Slutrapport - inventering av förskolor avseende exponering av kemikalier Sofie Viström Samhällsbyggnad Miljö och Hälsa Hälsoskydd
Sammanfattning Förskolemiljön innehåller många varor och material som kan innehålla skadliga kemikalier. Små kroppar är särskilt känsliga för påverkan av kemikalier, eftersom de hela tiden utvecklas. Små barn utsätts också för kemikalier i större utsträckning då de ofta stoppar saker i munnen. Eftersom de ofta vistas på golvet utsätts de också för mer damm som kan binda många kemikalier. Miljö och hälsa har som i ett led i att uppnå miljömålet Giftfri miljö fått i uppdrag av Kommunledningsförvaltningen och Barn- och utbildningsnämnden att genomföra och stödja en inventering av produkter och kemikalier på kommunens förskolor. Ett steg för att minska riskerna för onödig exponering av kemikalier i barnens vardag är kartlägga vilka produkter och kemikalier som finns ute på förskolorna. Vid inventeringen som utfördes har bl.a. följande konstateras: Förskolorna använder ofta samma leverantörer och produkter, eftersom inköp i hög grad görs utifrån de avtal som finns. Många av de varor produkter som finns skulle kunna bytas ut till bättre alternativ. Det gäller t.ex. inköp av tallrikar och muggar som köps in i plasten Polykarbonat. Denna plast görs av bisfenol A. Plast i kombination med värme bör undvikas så långt det bedöms vara möjligt. Konserver används i varierade grad ute på förskolorna. Konservers insida består av epoxiplast som görs av Bisfenol A. Utrensning av äldre leksaker inköpta innan 2007 utan CE-märkning, behöver fortgå för att undvika de skadligaste ftalaterna. Förskolor bör undvika att ta emot leksaker från föräldrar och liknande om man inte vet vad de innehåller. Leksaker som inte är leksaker t.ex. tangentbord, gamla mobiltelefoner, fuskskinnsväskor och skor m.m. skulle kunna rensas bort. På de flesta förskolegårdar finns gamla bildäck i gungor el andra lekanordningar som innehåller PAH:er och tungmetaller. Miljö och hälsa bedömer att följande åtgärder kan bidra till att uppnå att barns exponering för miljö- och hälsostörande ämnen minskar: Avtal för upphandling av varor till förskolorna sker även fortsättningsvis utifrån kravspecifikationer för giftfri förskola som Upphandlingsmyndigheten har arbetat fram. Det mest långsiktiga sättet för att undvika onödig exponering för kemikalier bedömer miljö och hälsa är att det styrs via vilka varor som köps in. Kommunens miljöledningssystem som ger möjlighet att sätta upp tydliga mål används för att följa upp förbättringsåtgärder gällande barns exponering för kemikalier. En del saker som inte är bra ur kemikaliesynpunkt bedöms som relativt lätta att sortera ut och inte så kostsamma för verksamheterna. De kan t.ex. vara att rensa ut äldre leksaker utan CE-märkning, ta bort olämpliga kärl vid servering av mat. Förskolorna har fått förslag på förbättringsåtgärder utskickade. En avvägning behöver göras centralt över hur fort dyrare åtgärder ska göras och till vilken kostnad. Fastighet behöver göra en inventering av de byggnader som förskolorna nyttjar.
1. Inledning Förskolemiljön innehåller många varor och material som kan innehålla skadliga kemikalier. Små kroppar är särskilt känsliga för påverkan av kemikalier, eftersom de hela tiden utvecklas. Små barn utsätts också för kemikalier i större utsträckning då de ofta stoppar saker i munnen. Eftersom de ofta vistas på golvet utsätts de också för mer damm som kan binda många kemikalier. I kommunens övergripande arbete mot det nationella miljömålet Giftfri miljö framgår; Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Utifrån detta mål har prioriterade miljöaspekter utarbetats. Exponeringen för miljö- och hälsostörande ämnen är en miljöaspekt som pekats ut för 2015. Som ett led i kommunledningsförvaltningens övergripande arbete med kemikaliemålet, har det under 2015 genomförts ett tjänsteköp mellan kommunledningsförvaltningen och Miljö och hälsa. Miljö och hälsa har fått i uppdrag att genomföra och stödja en inventering av produkter och kemikalier på kommunens förskolor. Ett steg för att minska riskerna för onödig exponering av kemikalier i barnens vardag är kartlägga vilka produkter och kemikalier som finns ute på förskolorna. Syftet med denna slutrapport är att den ska sammanfatta vad som konstaterades vid inventeringen förskolorna och att den ska kunna användas som ett underlag av Kommunledningsförvaltningen och Barn- och utbildningsnämnden för vidare prioriteringar och åtgärder av de kemiska risker från produkter och material som barn utsätts för i sin vardag på förskolorna. 2. Bakgrund De allra flesta varor innehåller kemiska ämnen. De ingår i de material och komponenter som varorna är tillverkade av. Kemiska ämnen kan också vara tillsatta för att uppnå vissa funktioner, till exempel för att göra en plast mjuk, en textile svår att tända eld på eller för att göra en metallyta blank. När ett kemiskt ämne finns i en vara kan ämnet under vissa omständigheter läcka från varan. Ämnet kan då till exempel hamna i miljön, samlas i damm eller tas upp av huden på en människa. Läckaget kan ske när varan tillverkas, används, rengörs eller när den blir till avfall. Om det kemiska ämnet har hälso- och miljöfarliga egenskaper kan det skada människors hälsa och miljön. Lagstiftningen ger ännu inte alltid tillräckligt stöd för att begränsa riskerna med kemikalieanvändningen. Nedan ges en översiktlig information om lagstiftning inom området. 2.1 Lagstiftning Regler om kemikalier i varor finns främst i den europeiska kemikalielagstiftningen Reach (förordning(eg) nr 1907/2006) som trädde i kraft i EU 2007. Reach förbjuder bl.a. användningen av vissa ftalater i leksaker. I Reach finns också en så kallad kandidatförteckning över särskilt farliga ämnen. De ämnen som tas upp på kandidatlistan har så allvarliga egenskaper att de inte bör användas. De är giftiga, svåra att bryta ner, lagras i kroppen och kan bland annat vara cancerframkallande, hormonstörande och påverka fortplantningsförmågan. När ett ämne är upptaget på kandidatlistan följer ett informationskrav som innebär att den som säljer en vara är skyldig att informera sina kunder om varan innehåller ett ämne på kandidatförteckningen.
Leksaker kommer in i barnets liv redan från den första spädbarnstiden. Det är en varugrupp där kraven på att de ska vara säkra är extra höga och där det finns speciallagstiftning inom EU. Det nya leksaksdirektivet (2009/48/EG) började gälla 2011. Kemikaliekraven i direktivet började tillämpas först den 20 juli 2013. Enligt leksaksdirektivet får leksakers innehåll av kemiska ämnen inte innebära någon risk för människors hälsa. EU-reglerna gäller för leksaker som tillverkas inom EU och sådana som importeras till EU från andra delar av världen. Under 2013 förbjöds många kemiska ämnen som tidigare har varit tillåtna i leksaker, bl.a. parfymämnen, cancerogena ämnen, ämnen som kan skada generna och fortplantningsförmågan. Eftersom EU:s regler hela tiden utvecklas kan gamla leksaker innehålla ämnen som vi nu vet är farliga. Det så kallade RoHS-direktivet förbjuder även vissa tungmetaller och flamskyddsmedel i elektroniska leksaker. Alla leksaker som säljs inom EU måste vara CE-märkta. CE-märkningen visar att leksaken uppfyller lagkraven. CE-märkningen behöver inte vara på leksaken utan kan även vara på förpackningen eller i medföljande information. Ett sätt att skydda barn är genom att tillämpa försiktighetsprincipen i miljöbalken, d.v.s. att de ämnen som misstänks påverka miljö och hälsan undviks i den mån det är skäligt. Enligt hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken ska farliga ämnen i varor och i kemiska produkter bytas ut mot mindre farliga när det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Under rubrikerna ftlater, bisfenol A, flamskyddsmedel, metaller, högflourerande ämnen, och parfymer och doftämnen redogörs mer ingående om några av de mest omdiskuterade kemiska ämnen som betraktas vara farliga för hälsan eller misstänks påverka hälsan. 2.2 Ftlater Ftalater är en grupp kemiska ämnen som bland annat används som mjukgörare i plast. Ftalater förekommer i ett flertal olika varor av mjukplast men finns huvudsakligen i PVCplast. Tre ftalater misstänks vara så skadliga att de enligt REACH är förbjudna i alla leksaker och barnavårdsartiklar. Eftersom de klassificeras som reproduktionsstörande, d.v.s. kan skada fortplantningsförmågan är de sedan januari 2007 förbjudna i alla leksaker och barnavårdsartiklar i en halt över 0,1 procent. Tre andra ftlater är förbjudna i sådana leksaker och barnavårdsartiklar som kan stoppas i munnen. 2.3 Bisfenol A Bisfenol A, vanligen förkortat BPA, är ett ämne som bland annat används för att tillverka vissa plastsorter som är vanliga i många vardagliga plastföremål. Studier har visat att BPA är hormonstörande vid låga doser. Det är osäkert om den mängd BPA som människor utsätts för i vardagen kan vara skadlig för hälsan. Bisfenol A används huvudsakligen som råvara vid tillverkning av polykarbonatplaster och epoxiplaster. Polykarbonat är ofta genomskinlig och kan till exempel användas i nappflaskor och i CD/DVD-skivor. Epoxiplast kan användas i konservburkar, vid relining av vattenrör och i lim och ytskikt. Användning av BPA i polykarbonatplast i nappflaskor har varit förbjudet inom EU sedan mars 2011. Sedan juli 2013 är BPA förbjudet i barnmatsförpackningar. 2.4 Flamskyddsmedel Exempel på produkter som kan vara behandlade med flamskyddsmedel är textilier och möbler i offentlig miljö, skyddskläder, gummikablar, isoleringsmaterial samt elektrisk och elektronisk utrustning. Flamskyddsmedel är tänkta att ge ett skydd under produktens hela livslängd. Därför är de tillverkade för att inte brytas ner så lätt vilket gör att många av ämnena ställer till problem när de kommer ut i miljön. Från och med 2008 förbjöds några av de farligaste flamskyddsmedlen. De finns i det så kallade ROHS-direktivet (direktiv 2002/95/EG). Vilket innebär de inte får användas i elektrisk och elektronisk utrustning.
2.5 Metaller Smycken och andra varor kan innehålla nickel, bly och kadmium. Barn tuggar eller suger på smycken eller andra metallföremål och kan därför utsättas för metaller. Bly kan påverka barns mentala utveckling, inlärningsförmåga och ge koncentrationsstörningar. Kadmium kan leda till benskörhet och cancer. Långvarig kontakt med nickel kan ge allergi. Det finns EU-regler om att smycken endast får innehålla mycket låga halter bly och kadmium. Lågenergilampor och lysrör innehåller kvicksilver. Går ett lysrör sönder på en förskola måste verksamheten veta vilka rutiner som gäller för att barn inte ska utsättas för risker Vid lekplatsen finns många konstruktioner av trä som exempelvis klätterställningar, sandlådor och bänkar. Trä för utomhusbruk är ofta impregnerat. Ibland återanvänds gamla järnvägssliprar eller telefonstolpar som är impregnerade med kreosot, men vid lekplatser får de inte förekomma. 2.6 Högflourerande ämnen Högfluorerade ämnen är vattenavvisande och ibland även fett och smutsavvisande vilket gör att de ofta används som impregneringsmedel på olika ytor. De kan finnas på vattenavvisandeskaljackor och skor eller på smutsavvisande möbler och mattor. De kan även finnas på köksmaterial som bakplåtspapper,muffinsformar och husgeråd samt som non-stick-beläggning i grytor och stekpannor. De är reproduktionsstörande och ett ämnemisstänks dessutom vara cancerframkallande för människor. Sedan 2008 är ett ämne förbjudet att använda i produkter som tillverkas inom EU. 2.7 Parfymer och doftämnen När barn ska använda hygienprodukter eller när städprodukter används där barn vistas bör dessa vara utan parfym och doftämnen för att också undvika att barn utsätts för doftämnen som kan bidra till utvecklande av allergier. Många leksaker innehåller också doftämnen.
2.8 Märkning av plast Det finns mängder av olika typer av plast vilket betyder att nedanstående lista är en grov förenkling. Själva plasten är oftast inte orsaken till negativa hälsoeffekter utan det är de så kallade tillsatserna i plasten. Det är idag omöjligt att exakt veta vilka tillsatser som kan finnas i specifika plastprodukter. Nedanstående lista visar på generella riktlinjer för återvinning av plastmaterial och kan alltså inte användas, annat än som ett trubbigt verktyg, för att uppskatta hälsorisker. Generellt brukar man säga Polyetenplast nummer 2 och 4 och polypropenplast (PP nummer 5) tillhör de bättre. Även bioplast som gömmer sig bland övriga plaster under märkning 7 betraktas som bra. MÄRKNING TYP AV PLAST INFORMATION PET - Polyeteneterftalat Riskbedömning: Relativt låg risk. PE-HD Polyetylen Riskbedömning: Relativt låg risk. PVC - Polyvinylklorid Riskbedömning: Undvik så långt det är möjligt. PE-LD Polyetylen Riskbedömning: Relativt låg risk. PP - Polypropylen Riskbedömning: Relativt låg risk. PS - Polystyren Riskbedömning: Undvik så långt det är möjligt. Övriga plaster PC-polykarbonat Riksbedömning: undvik så långt det är möjligt BIOPLAST Riskbedömning: Relativt låg risk. En slitstark plast som kan återanvändas. Finns i PET-flaskor, fleecetröjor, textiler polyester mm. Klorbaserade lösningsmedel kan användas för att få färg att fästa på dessa tyger, små mängder kan läcka ut. PET-flaskor kan läcka kemikalier till innehållet, men i mycket små mängder. Risken och halten ökar med värme. Ny forskning visar att den kan innehålla hormonstörande ämnen. Räknas som en av de säkraste plaster, inga kända risker finns dokumenterad. Vanlig i sportflaskor och t.ex. margarinflaskor. Polyetenplast används till förpackningar för mjölk, yoghurt, smör, juice, blekmedel, diskmedel, rengöringsmedel, schampo, skärp, shoppingväskor, motorolja och flingor. Polyetenplast med hög densitet är kraftigare och styvare än polyetenplast med låg densitet. Mycket vanlig plast: leksaker, regnkläder, galon, vaxdukar, plastgolv, byggnadsmaterial, vinylhandskar mm. PVC-plast används som plastfilm till kött, frukt, grönsaker vid butiksinpackning samt till viss del i vattenflaskor och andra drycker. PVC-plast är också vanligt i flaskor och behållare för fönsterputs, rengöringsmedel, schampo, leksaker, matolja, medicinsk utrustning, golv, ytterväggar, fönster och rörledningar. PVC är från början ett hårt material, men om mjukgörare tillsätts blir det mjukt. Basen för plasten vinylklorid, är cancerframkallande. Stora mängder mjukgörare, upp till 50%, blandas i plasten, dessa är ofta ftalater vilka kan vara hormonstörande. Även bly kan förekomma i plasten. Polyetenplast med låg densitet finns främst i klämflaskor för livsmedel, bröd, fryst mat, shoppingväskor, plastpåsar, kläder, möbler och mattor. Polyetenplast med låg densitet är mjukare och tunnare än polyetenplast med hög densitet. Vanlig i hårda förpackningar för livsmedel och matlådor. Så länge plasten är ren från kemikalier ska den vara säker att värma upp. Polypropen tål höga temperaturer. Ganska hård plast. Polystyren är vanlig i leksaker, cellplastförpackningar, plastmuggar, köksmaskiner, yoghurtburkar, datorer, engångsserviser, yoghurtförpackningar och engångsburkar för sallader och liknande, samt förvaringsbackar. Den används även i uppblåst expanderad form, som cellplast, skumgummi eller frigolit, i förpackningar för kött- och charkuterivaror. Styren är misstänkt hormonstörande. Flera olika plaster har denna märkning. Hård genomskinlig plast märkt med 7, Polykarbonat PC, tillverkas av det hormonstörande ämnet Bisfenol A. Denna klara plast är vanlig i CD fodral, tillbringare och nappflaskor - tillverkade innan 2011. Med märkning 7 finns däremot också Bioplast, vilket tillverkas av majs och potatisstärkelse.
2. Syfte och mål Syftet med inventeringen av material, varor och kemikalier inom den kommunala förskolan, var att kartlägga vilka miljö- och hälsoskadliga kemikalier som kan finnas i de produkter som finns i barnens inom- och utomhusmiljö på förskolorna. Målet med inventeringen var att det ska ge en kunskapsbas om hur situationen ser ut på kommunens förskolor, samt ligga till grund för både förbättringsåtgärder som det förebyggande arbetet för att på längre sikt minska exponeringen av kemikalier på förskolorna och i verksamheter där barn vistas. 3. Genomförande/metod Huvuddelarna i projektet har varit: Inventering av förskolor Inventering av förskolor har genomförts under sommaren av Emelie Eriksson som projektanställdes för uppgiften. Vid inventeringen användes en checklista som till stora delar bygger på grundmaterial från Svenska Naturskyddsföreningens "Operation giftfri förskola" Checklista som användes har bifogats till rapporten. För att underlätta inventeringen togs även ett vägledningsmaterial fram där bl.a. en lathund för att kunna tyda märkning av plast ingick, se avsnitt 2.8. Varje förskola har efter att inventering utförts fått en individuell rapport där förslag på förbättringar har lämnats till den enskilda förskolan. Inventering av förskolornas kök Inventering har genomförts av Miljö och hälsas livsmedelsinspektörer i samband med ordinarie planerad livsmedelskontroll. I projektet har det även ingått att skicka ut frågeforumlär till; förskolechefer, Fastighet och måltidsservice. 3.1 Avgränsning Totalt 54 förskolor inventerades. Endast en avdelning på varje kommunal förskola inventerades. Privata förskolor har besökts och inventerats av Julia Roos som en del i ett examensarbete för mittuniversitetet som hon gjort. Resultat från detta kommer inte att tas upp i denna rapport. 4. Resultat I detta avsnitt kommer resultatet från de inventeringar som genomförts på förskolorna att presenteras, men även en sammanfattning av de frågeformulär som skickats ut till förskolechefer, fastighet och måltidservice kommer att inkluderas. Resultaten presenteras med utgångspunkt från den checklista som användes vid inventeringarna.
4.1. Inledande frågor Förskolorna gör som regel alla inköp själva. Inköp sker enligt avtal. De leverantörer som väljs är de som är centralt upphandlade. Vanligaste leverantörerna av leksaker, pyssel utklädningskläder m.m. är Lek och lär och ABA skol. Detsamma gäller för inköp av möbler och utrustning. Andra leverantörer förekommer också som t.ex. Kinnarps, Staples, och Office depot. Upphandlingsmyndigheten har tagit fram ett paket med kravspecifikationer för Giftfri Miljö. På nya varor som handlas in av kommunens förskolor via centrala avtal finns möjlighet att tillämpa dessa kravspecifikationer, eftersom Kommunens upphandlingsenhet har valt att använda dessa. Med ett nytt inköpssystem inom kommunen är det inom något år möjligt att endast de varor som uppfyller kraven på kemikalier kommer att kunna visas och köpas in. 4.2 Mat Under detta avsnitt kommer svar på frågeformulär till Måltidsservice och vad som kunde konstateras vid inventering att anges. Både måltidsservice och förskolorna gör inköp. I dagsläget är cirka 20 % ekologiskt av det som köps in. Konserver och tuber köps in av alla förskolor, t.ex. majs, ananas, gurka, mjukost, kaviar och messmör. Vilka mängder som köps in varierar kraftigt. Insidan på konserver består ofta av epoxiplast, vilket innehåller ämnet bisfenol A som betraktas som hormonstörande. På de flesta förskolor lagas maten på plats. I cirka en tredjedel av köken används svarta köksredskap, som ofta är tillverkade i nylon. Dessa betraktas vara av material som läcker ut mer kemikalier än vad som är nödvändigt. Positivt är att relativt få förskolor använder teflonpannor eller andra redskap med non stick beläggning vid tillagning eller bakning. I non stickbeläggningar på redskap finns oftast högflourerande ämnen som ansamlas i kroppen. Vid nedkylning av mat sker det oftast i plastkärl av Polypropylen som tål höga temperaturer och som i dagsläget bedöms ha låga risker. Även vid infrysning och förvaring av torrvaror används ofta kärl av Polypropylen. Polypropylenprodukter är märkta med en triangel med en 5:a i. Vid servering använder alla förskolor någon form av plast. Plasttallrikar, muggar, glas och tillbringare i plast finns på nästan alla förskolor. Många förskolor använder tallrikar, glas och muggar av melmanine eller Polykarbonat. Om en produkt är märkt med 7 och PC kan man vara säker på att den är gjord av polykarbonat. Polykarbonat tillverkas av det hormonstörande ämnet Bisfenol A. Tallrikarna på förskolorna är ofta gjorda av Melamine ett material som det råder delade uppfattningar om. Livsmedelsverket har bedömt att ämnen är hårt bundna i melaminplast och inte avges till mat så det ger hälsopåverkan. Medan exempelvis naturskyddsföreningen anser att den inte är ett av de bättre valen av plast. På enstaka förskola fanns även tillbringare märkt 06, dvs gjord i polystyren. Polystyren bör undvikas så långt som möjligt. Mat värms generellt inte i plastkärl. Äter något barn sent och maten behöver värmas används som regel porslinstallrikar.
Nappflaskor används inte av förskolorna. I enstaka fall har föräldrarna med nappflaska till sitt eget barn. Haklappar används av nästan alla förskolor. Majoriteten består av plast men även bomull, polyuretan/polyester och i Nylon förekommer. De märkningar som finns är bl.a. Babybjörn, Tomee Tippee, Ikea, Bambino och förklädsliknande från Lek o Lär och babybjörn. På flera av haklapparna framgick det att de var Bisfenol A-fria. Flera av haklapparna som hittades på förskolorna var gjorda i polyetelenplast märkta med 04 och 02, vilket tillhör de bästa alternativen av plast. 4.3 Byggnad Teknisk förvaltning, Fastighet, sköter förskolefastigheterna inom kommunen. Inventeringar av material, och ledningsrör har inte genomförts. Vid renoveringar då nya material ska inhandlas tillämpas Basta. BASTA är ett vetenskapligt baserat system som ska hjälpa till med att fasa ut särskilt farliga ämnen från bygg- och anläggningsprodukter. De allra flesta förskolor har från- och tilluftsventilation med återvinning, så kallade FTXsystem. FTX-ventilationssytem, kan tillföra stora mängder ventilationsluft och systemet fungerar oberoende av väderleken och lösningen betraktas som energieffektiv. Dessa system kräver regelbundet underhåll, bl.a. filterbyten och rengöring av kanaler och ventiler för att fungera som det ska. Radonmätningar är utförda på samtliga förskolor och ligger under riktvärdet på 200 bq/m 3 inomhusluft. Antalet rum på en avdelning varierar mellan 7 till 12 och i enstaka fall där två avdelningar slagits ihop till en är antalet rum uppemot 26. Golvytorna består oftast av linoleum eller plast. Linoleumgolv är ur kemikaliesynpunkt bättre. Äldre plastgolv är ofta av PVC-plast och innehåller ofta mjukgörare, ftlater, som är hormonstörande. Väggytorna är ofta målade eller har väv som är målad. Ibland förekommer tapet. Ytskikt av plast på väggarna förekommer ibland i våtrum eller hallar Lysrör eller lågenergilampor finns i princip på alla förskolor och om de går sönder kontaktas vaktmästare. I de flesta fall om en lampa eller lysrör går sönder utryms rummet. Rutin för vad man ska göra när lysrör går sönder finns i kommunens miljöledningssystem. 4.4 Inredning Möbler Gamla lekkuddar och möbler stoppade med skumgummi kan innehålla flamskyddsmedel som numera är förbjudna. Till största delen använder förskolorna möbler av trä, vilket är positivt. På några enstaka förskolor är uppsättningen av stolar enbart plast. Plaststolar som barnen använder i lekrum och liknande är oftast märkta med Skol Sundström AB och ibland Ikea, Merryfair, eller Lego. Som regel finns minst en soffa på respektive förskola, med inköpsår från 1980 till 2014. De flesta material är okända, i vissa fall av bomull och polyester, leverantörer är bl a Lek och Lär, Ikea, Kinnarps, Workzone. En soffa i fuskskinn/konstläder har påträffats. Möbler i fuskskinn kan ofta innehålla PVC, särskilt äldre möbler. Stoppade fåtöljer är ovanliga, men förekommer på vissa förskolor. Inköpsåren är okända. Stoppade stolsdynor i skummgummi är däremot vanligare och här domineras dynorna av fuskskinn/konstläder. Inköpsåren är från 1995 till 2013. Likväl som för sofforna kan äldre varianter sannolikt innehålla PVC.
Bord med ljuddämpande material finns på i stort sett all förskolor. Antalet varierar mellan 2 till 7 men kring 3-4 är vanligast. Ljuddämpade bord har oftast ett skick med linoleum eller PVC. Linoleum är ett bättre materialval, förutsatt att rengöring av borden sker på rätt sätt. Används felaktiga rengöringsmedel finns risk för att lukt uppstår. Lekmadrasser/sovmadrasser i skumgummi och med plastöverdrag finns på de flesta förskolor, men på flera förskolor har de börjat rensats ut. Många förskolor låter barnen sova utomhus i vagn istället. En del sovmadrasser har uppgetts vara så gamla som 30 år. Äldre sovmadrasser är som regel stoppade med skumgummi och plastöverdrag kan vara gjord i PVC-plast. Det vill säga det finns risk för att det både finns flamskyddsmedel och olämpliga mjukgörare i plastöverdraget. De flesta madrasser ute på förskolorna är dock bara mellan 5-10 år gamla. Madrasserna har galonöverdrag och för det mesta täcks dem med frottétyg vid vila. Märkningar finns oftast inte men någon är märkta med Aba skol och Svansom. Textilier och övrig inredning Textilier förekommer på förskolorna i gardiner, filtar, gosedjur och utklädningskläder m.m. I textilier kan bl.a. formaldehyd och bakteridödande medel förekomma, vilket bl.a. kan orsaka allergiska reaktioner. Genom att tvätta alla nya textilier innan användning minskar mängden kemikalier som kan finnas i textilerna. Regelbunden tvättning av textilier minskar även mängden damm som kan innehålla kemikalier som släppt från andra varor i förskolan. Många av förskolorna tvättar nya textile innan användning, men en mängd förskolor har inte rutin för att alltid göra detta. Dukar i textil finns på enstaka förskolor där de oftast är små löpare, men annars förekommer de bara vid högtider så som jul eller påsk. Plast/vaxdukar finns på de flesta förskolor. De används i bland för att dämpa ljudet på bord, men ibland endast vid målarbänkar. Märkningar finns oftast inte kvar men vanliga leverantörer är Lek o Lär och Jysk. Vaxdukar kan innehålla PVC. Åldern varierar mellan 2 veckor till 6 år men för det mesta byts de ut regelbundet efter ca 2 år Mängden hängande textilier/gardiner är mycket varierande beroende på förskola. Materialen är bomull, och polyester samt växtdukar. Vissa förskolor har mycket tyger till kojor och inredning. Andel som kan vara flamskyddsbehandlade är okänt. Leverantörer är bl.a. Lek o Lär, Pontus Ericsson, Ikea, Jotex, Drapilux, Design Borås. Filtar finns på de flesta förskolor. Fleece dominerar men många har frotté. Sällsynt med ull. Mattor finns på alla förskolor och antalet varierar från 1 till 10 st. Gelégummi och plastmattor är sällsynta textilmattor dominerar. Beläggningar under mattorna är mest plast/gummi men textil förekommer också. Åldern varierar mellan 1 till 10 år där 3-5 år är vanligast. Mattorna köps in från Lek o lär, Pontus Ericsson, Ikea, Jysk eller okänd. Textilbeklädda anslagstavlor finns på de flesta förskolor. Storleken varierar mellan 1-4 m 2.
Textilbeklädda akustikplattor är ganska vanligt och antalet varierar från 1 till 21. Där det finns många akustikplattor är de ofta placerade i taket, vita. Andra akustikplattor från tex Lek och Lär är figurer som sitter på väggarna. Någon förskola har tillverkat egna i frigolit med tyg. Antal tavlor som är flamskyddsbehandlade är okänt. Ca hälften av förskolorna har lekkuddar/byggkuddar i skumgummi och det finns både nyinköpta och äldre som är över 10 år gamla. Många har plastöverdrag, men vissa är textilbeklädda. Köps in från Lek och lär eller Aba Skol. Större myskuddar eller sovkuddar i textil finns också på vissa förskolor. Antalet plastbackar varierar kraftigt från 16 till 73 st. Per rum varierar de från 3-10 st. Märkningarna är t.ex. Ikea PP, Nordiska Plast AB, Lego, Hammarplast, AB Skriv och Rit, Tore Box, Dynoplast, Husqvarna Sweden, Nordplasta Stromberg AS, Perstorp Produkt och okända. Åldern varierar från nyinköpta till 20 år. 4.5 Leksaker Innan 2007 tillsattes ofta mjukgörande ftalater med reproduktions- och hormonstörande egenskaper i leksaker. Bollar, leksaksdjur och dockor är exempel på leksaker som ofta är tillverkade av mjukgjord PVC. Leksaker producerade efter juli 2013 då kemikaliekraven i leksaksdirektivet trädde i kraft är ännu säkrare, eftersom det sedan dess inte längre är tillåtet att en leksak innehåller lika höga halter reproduktionstoxiska, mutagena och cancerogena ämnen som tidigare. Även ett flertal doftämnen förbjöds att användas i leksaker efter juli 2013. För att få ett hum om det finns PVC i leksakerna så kan man lukta och känna på leksaken. Är leksaken äldre än 2007 och luktar stickigt och plastigt samt är oljig och klibbig är sannolikheten högre att det är en leksak som innehåller skadliga mjukgörare, d.v.s. ftalater. På samtliga förskolor inom kommunen finns det mest av leksaker i plast. Trä-, skumgummi- och metalleksaker förekommer också. Hur mycket leksaker som är äldre än 2007 varierar kraftigt mellan olika förskolor. Nyare förskolor har som regel färre gamla leksaker. Medelvärdet på andel leksaker som är äldre än sedan 2007 är ca 18%. CEmärkta leksaker visar att de uppfyller lagkrav. Antalet CE-märkta leksaker varierar mellan 30 till 90 % på förskolorna. Medelvärdet för andel CE-märkta leksaker förskolor har är
kring 70%. Ibland kan det dock vara svårt att veta om leksakerna är CE-märkta, eftersom märkningen kan ha stått på originalförpackning eller i medföljande information till leksaken. Föräldrar ger leksaker till ca hälften av förskolorna, exempelvis gosedjur, utklädningsgrejer, böcker, bilbana, filtar, bilar. I det flesta fall finns en medvetenhet om att tänka över vad som tas emot men generellt finns inga klara förhållningsregler. Leksaker i skumgummi finns oftast i någon form. Vanligast är mindre byggklossar som liknar träklossar eller är färgade i rött, gult och blått. Pusselmattor förekommer också på många förskolor men byggklossar dominerar. Andra enstaka leksaker i skumgummi är till exempel en boll, spegelram eller tärning. Leksaker som luktar plast förekommer på de flesta förskolor. Det är till exempel pärlor, magnetic polydron, läromedel i form av små frukter, dinosaurier eller björnar, my little pony mfl. Mängden leksaker som luktar plast i varierar mellan 1 till 5 lådor per förskola. På vissa förskolor finns endast ett tiotal leksaker som luktar plast. I enstaka fall förekommer backar med större mjuka byggklossar som liknar legobitar fast de är i gummi. Leksaker som känns kladdiga i sig själva förekommer på de flesta förskolor. Det är till exempel bondgårdsdjur, drakar, dinosaurier, riddare, plusplus, sticklebricks, läromedel i form av små frukter, dinosaurier, björnar, grönsaker mfl. Mängden varierar mellan 1 till 6 lådor per förskola. I enstaka fall förekommer större back med stora mjuka byggklossar liknande legobitar i gummi. Mjuka eller halvmjuka plastleksaker (tex dockhuvuden, fantasidjur, badankor) förekommer på alla förskolor i någon mängd. Antalet varierar mellan 4 till 129 st och medelvärdet är ca 36 st per förskola. Vanligast är djur till bondgård, havsdjur eller fantasidjur men barbies och my little pony förekommer också. Dockor finns på de flesta förskolor och större figurer att sitta på finns på enstaka förskolor. Övrigt leksaker Generellt sett har alla förskolor rutin för inköp av utklädningsgrejer och följer avtalen, men de tar också emot gamla kläder, skor och väskor utifrån exempelvis från loppis eller hemifrån. Några förskolor har helt tagit bort utklädningsgrejer. Utklädningsgrejer med mjukt plastmaterial som till exempel väskor eller skor förekommer på de flesta förskolor som har utklädningskläder. Väskor, plånböcker och t.ex. skor i fuskskinn innehåller ofta PVC. Åldern på sakerna varierar mellan någon månad upp till 20 år men är i de flesta fall okänd. Leksaksmycken eller andra metallaccessoarer finns endast på någon enstaka förskola. Smink/teatersmink som leksak finns inte, endast ansiktsmålning förekommer. Oftast används de vid högtider såsom påsk. Risk finns för att barnen utvecklar allergi eller reagerar mot något färgämne eller parfymämne som finns i produkterna därför är det bra att ansiktsmålning inte sker dagligen utan vid enstaka tillfällen. Vid inköp av ansiktsmålningsprodukter välj en produkt med innehållsförteckning. (läkemedelsverket.) Leksaker som ej är leksaker finns på de flesta förskolor. Bl a väskor och skor som inte är avsedda för lek, pysselmaterial som papprör/ipadkartonger, kastruller, trådspolar i plast, plastflaskor, plaströr som ev. är av PVC, tomma shampo/ketchup flaskor, telefoner med lur mm. Elektronik som leksak förekommer på ca hälften av förskolorna. Till exempel tangentbord, kameror, systemkameror, mobiltelefoner, hårtorkar, plattänger, walkietalkies. I de flesta fall är batterierna uttagna. Dessa saker är dock inte tänkta som leksaker och
uppfyller därför inte de lagkrav som finns för leksaker. Risk finns för bl.a. flamskyddsmedel och hormonstörande ämnen. Måla pyssla På de flesta förskolor tillverkas egen playdodeg som barnen kan leka med, periodvis används de flera gånger i veckan innan leran blir gammal och slängs. På några förskolor finns exempelvis plastilina och cernitlera dessa leror leker barnen med mer sällan. Modellera och lekmassor av de typer som nämnts består ofta av plast med varierande mängder av tillsatser.risk för ftalater och färgämnen finns. Bara vattenbaserade målarfärger används på förskolorna. Vattenbaserade lim används också på förskolorna. Smältlim används på lite fler än hälften av förskolorna, för det mesta endast av vuxna. Förkläden finns på alla förskolor. Antalet varierar mellan 3 och 18 och medelvärdet är 10 st. Antalet i plast varierar mellan 1 och 18 och har ett medelvärde på ca 7 st. Märkningarna är babybjörn i 50/50 polyester/polyurethane, playbox i polyamid samt andra märkningar med ILLKA, Lek o lär, polyester, vinylacetat, nylon och vissa har omärkta galonliknande material. På enstaka förskolor används bomullströjor. 4.6 Hygien På ett fåtal förskolor används nitrilhandskar vid blöjbyten. Latexhandskar och framförallt ftalatfria vinylhandskar används i högre grad. Ungefär hälften av förskolorna använder ftlatfria vinylhandskar. Ur kemikalisynpunkt är nitrilhandskar det bästa valet. I tester har det visat sig att även ftlatfria handskar ofta innehåller ftlater. (testfakta 2013) Genomgående används miljömärkt parfymfri tvål, Dax och ibland nilfrisk. Den handkräm som personalen använder, exempelvis Atrix, Hjortens, eller Lugnets saknar dock miljömärkning. Antibakteriella produkter används på alla förskolor. Ytdesinfektion och alcogel är alkoholbaserade. Dessa används för rengöring av skötbord. Personalen använder även handssprit efter t.ex. blöjbyten. Handsprit och ytsprit ska utifrån hygieniska aspekter användas. När och hur framgår av den vägledning för egenkontroll som Barn- och utbildningsförvaltningen tagit fram. Engångsservetter finns på alla förskolor förutom där barnen är äldre och det inte finns behov. Vanliga i papper används vid blöjbyte, vilket är positivt, eftersom våtservetter som används vid blöjbyte har visat sig innehålla allergiframkallande ämnen (testfakta, 2007). Skötbordsmadrass finns på i stort sett alla förskolor, förutom de avdelningar där barnen är äldre. Antalet är generellt 1 madrass per avdelning, men i enstaka fall 2 st. Åldern på madrasserna varierar mellan 1 månad och 30 år. Medelvärdet är ca 7 år. Materialet är oftast galonliknande, men på enstaka förskolor finns nylonliknande överdrag. Framförallt äldre madrasser kan av PVC och vara stoppade med skumgummi. Det finns risk för både hormonstörande ämnen och flamskyddsmedel. Textila underlägg fanns på någon enstaka förskola, annars används uteslutande pappersunderlägg som madrasskydd vid blöjbyte. Ur hygiensynpunkt ska textila underlägg undvikas. Detta framgår även av den vägledning för egenkontroll som tagits fram av Barn- och utbildningsförvaltningen. 4.7 Städrutiner och rengöring Att städa innebär inte bara att göra synligt rent utan även att kemikalier som släppt från inredning städas bort. Skadliga kemikalier binds lätt upp i damm.
Städning utförs i de flesta fall under dagtid. På ett fåtal förskolor sker det innan öppning. För att undvika att barnen utsätts för uppvirvlat damm som kan irritera luftrör och liknade samt innehålla skadliga kemikalier är det en fördel om barnen är utomhus vid städning. Storstädning/höghöjdsstädning ingår i det ramavtal för städning som finns. Höghöjdsstädning av förskolorna sker dock inte alltid. Storstädning i förskolans egen regi sker till viss del. Det är t.ex. vanligt förekommande att rengöring av leksaker och textilier sker några ggr/år. På många förskolor förbereder man inför den dagliga städningen genom att exempelvis flytta undan möbler, t.ex. ställs stolar upp på bord och att mattor tas ut. Vid städning används miljömärkta och luktfria städprodukter nästan alltid. Av Barn- och utbildnings vägledning för egenkontroll framgår att rengöringsprodukter ska vara miljömärkta och inte lukta. Ett fåtal produkter finns på några förskolorna som inte är miljömärkta. T.ex. Jif cream till diskbänkar och fönsterputs. Tvättmedelen som används är uteslutande både miljömärkta och fria från parfym. Alla förskolor tvättar textilier som filtar, gardiner och gardiner någon gång per år. Rutinen för hur ofta varierar dock mellan olika förskolor. 4.8 Elektronik På nästan hälften av förskolorna finns datorer i rum där barn vistas. På de mer än hälften av skolorna som har datorer används de av personal. I pedagogiska syften använder barnen läsplattor på de flesta förskolor. Om elektroniken är miljögodkänt är som regel okänt ute på förskolorna. I äldre elektronik före år 2006 finns högre risk för tungmetaller och flamskyddsmedel. 4.9 Ute Nästan alla förskolor har gamla däck i gungor eller andra lekanordningar med däck. Gamla bildäck som återanvänts till lekanordningar kan innehålla PAH:er, tungmetaller och ftlater. (kemikalieinspektionen, 2007. Fallskydd finns på ett fåtal förskolor. Det undre stötdämpande lagret i dessa är som regel gjorda av återvunna bildäck. På några förskolor förekommer gamla plastledningsrör som barnen t.ex. kan hälla sand eller vatten igenom. Dessa kan sannolikt vara gjorda av PVC. Tryckimpregnerat trä förekommer i gungställningar, staket och runt sandlådor. Vilken typ av tryckimpregnerat trä som använts är oklart. 5. Diskussion och slutsatser Förskolorna uppger att de följer de avtal som finns. Under inventeringen har det visat sig att de också i många fall använder samma leverantörer vid beställning av olika varor. Vid upphandling av leverantörer anser Miljö och hälsa att tydliga avtalsvillkor som omfattar kemikaliekrav ska ingå. Stöd för detta finns hos Upphandlingsmyndigheten som har fått ett regeringsuppdrag kring giftfri förskola. I maj i år lanserades ett kravpaket på Giftfri förskola av Upphandlingsmyndigheten. Detta ska bl.a. kommuner kunna använda sig av för att kunna minska exponering av kemikalier i miljöer där barn vistas. Upphandlingsenheten på Östersunds kommun har valt att använda sig av upphandlingsmyndighetens kravpaket, vilket är positivt. Detta ger möjligheten att långsiktigt undvika onödig exponering för kemikalier. Miljö och hälsa bedömer att styrning via upphandling är mest långsiktigt, eftersom att man då undviker att olämpliga produkter överhuvudtaget hamnar i förskolelokaler. Östersunds kommun är miljöcertifierade enligt ISO 14001. Detta innebär att mål för förskolor kan sättas upp och följas upp vid de internrevisioner som genomförs på förskolor av Barn- och utbildningsförvaltningen miljösamordnare.
En del saker som inte är bra ur kemikaliesynpunkt bedöms som relativt lätta att sortera ut och inte så kostsamma för verksamheterna. De kan t.ex. vara att rensa ut äldre leksaker utan CE-märkning, ta bort olämpliga kärl vid servering av mat. Förskolorna har i de rapporter som gått ut till respektive förskola redan fått förslag på förbättringsåtgärder. En avvägning behöver göras centralt över hur fort dyrare åtgärder ska göras och till vilken kostnad. Nya allmänna råd för städning av förskolor har kommit ut från folkhälsomyndigheten. Miljö och hälsa har för avsikt att under 2016 följa upp hur de allmänna råden för städning efterlevs på förskolor och skolor. Miljö och hälsa kan via den tillsynen som planeras även följa upp det som framkommit vid inventeringen gällande städning och rengöring. Effektiv städning minskar också barn exponering av kemikalier som bundits till damm. Fastighet behöver fullfölja och göra en egen inventering avseende de material som finns ute på förskolor. T.ex. vilka material som finns i byggnaden och vilket material ledningar är gjorda av.