförmåner 22 15 Läkarundersökningar 22 Förutsättningar för lönebetalning 22 16 Barns födelse 23 Familjeledigheter 23 Anmälningstider 24 SEMESTER 24 17 Semester 24 Semesterns längd 24 2

Hur semester ges 25 Semester och fridag 25 Semesterlön och ersättning 26 Betalning av semesterlön eller ersättning 26 18 Semesterpremie 26 Förutsättningar 26 Belopp 27 Vårdledighet 27 Värnplikt 27 Anställningen upphör under semestern 27 Pensionering 28 RESOR 28 19 Resekostnader 28 Företagets resereglemente 28 Dagtraktamente 28 Måltidsersättning 28 LOKALA AVTAL 29 20 Lokala avtal 29 21 Vissa bestämmelser 29 Indrivning av medlemsavgifter 29 Sammankomster på arbetsplatsen 29 Reglemente 30 Grupplivförsäkring 30 Sociala förmåner 30 Preskription av tillägg 30 Genomsnittlig timlön 30 FÖRTROENDEMAN, FÖRHANDLINGSORDNING OCH ARBETSFRED 30 22 Förtroendeman 30 Val av förtroendeman 30 Ersättning av inkomstbortfall 31 Befrielse från arbetet 31 Förtroendemannens anställning 31 23 Meningsskiljaktigheter 32 Lokala förhandlingar 32 Förbundsförhandlingar 32 Verkställande av förhandlingar 32 3

Arbetsdomstolen 32 24 Arbetsfred och avtalsbrott 32 GILTIGHETSTID 32 25 Avtalets giltighetstid 32 PROTOKOLL 1.6.2007-30.9.2009 ÖVER JUSTERING AV KOLLEKTIVAVALET 33 UNDERTECKNINGSPROTOKOLL 38 Minimilöner från 1.11.2007 43 DYRORTSKLASSIFICERING AV KOMMUNERNA 46 PRO MEMORIA ÖVER MENINGSSKILJAKTIGHETER 47 MODELL FÖR SYSSELSÄTTNINGS- OCH OMSTÄLL- NINGSSKYDDSÅTGÄRDER 48 PROTOKOLL OM OMSTÄLLNINGSSKYDDET 51 UTBILDNINGSAVTAL 52 4

TILLÄMPNINGSOMRÅDE KOLLEKTIVAVTAL 1 Avtalets omfattning Kollektivavtalet omfattar tjänstemän och arbetstagare (nedan arbetstagare) i företag som är medlemmar i Arbetsgivarförbundet för Specialbranscherna, Arbetsgivarföreningen för marknadsföringstjänster. Därtill kan, om man särskilt kommer överens om det, arbetstagare som utför motsvarande arbetsuppgifter i andra medlemsföretag i Arbetsgivarförbundet för Specialbranscherna omfattas av avtalet. Avtalet gäller arbetstagare som är underställda arbetstidslagen. Avtalet tillämpas inte i företag eller delfunktion där man i ägarföretaget på basis av medlemskap är bundet av ett annat kollektivavtal och vars uppgift är att genom telefon- och kontaktcentertjänster sälja eller förmedla enbart sådana produkter eller tjänster som hör till det ovan nämnda ägarföretagets egentliga och etablerade affärsverksamhet. Avtalet berör inte personer som hör till företagets ledning. Som en del av avtalet följs gällande centralförbundsavtal som binder förbunden. - Avtal om inkassering av medlemsavgift 1989 - Förtroendemannaavtal 1995 - Samarbetsavtal 1990 - Allmänt avtal 1990 - Utbildningsavtal ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE 2 Arbetsledning 1. Arbetsgivaren leder och fördelar arbetet. 1

2. Arbetsgivaren anställer och avskedar arbetstagare. 3. En arbetstagare som anställts för en viss typ av arbete är skyldig att, när det blir nödvändigt, även utföra annat arbete som hör till hans yrke eller därmed jämförbart arbete. 4. Rätten att organisera sig är ömsesidigt okränkbar. 5. Arbetsgivaren och förtroendemannen avtalar om hur man informerar om förhandlings- och förtroendemannasystemet för nya arbetstagare samt om på vilket sätt information ges om förtroendemannafrågor i företaget 3 Arbetsavtal och prövotid 1. Arbetsavtal ingås skriftligt. 2. När ett arbetsavtal ingås avtalar man om en genomsnittlig minimiveckoarbetstid, ifall det inte är fråga om en arbetstagare som särskilt kallas till arbete vid behov. 3. När veckoarbetstiden utan grundad orsak är längre än den avtalade genomsnittliga minimiveckoarbetstiden avtalar man om att den skall motsvara den verkliga arbetstiden. 4. I arbetsavtalet skall man komma överens om prövotiden. 5. Prövotiden är högst 4 månader om annat inte avtalats på basis av arbetsavtalslagens 1 kapitel 4. 6. Under prövotiden kan avtalet ömsesidigt hävas utan iakttagande av uppsägningstiden. 7. När arbetstagaren inom skälig tid återvänder till arbete i sin tidigare arbetsgivares tjänst och i uppgifter som motsvarar de tidigare tillämpas prövotid inte, såvida det inte finns särskild orsak till detta. 2

4 Visstidsarbetsavtal 1. Visstidsarbetsavtal ingås enligt 3 1 kapitlet i arbetsavtalslagen. 2. Arbetstagaren skall i god tid veta när avtalet löper ut, om möjligt dock minst en vecka innan. 3. När arbetstagaren utan hävningsgrund avbryter anställningsförhållandet innan avtalet löper ut, ersätter han arbetsgivaren för den skada han vållat honom. Ersättningen är två veckors lön eller när den försummade arbetsperioden är kortare ett motsvarande belopp. Kvittning av ersättningen bestäms i enlighet med arbetsavtalslagens 2 kapitel 17. 4. När arbetsgivaren avbryter anställningsförhållandet innan avtalet löper ut ersätter han i enlighet med arbetsavtalslagens 12 kapitel arbetstagaren för den skada han vållat honom. 5 Avslutande av anställningsförhållande och permittering Uppsägningstid 1. Arbetsgivaren skall iaktta följande uppsägningstid: när anställningen fortgått högst ett år över ett år högst 4 år över 4 högst 8 år över 8 högst 12 år över 12 år uppsägningstid 14 dagar 2 månader 3 månader 4 månader 6 månader 2. Arbetstagaren skall iaktta följande uppsägningstid: när anställningen fortgått uppsägningstid högst 5 år 14 dygn över 5 år 1 månad 3. Uppsägningen av arbetsavtalet skall ske bevisligen. 3

4. Uppsägningstiden börjar löpa dagen efter uppsägningen. 5. Orsaken till uppsägningen och tidpunkten när anställningen upphör skall, när det krävs, utan dröjsmål skriftligt meddelas arbetstagaren. Ersättningar 6. En arbetstagare som inte iakttar uppsägningstid skall ersätta arbetsgivaren lönen för den uppsägningstid som inte iakttagits. Kvittning av ersättningen bestäms enligt 17 i 2 kapitlet i arbetsavtalslagen. 7. En arbetsgivare som inte iakttar uppsägningstid skall betala arbetstagaren full lön för den del av uppsägningstiden som inte iakttagits. Exempel 1 Arbetsgivaren sade upp en arbetstagare med 4 månaders uppsägningstid den 1.8. Arbetsgivaren avslutade arbetstagarens anställningsförhållande den 31.8 då företagets verksamhet upphörde. Arbetsgivaren skall betala lön för uppsägningstiden och semesterersättning som intjänas för denna tid fram till 1.12. Hävning av anställningsförhållande 8. Hävning av anställningsförhållande sker enligt bestämmelserna i arbetsavtalslagen. Permittering 9. En arbetstagare som är anställd tillsvidare kan permitteras om meddelande om permittering ges minst 14 dagar innan. En arbetstagare som är anställd för viss tid kan permitteras enligt 5 kapitlet 2 3 momentet i arbetsavtalslagen. När man säger upp en permitterad arbetstagare kan lönen för den 14 dagar långa varseltiden dras av lönen för uppsägningstid. 10. Förhandsutredning av permittering och meddelande om permittering fastslås enligt 5 kapitlet 3 och 4 i arbetsavtalslagen. 4

11. En permitterad arbetstagare kan säga upp sig i enlighet med 5 kapitlet 7 i arbetsavtalslagen. ARBETSTID 6 Arbetstid Ordinarie arbetstid 1. Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar per dygn och högst 37,5 timmar per vecka. 2. Arbetsveckan börjar på måndag om inte annat avtalas lokalt. Arbetstidsarrangemang 3. Den ordinarie arbetstiden kan arrangeras på följande sätt enligt 9 i arbetstidslagen: a. En veckas period Arbetstiden är högst 9 timmar per dygn och 37,5 timmar per vecka. Exempel 2 Den avtalade veckoarbetstiden enligt punkt 2 i 3 är 30 timmar. Arbetsskifts- Må Ti On To Fre Lö Sö Totalt förteckning 5 5 5 F 9 6-30,0 h. b. Genomsnittlig veckoarbetstid Arbetsgivaren gör på förhand upp ett utjämningsschema i vilket veckoarbetstiden enligt punkt 2 i 3 jämnas ut till den avtalade veckoarbetstiden. Utjämningsschemat kan ändras på det sätt som är möjligt enligt arbetstidslagen. Grunden kan sålunda vara t.ex. att typiskt för arbetsuppgifterna i branschen är att de är kampanjbetonade. Utjämningsperioden kan vara högst 26 veckor. Den ordinarie arbetstiden får inte överskrida 9 timmar per dygn eller 48 timmar per vecka. 5

Exempel 3 4 veckors utjämningsschema - den enligt punkt 2 3 avtalade veckoarbetstiden är 37,5 timmar - arbetstiden är högst 9 timmar per dygn och 48 timmar per vecka Må Ti On To Fre Lö Sö Totalt vecka 1 9 8 8 8 8 7-48 vecka 2 7 8 - - 7,5 7,5-30 vecka 3 7 7 7,5 7,5 7,5 - - 36,5 vecka 4-7,5 7 7 7 7-35,5 Totalt 150 timmar 150 : 4 = 37,5 tim. c. Lokala avtal Genom avtal på de enskilda arbetsplatserna kan man enligt 20 också arrangera den ordinarie arbetstiden på följande sätt: Arbetsgivaren gör på förhand upp ett utjämningsschema i vilket veckoarbetstiden jämnas ut till högst den i 3 punkt 2 avtalade veckoarbetstiden. Utjämningsschemat kan ändras på det sätt som är möjligt enligt arbetstidslagen. Grunden kan sålunda vara t.ex. att typiskt för arbetsuppgifterna i branschen är att de är kampanjbetonade. Utjämningsperioden kan vara högst 26 veckor. Den ordinarie arbetstiden får inte överskrida 10 timmar per dygn eller 48 timmar per vecka. Om det finns en förtroendeman för arbetsplatsen avtalar man om saken med honom. Exempel 4 4 veckors utjämningsschema - den enligt 3 punkt 2 avtalade arbetstiden är i genomsnitt 37,5 timmar per vecka - högst 10 timmar per dygn och 48 timmar per vecka 6

Må Ti On To Fre Lö Sö Totalt vecka 1 9 6 9 7 10 7-48 vecka 2 9,5 8 - - 9 5-31,5 vecka 3 10 6 6 6 8,5 - - 36,5 vecka 4-7 6 6 9 6-34 Totalt 150 timmar 150 : 4 = 37,5 timmar Utjämningsschema och arbetsskiftsförteckning 4. Arbetsskiftsförteckningen delges arbetstagarna senast en vecka innan perioden börjar. Förbunden rekommenderar att utjämningsschemat och arbetsskiftsförteckningen delges arbetstagarna två veckor innan de ifrågavarande perioderna börjar. Vid uppgörandet av arbetsskiftsförteckningen försöker man undvika oändamålsenligt korta arbetsskift. Arbetsskift som är kortare än fyra (4) timmar skall inte tillämpas om inte arbetstagarens behov eller någon annan grundad orsak förutsätter detta. Det här avsedda arbetsskiftet skall som regel vara sammanhängande. Erbjudande av merarbete Om arbetsgivaren behöver flera arbetstagare till uppgifter som lämpar sig för hans deltidsanställda, skall arbetsgivaren erbjuda dessa arbetsuppgifter till de deltidsanställda. Denna skyldighet att erbjuda merarbete enligt arbetsavtalslagens 2 kapitel 5 gäller företagets driftsställen inom samma område där man går på arbete. Flexibel arbetstid 5. När man tillämpar flexibel arbetstid kan den ordinarie dygnsarbetstiden vara högst 11 timmar. Skiftarbete 6. Vid skiftarbete följs bestämmelserna i arbetstidslagen. 7

Dygnsvila 7. Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala annorlunda (enligt 20) om dygnsvilan enligt 29 i arbetsavtalslagen så att den förkortas från 11 timmar till 7 timmar. 7 Fridagar 1. Arbetsveckan är fem dagar i snitt. Utöver ledigheten per vecka i enlighet med 31 i arbetstidslagen har arbetstagaren en ledig dag som är lördag. Om man arbetar minst sex dagar per vecka kan den fridag som skall ges utöver ledigheten per vecka variera. På varandra följande lördag och söndag skall minst en gång per fyra veckor vara fridagar. 2. Genom avtal på de enskilda arbetsplatserna enligt 20 kan fridagen även ges på något annat sätt antingen under samma vecka eller under utjämningsperioden så att man kombinerar fridagarna till en sammanhängande ledighet enligt följande: Utan arbetstagarens samtycke får antalet fridagar i följd inte överskrida 5 Man meddelar om fridagarna minst 2 veckor i förväg. Om det finns en förtroendeman för arbetsplatsen avtalar man om saken med honom. 3. Arbetstidsförkortning under söckenhelgsveckor Arbetstiden förkortas av långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelfärdsdag och midsommardagen samt av följande dagar då de infaller mellan måndag och fredag nyårsdagen, första maj, självständighetsdagen, julaftonen och annandag jul. Ifall arbetstagaren regelbundet är ledig på lördagen, är lördagen ledig också under helgdagsveckan. 8

Förkortningen ges under söckenhelgsveckan, under de två föregående eller de två därpå följande veckorna eller under den utjämningsperiod som skall tillämpas. Arbetstidsförkortningen för söckenhelgsveckan ges som ledighet med lön i förhållande till arbetstiden eller genom att utöver för de arbetade timmarna betala enkel timlön för de dagar som berättigar till förkortning. Penningersättningen betalas samtidigt som lönen för förkortningsperioden. Förkortningen beräknas så att den enligt 3 punkt 2 avtalade veckoarbetstiden divideras med 5 och resultatet multipliceras med arbetstagarens timlön. 4. Frånvaro ändrar inte ett på förhand uppgjort fridagssystem. 8 Matrast och vilopaus Matrast 1. När den ordinarie arbetstiden utan avbrott är över 7 timmar har arbetstagaren minst en timmes matrast. 2. På de enskilda arbetsplatserna kan man enligt 20 avtala om att matrasten: Förkortas med högst 30 minuter Slopas helt, varvid arbetstagaren kan äta på arbetstid. 3. Matrasten är inte arbetstid då arbetstagaren fritt får avlägsna sig från arbetsplatsen. 4. Matrasten får inte förläggas omedelbart i början eller slutet av arbetsdagen. Vilopaus 5. När arbetstiden är 4 6 timmar har arbetstagaren en kaffepaus och när arbetstiden är minst 6 timmar får han två kaffepauser. Pauserna räknas in i arbetstiden. 9

9 Ersättningar för mertids- och övertidsarbete Mertid 1. Mertidsarbete är arbete utöver den avtalade arbetstiden upp till högst 40 timmar per vecka. Övertid 2. Övertidsarbete är arbete som utförs utöver 40 arbetstimmar per vecka. 3. Inom utjämningsschemat är övertidsarbete det arbete som överskrider i snitt 40 timmar per vecka. Samtycke till mertids- och övertidsarbete 4. Arbetstagarens samtycke till mertids- och övertidsarbete bestäms enligt 18 i arbetstidslagen. Förhöjd lön 5. För arbete utöver 10 timmar per dygn eller 37,5 timmar per vecka betalas med 50 % förhöjd lön. Detta gäller inte den flexibla arbetstiden som nämns i 6 punkt 5. När man tillämpar flexibel arbetstid bestäms mertids- och övertidsersättningarna enligt arbetstidslagen. 6. Tillägget för nattarbete beaktas inte i grundlönen vid uträkningen av mertids- och övertidsersättningar. Beräkning av förhöjd lön i utjämningsperiod 7. Av de arbetade timmarna i utjämningsperioden a. dras av det arbete som överskrider 10 timmar per dygn för vilket separat betalas med 50 % förhöjd lön b. dras av utjämningsperiodsveckornas maximiarbetstider antalet veckor x 37,5 timmar c. betalas för skillnaden med 50 % förhöjd lön. 10

Exempel 5 Den avtalade veckoarbetstiden för arbetstagaren är 37,5 timmar. Arbetsplatsen tillämpar ett 12 veckors utjämningsschema, varvid maximiarbetstiden under periodens veckor är (12 x 37,5) 450 timmar. Arbetstagaren har under perioden arbetat 500 timmar, varav antalet timmar som överskrider 10 per dygn är 15. Av de arbetade timmarna drar man separat av de timmar som överskrider 10 och de skall ersättas med 50 % (500 15), varvid återstår 485 timmar. Detta antal timmar minskas med maximiarbetstiden för veckorna under perioden i fråga (12 x 37,5 = 450) varvid återstår 35 timmar (485 450) som skall ersättas med 50 %. Exempel 6 Arbetstagarens avtalade veckoarbetstid är 30 timmar. På arbetsplatsen tillämpas 12 veckors utjämningsperiod. Antalet timmar under perioden är (12 x 30) 360. Arbetstagaren har under perioden arbetat 500 timmar av vilka 15 timmar överskrider 10 timmar per dygn. Från de arbetade timmarna dras de timmar som överskrider 10 (500 15) och som skall ersättas separat med 50 %, varvid återstår 485 timmar. Från detta timantal dras maximiarbetstiden för periodens veckor (12 x 37,5) 450 timmar varvid återstår 35 timmar som skall ersättas med 50 %. För skillnaden mellan maximiarbetstiden och den avtalade arbetstiden under utjämningsperiodens veckor (450 360), 90 timmar, betalas enkel timlön. 8. I den ordinarie arbetstiden under utjämningsperioden inräknas även sådana i utjämningsschemat antecknade timmar då arbetstagaren har varit borta från arbetet av godtagbar orsak. Betalning av förhöjd lön under utjämningsperiod 9. För alla timmar under utjämningsperioden betalas oförhöjd timlön den normala lönebetalningsdagen. 11

10. Höjningsdelarna betalas den första lönebetalningsdagen efter utjämningsperiodens slut. Mertids- och övertidsersättning ges som ledig tid 11. Mertids- och övertidsersättning kan bytas ut mot ledig tid enligt 23 i arbetstidslagen. När arbetsavtalet upphör under pågående utjämningsperiod 12. När arbetsavtalet upphör under pågående utjämningsperiod och arbetstiden inte jämnats ut till den avtalade genomsnittliga veckoarbetstiden betalas för de timmar som överskrider detta antal timmar a. oförhöjd lön för ordinarie arbetstid om: arbetsgivaren har rätt att avsluta arbetsavtalet av skäl som beror på arbetstagaren arbetstagaren säger upp arbetsavtalet b. med 50 % förhöjd lön om: arbetstagaren har rätt att häva arbetsavtalet arbetsgivaren säger upp avtalet av ekonomiska eller produktionsorsaker För arbete utöver 10 timmar per dygn betalas dock i punkterna a. och b med 50 % förhöjd lön. Exempel 7 På arbetsplatsen tillämpas 12 veckors utjämningsperiod med maximiarbetstiden (12 x 37,5) 450 timmar. Arbetsgivaren har sagt upp arbetsavtalet av ekonomiska orsaker och det löper ut i slutet av vecka 8. Arbetstagaren har under veckorna 1 8 arbetat totalt 336 timmar varav 12 timmar utöver 10 timmar per dygn. Från de arbetade timmarna dras de timmar som överskrider 10 (336 12) och som skall ersättas separat med 50 %, varvid återstår 324 timmar. Från detta antal timmar dras de 8 veckornas maximiarbetstid (8 x 37,5) 300 timmar, varvid 12

återstår 24 timmar (324 300) som skall ersättas med 50 %. 13. När arbetsavtalet för en arbetstagare med fast lön upphör under pågående utjämningsperiod, och arbetstagarens genomsnittliga veckoarbetstid är kortare än avtalat, dras det antal timmar som inte utförts av lönen. Maximal övertid 14. När man räknar ut den maximala övertiden under kalenderåret tillämpas inte den fyra månaders granskningsperiod (= 138 timmar på 4 månader) som ingår i 19 i arbetstidslagen. Preskribering av mertids- och övertidsersättningar 15. Mertids- och övertidsersättningarna preskriberas enligt 38 i arbetstidslagen. 10 Söndagsarbete 1. Söndagsarbete bestäms enligt 33 i arbetstidslagen. 2. För ordinarie arbete utfört på söndag eller kyrklig högtidsdag, självständighetsdagen och första maj betalas dubbel lön. När söndagsersättning räknas ut beaktas inte nattillägg i grundlönen. Ersättningen för söndagsarbete preskriberas enligt 38 i arbetstidslagen. LÖN 11 Arbetslöner 1. Minimilönerna framgår av bilaga 1 till avtalet. Under prövotiden betalas till arbetstagaren minst timlön enligt lönetabellen i samband med ordinarie lönebetalning. 13

Lönebestämmelserna tillämpas efter en högst en vecka lång utbildning, som inplaceras i början av anställningen. Protokollsanteckning: När utbildningsperioden är längre än en vecka, tillämpas lönebestämmelserna efter den första utbildningsveckan. Garantilön 2. Grund för lönen kan även vara en kombination av timlön och arbetsprestation och arbetsresultat. Den på denna grund avtalade lönen skall i snitt motsvara den ovan i punkt 1 avsedda timlönen. På arbetsplatsen skall man med förtroendemannen gå igenom lönegrunderna och ändringar av lönen eller när förtroendeman saknas skall personalen på förhand informeras om grunderna och ändringarna. Garantilönen beräknas genom att multiplicera den ovan i punkt 1 avsedda timlönen med antalet ordinarie arbetade timmar under sex månader. Ifall den så uträknade lönen är högre än den lön arbetstagaren förtjänar på ordinarie arbetstid, betalas den eventuella skillnaden i samband med följande lönebetalning. När arbetsförhållandet upphör beräknas garantilönen som ovan fastslagits. Om arbetsförhållandet när det upphör har pågått kortare tid än sex månader, beräknas garantilönen för denna tid. Lönebeloppet 3. Lönebeloppet påverkas av: arbetsuppgifterna tjänsteåren kommunernas dyrortsklassificering Lönetabellerna och kommunernas dyrortsklassificering framgår av lönebilagan. 14

Tjänstgöringstid 4. Tjänstgöringstiden bestäms enligt anställningsförhållandets längd. Tjänstgöringstid intjänas under de kalendermånader då arbetstagaren arbetat minst 35 timmar. 5. I tjänstgöringstiden inräknas: den totala arbetade tiden i yrke som avses i detta kollektivavtal tid jämförbar med arbete enligt semesterlagen, t.ex. moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet Erfarenhet av ett annat yrke beaktas i rimlig mån om den delvis motsvarar den yrkeserfarenhet som krävs i arbetet. Tidigare tjänstgöringstid och erfarenhet konstateras i arbetsavtalet och beaktas i arbetsförhållande som inleds när detta kollektivavtal trätt i kraft. Tillfällig flyttning 6. När en arbetstagare flyttas till ett högre avlönat arbete för en sammanhängande period som är längre än två veckor betalas för den överskridande tiden lön för detta arbete. När flyttningen beror på semesterarrangemang och pågår över 4 veckor under kalenderåret betalas för den överskridande delen lön enligt det högre avlönade arbetet. Före flyttningen konstaterar arbetsgivaren hur lönen påverkas. Flyttning från en svårighetsklass till en annan 7. När uppgiften ändras och arbetstagaren flyttas till en högre svårighetsklass bestäms en ny tabellön enligt den årsgrupp som har följande högre lön jämfört med den tidigare. Lön för del av månad 8. Lönen fås så att man multiplicerar timlönen med det antal timmar som berättigar till lön. Lön till skolelev 9. Till elev i grundskola, gymnasium eller yrkesläroanstalt kan man betala lön enligt lönebilagan under perioden 1.6 15.8. 15

När en skolelev har arbetat 2,5 månader i ett yrke som avses i detta kollektivavtal bestäms lönen som för praktikant. Praktiktid 10. Praktiktiden är ett år. Praktiktid förutsätts bara en gång när man blir anställd. Praktiktid intjänas under de kalendermånader då arbetstagaren arbetat minst 35 timmar. Praktikantlönen är 85 % av lönen till en anställd i kundtjänst det första året. 12 Tillägg Nattillägg 1. För arbete mellan klockan 23.00 och 6.00 betalas nattillägg enligt lönebilagan. Tillägg betalas inte vid tillämpning av flexibel arbetstid eller när arbetstagaren själv bestämmer tidpunkten för sin ordinarie arbetstid På söndagar, kyrkliga helger samt första maj och självständighetsdagen betalas arbetstidstillägget förhöjt med 100 %. Tillägg enligt arbetsuppgift 2. När arbetstagaren i betydande grad utför arbete som hör till en högre svårighetsgrupp betalas tillägg enligt arbetsuppgift. Tillägget betalas även till arbetstagare som utnämnts till arbetsgruppens äldste. Uppgiftsbaserat tillägg betalas också till arbetstagare av vilka arbetsgivaren förutsätter flytande kunskaper i minst två språk. 16

FRÅNVARO 13 Sjukdom Förutsättningar för lönebetalning 1. Lön betalas om: arbetstagaren är förhindrad att utföra arbete enligt sitt arbetsavtal till följd av sjukdom eller olycksfall och arbetstagaren inte har vållat arbetsoförmågan avsiktligt eller genom grov vårdslöshet Anmälningsskyldighet och läkarintyg 2. Arbetstagaren skall utan dröjsmål meddela om frånvaro och om möjligt hur länge frånvaron kommer att räcka. På anmodan skall arbetstagaren uppvisa läkarintyg över arbetsoförmågan. Intyg utfärdat av hälsovårdare eller sjukskötare anses vara ett godtagbart intyg för en sjukfrånvaro på högst tre kalenderdagar om arbetsgivaren inte har ordnat med företagshälsovård som är mera omfattande än den lagenliga och som också täcker läkartjänster arbetstagaren trots begäran inte fått mottagningstid hos läkare i den offentliga hälsovården och arbetstagaren har lämnat en redogörelse om detta till arbetsgivaren och det är fråga om epidemiartad sjukdom (t.ex. influensa eller magsjuka) Ifall arbetsgivaren har grundad orsak att betvivla arbetstagarens arbetsoförmåga, kan arbetsgivaren be arbetstagaren att för lönebetalningen skaffa ett nytt läkarintyg av en läkare som arbetsgivaren utser. När arbetsgivaren utser den läkare som skall anlitas betalar arbetsgivaren kostnaderna för läkarintyget. Lönebetalning 3. Lön betalas i samband med varje fall av arbetsoförmåga på följande sätt: 17

Anställningens längd vid tidpunkten för insjuknandet Period för vilken lön betalas 1 månad Dagen för insjuknandet och därpå följande nio vardagar 8 månader 3 år 3 veckor 3 år 5 år 4 veckor över 5 år 5 veckor Lön betalas för de timmar som antecknats i arbetsskiftsförteckningen. När det inte finns någon arbetsskiftsförteckning betalas lön enligt den avtalade genomsnittliga veckoarbetstiden. Ifall arbetstagaren, innan hans arbetsskift börjar, låter bli att utan grundad orsak meddela om frånvaro, betalas lön från den tidpunkt då meddelande om frånvaro ges. 4. Ifall man inte har avtalat om en genomsnittlig veckoarbetstid beräknar man den genomsnittliga arbetstiden under de 12 veckor (under vilka arbetstagaren har varit i arbete) som föregick sjukdomen på basis av den genomsnittliga veckoarbetstiden. Om anställningen före insjuknandet har fortgått kortare tid beräknas den genomsnittliga veckoarbetstiden utgående från den tiden. 5. Nattillägget betalas i lönen för sjuktid om nattillägg hade intjänats under den tid arbetstagaren var sjuk. 6. Arbetsgivaren betalar lönen för sjuktid direkt till arbetstagaren och ansöker själv om sjukförsäkringsersättning. 7. Lön för sjuktid beräknas på basis av den genomsnittliga lönen under minst tre hela månader som föregick sjukdomen så att den ordinarie lönen för beräkningsperioden divideras med det totala antalet arbetade ordinarie arbetstimmar under motsvarande tid. Om anställningen pågått en kortare tid före insjuknandet utgår man från denna tid. Ifall lönen helt eller delvis grundar sig på provision eller motsvarande som beräknas på arbetsprestationen och anställ- 18

ningen har varat kortare tid än 12 månader vid tidpunkten för insjuknandet, utgår lönen för sjuktiden enligt den kollektivavtalsenliga lönetabellen, dock minst enligt den fasta högre individuella tim- eller månadslönen som avtalats i arbetsavtalet. 8. Man kan lokalt avtala om betalningen av lön för sjuktid på följande sätt: Full lön betalas för de arbetsdagar som ingår i karenstiden enligt sjukförsäkringslagen. För arbetsdagarna efter karensen betalas skillnaden mellan daglönen och sjukförsäkringsersättningen. Betalningen förutsätter en utredning av dagpenningens storlek. 9. Lön för sjuktid som beror på olycksfall betalas alltid direkt till arbetstagaren. 10. Om dagpenningen enligt sjukförsäkringslagen inte betalas på grund av arbetstagaren eller om den betalas till ett lägre belopp än normalt, minskar arbetsgivarens skyldighet att betala lön med det obetalda beloppet. 11. Från lönen för sjuktid dras dagpenningen för samma arbetsoförmåga och för samma period eller därmed jämförbar ersättning som betalas : enligt lag utgående från någon annan försäkring som betalas helt eller delvis av arbetsgivaren eller från en sjukförsäkringskassa till vilken arbetsgivaren betalar stöd När lönen redan betalats kan arbetsgivaren lyfta ersättningarna eller driva in dem av arbetstagaren, dock högst det belopp han betalat. Recidiv 12. När en arbetstagare insjuknar i samma sjukdom inom 30 dagar sedan han återvänt till arbetet betalas lön för sjuktid på följande sätt: 19

frånvaroperioderna sammanslås och för dem betalas lön som om det hade varit fråga om en enda sjukperiod lön betalas dock för karenstiden enligt sjukförsäkringslagen, dvs. för dagen för insjuknandet när det är fråga om en arbetsdag. 14 Tillfällig frånvaro Akut sjukdom i familjen 1. Man försöker bereda arbetstagaren möjlighet till en kort ledighet utan lön när någon i familjen drabbats av akut sjukdom. 2. När ett barn under 10 år insjuknar akut betalas lön för arbetsdagar som ingår i 1 3 kalenderdagar om: en kort frånvaro är nödvändig för att arrangera barnets vård eller för att sköta barnet arbetstagaren utan dröjsmål har meddelat om frånvaron och om möjligt hur länge den kommer att fortgå läkarintyg eller annan av arbetsgivaren accepterad utredning har företetts över barnets sjukdom Till annan än ensamförsörjare betalas lön ifall: den andra vårdnadshavaren på grund av förvärvsarbete eller arbetstiden inte har möjlighet att arrangera vården eller själv vårda barnet maken/makan eller sambon fullgör värnplikt eller deltar i reservövning. utredning företetts över varför den andra vårdnadshavaren är förhindrad att vårda barnet Vid behov försöker man ge arbetstagaren möjlighet till en längre än 3 kalenderdagar lång frånvaro utan lön. Exempel 8 Arbetsskifts- Må Ti Ons To Fre Lör Sön förteckning A A F A A A F 20

Från måndag till torsdag är barnet sjukt och arbetstagaren frånvarande. Lön betalas endast för de arbetsdagar (Må-Ti) som infaller under de tre kalenderdagarna (Må-Ons). Exempel 9 Arbetsskifts- To Fre Lör Sön Må Ti förteckning A A F F A A Från fredag till söndag är barnet sjukt och arbetstagaren frånvarande. Lön betalas då endast för den arbetsdag (fre) som infaller under de tre kalenderdagarna (fre-sön). Bemärkelsedag 3. Arbetstagarens 50- och 60-årsdag är fridag med lön ifall dagarna infaller på arbetsdagar. Dödsfall och begravning 4. Man strävar efter att ge arbetstagaren möjlighet till en kort frånvaro i samband med nära anhörigs död och begravning. Med kort frånvaro avses den tid som behövs för de arrangemang som dödsfallet och begravningen föranleder. Ifall frånvaron varar längre än en dag skall arbetstagaren på arbetsgivarens begäran på förhand förete en utredning över den tid som behövs. Nära anhöriga är bl.a. make/maka, föräldrar, far- och morföräldrar, svärföräldrar, barn och syskon. Frånvaron minskar inte lönen. Uppbåd och reservövning 5. Arbetstagaren kan utan inkomstbortfall delta i uppbåd till värnplikt och i läkarundersökning i samband därmed. På läkarundersökningen tillämpas bestämmelserna i 15. 21

Till arbetstagaren betalas för reservövningsdagarna skillnaden mellan lönen och reservistlönen. Semesterförmåner 6. Frånvaro enligt denna paragraf minskar inte semesterförmånerna. 15 Läkarundersökningar Förutsättningar för lönebetalning Lönen för ordinarie arbetstid minskas inte i följande fall (1 4 ) förutsatt att kontrollerna och undersökningarna ordnats så att onödig förlust av arbetstid undviks: 1. Konstaterande av sjukdom Läkarundersökning som är nödvändig för konstaterande av sjukdom samt laboratorie- och röntgenundersökning som läkaren i anslutning därtill remitterat honom till om tid inte fås utom arbetstid. 2. Akut tandsjukdom För den tid som åtgår till vård av akut tandsjukdom om: tandsjukdomen före vården förorsakar arbetsoförmåga och tandsjukdomen kräver vård samma dag eller samma arbetsskift och tandläkarens intyg påvisar arbetsoförmågan och behovet av akut vård 3. Graviditet När arbetstagaren går på undersökningar som hänför sig till utbetalningen av moderskapspenningen eller på medicinska undersökningar före nedkomsten, ifall hon inte fått tid utom arbetstiden. 4. Lagstadgade kontroller och undersökningar När arbetstagaren går på: i statsrådets beslut angående lagstadgad företagshälsovård avsedda och i planen för företagshälsovården godkända undersökningar 22

undersökningar enligt lagen om skydd för unga arbetstagare av arbetsgivaren förutsatta undersökningar enligt lagen om smittsamma sjukdomar undersökningar enligt lagen om smittsamma sjukdomar som föranleds av att arbetstagaren förflyttas till andra uppgifter i företaget Arbetsgivaren ersätter arbetstagaren för nödvändiga resekostnader för ifrågavarande undersökningar eller efterkontroller samt betalar dagtraktamente om undersökningarna utförs på annan ort. 5. Frånvaro av annan orsak Av kommunen ordnade screeningar (Statsrådets förordning om screening 1339/2006, mammografi och papa-prov), ifall besöken inte kunnat ordnas utom arbetstid. 16 Barns födelse Familjeledigheter 1. Särskild moderskaps-, moderskaps-, faderskaps-, adoptionssamt föräldra- och vårdledighet bestäms enligt arbetsavtalsoch sjukförsäkringslagen. Till arbetstagare som blir på moderskaps- eller adoptionsledighet betalas skillnaden mellan lönen och moderskapspenningen enligt sjukförsäkringslagen för tre månader om anställningen har varat minst 9 månader innan ledigheten börjar. Månaderna i fråga intjänas på samma sätt som praktiktid och tjänstgöringstid, 11. abetstagaren återvänder till arbetet efter familjeledigheten. För att skillnaden skall betalas till arbetstagaren krävs en utredning över moderskapspenningens storlek. 23

Om arbetstagaren inte har lämnat de utredningar som FPA begärt, och moderskapspenningen på grund av detta inte betalas ut eller betalas till en mindre belopp än normalt, minskas arbetsgivarens skyldighet att betala lön med det obetalda beloppet. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala lön för en ny moderkapsledighet om arbetstagaren inte återvänt till arbetet från sin tidigare familjeledighet. Till en arbetstagare som blir på faderskapsledighet betalas skillnaden mellan lönen och faderskapspenningen enligt sjukförsäkringslagen för 6 dagar på samma sätt som ovan. Anmälningstider 2. Arbetstagaren skall meddela arbetsgivaren om sin moderskaps-, faderskaps-, föräldra- och vårdledighet senast 2 månader innan ledigheten börjar. Arbetstagaren borde i god tid ge arbetsgivaren en helhetsplan över hur de båda föräldrarna tar ut ledigheterna. SEMESTER 17 Semester 1. Semesterförmånerna bestäms enligt semesterlagen och kollektivavtalet. Semesterns längd 2. Semester intjänas för en full kvalifikationsmånad när anställningen vid kvalifikationsårets (1.4 31.3) slut pågått: kortare tid än ett år 2 vardagar minst ett år 2,5 vardagar En full kvalifikationsmånad är en kalendermånad: under vilken arbetstagaren har arbetat minst 14 dagar under vilken arbetstagaren har arbetat minst 35 timmar. 24

Semester intjänas antingen på basis av 14 dagars- eller 35 timmarsregeln. Semester intjänas på basis av 35-timmars regeln när arbetstagaren enligt arbetsavtalet arbetar färre än 14 dagar i månaden. Helgdagar, påsklördagen, första maj, midsommaraftonen, självständighetsdagen och julaftonen räknas inte som semesterdagar. Hur semester ges 3. Enligt semesterlagen bestämmer arbetsgivaren begynnelsetidpunkten för semestern. Arbetsgivaren skall, innan semestern slås fast, ge den anställda eller hans representant möjlighet att framföra sin åsikt om tidpunkten för semestern. Sommar- och vintersemester skall inte följa omedelbart på varandra. Semester och fridag 4. Arbetstagarens samtycke behövs för att semestern skall kunna börja på en fridag. En minst 6 dagar lång semester kan utan arbetstagarens samtycke börja en måndag som är hans fridag. När en minst 6 dagar lång semester tar slut en vardag som inte är lördag har arbetstagaren den veckan utöver semesterdagarna ytterligare en fridag. I en högst 3 dagar lång semester kan inte ingå en fridag utan arbetstagarens samtycke. När arbetstagaren enligt arbetsavtalet arbetar alla veckodagar skall varje semester om minst 6 dagar omfatta en ledig söndag. En söndag som föregår semestern är inte en sådan fridag. 25

Semesterlön och ersättning 5. Semesterlönen och ersättningen bestäms enligt semesterlagen dock så att förfarandet baserat på genomsnittlig daglön ersätts med uträkning enligt procent och att man som divisor för arbetstagare med månadslön använder talet 25. Semesterlönen och ersättningen är 9 % (enligt lagen) då anställningen varat under ett år och 12 % (en höjning med 0,5 %) då anställningen varat över ett år. Uträkningsgrunden tillämpas från och med den semesterperiod som börjar 1.5.2008. Exempel 10. Till en arbetstagare som enligt sitt avtal under kvalifikationsåret arbetar så få dagar eller så kort tid att han inte tjänar in en enda full kvalifikationsmånad enligt semesterlagen eller om endast en del av kalendermånaderna är fulla kvalifikationsmånader, betalas semesterlön enligt semesterlagen när anställningen fortgår. När anställningen upphör betalas semesterersättning enligt semesterlagen. Betalning av semesterlön eller ersättning 6. Semesterlönen betalas innan semestern börjar eller på företagets normala lönebetalningsdag när man lokalt avtalar om detta ( 20). Semesterlön för högst 6 dagar kan betalas på företagets normala lönebetalningsdag. 18 Semesterpremie Förutsättningar 1. Semesterpremie betalas när arbetstagaren återvänder till arbetet efter semestern. Semesterpremie betalas också om arbetstagaren: 26

har varit borta från arbetet med arbetsgivarens samtycke omedelbart före eller efter semestern är förhindrad att återvända till arbetet av skäl som nämns i semesterlagens 7 2 momentet. Belopp 2. Semesterpremien är 50 % av semesterlönen. Semesterpremien betalas på semesterlön för enligt semesterlagen intjänad semester. Semesterpremie för högst 6 semesterdagar kan betalas på företagets normala lönebetalningsdag. Vårdledighet 3. Till vårdledig person betalas semesterpremie enligt punkt 3 ifall han/hon återvänder till arbetet enligt förhandsanmälan eller ändring i den när vårdledigheten tagit slut. Värnplikt 4. Semesterpremie betalas till den som fullgör sin värnplikt sedan han i behörig ordning återvänt till arbetet. Semesterpremien är 50 % av den semesterlön eller semesterersättning som betalas före tjänstgöringen. Anställningen upphör under semestern 5. Semesterpremie betalas när anställningen upphör under semestern av ekonomiska skäl eller produktionsorsaker. Exempel 11 Den anställdas arbetsförhållande sades upp av ekonomiska skäl och produktionsorsaker 30.5 så att det skulle upphöra 30.7. Den anställdas avtalade semestertid var 14.7 10.8. Arbetstagaren får i semesterpremie 50 % av lönen för den avtalade semestern (14.7 10.8). Semesterpremie betalas inte för den semesterersättning som skall betalas i samband med slutlikviden. 27

Pensionering 6. Semesterpremien betalas för semesterlönen och ersättningen när arbetstagaren går i ålders-, invalid-, individuell förtidspension eller förtida ålderspension. RESOR 19 Resekostnader 1. Resekostnader ersätts alternativt: enligt statens resereglemente enligt skattestyrelsens beslut enligt företagets resereglemente Företagets resereglemente 2. I företagets resereglemente bestäms ersättningarna enligt statens resereglemente och betalningsgrunderna (tidsgränserna) enligt skattestyrelsens beslut. Dagtraktamente 3. När skattestyrelsens beslut eller företagets resereglemente följs betalas inte dagtraktamente: när en arbetstagare gör en arbetsresa i ett regionalt begränsat företag som verkar i flera kommuner när arbetstagaren deltar i ett företags interna utbildning och arbetsgivaren betalar kostnaderna Måltidsersättning 4. Måltidsersättning betalas: när arbetsresan räcker minst 6 timmar och arbetstagaren inte har möjlighet att inta vanlig eller motsvarande arbetsplatsmåltid eller äta hemma Måltidsersättning betalas inte: när arbetstagaren får fullt eller partiellt dagtraktamente eller arbetstagaren arbetar i en annan enhet av företaget på samma ort 28

Måltidsersättningen bestäms enligt statens resereglemente. LOKALA AVTAL 20 Lokala avtal 1. Vid lokala avtal: är avtalsparterna arbetsgivaren och arbetstagaren, arbetstagarna eller förtroendemannen, såvida annat inte avtalats i kollektivavtalsbestämmelserna skall avtalet ingås skriftligt kan avtalet ingås tillsvidare eller för viss tid är uppsägningstiden för tillsvidareavtal 3 månader kan ett visstidsavtal som pågått över 9 månader sägas upp med iakttagande av 3 månaders uppsägningstid följs kollektivavtalets bestämmelser när avtalet upphört 2. När det avtalade arrangemanget är bundet till en viss period fortsätter det trots uppsägningen till periodens slut. 21 Vissa bestämmelser Indrivning av medlemsavgifter 1. På den anställdas begäran ingår arbetsgivaren tillsammans med honom/henne ett avtal enligt indrivningsblanketten om indrivning av Servicefacket PAMs medlemsavgift. Vid indrivningen tillämpas gällande centralorganisationsavtal. Sammankomster på arbetsplatsen 2. Föreningar, dess avdelningar på arbetsplatsen, arbetslag eller motsvarande i Servicefacket PAM kan hålla möten som gäller arbetsplatsens anställningsfrågor ifall man har avtalat om mötet med arbetsgivaren, om möjligt 3 dagar i förväg arbetsgivaren anvisar en ändamålsenlig mötesplats mötesarrangören ansvarar för ordningen och snyggheten i mötesrummen 29

Arrangören har rätt att till mötet inbjuda representanter för förbundet. Reglemente 3. Arbetstagaren skall följa företagets gällande föreskrifter. De får inte stå i strid med detta avtal. Grupplivförsäkring 4. Arbetsgivaren bekostar den anställdas grupplivförsäkring. Sociala förmåner 5. Detta avtal gäller inte företagets sociala förmåner. Preskription av tillägg 6. I detta avtal och i dess protokoll nämnda nattillägg preskriberas enligt 38 i arbetstidslagen. Genomsnittlig timlön 7. Den genomsnittliga timlönen fås så att man dividerar lönen för minst tre hela månaders ordinarie arbetstid med det totala antalet under motsvarande tid utförda ordinarie arbetstimmar. Om anställningen har fortgått kortare tid än tre månader räknas medeltimlönen ut så att man dividerar denna periods lön för ordinarie arbetstid med det totala antalet ordinarie arbetstimmar under samma tid. Grundlönen för mertids-, övertids-, och söndagsersättningen bestäms enligt medeltimlönen liksom den timlön som skall betalas för arbetstidsförkortning under söckenhelgsvecka. FÖRTROENDEMAN, FÖRHANDLINGSORDNING OCH ARBETSFRED 22 Förtroendeman Val av förtroendeman 1. Avtalsparterna kan separat avtala om förtroendemannaarrangemang i de enskilda företagen. 30

2. Man skall skriftligt informera om valet. Ersättning av inkomstbortfall 1. Arbetsgivaren ersätter den lön som förtroendemannen går miste om när han sköter förtroendemannauppdrag på ordinarie arbetstid. Lönen ersätts enligt medeltimlönen. (Se om uträkning av medeltimlönen 21 7 punkten). När förtroendemannen utom ordinarie arbetstid sköter med arbetsgivaren överenskomna uppgifter betalas till honom mertids- eller övertidsersättning, såvida man inte kommer överens om någon annan ersättning. Till förtroendemannen betalas förtroendemannaersättning för skötseln av förtroendemannauppgifterna på basis av antalet arbetstagare som hör till hans verksamhetsområde (oberoende av om de är organiserade) på följande sätt: Från 1.1.2008 under 50 arbetstagare 33 euro/mån. 51 200 arbetstagare 44 euro/mån. 201 arbetstagare 55 euro/mån. Befrielse från arbetet 1. Förtroendemannen ges den befrielse från arbetet som behövs för skötseln av förtroendemannauppgifterna. Förtroendemannens anställning När arbetsgivaren överväger att avsluta förtroendemannens anställning, skall han innan han vidtar åtgärder kontakta sitt arbetsgivarförbund. Då förbundet har kontaktats skall det genast vidta de åtgärder som ärendet förutsätter. 31

23 Meningsskiljaktigheter Lokala förhandlingar 1. Först förhandlar arbetsgivaren med den anställda eller förtroendemannen om meningsskiljaktigheter som gäller kollektivavtalet. När frågan förblir olöst gör man upp en promemoria om meningsskiljaktigheterna i två exemplar. Förbundsförhandlingar 2. De lokala parterna kan lämna saken till förbundens avgörande. Verkställande av förhandlingar 3. Lokala och förbundsförhandlingar förs utan dröjsmål. Arbetsdomstolen 4. När meningsskiljaktigheterna förblir olösta vid förbundsförhandlingarna kan saken lämnas för arbetsdomstolens avgörande. 24 Arbetsfred och avtalsbrott 1. Alla stridsåtgärder som riktas mot avtalet är förbjudna. 2. Påföljderna för brott mot detta avtal bestäms enligt på underteckningsdagen gällande kollektivavtalslag och centralorganisationsavtal. GILTIGHETSTID 25 Avtalets giltighetstid 1. Avtalet gäller från 1.6.2007 till 30.9.2009 ARBETSGIVARFÖRBUNDET FÖR SPECIALBRANSCHERNA RF SERVICEFACKET PAM RF 32

PROTOKOLL 1.6.2007 30.9.2009 ÖVER JUSTERING AV KOLLEKTIVAVTALET Tid 15.11.2007 Plats Arbetsgivarförbundet för Specialbranscherna, Helsingfors Närvarande: Representanter för Arbetsgivarförbundet för Specialbranscherna rf och Servicefacket PAM 1. Avtalets giltighetstid Kollektivavtalet gäller från 1.6.2007 till 30.9.2009 och det justeras med detta protokoll. 2. Lönehöjningar och textändringar 1.11.2007 Generell höjning De individuella fasta tim-/ och månadslönerna i oktober 2007 höjs med 4,5 %. Höjningen räknas ut på den fasta timlönen, dock minst på timlönen enligt lönetabellen. Om personen får fast månadslön, höjs den med ovan nämnda procent. Lönehöjningarna betalas senast i samband med lönen för december månad. 3. Lönehöjningar 1.10.2008 Generell höjning De individuella fasta tim-/ och månadslönerna i oktober 2008 höjs med 3,6 %. Justeringsmån Justeringsmånen är 0,6 % av lönesumman för ordinarie arbetstid i september 2008 till de personer som omfattas av kollektivavtalet. Lönesumman räknas ut på fasta timlöner, dock minst timlönen enligt lönetabellen, och på fasta månadslöner. Arbetsgivaren och den förtroendeman som representarar PAM avtalar lokalt om användningen av potten och ifall man inte kan nå enighet, är justeringsmånen 0,2 % och den betalas ut som en generell höjning. 33

4. Textändringar 2, ny punkt 5 5. Arbetsgivaren och förtroendemannen avtalar hur om man informerar om förhandlings- och förtroendemannasystemet för nya arbetstagare samt om på vilket sätt information ges om förtroendemannafrågor i företaget 3 Arbetsavtal och prövotid Punkt 8 flyttas till 6. 13, punkt 2 Slopas:...eller annan av arbetsgivaren godkänd utredning. Infogas: Intyg utfärdat av hälsovårdare eller sjukskötare anses vara ett godtagbart intyg för en sjukfrånvaro på högst tre kalenderdagar om arbetsgivaren inte har ordnat med företagshälsovård som är mera omfattande än den lagenliga och som också täcker läkartjänster arbetstagaren trots begäran inte fått mottagningstid hos läkare i den offentliga hälsovården och arbetstagaren har lämnat en redogörelse om detta till arbetsgivaren och det är fråga om epidemiartad sjukdom (t.ex. influensa eller magsjuka) Ifall arbetsgivaren har grundad orsak att betvivla arbetstagarens arbetsoförmåga, kan arbetsgivaren be arbetstagaren att för lönebetalningen skaffa ett nytt läkarintyg av en läkare som arbetsgivaren utser. 15 Läkarundersökningar, ny punkt 5 5. Frånvaro av annan orsak Av kommunen ordnade screeningar (Statsrådets förordning om screening 1339/2006, mammografi och papa-prov), ifall besöken inte kunnat ordnas utom arbetstid. 16 Barns födelse, punkt 1 Slopas. Familjeledigheterna är utan lön. 34

Infogas: Till arbetstagare som blir på moderskaps- eller adoptionsledighet betalas skillnaden mellan lönen och moderskapspenningen enligt sjukförsäkringslagen för tre månader om anställningen har varat minst 9 månader innan ledigheten börjar. Månaderna i fråga intjänas på samma sätt som praktiktid och tjänstgöringstid, 11. arbetstagaren återvänder till arbetet efter familjeledigheten. För att skillnaden skall betalas till arbetstagaren krävs en utredning över moderskapspenningens storlek. Om arbetstagaren inte har lämnat de utredningar som FPA begärt, och moderskapspenningen på grund av detta inte betalas ut eller betalas till en mindre belopp än normalt, minskas arbetsgivarens skyldighet att betala lön med det obetalda beloppet. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala lön för en ny moderkapsledighet om arbetstagaren inte återvänt till arbetet från sin tidigare familjeledighet. Till en arbetstagare som blir på faderskapsledighet betalas skillnaden mellan lönen och faderskapspenningen enligt sjukförsäkringslagen för 6 dagar på samma sätt som ovan. 17 Semester Semesterlön och ersättning Texten i punkt 5 ändras: Semesterlönen och ersättningen bestäms enligt semesterlagen dock så att förfarandet baserat på genomsnittlig daglön ersätts med uträkning enligt procent och att man som divisor för arbetstagare med månadslön använder talet 25. Semesterlönen och ersättningen är 9 % (enligt lagen) då anställningen varat under ett år och 12 % (en höjning med 0,5 %) då anställningen varat över ett år. Uträknings- 35

grunden tillämpas från och med den semesterperiod som börjar 1.5.2008. 22 Förtroendeman Ersättning av inkomstbortfall Förtroendemannaarvodet höjs från 1.1.2008 med 10 %. Ersättningen till arbetarskyddsfullmäktig är 67,5 % av förtroendemannaarvodet. Infogas: Förtroendemannens anställning När arbetsgivaren överväger att avsluta förtroendemannens anställning, skall han innan han vidtar åtgärder kontakta sitt arbetsgivarförbund. Då förbundet har kontaktats skall det genast vidta de åtgärder som ärendet förutsätter. 5. Arbetsgrupper Parterna möts senast i januari 2009 för att granska hur justeringsmånen använts samt för att reda ut möjligheterna att utveckla lönesättningssystemet. Parterna bereder modeller för lokalt bruk för att fylla den i kollektivavtalslagen avsedda skyldigheten att erbjuda merarbete. Parterna undersöker möjligheterna att utveckla arbetstidsbestämmelserna i kollektivavtalet, personalbank medräknad. En gemensam kurs arrangeras för arbetsgivare och förtroendemän våren 2008, där man informerar om möjligheterna att ta i bruk ovan nämnda utredningar. 6. Yrkesutbildning Förbunden rekommenderar att den yrkeskompetens en persons arbetsuppgift kräver stöds så att man ger personen möjligheter att delta i utbildning som stöder och utvecklar yrkesskickligheten. 36